ISSN 1977-1061

doi:10.3000/19771061.C_2012.121.swe

Europeiska unionens

officiella tidning

C 121

European flag  

Svensk utgåva

Meddelanden och upplysningar

55 årgången
26 april 2012


Informationsnummer

Innehållsförteckning

Sida

 

II   Meddelanden

 

MEDDELANDEN FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN

 

Europeiska kommissionen

2012/C 121/01

Tillstånd till statligt stöd enligt artiklarna 107 och 108 i FEUF – Fall i vilka kommissionen inte gör några invändningar ( 1 )

1

2012/C 121/02

Monetärt avtal mellan Europeiska unionen och Republiken San Marino

5

2012/C 121/03

Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende COMP/M.6513 – Avenance Italy/Gemeaz Cusin) ( 1 )

18

2012/C 121/04

Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende COMP/M.6479 – MNV/Rába) ( 1 )

18

2012/C 121/05

Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende COMP/M.6533 – Goldman Sachs/Advent International/TransUnion Corp) ( 1 )

19

 

IV   Upplysningar

 

UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN

 

Europeiska kommissionen

2012/C 121/06

Eurons växelkurs

20

2012/C 121/07

Meddelande från kommissionen om det förfarande som fastställs i artikel 1.4 i rådets direktiv 96/67/EG

21

 

Revisionsrätten

2012/C 121/08

Särskild rapport nr 4/2012 Att använda struktur- och sammanhållningsfonderna till medfinansiering av transportinfrastruktur i kusthamnar – en ändamålsenlig investering?

24

 

UPPLYSNINGAR OM EUROPEISKA EKONOMISKA SAMARBETSOMRÅDET

 

Eftas övervakningsmyndighet

2012/C 121/09

Uppmaning enligt artikel 1.2 i del I av protokoll 3 till avtalet mellan Eftastaterna om inrättandet av en övervakningsmyndighet och en domstol för försäljningen av Narvik kommunes rätt till koncessionskraft till Narvik Energi AS (NEAS)

25

 

V   Yttranden

 

ADMINISTRATIVA FÖRFARANDEN

 

Europeiska rekryteringsbyrån (Epso)

2012/C 121/10

Meddelande om allmänt uttagningsprov

38

 

FÖRFARANDEN FÖR GENOMFÖRANDE AV KONKURRENSPOLITIKEN

 

Europeiska kommissionen

2012/C 121/11

Förhandsanmälan av en koncentration (Ärende COMP/M.6557 – AGC Glass Europe/Interpane International Glas) ( 1 )

39

 


 

(1)   Text av betydelse för EES

SV

 


II Meddelanden

MEDDELANDEN FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN

Europeiska kommissionen

26.4.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 121/1


Tillstånd till statligt stöd enligt artiklarna 107 och 108 i FEUF

Fall i vilka kommissionen inte gör några invändningar

(Text av betydelse för EES)

2012/C 121/01

Datum för antagande av beslutet

22.2.2012

Referensnummer för statligt stöd

SA.30742 (N 137/10)

Medlemsstat

Litauen

Region

Klaipėdos apskritis

Benämning (och/eller stödmottagarens namn)

Klaipėdos keleivių ir krovinių terminalas

Rättslig grund

Komisijos sprendimas K(2007) 3740 (2007 m. liepos 30 d.), patvirtinantis veiksmų programą „Ekonomikos augimas“ dėl Bendrijos paramos iš Europos regioninės plėtros fondo ir Sanglaudos fondo pagal Konvergencijos tikslą Lietuvos Respublikoje

Typ av stödåtgärd

Individuellt stöd

Syfte

Sektorutveckling, Regional utveckling

Stödform

Bidrag

Budget

17 900 000 EUR

Stödnivå

65 %

Varaktighet

1.2.2011–31.12.2012

Ekonomisk sektor

Transportindustrin

Den beviljande myndighetens namn och adress

Susisiekimo ministerija

Gedimino Av. 17

LT-01505 Vilnius

LIETUVA/LITHUANIA

Övriga upplysningar

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/state_aids_texts_sv.htm

Datum för antagande av beslutet

28.3.2012

Referensnummer för statligt stöd

SA.33054 (12/N)

Medlemsstat

Förenade kungariket

Region

Benämning (och/eller stödmottagarens namn)

Post Office Limited (POL): Compensation for net costs incurred to keep a non-commercially viable network for the period 2012-2015 and the continuation of a working capital facility

Rättslig grund

Post Office Network Subsidy Scheme (Amendment) Order 2011, Postal Services Act 2000, Industrial Development Act 1982

Typ av stödåtgärd

Individuellt stöd

Syfte

Tjänster av allmänt ekonomiskt intresse

Stödform

Bidrag

Budget

Totalt planerat stödbelopp 1 155 miljoner GBP

Stödnivå

Varaktighet

1.4.2012–31.3.2015

Ekonomisk sektor

Post- och telekommunikationstjänster

Den beviljande myndighetens namn och adress

Department for Business, Innovation and Skills

1 Victoria Street

London

SW1H 0ET

UNITED KINGDOM

Övriga upplysningar

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/state_aids_texts_sv.htm

Datum för antagande av beslutet

23.1.2012

Referensnummer för statligt stöd

SA.33868 (11/N)

Medlemsstat

Tyskland

Region

Thüringen

Benämning (och/eller stödmottagarens namn)

Staatliche Beihilfe Nr. 618/2007 — Deutschland

Richtlinie des Freistaats Thüringen zur einzelbetrieblichen Technologieförderung

Rättslig grund

Richtlinie des Landes Thüringen zur einzelbetrieblichen Technologieförderung

Typ av stödåtgärd

Stödordning

Syfte

Forskning och utveckling, Regional utveckling

Stödform

Bidrag

Budget

 

Beräknade utgifter per år (i miljoner i nationell valuta): 34,5 miljoner EUR

 

Totalt planerat stödbelopp 207 miljoner EUR

Stödnivå

Varaktighet

till den 31.12.2013

Ekonomisk sektor

Alla sektorer

Den beviljande myndighetens namn och adress

Thüringer Aufbaubank

Gorkistraße 9

99084 Erfurt

DEUTSCHLAND

Postfach 90 02 44

99105 Erfurt

DEUTSCHLAND

Övriga upplysningar

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/state_aids_texts_sv.htm

Datum för antagande av beslutet

22.2.2012

Referensnummer för statligt stöd

SA.34088 (11/N)

Medlemsstat

Polen

Region

Zachodniopomorskie

Benämning (och/eller stödmottagarens namn)

PKS w Świdwinie sp. z o.o.

Rättslig grund

1)

Ustawa z dnia 30 sierpnia 1996 r. o komercjalizacji i prywatyzacji – art. 56 ust. 1 pkt 2;

2)

Ustawa z dnia 29 kwietnia 2010 r. o zmianie ustawy o komercjalizacji i prywatyzacji oraz ustawy, Przepisy wprowadzające ustawę o finansach publicznych – art. 5;

3)

Rozporządzenie Ministra Skarbu Państwa z dnia 6 kwietnia 2007 r. w sprawie pomocy publicznej na ratowanie i restrukturyzację przedsiębiorców.

Typ av stödåtgärd

Individuellt stöd

Syfte

Omstrukturering av företag i svårigheter

Stödform

Bidrag

Budget

Totalt planerat stödbelopp 0,4 miljoner PLN

Stödnivå

50 %

Varaktighet

till den 31.12.2015

Ekonomisk sektor

Landtransporter och transporter via rörledningar

Den beviljande myndighetens namn och adress

Ministerstwo Skarbu Państwa

ul. Krucza 36/Wspólna 6

00-522 Warszawa

POLSKA/POLAND

http://www.msp.gov.pl/

Övriga upplysningar

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/state_aids_texts_sv.htm

Datum för antagande av beslutet

27.2.2012

Referensnummer för statligt stöd

SA.34228 (12/N)

Medlemsstat

Spanien

Region

País Vasco

Benämning (och/eller stödmottagarens namn)

Subvenciones destinadas a la consolidación, desarrollo y normalización de los medios de comunicación en euskera

Rättslig grund

Borrador de Orden, de 21 de diciembre de 2011, de la Consejera de Cultura, por la que se regula y convoca la concesión de subvenciones destinadas a la consolidación, desarrollo y normalización de los medios de la comunicación en euskera en el año 2012 (Convocatoria Hedabideak)

Typ av stödåtgärd

Stödordning

Syfte

Främjande av kultur

Stödform

Bidrag

Budget

 

Beräknade utgifter per år: 4,875 miljoner EUR

 

Totalt planerat stödbelopp 4,875 miljoner EUR

Stödnivå

65 %

Varaktighet

till den 31.12.2012

Ekonomisk sektor

Media

Den beviljande myndighetens namn och adress

Dirección de Promoción del Euskera

Viceconsejería de Política Lingüística

Departamento de Cultura

Gobierno Vasco

C/ Donostia, 1

01010 Vitoria-Gasteiz

Álava, País Vasco

ESPAÑA

Övriga upplysningar

Giltiga språkversioner av beslutstexten, med undantag av konfidentiella uppgifter, finns på följande webbplats:

http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/state_aids_texts_sv.htm


26.4.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 121/5


MONETÄRT AVTAL

mellan Europeiska unionen och Republiken San Marino

2012/C 121/02

EUROPEISKA UNIONEN

och

REPUBLIKEN SAN MARINO,

som beaktar följande:

(1)

I enlighet med rådets förordning (EG) nr 974/98 (1) av den 3 maj 1998 ersatte euron den 1 januari 1999 valutan i alla medlemsstater som deltagit i den tredje etappen av den ekonomiska och monetära unionen, bland andra Italien.

(2)

Innan euron infördes hade Italien och Republiken San Marino ingått bilaterala avtal om monetära frågor, senast Convenzione monetaria tra la Repubblica Italiana e la Repubblica di San Marino, som ingicks den 21 december 1991.

(3)

I den förklaring nr 6 som fogats till slutakten till fördraget om Europeiska unionen anges att gemenskapen bör underlätta de omförhandlingar av nuvarande ordningar med Republiken San Marino som kan bli nödvändiga på grund av att en gemensam valuta införs.

(4)

Den 29 november 2000 ingick Republiken Italien på Europeiska gemenskapens vägnar ett monetärt avtal med Republiken San Marino (2).

(5)

I enlighet med det monetära avtalet använder Republiken San Marino euron som sin officiella valuta och ger sedlar och mynt i euro ställning som lagliga betalningsmedel. Republiken San Marino måste se till att Europeiska unionens bestämmelser om sedlar och mynt i euro gäller på dess territorium, däribland bestämmelserna om att skydda euron mot förfalskningar. Republiken San Marino måste vidta alla nödvändiga åtgärder för att bekämpa förfalskningar och samarbeta med Europeiska kommissionen, Europeiska centralbanken (ECB) och Europol. Fram till dess att ett samarbetsavtal mellan Europol och Republiken San Marino har undertecknats, måste Republiken San Marino samarbeta med Europol via de behöriga italienska myndigheterna på detta område.

(6)

Republiken San Marino bör särskilt ta hänsyn till rekommendationerna från arbetsgruppen för finansiella åtgärder (FATF), framförallt FATF:s uppmaning till sina medlemmar och medlemmar i regionala organ av liknande karaktär som FATF att vidta motåtgärder mot högriskjurisdiktioner. Republiken San Marino, som är representerad i expertkommittén för utvärdering av åtgärder för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism, tar vederbörlig hänsyn till de rekommendationer som lämnats eller kommer att lämnas i Republiken San Marinos ömsesidiga utvärderingsrapporter, för att förstärka sitt försvar mot hot om penningtvätt.

(7)

Genom det här avtalet införs inte någon skyldighet för ECB eller de nationella centralbankerna att införa Republiken San Marinos finansinstrument på förteckningar över värdepapper som kan komma i fråga för penningpolitiska transaktioner inom Europeiska centralbankssystemet.

(8)

Republiken San Marions har en banksektor som väntas verka närmare euroområdets banksektor. EU:s relevanta bank- och finanslagstiftning, lagstiftning om förhindrande av penningtvätt, om förebyggande av bedrägeri och förfalskningar av andra betalningsmedel än kontanter liksom om kraven på statistisk rapportering bör därför successivt börja tillämpas i Republiken San Marino för att konkurrensvillkoren ska bli mer rättvisa.

(9)

En gemensam kommitté bestående av företrädare för Republiken San Marino, Republiken Italien, kommissionen och ECB bör inrättas för att undersöka detta avtals tillämpning, fastställa det årliga taket för utgivning av mynt och utvärdera Republiken San Marinos åtgärder för att genomföra EU:s relevanta lagstiftning

(10)

Europeiska unionens domstol bör vara det behöriga rättsliga organet för att avgöra tvister som kan uppstå i samband med avtalets tillämpning.

HAR ENATS OM FÖLJANDE.

Artikel 1

Republiken San Marino ska ha rätt att använda euron som sin officiella valuta i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1103/97 av den 17 juni 1997 om vissa bestämmelser som har samband med införandet av euron (3) och förordning (EG) nr 974/98 av den 3 maj 1998 om införande av euron. Republiken San Marino ska ge sedlar och mynt i euro ställning som lagliga betalningsmedel.

Artikel 2

Republiken San Marino får inte ge ut något som helst slag av sedlar, mynt eller ersättningar för dessa, om inte villkoren för en sådan utgivning har överenskommits med Europeiska unionen. Villkoren för utgivning av mynt i euro från och med detta avtals ikraftträdande fastställs i nedanstående artiklar.

Artikel 3

Den gemensamma kommitté som inrättas genom detta avtal ska beräkna det årliga taket (sett till värdet) för Republiken San Marinos utgivning av mynt i euro som summan av följande:

En fast del, som för det första året efter detta avtals ikraftträdande initialt fastställs till 2 600 000 EUR. Den gemensamma kommittén får se över denna fasta del varje år i syfte att beakta både inflationen, beräknad på grundval av Italiens inflation (HIKP) under de tolv senaste månader för vilka uppgifter finns tillgängliga vid beräkningen och eventuella viktiga trender som inverkar på samlarmarknaden för euromynt.

En rörlig del, som motsvarar Republiken Italiens genomsnittliga myntutgivning per capita under de tolv senaste månader för vilka uppgifter finns tillgängliga, multiplicerad med antalet invånare i Republiken San Marino.

Artikel 4

1.   De mynt i euro som Republiken San Marino ger ut ska vara identiska med de mynt i euro som ges ut av de medlemsstater i Europeiska unionen som infört euron vad avser nominellt värde, giltighet som lagligt betalningsmedel, tekniska kännetecken, konstnärliga kännetecken på den gemensamma sidan och gemensamma konstnärliga kännetecknen på den nationella sidan.

2.   Republiken San Marino ska i förväg meddela Europeiska kommissionen utkasten till de nationella sidorna av sina euromynt, och Europeiska kommissionen ska kontrollera att de överensstämmer med EU:s regler.

Artikel 5

1.   Mynt i euro som ges ut av Republiken San Marino ska präglas av Republiken Italiens Istituto Poligrafico e Zecca dello Stato.

2.   Genom undantag från punkt 1 får San Marino, med den gemensamma kommitténs samtycke, låta sina mynt präglas av ett myntverk i EU som präglar mynt i euro och som inte nämns i punkt 1.

3.   Minst 70 % av de euromynt som är avsedda att sättas i omlopp ska sättas i omlopp till nominellt värde året efter detta avtals ikraftträdande. Andelen ska öka till 80 % efter tre år. Därefter kommer den gemensamma kommittén regelbundet att se över om denna andel är rimlig.

4.   Republiken San Marino får ge ut samlarmynt i euro. Dessa ska inbegripas i det årliga tak som avses i artikel 3. Republiken San Marinos utgivning av samlarmynt i euro ska ske i enlighet med Europeiska unionens riktlinjer för samlarmynt i euro, där det bland annat fastställs att deras tekniska och konstnärliga kännetecken och valörer måste göra det möjligt att skilja sådana mynt från de mynt som ska sättas i omlopp.

Artikel 6

1.   Med avseende på Europeiska centralbankens godkännande av Republiken Italiens sammanlagda utgivningsvolym enligt artikel 128.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska den volym mynt i euro som ges ut av Republiken San Marino läggas till den volym mynt som ges ut av Republiken Italien.

2.   Senast den 1 september varje år ska Republiken San Marino meddela Europeiska kommissionen och Republiken Italien volymen och de nominella värdena av de mynt i euro som planeras ges ut det påföljande året. Republiken San Marino ska även meddela Europeiska kommissionen de planerade villkoren för utgivning av dessa mynt, framförallt andelen samlarmynt och de närmare villkoren för införande av mynt som ska sättas i omlopp.

3.   Då detta avtal undertecknats ska Republiken San Marino överlämna den information som nämns i punkt 2 för året efter avtalets ikraftträdande.

Artikel 7

1.   Detta avtal påverkar inte Republiken San Marinos rätt att fortsätta att ge ut guldmynt i scudi.

2.   Samlarmynt och guldmynt i scudi som ges ut av Republiken San Marino ska inte vara lagliga betalningsmedel i Europeiska unionen.

Artikel 8

1.   Republiken San Marino ska åta sig att vidta alla lämpliga åtgärder, genom direkt införlivande eller likvärdiga åtgärder, för att genomföra de EU-rättsakter och EU-regler som förtecknas i bilagan till detta avtal på följande områden:

a)

Eurosedlar och euromynt.

b)

Bank- och finanslagstiftning, framförallt vad gäller de berörda institutionernas verksamhet och tillsyn.

c)

Förhindrande av penningtvätt, förebyggande av bedrägeri och förfalskningar av kontanter och andra betalningsmedel än kontanter, medaljer och symboliska mynt och krav på statistisk rapportering. Vad gäller lagstiftningen om insamling av statistiska uppgifter, bör tillämpningsföreskrifter och teknisk anpassning (inbegripet undantag för att ta hänsyn till San Marinos specifika status) fastställas i samförstånd med Europeiska centralbanken senast 18 månader innan de statistiska uppgifterna ska börja samlas in.

d)

Nödvändiga bestämmelser om användningen av euron som gemensam valuta som antagits på grundval av artikel 133 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

2.   De rättsakter och regler som avses i punkt 1 ska genomföras av Republiken San Marino inom de tidsfrister som fastställs i bilagan och som börjar löpa då detta avtal träder i kraft.

3.   Det tak som avses i artikel 3

a)

ska automatiskt och temporärt minskas med en tredjedel om och när en tidsfrist som anges i bilagan överskrids, om de berörda EU-rättsakterna eller EU-reglerna inte har antagits,

b)

kan temporärt minskas med hälften genom ett beslut som fattas av rådet med kvalificerad majoritet på förslag av kommissionen efter att ha hört företrädare för Republiken San Marino, om Republiken San Marino under mer än två år underlåter att följa en eller flera av de EU-rättsakter eller EU-regler i bilagan som San Marino antagit inom den fastställda tidsfristen.

Taket ska åter fastställas till normal nivå genom samma förfarande så snart som Republiken San Marino har vidtagit lämpliga åtgärder för att rätta till det problem som var orsaken till den temporära minskningen.

4.   4Republiken San Marino får begära tekniskt bistånd från Europeiska unionens delegation för genomförande av den berörda EU-lagstiftningen.

5.   En gång per år, eller oftare om så krävs, ska kommissionen ändra bilagan för att beakta nya relevanta EU-rättsakter och EU-regler liksom ändringar av befintliga texter. Den gemensamma kommittén ska därefter besluta om lämpliga och rimliga tidsfrister för Republiken San Marinos genomförande av de nya rättsakter och regler som lagts till i bilagan.

6.   I exceptionella fall får den gemensamma kommittén ändra en tidsfrist som fastställs i bilagan.

7.   Den uppdaterade bilagan ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 9

De kreditinstitut och i förekommande fall övriga finansinstitut som är auktoriserade att utöva verksamhet i Republiken San Marino kan få tillgång till euroområdets system för överföringar mellan banker och avvecklingssystem för betalningar och värdepapper, på lämpliga villkor som fastställs av Italiens centralbank i samförstånd med Europeiska centralbanken.

Artikel 10

1.   Europeiska unionens domstol ska ensam ha behörighet att avgöra alla eventuella tvister mellan parterna som kan uppstå i samband med avtalets tillämpning och som inte har kunnat lösas i den gemensamma kommittén.

2.   Om Europeiska unionen, som representeras av Europeiska kommissionen och agerar på rekommendationer från EU-delegationen inom den gemensamma kommittén, eller Republiken San Marino anser att den andra parten inte har fullgjort en skyldighet som följer av detta avtal kan de vända sig till domstolen. Domstolens dom ska vara bindande för parterna, som ska vidta nödvändiga åtgärder för att efterleva domen inom den tidsfrist som domstolen fastställer i sin dom.

Artikel 11

1.   En gemensam kommitté ska inrättas. Den ska bestå av företrädare för Republiken San Marino och Europeiska unionen. Den gemensamma kommittén ska anta sin arbetsordning genom samförstånd. Europeiska unionens delegation ska bestå av företrädare för Europeiska kommissionen och Republiken Italien samt företrädare för Europeiska centralbanken.

2.   Den gemensamma kommittén ska sammanträda minst en gång per år. Ordförandeskapet ska rotera årsvis mellan en företrädare för Europeiska unionen och en företrädare för Republiken San Marino. Den gemensamma kommittén ska fatta sina beslut enhälligt.

3.   Den gemensamma kommittén ska utbyta åsikter och information och anta de beslut som nämns i artiklarna 3, 5 och 8. Den ska granska de åtgärder som vidtas av Republiken San Marino och sträva efter att lösa eventuella tvister som uppstår i samband med avtalets genomförande.

4.   När avtalet träder i kraft enligt artikel 13 ska Europeiska unionen svara för det första ordförandeskapet i den gemensamma kommittén.

Artikel 12

Var och en av parterna kan säga upp detta avtal med ett års varsel.

Artikel 13

Detta avtal träder i kraft första dagen i den månad som följer efter den dag då parterna underrättade varandra om att deras ratifikations-, anslutnings- eller antagandeförfarande enligt de regler som gäller för varje part har slutförts.

Artikel 14

Det monetära avtalet av den 29 november 2000 ska upphöra att gälla från och med den dag då detta avtal träder i kraft. Hänvisningar till avtalet av den 29 november 2000 ska anses som hänvisningar till detta avtal.

Utfärdat i Bryssel den 27 mars 2012 i två original på engelska.

För Europeiska unionen

Olli REHN

Europeiska kommissionens vice ordförande med ansvar för ekonomiska och monetära frågor samt euron

För Republiken San Marino

Antonella MULARONI

Utrikesminister


(1)  EGT L 139, 11.5.1998, s. 1.

(2)  EGT C 209, 27.7.2001, s. 1.

(3)  EGT L 162, 19.6.1997, s. 1.


BILAGA

LAGSTIFTNING SOM SKA GENOMFÖRAS

TIDSFRIST FÖR GENOMFÖRANDE

(RÄKNAT FRÅN AVTALETS IKRAFTTRÄDANDE)

Förhindrande av penningtvätt

Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG av den 26 oktober 2005 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism (EUT L 309, 25.11.2005, s. 15)

Ändrat genom:

 

Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/64/EG av den 13 november 2007 om betaltjänster på den inre marknaden och om ändring av direktiven 97/7/EG, 2002/65/EG, 2005/60/EG och 2006/48/EG samt upphävande av direktiv 97/5/EG (EUT L 319, 5.12.2007, s. 1)

 

Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/20/EG av den 11 mars 2008 om ändring av direktiv 2005/60/EG om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism, vad gäller kommissionens genomförandebefogenheter (EUT L 76, 19.3.2008, s. 46)

 

Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/110/EG av den 16 september 2009 om rätten att starta och driva affärsverksamhet i institut för elektroniska pengar samt om tillsyn av sådan verksamhet, om ändring av direktiven 2005/60/EG och 2006/48/EG och om upphävande av direktiv 2000/46/EG (EUT L 267, 10.10.2009, s. 7)

 

Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/78/EU av den 24 november 2010 om ändring av direktiven 98/26/EG, 2002/87/EG, 2003/6/EG, 2003/41/EG, 2003/71/EG, 2004/39/EG, 2004/109/EG, 2005/60/EG, 2006/48/EG, 2006/49/EG och 2009/65/EG, vad gäller befogenheterna för Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska bankmyndigheten), Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten) och Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten) (EUT L 331, 15.12.2010, s. 120)

Kompletterat av:

 

Rådets beslut 2007/845/RIF av den 6 december 2007 om samarbete mellan medlemsstaternas kontor för återvinning av tillgångar när det gäller att spåra och identifiera vinning eller annan egendom som härrör från brott (EUT L 332, 18.12.2007, s. 103)

 

Kommissionens direktiv 2006/70/EG av den 1 augusti 2006 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG med avseende på definitionen av ”person i politiskt utsatt ställning”, samt tekniska kriterier för att kunna tillämpa lägre krav på kundkontroll och göra undantag på grund av finansiell verksamhet som drivs tillfälligt eller i mycket begränsad omfattning (EUT L 214, 4.8.2006, s. 29)

 

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1781/2006 av den 15 november 2006 om information om betalaren som skall åtfölja överföringar av medel (EUT L 345, 8.12.2006, s. 1)

 

Rättelse till rådets Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1781/2006 av den 15 november 2006 om information om betalaren som skall åtfölja överföringar av medel (EUT L 345, 8.12.2006) (EUT L 323, 8.12.2007, s. 59)

 

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1889/2005 av den 26 oktober 2005 om kontroller av kontanta medel som förs in i eller ut ur gemenskapen (EUT L 309, 25.11.2005, s. 9)

 

Rådets rambeslut 2001/500/RIF av den 26 juni 2001 om penningtvätt, identifiering, spårande, spärrande, beslag och förverkande av hjälpmedel till och vinning av brott (EUT L 182, 5.7.2001, s. 1)

1 år

Rådets beslut 2000/642/RIF av den 17 oktober 2000 om en samarbetsordning för medlemsstaternas finansunderrättelseenheter avseende utbyte av information (EGT L 271, 24.10.2000, s. 4)

1 år

Förhindrande av bedrägeri och förfalskning

Rådets förordning (EG) nr 1338/2001 av den 28 juni 2001 om fastställande av nödvändiga åtgärder för skydd av euron mot förfalskning (EGT L 181, 4.7.2001, s. 6)

Ändrad genom:

Rådets förordning (EG) nr 44/2009 av den 18 december 2008 om ändring av förordning (EG) nr 1338/2001 om fastställande av nödvändiga åtgärder för skydd av euron mot förfalskning (EUT L 17, 22.1.2009, s. 1)

1 år

Rådets beslut 2003/861/EG av den 8 december 2003 om analys av och samarbete om falska euromynt (EUT L 325, 12.12.2003, s. 44)

1 år

Rådets förordning (EG) nr 2182/2004 av den 6 december 2004 om medaljer och symboliska mynt som liknar euromynt (EUT L 373, 21.12.2004, s. 1)

Ändrad genom:

Rådets förordning (EG) nr 46/2009 av den 18 december 2008 om ändring av förordning (EG) nr 2182/2004 om medaljer och symboliska mynt som liknar euromynt (EUT L 17, 22.1.2009, s. 5)

1 år

Rådets rambeslut 2000/383/RIF av den 29 maj 2000 om förstärkning av skyddet mot förfalskning i samband med införandet av euron genom straffrättsliga och andra påföljder (EGT L 140, 14.6.2000, s. 1)

Ändrat genom:

Rådets rambeslut 2001/888/RIF av den 6 december 2001 om ändring av rådets rambeslut 2000/383/RIF om förstärkning av skyddet mot förfalskning i samband med införandet av euron genom straffrättsliga och andra påföljder (EGT L 329, 14.12.2001, s. 3)

1 år

Rådets beslut 2001/887/RIF av den 6 december 2001 om skydd av euron mot förfalskning (EGT L 329, 14.12.2001, s. 1)

1 år

Rådets rambeslut 2001/413/RIF av den 28 maj 2001 om bekämpning av bedrägeri och förfalskning som rör andra betalningsmedel än kontanter (EGT L 149, 2.6.2001, s. 1)

1 år

Bestämmelser om sedlar och mynt i euro

Rådets förordning (EG) nr 975/98 av den 3 maj 1998 om valörer och tekniska specifikationer för mynt i euro som skall sättas i omlopp (EGT L 139, 11.5.1998, s. 6)

Ändrad genom:

Rådets förordning (EG) nr 423/1999 av den 22 februari 1999 om att ändra förordning (EG) nr 975/98 om valörer och tekniska specifikationer för mynt i euro som skall sättas i omlopp (EGT L 52, 27.2.1999, s. 2)

1 år

Rådets slutsatser av den 10 maj 1999 om kvalitetsstyrningssystemet för euromynt

1 år

Rådets slutsatser av den 23 november 1998 och den 5 november 2002 om samlarmynt

1 år

Kommissionens rekommendation 2009/23/EG av den 19 december 2008 om gemensamma riktlinjer för utformningen av euromyntens nationella sidor och utgivningen av euromynt avsedda att sättas i omlopp (K(2008) 8625) (EUT L 9, 14.1.2009, s. 52)

1 år

Meddelande från kommissionen 2001/C 318/03 av den 22 oktober 2001 om upphovsrättsligt skydd av utformningen av den gemensamma sidan på euromynten (K(2001) 600 slutlig) (EGT C 318, 13.11.2001, s. 3)

1 år

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1210/2010 av den 15 december 2010 om äkthetskontroll av euromynt och hantering av euromynt som inte är lämpliga för cirkulation (EUT L 339, 22.12.2010, s. 1)

1 år

Europeiska centralbankens riktlinje ECB/2003/5 av den 20 mars 2003 om åtgärder för att motverka otillåten reproducering av eurosedlar och om inlösen och indragning av eurosedlar (EUT L 78, 25.3.2003, s. 20)

1 år

Europeiska centralbankens beslut ECB/2003/4 av den 20 mars 2003 om valörer, tekniska specifikationer, reproducering, inlösen och indragning avseende eurosedlar (EUT L 78, 25.3.2003, s. 16)

1 år

Rådets förordning (EG) nr 2532/98 av den 23 november 1998 om Europeiska centralbankens befogenhet att förelägga sanktioner (EGT L 318, 27.11.1998, s. 4)

1 år

Europeiska centralbankens beslut ECB/2010/14 av den 16 september 2010 om äkthets- och kvalitetskontroll samt återcirkulering av eurosedlar (EUT L 267, 9.10.2010, s. 1)

1 år

Bank- och finanslagstiftning

Kommissionens direktiv 2006/73/EG av den 10 augusti 2006 om genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG vad gäller organisatoriska krav och villkor för verksamheten i värdepappersföretag, och definitioner för tillämpning av det direktivet (EUT L 241, 2.9.2006, s. 26–58)

6 år

Kommissionens förordning (EG) nr 1287/2006 av den 10 augusti 2006 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG vad gäller dokumenteringsskyldigheter för värdepappersföretag, transaktionsrapportering, överblickbarhet på marknaden, upptagande av finansiella instrument till handel samt definitioner för tillämpning av det direktivet (EUT L 241, 2.9.2006, s. 1–25)

6 år

Europaparlamentets och rådets direktiv 97/5/EG av den 27 januari 1997 om gränsöverskridande betalningar (EGT L 43, 14.2.1997, s. 25–30)

6 år

Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/49/EG av den 14 juni 2006 om kapitalkrav för värdepappersföretag och kreditinstitut (omarbetning) (EUT L 177, 30.6.2006, s. 201)

Ändrat genom:

 

Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/23/EG av den 11 mars 2008 om ändring av direktiv 2006/49/EG om kapitalkrav för värdepappersföretag och kreditinstitut, vad gäller kommissionens genomförandebefogenheter (EUT L 76, 19.3.2008, s. 54)

 

Kommissionens direktiv 2009/27/EG av den 7 april 2009 om ändring av vissa bilagor till Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/49/EG i fråga om tekniska bestämmelser om riskhantering (EUT L 94, 8.4.2009, s. 97)

 

Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/111/EG av den 16 september 2009 om ändring av direktiven 2006/48/EG, 2006/49/EG och 2007/64/EG vad gäller banker anslutna till centrala kreditinstitut, vissa frågor som gäller kapitalbasen, stora exponeringar, tillsynsrutiner och krishantering (EUT L 302, 17.11.2009, s. 97)

 

Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/76/EU av den 24 november 2010 om ändring av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG vad gäller kapitalkrav för handelslager, återvärdepapperisering och samlad tillsynsbedömning av ersättningspolitik (EUT L 329, 14.12.2010, s. 3)

 

Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/78/EU av den 24 november 2010 om ändring av direktiven 98/26/EG, 2002/87/EG, 2003/6/EG, 2003/41/EG, 2003/71/EG, 2004/39/EG, 2004/109/EG, 2005/60/EG, 2006/48/EG, 2006/49/EG och 2009/65/EG, vad gäller befogenheterna för Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska bankmyndigheten), Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten) och Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten) (EUT L 331, 15.12.2010, s. 120)

4 år

Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/48/EG av den 14 juni 2006 om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut (omarbetning) (EUT L 177, 30.6.2006, s. 1)

Ändrat genom:

 

Kommissionens direktiv 2007/18/EG av den 27 mars 2007 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/48/EG när det gäller uteslutande från eller införande i dess tillämpningsområde av vissa institut och behandling av exponeringar mot multilaterala utvecklingsbanker (EUT L 87, 28.3.2007, s. 9)

 

Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/44/EG av den 5 september 2007 om ändring av direktiv 92/49/EEG och direktiven 2002/83/EG, 2004/39/EG, 2005/68/EG och 2006/48/EG vad gäller förfaranderegler och utvärderingskriterier för bedömning av förvärv och ökning av innehav inom finanssektorn (EUT L 247, 21.9.2007, s. 1)

 

Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/64/EG av den 13 november 2007 om betaltjänster på den inre marknaden och om ändring av direktiven 97/7/EG, 2002/65/EG, 2005/60/EG och 2006/48/EG samt upphävande av direktiv 97/5/EG (EUT L 319, 5.12.2007, s. 1)

 

Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/24/EG av den 11 mars 2008 om ändring av direktiv 2006/48/EG om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut vad gäller kommissionens genomförandebefogenheter (EUT L 81, 20.3.2008, s. 38)

 

Kommissionens direktiv 2009/83/EG av den 27 juli 2009 om ändring av vissa bilagor till Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/48/EG med avseende på tekniska bestämmelser om riskhantering (EUT L 196, 28.7.2009, s. 14)

 

Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/110/EG av den 16 september 2009 om rätten att starta och driva affärsverksamhet i institut för elektroniska pengar samt om tillsyn av sådan verksamhet, om ändring av direktiven 2005/60/EG och 2006/48/EG och om upphävande av direktiv 2000/46/EG (EUT L 267, 10.10.2009, s. 7)

 

Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/111/EG av den 16 september 2009 om ändring av direktiven 2006/48/EG, 2006/49/EG och 2007/64/EG vad gäller banker anslutna till centrala kreditinstitut, vissa frågor som gäller kapitalbasen, stora exponeringar, tillsynsrutiner och krishantering (EUT L 302, 17.11.2009, s. 97)

 

Kommissionens direktiv 2010/16/EU av den 9 mars 2010 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/48/EG avseende undantagande av en viss institution från direktivets tillämpningsområde (EUT L 60, 10.3.2010, s. 15)

 

Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/76/EU av den 24 november 2010 om ändring av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG vad gäller kapitalkrav för handelslager, återvärdepapperisering och samlad tillsynsbedömning av ersättningspolitik (EUT L 329, 14.12.2010, s. 3)

 

Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/78/EU av den 24 november 2010 om ändring av direktiven 98/26/EG, 2002/87/EG, 2003/6/EG, 2003/41/EG, 2003/71/EG, 2004/39/EG, 2004/109/EG, 2005/60/EG, 2006/48/EG, 2006/49/EG och 2009/65/EG, vad gäller befogenheterna för Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska bankmyndigheten), Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten) och Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten) (EUT L 331, 15.12.2010, s. 120)

4 år

Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/110/EG av den 16 september 2009 om rätten att starta och driva affärsverksamhet i institut för elektroniska pengar samt om tillsyn av sådan verksamhet, om ändring av direktiven 2005/60/EG och 2006/48/EG och om upphävande av direktiv 2000/46/EG (EUT L 267, 10.10.2009, s. 7)

4 år

Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/64/EG av den 13 november 2007 om betaltjänster på den inre marknaden och om ändring av direktiven 97/7/EG, 2002/65/EG, 2005/60/EG och 2006/48/EG samt upphävande av direktiv 97/5/EG (EUT L 319, 5.12.2007, s. 1)

Rättelse till Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/64/EG av den 13 november 2007 om betaltjänster på den inre marknaden och om ändring av direktiven 97/7/EG, 2002/65/EG, 2005/60/EG och 2006/48/EG samt upphävande av direktiv 97/5/EG (EUT L 319, 5.12.2007) (EUT L 187, 18.7.2009, s. 5)

Ändrat genom:

Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/111/EG av den 16 september 2009 om ändring av direktiven 2006/48/EG, 2006/49/EG och 2007/64/EG vad gäller banker anslutna till centrala kreditinstitut, vissa frågor som gäller kapitalbasen, stora exponeringar, tillsynsrutiner och krishantering (EUT L 302, 17.11.2009, s. 97)

4 år

Rådets direktiv 86/635/EEG av den 8 december 1986 om årsbokslut och sammanställd redovisning för banker och andra finansiella institut (EGT L 372, 31.12.1986, s. 1)

Rättelse till rådets direktiv 86/635/EEG av den 8 december 1986 om årsbokslut och sammanställd redovisning för banker och andra finansiella institut (EGT L 60, 3.3.1987, p. 17)

Ändrat genom:

 

Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/65/EG av den 27 september 2001 om ändring av direktiven 78/660/EEG, 83/349/EEG och 86/635/EEG med avseende på värderingsreglerna för årsbokslut och sammanställd redovisning i vissa typer av bolag samt i banker och andra finansiella institut (EGT L 283, 27.10.2001, s. 28)

 

Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/51/EG av den 18 juni 2003 om ändring av direktiven 78/660/EEG, 83/349/EEG, 86/635/EEG och 91/674/EEG om årsbokslut och sammanställd redovisning i vissa typer av bolag, banker och andra finansinstitut samt försäkringsföretag (EUT L 178, 17.7.2003, s. 16)

 

Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/46/EG av den 14 juni 2006 om ändring av rådets direktiv 78/660/EEG om årsbokslut i vissa typer av bolag, 83/349/EEG om sammanställd redovisning, 86/635/EEG om årsbokslut och sammanställd redovisning för banker och andra finansiella institut och 91/674/EEG om årsbokslut och sammanställd redovisning för försäkringsföretag (EUT L 224, 16.8.2006, s. 1)

4 år

Europaparlamentets och rådets direktiv 94/19/EG av den 30 maj 1994 om system för garanti av insättningar (EGT L 135, 31.5.1994, s. 5)

Ändrat genom:

 

Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/1/EG av den 9 mars 2005 om ändring av rådets direktiv 73/239/EEG, 85/611/EEG, 91/675/EEG, 92/49/EEG och 93/6/EEG samt Europaparlamentets och rådets direktiv 94/19/EG, 98/78/EG, 2000/12/EG, 2001/34/EG, 2002/83/EG och 2002/87/EG i syfte att skapa en ny organisationsstruktur för kommittéer på området finansiella tjänster (EUT L 79, 24.3.2005, s. 9)

 

Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/14/EG av den 11 mars 2009 om ändring av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar, vad gäller täckningsnivån och utbetalningsfristen (EUT L 68, 13.3.2009, s. 3)

4 år

Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/24/EG av den 4 april 2001 om rekonstruktion och likvidation av kreditinstitut (EGT L 125, 5.5.2001, s. 15)

6 år

Rådets direktiv 89/117/EEG av den 13 februari 1989 om skyldigheter angående offentliggörande av årsredovisningshandlingar för i en medlemsstat inrättade filialer till kreditinstitut och finansiella institut med huvudkontor i en annan medlemsstat (EGT L 44, 16.2.1989, s. 40)

6 år

Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/87/EG av den 16 december 2002 om extra tillsyn över kreditinstitut, försäkringsföretag och värdepappersföretag i ett finansiellt konglomerat och om ändring av rådets direktiv 73/239/EEG, 79/267/EEG, 92/49/EEG, 92/96/EEG, 93/6/EEG och 93/22/EEG samt Europaparlamentets och rådets direktiv 98/78/EG och 2000/12/EG (EUT L 35, 11.2.2003, s. 1)

Ändrat genom:

 

Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/1/EG av den 9 mars 2005 om ändring av rådets direktiv 73/239/EEG, 85/611/EEG, 91/675/EEG, 92/49/EEG och 93/6/EEG samt Europaparlamentets och rådets direktiv 94/19/EG, 98/78/EG, 2000/12/EG, 2001/34/EG, 2002/83/EG och 2002/87/EG i syfte att skapa en ny organisationsstruktur för kommittéer på området finansiella tjänster (EUT L 79, 24.3.2005, s. 9)

 

Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/25/EG av den 11 mars 2008 om ändring av direktiv 2002/87/EG om extra tillsyn över kreditinstitut, försäkringsföretag och värdepappersföretag i ett finansiellt konglomerat vad gäller kommissionens genomförandebefogenheter (EUT L 81, 20.3.2008, s. 40)

 

Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/78/EU av den 24 november 2010 om ändring av direktiven 98/26/EG, 2002/87/EG, 2003/6/EG, 2003/41/EG, 2003/71/EG, 2004/39/EG, 2004/109/EG, 2005/60/EG, 2006/48/EG, 2006/49/EG och 2009/65/EG, vad gäller befogenheterna för Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska bankmyndigheten), Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten) och Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten) (EUT L 331, 15.12.2010, s. 120)

6 år

Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument och om ändring av rådets direktiv 85/611/EEG och 93/6/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/12/EG samt upphävande av rådets direktiv 93/22/EEG (EUT L 145, 30.4.2004, s. 1)

Rättelse till Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument och om ändring av rådets direktiv 85/611/EEG och 93/6/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/12/EG samt upphävande av rådets direktiv 93/22/EEG (EUT L 45, 16.2.2005, s. 18)

Ändrat genom:

 

Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/31/EG av den 5 april 2006 om ändring av direktiv 2004/39/EG om marknader för finansiella instrument i fråga om vissa tidsfrister (EUT L 114, 27.4.2006, s. 60)

 

Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/44/EG av den 5 september 2007 om ändring av direktiv 92/49/EEG och direktiven 2002/83/EG, 2004/39/EG, 2005/68/EG och 2006/48/EG vad gäller förfaranderegler och utvärderingskriterier för bedömning av förvärv och ökning av innehav inom finanssektorn (EUT L 247, 21.9.2007, s. 1)

 

Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/10/EG av den 11 mars 2008 om ändring av direktiv 2004/39/EG om marknader för finansiella instrument, vad gäller kommissionens genomförandebefogenheter (EUT L 76, 19.3.2008, s. 33)

 

Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/78/EU av den 24 november 2010 om ändring av direktiven 98/26/EG, 2002/87/EG, 2003/6/EG, 2003/41/EG, 2003/71/EG, 2004/39/EG, 2004/109/EG, 2005/60/EG, 2006/48/EG, 2006/49/EG och 2009/65/EG, vad gäller befogenheterna för Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska bankmyndigheten), Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten) och Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten) (EUT L 331, 15.12.2010, s. 120)

Kompletterat av:

 

Kommissionens direktiv 2006/73/EG av den 10 augusti 2006 om genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG vad gäller organisatoriska krav och villkor för verksamheten i värdepappersföretag, och definitioner för tillämpning av det direktivet (EUT L 241, 2.9.2006, s. 26)

 

Kommissionens förordning (EG) nr 1287/2006 av den 10 augusti 2006 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG vad gäller dokumenteringsskyldigheter för värdepappersföretag, transaktionsrapportering, överblickbarhet på marknaden, upptagande av finansiella instrument till handel samt definitioner för tillämpning av det direktivet (EUT L 241, 2.9.2006, s. 1)

6 år

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 924/2009 av den 16 september 2009 om gränsöverskridande betalningar i gemenskapen och om upphävande av förordning (EG) nr 2560/2001 (EUT L 266, 9.10.2009, s. 11)

6 år

Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/47/EG av den 6 juni 2002 om ställande av finansiell säkerhet (EUT L 168, 27.6.2002, s. 43)

Ändrat genom:

Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/44/EG av den 6 maj 2009 om ändring av direktiv 98/26/EG om slutgiltig avveckling i system för överföring av betalningar och värdepapper och direktiv 2002/47/EG om ställande av finansiell säkerhet, vad gäller sammanlänkade system och kreditfordringar (EUT L 146, 10.6.2009, s. 37)

6 år

Kommissionens rekommendation 97/489/EG av den 30 juli 1997 om transaktioner med hjälp av elektroniska betalningsmedel med tonvikt på förhållandet mellan utgivare och innehavare (EGT L 208, 2.8.1997, s. 52)

6 år

Europaparlamentets och rådets direktiv 97/9/EG av den 3 mars 1997 om system för ersättning till investerare (EGT L 84, 26.3.1997, s. 22)

6 år

Europaparlamentets och rådets direktiv 98/26/EG av den 19 maj 1998 om slutgiltig avveckling i system för överföring av betalningar och värdepapper (EGT L 166, 11.6.1998, s. 45)

Ändrat genom:

 

Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/44/EG av den 6 maj 2009 om ändring av direktiv 98/26/EG om slutgiltig avveckling i system för överföring av betalningar och värdepapper och direktiv 2002/47/EG om ställande av finansiell säkerhet, vad gäller sammanlänkade system och kreditfordringar (EUT L 146, 10.6.2009, s. 37)

 

Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/78/EU av den 24 november 2010 om ändring av direktiven 98/26/EG, 2002/87/EG, 2003/6/EG, 2003/41/EG, 2003/71/EG, 2004/39/EG, 2004/109/EG, 2005/60/EG, 2006/48/EG, 2006/49/EG och 2009/65/EG, vad gäller befogenheterna för Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska bankmyndigheten), Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten) och Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten) (EUT L 331, 15.12.2010, s. 120)

6 år

Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/78/EU av den 24 november 2010 om ändring av direktiven 98/26/EG, 2002/87/EG, 2003/6/EG, 2003/41/EG, 2003/71/EG, 2004/39/EG, 2004/109/EG, 2005/60/EG, 2006/48/EG, 2006/49/EG och 2009/65/EG, vad gäller befogenheterna för Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska bankmyndigheten), Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten) och Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten) (EUT L 331, 15.12.2010, s. 120)

4 år

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/78/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 12)

4 år

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/77/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 84)

4 år

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1092/2010 av den 24 november 2010 om makrotillsyn av det finansiella systemet på EU-nivå och om inrättande av en europeisk systemrisknämnd (EUT L 331, 15.12.2010, s. 1)

4 år

Rådets förordning (EU) nr 1096/2010 av den 17 november 2010 om tilldelning till Europeiska centralbanken av särskilda uppgifter angående Europeiska systemrisknämndens verksamhet (EUT L 331, 15.12.2010, s. 162)

4 år

Lagstiftning om insamling av statistiska uppgifter (artikel 6.1 i mandatet)

Europeiska centralbankens förordning (EG) nr 25/2009 av den 19 december 2008 om de monetära finansinstitutens balansräkningar (omarbetning) (ECB/2008/32) (EUT L 15, 20.1.2009, s. 14)

Ändrad genom:

Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 883/2011 av den 25 augusti 2011 om ändring av förordning (EG) nr 25/2009 om de monetära finansinstitutens balansräkningar (ECB/2008/32) (ECB/2011/12) (EUT L 228, 3.9.2011, s. 13)

4 år

Europeiska centralbankens förordning (EG) nr 63/2002 av den 20 december 2001 om statistik över räntesatser som tillämpas av monetära finansinstitut på inlåning och utlåning i förhållande till hushåll och icke-finansiella företag (ECB/2001/18) (EGT L 10, 12.1.2002, s. 24)

Ändrad genom:

 

Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 674/2010 av den 23 juli 2010 om ändring av förordning (EG) nr 63/2002 (ECB/2001/18) om statistik över räntesatser som tillämpas av monetära finansinstitut på inlåning och utlåning i förhållande till hushåll och icke-finansiella företag (ECB/2010/7) (EUT L 196, 28.7.2010, s. 23)

 

Europeiska centralbankens förordning (EG) nr 290/2009 av den 31 mars 2009 om ändring av förordning (EG) nr 63/2002 (ECB/2001/18) om statistik över räntesatser som tillämpas av monetära finansinstitut på inlåning och utlåning i förhållande till hushåll och icke- finansiella företag (ECB/2009/7) (EUT L 94, 8.4.2009, s. 75)

 

Europeiska centralbankens förordning (EG) nr 2181/2004 av den 16 december 2004, om ändring av förordning (EG) nr 2423/2001 (ECB/2001/13) om konsoliderade balansräkningar för monetära finansinstitut och förordning (EG) nr 63/2002 (ECB/2001/18) om statistik över räntesatser som tillämpas av monetära finansinstitut på inlåning och utlåning i förhållande till hushåll och icke-finansiella företag (ECB/2004/21) (EUT L 371, 18.12.2004, s. 42)

4 år

Europeiska centralbankens riktlinje ECB/2007/9 av den 1 augusti 2007 om monetär statistik samt statistik över finansinstitut och finansmarknader (omarbetning) (EUT L 341, 27.12.2007, s. 1)

Rättelse till Europeiska centralbankens riktlinje ECB/2007/9 av den 1 augusti 2007 om monetär statistik samt statistik över finansinstitut och finansmarknader (omarbetning) (EUT L 84, 26.3.2008, s. 393)

Ändrad genom:

 

Europeiska centralbankens riktlinje ECB/2008/31 av den 19 december 2008 om ändring av riktlinje ECB/2007/9 om monetär statistik samt statistik över finansinstitut och finansmarknader (omarbetning) (EUT L 53, 26.2.2009, s. 76)

 

Europeiska centralbankens riktlinje ECB/2009/23 av den 4 december 2009 om ändring av riktlinje ECB/2007/9 om monetär statistik samt statistik över finansinstitut och finansmarknader (EUT L 16, 21.1.2010, s. 6)

 

Europeiska centralbankens riktlinje ECB/2011/13 av den 25 augusti 2011 om ändring av riktlinje ECB/2007/9 om monetär statistik samt statistik över finansinstitut och finansmarknader (EUT L 228, 3.9.2011, s. 37)

4 år

Europeiska centralbankens riktlinje ECB/2002/7 av den 21 november 2002 om Europeiska centralbankens krav på rapportering av kvartalsvis statistik över finansräkenskaper (EGT L 334, 11.12.2002, s. 24)

Ändrad genom:

 

Europeiska centralbankens riktlinje ECB/2005/13 av den 17 november 2005 om ändring av riktlinje ECB/2002/7 om Europeiska centralbankens krav på rapportering av kvartalsvis statistik över finansräkenskaper (EUT L 30, 2.2.2006, s. 1)

 

Europeiska centralbankens riktlinje ECB/2006/6 av den 20 april 2006 om ändring av riktlinje ECB/2002/7 om Europeiska centralbankens krav på rapportering av kvartalsvis statistik över finansräkenskaper (EUT L 115, 28.4.2006, s. 46)

 

Europeiska centralbankens riktlinje ECB/2007/13 av den 15 november 2007 om ändring av riktlinje ECB/2002/7 om Europeiska centralbankens krav på rapportering av kvartalsvis statistik över finansräkenskaper (EUT L 311, 29.11.2007, s. 47)

 

Europeiska centralbankens riktlinje ECB/2008/6 av den 26 augusti 2008 om ändring av riktlinje ECB/2002/7 om Europeiska centralbankens krav på rapportering av kvartalsvis statistik över finansräkenskaper (EUT L 259, 27.9.2008, s. 12)

4 år


26.4.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 121/18


Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration

(Ärende COMP/M.6513 – Avenance Italy/Gemeaz Cusin)

(Text av betydelse för EES)

2012/C 121/03

Kommissionen beslutade den 23 mars 2012 att inte göra invändningar mot den anmälda koncentrationen ovan och att förklara den förenlig med den gemensamma marknaden. Beslutet grundar sig på artikel 6.1 b i rådets förordning (EG) nr 139/2004. Beslutet i sin helhet finns bara på engelska och kommer att offentliggöras efter det att eventuella affärshemligheter har tagits bort. Det kommer att finnas tillgängligt

under rubriken koncentrationer på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/competition/mergers/cases/). Denna webbplats gör det möjligt att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, även uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

i elektronisk form på webbplatsen EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu/sv/index.htm) under dokumentnummer 32012M6513. EUR-Lex ger tillgång till gemenskapslagstiftningen via Internet.


26.4.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 121/18


Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration

(Ärende COMP/M.6479 – MNV/Rába)

(Text av betydelse för EES)

2012/C 121/04

Kommissionen beslutade den 11 april 2012 att inte göra invändningar mot den anmälda koncentrationen ovan och att förklara den förenlig med den gemensamma marknaden. Beslutet grundar sig på artikel 6.1 b i rådets förordning (EG) nr 139/2004. Beslutet i sin helhet finns bara på engelska och kommer att offentliggöras efter det att eventuella affärshemligheter har tagits bort. Det kommer att finnas tillgängligt

under rubriken koncentrationer på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/competition/mergers/cases/). Denna webbplats gör det möjligt att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, även uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

i elektronisk form på webbplatsen EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu/sv/index.htm) under dokumentnummer 32012M6479. EUR-Lex ger tillgång till gemenskapslagstiftningen via Internet.


26.4.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 121/19


Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration

(Ärende COMP/M.6533 – Goldman Sachs/Advent International/TransUnion Corp)

(Text av betydelse för EES)

2012/C 121/05

Kommissionen beslutade den 17 april 2012 att inte göra invändningar mot den anmälda koncentrationen ovan och att förklara den förenlig med den gemensamma marknaden. Beslutet grundar sig på artikel 6.1 b i rådets förordning (EG) nr 139/2004. Beslutet i sin helhet finns bara på engelska och kommer att offentliggöras efter det att eventuella affärshemligheter har tagits bort. Det kommer att finnas tillgängligt

under rubriken koncentrationer på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/competition/mergers/cases/). Denna webbplats gör det möjligt att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, även uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

i elektronisk form på webbplatsen EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu/sv/index.htm) under dokumentnummer 32012M6533. EUR-Lex ger tillgång till gemenskapslagstiftningen via Internet.


IV Upplysningar

UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN

Europeiska kommissionen

26.4.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 121/20


Eurons växelkurs (1)

25 april 2012

2012/C 121/06

1 euro =


 

Valuta

Kurs

USD

US-dollar

1,3206

JPY

japansk yen

107,35

DKK

dansk krona

7,4399

GBP

pund sterling

0,81940

SEK

svensk krona

8,8958

CHF

schweizisk franc

1,2018

ISK

isländsk krona

 

NOK

norsk krona

7,5625

BGN

bulgarisk lev

1,9558

CZK

tjeckisk koruna

24,804

HUF

ungersk forint

287,83

LTL

litauisk litas

3,4528

LVL

lettisk lats

0,6993

PLN

polsk zloty

4,1738

RON

rumänsk leu

4,3765

TRY

turkisk lira

2,3417

AUD

australisk dollar

1,2771

CAD

kanadensisk dollar

1,3016

HKD

Hongkongdollar

10,2468

NZD

nyzeeländsk dollar

1,6217

SGD

singaporiansk dollar

1,6440

KRW

sydkoreansk won

1 506,66

ZAR

sydafrikansk rand

10,2555

CNY

kinesisk yuan renminbi

8,3269

HRK

kroatisk kuna

7,5325

IDR

indonesisk rupiah

12 149,96

MYR

malaysisk ringgit

4,0408

PHP

filippinsk peso

56,314

RUB

rysk rubel

38,7490

THB

thailändsk baht

40,859

BRL

brasiliansk real

2,4784

MXN

mexikansk peso

17,3461

INR

indisk rupie

69,3910


(1)  Källa: Referensväxelkurs offentliggjord av Europeiska centralbanken.


26.4.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 121/21


Meddelande från kommissionen om det förfarande som fastställs i artikel 1.4 i rådets direktiv 96/67/EG

2012/C 121/07

Enligt artikel 1.4 i rådets direktiv 96/67/EG av den 15 oktober 1996 om tillträde till marknaden för marktjänster på flygplatserna inom gemenskapen (1) ska kommissionen i informationssyfte offentliggöra en förteckning över de flygplatser som avses i direktivet.

 

Flygplatser vars årliga trafik överstiger 2 miljoner passagerarrörelser eller 50 000 ton gods under 2010

Andra flygplatser öppna för kommersiell lufttrafik under 2010

Österrike

Wien/Schwechat

Linz, Graz, Salzburg, Klagenfurt, Innsbruck

Belgien

Brussels National, Charleroi–Brussels South, Liège–Bierset, Oostende–Brugge

Antwerpen, Kortrijk–Wevelgem

Bulgarien

Sofia

Varna, Burgas, Plovdiv, Gorna Oriahovitza

Cypern

Larnaca

Paphos

Tjeckien

Praha/Ruzyně

Bmo/Tuřany, Karlovy Vary, Mnichovo Hradiště, Ostrava Mošnov, Pardubice, Olomouc, Benešov, Broumov, Břeclav, Bubovice, Česká Lípa, České Budějovice, Dvůr Králové nad Labem, Frýdlant nad Ostravicí, Havlíčkův Brod, Hodkovice nad Mohelkou, Hořice, Hosín, Hradec Králové, Hranice, Cheb, Chomutov, Chotěboř, Chrudim, Jaroměř, Jičín, Jihlava, Jindřichův Hradec, Kladno, Klatovy, Kolín, Krnov, Křižanov, Kyjov, Letkov, Letňany, Mariánské lázně, Medlánky, Mikulovice, Mladá Boleslav, Moravská Třebová, Most, Nové Město nad Metují, Panenský Týnec, Plasy, Podbořany, Policka, Příbram, Přibyslav, Rakovník, Raná, Roudnice, Sazená, Skuteč, Slaný, Soběslav, Staňkov, Strakonice, Strunkovice, Šumperk, Tábor, Točná, Toužím, Ústí nad Orlicí, Velké Pončí, Vlašim, Vrchlabí, Vysoké Mýto, Vyškov, Zábřeh, Zbraslavice, Žamberk

Danmark

Copenhagen Airport, Billund Airport

Aalborg Airport, Aarhus Airport, Esbjerg Airport, Bornholm Airport, Karup Airport, Sønderborg Airport, Thisted Airport, Roskilde Airport

Estland

 

Lennart Meri Tallinn, Tartu, Pärnu, Kärdla, Kuressaare

Finland

Helsinki–Vantaa

Enontekiö, Halli, Helsinki–Malmi, Ivalo, Joensuu, Jyväskylä, Kajaani, Kauhava, Kemi–Tornio, Kittilä, Kokkola–Pietarsaari, Kuopio, Kuusamo, Lappeenranta, Maarianhamina, Oulu, Pori, Savonlinna, Rovaniemi, Tampere–Pirkkala, Turku, Utti, Vaasa, Varkaus, Mikkeli, Seinäjoki

Frankrike

Paris–CDG, Paris–Orly, Nice–Côte d’Azur, Lyon–Saint Exupéry, Marseille–Provence, Toulouse–Blagnac, Bâle–Mulhouse, Bordeaux–Mérignac, Nantes–Atlantique, Beauvais–Tille

Pointe-à-Pitre–Le Raizet, Strasbourg Entzheim, Martinique Aimé Césaire, La Réunion Roland Garros, Montpellier–Méditerranée, Lille Lesquin, Ajaccio Napoléon Bonaparte, Bastia Poretta, Biarritz–Anglet–Bayonne, Brest–Bretagne, Pau Pyrénées, Hyères Le Palyvestre, Tarbes–Lourdes–Pyrénées, Grenoble Isère, Carcassonne, Rennes St Jacques, Perpignan–Rivesaltes, Figari Sud Corse, Cayenne Rochambeau, Clermont–Ferrand–Auvergne, Limoges, Calvi Ste Catherine, Bergerac Roumanière, Chambéry/Aix-les-Bains, Dzaoudzi Pamandzi, Metz Nancy Lorraine, St Martin Grand Case, Lorient–Lann–Bihoue,Nîmes/Arles Camargue, La Rochelle Île de Ré, St Barthélémy, Dinard–Pleurtuit–St-Malo, Rodez Marcillac, St Pierre Pierrefonds, Quimper–Cornouaille, Tours–Val de Loire, Poitiers–Biard–Futuroscope, Paris Le Bourget, Caen Carpiquet, Béziers–Vias, Deauville Normandie, Annecy–Meythet, Le Havre Octeville, St Pierre–Pointe Blanche, Lannion, Avignon Caumont, Castres Mazamet, Angoulême, Agen La Garenne, Maripasoula, Rouen-Vallée de Seine, Aurillac Tronquières, Brive Souillac, St Etienne Bouthéon, Cannes Mandelieu, Miquelon, Saint Nazaire Montoir, Dijon Bourgogne

Tyskland

Berlin-Tegel, Schönefeld, Bremen, Düsseldorf, Frankfurt-Main, Hahn, Hamburg, Hannover-Langenhagen, Köln-Bonn, Leipzig, München, Nürnberg, Stuttgart, Weeze

Augsburg, Altenburg-Nobitz, Borkum, Braunschweig, Dortmund, Dresden, Erfurt, Friedrichshafen, Heringsdorf, Hof-Plauen, Karlsruhe-Baden-Baden, Kassel-Calden, Kiel-Holtenau, Lübeck-Blankensee, Mannheim City, Memmingen, Mönchengladbach, Münster-Osnabrück, Paderborn-Lippstadt, Saarbrücken-Ensheim, Rostock-Laage, Schwerin-Parchim, Siegerland, Westerland-Sylt, Zweibrücken (2)

Grekland

Athens, Iraklio, Thessaloniki, Rodos

Corfu–Kerkyra, Kos, Chania, Zante, Alexandroupoulis, Aktio, Araxos, Kalamata, Kalymnos, Kastoria, Kavala, Kozani, Aghialos, Astypalaia, Chios, Ioannina, Ikaria, Karpathos, Kasos, Kastelorizo, Kefalonia, Kithira, Leros, Limnos, Mykonos, Milos, Mytilene, Naxos, Paros, Samos, Santorini, Syros, Sitia, Skiathos, Skyros

Ungern

Budapest Ferihegy

Pécs–Pogány Repülőtér, Győr–Pér Repülőtér, Fly Balaton Repülőtér Sármellék, Airport Debrecen

Irland

Dublin Airport, Cork Airport

Shannon Airport, Donegal Airport, Ireland West Airport Knock, Kerry Airport, Galway Airport, Sligo Airport, Waterford Airport

Italien

Roma–Fiumicino, Milano–Malpensa, Milano–Linate, Bergamo Orio al Serio, Venezia Tessera, Catania Fontanarossa, Napoli Capodichino, Bologna Borgo Panigale, Roma–Ciampino, Palermo Punta Raisi, Pisa San Giusto, Cagliari Elmas, Torino Caselle, Verona Villafranca, Bari Palese, Treviso

Firenze, Lamezia Terme, Olbia, Alghero, Genova, Brindisi, Trapani, Trieste, Forlì, Reggio Calabria, Ancona, Pescara, Rimini, Parma, Brescia, Lampedusa, Pantelleria, Cuneo, Perugia, Foggia, Crotone, Bolzano, Elba, Grosseto, Salerno, Albenga, Siena, Taranto, Tortoli

Lettland

Riga International airport

Liepaja airport, Ventspils airport

Litauen

 

Vilnius International Airport, Palanga International Airport, Kaunas International Airport, Siauliai Military Airport

Luxemburg

Luxembourg–Findel

 

Malta:

Luqa–Malta International Airport

 

Nederländerna

Amsterdam–Schiphol, Maastricht–Aachen, Eindhoven

Groningen–Eelde, Rotterdam

Polen

Chopina w Warszawie, Kraków–Balice, Katowice–Pyrzowice, Gdańsk im. Lecha Wałęsy

Wrocław–Strachowice, Poznań–Ławica, Łódź–Lublinek, Szczecin–Goleniów, Bydgoszcz–Szwederowo, Rzeszów–Jasionka, Zielona Góra–Babimost

Portugal

Lisboa, Faro, Oporto, Madeira

Ponta Delgada, Porto Santo, Horta, Santa Maria, Graciosa, Pico, São Jorge, Flores, Corvo, Bragança, Vila Real, Cascais, Lajes.

Rumänien

Aeroportul Internațional Henri Coandă–București, Aeroportul Internațional București Băneasa–Aurel Vlaicu

Aeroportul Internațional Timișoara–Traian Vuia, Aeroportul Internațional Mihail Kogălniceanu–Constanța, Aeroportul Arad, Aeroportul George Enescu–Bacău, Aeroportul Baia Mare, Aeroportul Cluj-Napoca, Aeroportul Craiova, Aeroportul Iași, Aeroportul Oradea, Aeroportul Satu Mare, Aeroportul Sibiu, Aeroportul Ștefan cel Mare–Suceava, Aeroportul Târgu Mureș–Transilvania, Aeroportul Tulcea–Delta Dunării, Aeroportul Tuzla

Slovakien

 

Bratislava, Košice, Piešťany, Sliač, Poprad, Žilina

Slovenien

 

Airport Jože Pučnik Ljubljana, Airport Edvard Rusjan Maribor, Airport Portorož

Spanien

Alicante, Barcelona, Bilbao, Fuerteventura, Girona, Gran Canaria, Ibiza, Lanzarote, Madrid/Barajas, Málaga, Menorca, Palma de Mallorca, Santiago de Compostela, Sevilla, Tenerife Norte, Tenerife Sur, Valencia

Asturias, Coruña (A), Jerez, Murcia/San Javier, Reus, Vigo, Vitoria, Zaragoza, Albacete, Algeciras/Helipuerto, Almería, Badajoz, Burgos, Ceuta/Helipuerto, Ciudad Real, Córdoba, Madrid/Cuatro Vientos, Madrid/Torrejón, Gomera (La), Granada, Hierro (El), Huesca–Pirineos, León, Lleida/Alguaire, Logroño, Melilla, Palma (La), Pamplona, Sabadell, Salamanca, San Sebastián, Santander, Son Bonet, Valladolid

Sverige

Göteborg–Landvetter, Stockholm–Arlanda, Stockholm/Skavsta, Stockholm/Bromma

Arvidsjaur, Arvika, Borlänge, Eskilstuna, Falköping, Gällivare, Gällivare/Vassare, Gävle, Göteborg/Säve, Hagfors, Halmstad, Hemavan Tärnaby, Hultsfred–Vimmerby, Jönköping, Kalmar, Karlsborg, Karlskoga, Karlstad, Kiruna, Kiruna/Luosajärvi, Kramfors–Sollefteå, Kristianstad, Lidköping, Linköping/Malmen, Linköping/Saab, Ljungbyhed, Luleå/Kallax, Lycksele, Malmö/Sturup, Mora/Siljan, Norrköping/Kungsängen, Oskarshamn, Pajala–Ylläs, Ronneby, Skellefteå, Skövde, Stockholm/Västerås, Storuman, Strömstad/Näsinge, Sundsvall–Härnösand, Sveg, Såtenäs, Söderhamn, Torsby/Fryklanda, Trollhättan–Vänersborg, Umeå, Uppsala, Vidsel, Vilhelmina, Visby, Växjö/Kronoberg, Åre–Östersund, Ängelholm, Örebro, Örnsköldsvik

Förenade kungariket

Heathrow, Gatwick, Stansted, Manchester, Luton, Edinburgh, Birmingham, Glasgow, Bristol, Liverpool, Newcastle, Prestwick, East Midlands International, Southampton, Belfast International, London City, Aberdeen, Belfast City, Leeds Bradford

Barra, Benbecula, Biggin Hill, Blackpool, Bournemouth, Cambridge, Campbeltown, Cardiff Wales, City of Derry, Doncaster Sheffield, Durham Tees Valley, Exeter, Farnborough, Gloucestershire, Humberside, Inverness, Islay, Isles of Scilly, Kirkwall, Lands End, Lerwick, Lydd, Manston, Newquay, Norwich, Oxford, Penzance Heliport, Plymouth, Scatsa, Shoreham, Southend, Stornoway, Sumburgh, Tiree, Wick


(1)  EGT L 272, 25.10.1996, s. 36.

(2)  Flygplatser vars årliga trafik understiger 10 000 passagerare per år anges inte.


Revisionsrätten

26.4.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 121/24


Särskild rapport nr 4/2012 Att använda struktur- och sammanhållningsfonderna till medfinansiering av transportinfrastruktur i kusthamnar – en ändamålsenlig investering?

2012/C 121/08

Europeiska revisionsrätten meddelar härmed att särskild rapport nr 4/2012 Att använda struktur- och sammanhållningsfonderna till medfinansiering av transportinfrastruktur i kusthamnar–en ändamålsenlig investering? just har offentliggjorts.

Rapporten finns på Europeiska revisionsrättens webbplats: http://eca.europa.eu

Rapporten kan beställas gratis i pappersversion eller på cd-rom på adressen

Europeiska revisionsrätten

Enheten ”Revision: Utarbetande av rapporter”

12, rue Alcide de Gasperi

1615 Luxemburg

LUXEMBURG

Tfn +352 4398-1

E-post: eca-info@eca.europa.eu

eller med hjälp av en elektronisk beställningssedel från EU-Bookshop.


UPPLYSNINGAR OM EUROPEISKA EKONOMISKA SAMARBETSOMRÅDET

Eftas övervakningsmyndighet

26.4.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 121/25


Uppmaning enligt artikel 1.2 i del I av protokoll 3 till avtalet mellan Eftastaterna om inrättandet av en övervakningsmyndighet och en domstol för försäljningen av Narvik kommunes rätt till koncessionskraft till Narvik Energi AS (NEAS)

2012/C 121/09

Genom beslut nr 393/11/KOL av den 14 december 2011, som återges på det giltiga språket på de sidor som följer på denna sammanfattning, inledde Eftas övervakningsmyndighet ett förfarande enligt artikel 1.2 i del I av protokoll 3 till avtalet mellan Eftastaterna om inrättandet av en övervakningsmyndighet och en domstol. De norska myndigheterna har underrättats genom ett exemplar av beslutet.

Eftas övervakningsmyndighet (nedan kallad övervakningsmyndigheten) uppmanar härmed övriga Eftastater, EU:s medlemsstater samt övriga berörda parter att inom en månad från den dag då detta tillkännagivande offentliggörs inkomma med synpunkter på åtgärden i fråga till

Eftas övervakningsmyndighet

Registreringsenheten

Rue Belliard/Belliardstraat 35

1040 Bruxelles/Brussel

BELGIQUE/BELGIË

Synpunkterna kommer att meddelas de norska myndigheterna. Den berörd part som inkommer med synpunkter kan skriftligen begära konfidentiell behandling av sin identitet, med angivande av skälen för begäran.

SAMMANFATTNING

Förfarande

Genom en skrivelse av den 7 januari 2009 ingavs klagomål mot Narvik kommune (nedan kallad kommunen) angående försäljningen av kommunens rätt till koncessionskraft till Narvik Energi AS (nedan kallat NEAS). Skrivelsen mottogs och registrerades av övervakningsmyndigheten den 14 januari 2009 (diarienr 504391).

Genom en skrivelse av den 16 juli 2009 (diarienr 519710) begärde övervakningsmyndigheten ytterligare upplysningar av de norska myndigheterna. Genom en skrivelse av den 2 oktober 2009 (diarienr 532247) besvarade de norska myndigheterna begäran om uppgifter.

Bedömning av åtgärden

Narvik kommune och Narvik Energi AS upprättade den 16 oktober 2000 ett avtal enligt vilket kommunen för 126 miljoner norska kronor försålde sin rätt till koncessionskraft till NEAS på 50 ½ år. Övervakningsmyndigheten har utvärderat sannolikheten för att transaktionen genomfördes i enlighet med den marknadsekonomiska investerarprincipen, dvs. om kommunen sålde rätten till koncessionskraft till marknadsvärde, och om priset och villkoren för transaktionen skulle ha varit godtagbar för en privat investerare i en marknadsekonomi.

Övervakningsmyndigheten hyser tvivel vad gäller det riktmärke som använts för att jämföra det aktuella avtalet. Dessutom fanns betydande reglerings- och marknadsmässiga risker som kan påverka viktiga variabler/antaganden i de värderingsmodeller som används för att bedöma priset på rättigheten. Detta har medfört att de externa konsulternas uppskattningar av värdet har varierat mellan cirka 70 miljoner norska kronor och 145 miljoner norska kronor. De relativt stora skillnaderna i värdebedömningarna kan tyda på att osäkerhet råder om det faktiska marknadsvärdet på denna tillgång under en tidsrymd på 50 år.

Övervakningsmyndigheten har dessutom noterat att något öppet och konkurrensutsatt anbudsförfarande inte har anordnats på förhand samt att några bestämmelser om prisjusteringar i efterhand inte ingår i avtalet.

Övervakningsmyndigheten uppmanar de norska myndigheterna att lämna tillräcklig information för att visa att avtalet ingicks enligt den marknadsekonomiska investerarprincipen och att det därför inte inbegrep statligt stöd.

Slutsats

Mot bakgrund av ovanstående överväganden hyser övervakningsmyndigheten tvivel om huruvida avtalet mellan kommunen och NEAS ligger i linje med den marknadsekonomiska investerarprincipen, och kan därför i detta skede inte utesluta att ovan nämnda avtal inte omfattar statligt stöd i den mening som avses i artikel 61.1 i EES-avtalet.

Med hänsyn till det ovan anförda beslutade övervakningsmyndigheten att inleda ett formellt granskningsförfarande i enlighet med artikel 1.2 i EES-avtalet. Berörda parter uppmanas att inkomma med synpunkter inom en månad från dagen för offentliggörandet av detta tillkännagivande i Europeiska unionens officiella tidning.

EFTA SURVEILLANCE AUTHORITY DECISION

No 393/11/COL

of 14 December 2011

to initiate the procedure provided for in Article 1(2) of Part I of Protocol 3 to the Surveillance and Court Agreement with regard to the sale of Narvik municipality’s entitlement to concession power to Narvik Energi AS

(Norway)

THE EFTA SURVEILLANCE AUTHORITY (‘the Authority’),

HAVING REGARD to the Agreement on the European Economic Area (‘the EEA Agreement’), in particular to Article 61 and Protocol 26 thereof,

HAVING REGARD to Protocol 3 to the Surveillance and Court Agreement (‘Protocol 3 SCA’), in particular to Article 1(2) of Part I and Articles 4(4) and 13(1) of Part II,

HAVING REGARD to the Authority’s Decision of 14 July 2004 on the implementing provisions referred to under Article 27 of Part II of Protocol 3 (1).

Whereas:

I.   FACTS

1.   Procedure

(1)

By letter dated 7 January 2009, a complaint was filed against Narvik municipality (‘the municipality’) regarding the sale of Narvik municipality’s entitlement to concession power to Narvik Energi AS (‘NEAS’). The letter was received and registered by the Authority on 14 January 2009 (Event No 504391).

(2)

By letter dated 16 July 2009 (Event No 519710), the Authority requested additional information from the Norwegian authorities. By letter dated 2 October 2009 (Event No 532247), the Norwegian authorities replied to the information request.

2.   The complaint

(3)

According to the complaint, on 16 October 2000 the municipality entered into a contract with NEAS for the sale of 128 GWh of annual concession power for a period of 50,5 years. For this, NEAS paid the municipality one upfront lump sum of NOK 126 million. The contract, that was entered into after negotiation between the contracting parties and without a competitive tender procedure, contained no index adjustment or other price adjustment clauses.

(4)

The complainant further alleges that the decision to enter into the contract was adopted by Narvik Municipal Council on the basis of incorrect and/or incomplete information. Allegedly expert reports critical of the duration of the contract and the inherent difficulty in establishing a market price for electricity were not disclosed to the Municipal Council prior to taking the decision to enter into the contract.

(5)

The complainant argues that the market price for the concession power over the contract period is significantly higher than NOK 126 million. Therefore the contract involves State aid.

(6)

The contract that forms the subject of the complaint is entitled ‘Lease of concession power for a period of 50,5 years …’ (2). However, throughout this Decision the Authority will refer to the contract as a contract of sale of Narvik municipality’s entitlement to concession power. The Authority will, in its preliminary assessment, assess not only the contract but also all supplementary agreements to it, as well as any other circumstances surrounding and related to the sale.

3.   Background

3.1.    Concession power regime

(7)

Any municipality which has hydropower production within its borders is entitled to receive an annual amount of concession power from concessionaires for waterfall exploitation.

(8)

The system of concession power is laid down in Section 2(12) of the Industrial Licensing Act (3) and Section 12(15) of the Waterfalls Regulation Act (4).

(9)

Each municipality’s entitlement to concession power is decided on the basis of its ‘general electric power supply needs’ (5) and can be up to 10 per cent of a plant’s yearly production. The legal basis for the municipalities’ right to concession power, referred to above, states that municipalities may dispose of the concession power as they see fit (irrespective of the fact that the amount to which they are entitled is calculated on the basis of their ‘general electric power supply needs’).

(10)

The price paid by the municipalities for the concession power is determined on an annual basis by the Ministry of Energy and Petroleum (MEP). The municipalities also carry the costs of feeding the concession power into the grid.

(11)

The majority of the municipality’s concession power entitlements are due for assessment in 2019.

3.2.    Narvik municipality and the contract with Narvik Energi AS

(12)

Narvik municipality is located in the county of Nordland. NEAS is a company that is active in the production and sale of electricity. NEAS was 100 per cent owned by the municipality until 2001, when the municipality reduced its ownership stake in the company to 50,01 per cent.

(13)

In 1999, Narvik municipality had the right to purchase approximately 128 GWh of concession power annually. Approximately 10 per cent of this concession power was generated by NEAS, while the remaining 90 per cent was generated by other hydropower companies within the municipality (in which Narvik municipality had no stake).

(14)

Historically, the municipality had sold its concession power to NEAS under short- or longer-term contracts.

(15)

After the expiry of a three-year contract on 31 December 1998, the parties could not reach an agreement as to the prolongation of the contract. Until the concession power price for 1999 was published on 26 March 1999, the municipality therefore sold its concession power on a power exchange at spot prices.

(16)

In March 1999, with knowledge of the concession power price for that year, the municipality arranged a tender procedure for the sale of its concession power for the remainder of 1999. On 30 March 1999, the Municipal Council sold this concession power to the highest bidder, Kraftinor, for a price of NOK 109,50/MWh. Since the municipality itself paid NOK 111,10/MWh plus feeding costs of NOK 20/MWh for the concession power, the municipality incurred a loss of approximately NOK 2,3 million under this contract (compared to a budgeted surplus of NOK 3,5 million).

(17)

According to the Norwegian authorities, electricity prices had been falling for several years and had reached their lowest point in 1998, but had picked up again in 1999. In 1999, the difference between concession power price and market price was, however, relatively small.

(18)

Due to the volatile and relatively low electricity spot prices, it was decided in a Municipal Council meeting held on 30 March 1999 that a long-term strategy for the future handling of the municipality’s concession power was to be developed and presented to the Municipal Council in August 1999.

(19)

On 15 October 1999, the municipal administration proposed a strategy for the future handling of the concession power to the Municipal Council executive committee (‘Executive Committee’).

(20)

On 19 October 1999, the Executive Committee confirmed the proposal of the administration and recommended to the Municipal Council that the overall goal for handling the municipality’s concession power should be ‘to maximize return on a long-term basis in order to obtain a stable planning horizon with less uncertainty from year to year (6).’ The proposed strategy for achieving this goal had four elements:

1.

Concession power is sold to the highest bidder on long-term contracts with a fixed return, however with adjustment clauses that give additional returns if the prices are substantially higher than the projected prices in the contract period;

2.

Concession power is sold under different contracts of different lengths to diversify risk;

3.

The mayor is granted power of attorney to enter into agreements according to the strategy decided by the Municipal Council; and

4.

Profits from the sale of the concession power is deposited into a fund to be dispersed according to decisions by the Municipal Council.

(21)

The strategy proposal was discussed on 25 November 1999 as Municipal Council Case 99/52 (‘Strategy for handling of concession power’).

(22)

The Municipal Council confirmed the recommendation of the Executive Committee with one adjustment, suggested by the mayor and confirmed by way of an amendment to the strategy: instead of the mayor being explicitly ‘granted power of attorney to enter into agreements according to the strategy decided by the Municipal Council’, the final decision stated that ‘as a first step in executing this strategy, NEAS is invited to discuss their interest in the matter as outlined in their letter to the municipality dated 9 November (7).’

(23)

The letter from NEAS dated 9 November questioned the proposed strategy of selling the concession power under different contracts of different lengths to spread risk. Instead, NEAS suggested one long-term contract (‘for example 50 years’ (8)) and was open to including a price adjustment clause in the contract with Narvik Municipality.

(24)

According to the documentation provided by the Norwegian authorities, NEAS had also proposed this type of contract earlier in the process. In a letter dated 15 April 1999, NEAS had approached the municipality stating its interest in entering into a long-term contract regarding the concession power, primarily through a purchase with an upfront lump sum payment, or alternatively as a long-term lease — suggested initially at 60 years — with annual payments to Narvik Municipality (9).

(25)

Aside from the issue of the concession power, there were also discussions about NEAS’ future role in the market, and the municipality’s role as the owner of NEAS (10).

(26)

According to the Norwegian authorities, NEAS was at the time observing extensive regional consolidation amongst power companies and the entry of national/international operators into local markets. NEAS needed to strengthen its equity base in order to acquire shares in other electricity companies, particularly Nordkraft AS. NEAS had also signed letters of intent with Hålogaland Kraft AS and Vesterålskraft AS, two local power companies, to form a regional production company and a regional energy transportation company. These changes were planned to take effect as of 1 January 2001. In order for NEAS to be able to complete these transactions with a combination of equity and borrowed capital, Narvik Municipality — NEAS’ sole owner — was expected to inject additional equity into NEAS.

(27)

On 16 December 1999, the Municipal Council discussed Case 99/65 (‘Sale of equity positions’).

(28)

In this meeting, the Municipal Council assessed both its ownership position in NEAS and the above-mentioned capital needs of NEAS. It was decided that the municipality’s ownership stake in NEAS, the capital needs of NEAS and the handling of concession power, should be assessed jointly by a negotiation team consisting of the mayor, the deputy mayor, the leader of the opposition, as well as the director, the deputy director and the head of procurement of the municipal administration (‘the negotiation team’). The negotiation team was given the responsibility of implementing the decisions in Cases 99/52 and 99/65, and to make a recommendation to the Executive Committee.

(29)

During the winter and spring of 2000, both the municipality and NEAS sought external advice concerning the valuation of the concession power, the implications of the municipality injecting capital into NEAS, as well as the municipality reducing its ownership position in NEAS.

(30)

NEAS engaged Arthur Andersen (‘AA’) to make an assessment of the value of the concession power. AA’s report was delivered on 20 May 1999. It estimated a net present value (‘NPV’) of the concession power transferred for 50 years to be in the range of NOK 71,4-117,4 million with a base case value of NOK 87,7 million (11).

(31)

NEAS also commissioned a value assessment from Deloitte & Touche (‘DT’). In its report dated 3 May 2000, DT estimated the NPV of the concession power, again for 50 years, to be approximately NOK 110-130 million (12).

(32)

Narvik Municipality, on the other hand, initially asked Danske Securities (‘DS’) to assess whether Narvik Municipality should transfer its concession power to NEAS as a part of a restructuring process in NEAS, or if Narvik Municipality should sell the power independently. DS concluded, in a report dated 14 February 2000, that there were no economic or strategic reasons for transferring the concession power to NEAS. DS also — ‘on its own initiative’ (13) — made a value assessment of a 50-year contract, and concluded that such a contract had a value in the range of NOK 80-145 million.

(33)

DS was subsequently commissioned to perform a second assessment of the value of the concession power. In order to do so, it contacted three market participants — Statkraft SF, CBF Kraftmegling AS, and Norwegian Energy Brokers AS — and asked how they would value a 50-year concession power contract. Based on the responses, DS concluded, in a report dated 23 February 2000, that the NPV of the concession power was in the range of NOK 100-140 million (14).

(34)

In addition to external advice, there were also internal assessments made by the head of procurement at the municipality.

(35)

In the first assessment presented to the Executive Committee in October 1999, he concluded that the overall risk for the municipality was high for long-term contracts defined as contracts between 10 and 40 years (15).

(36)

In his second assessment, presented to the negotiation team on 16 March 2000, various options for handling the concession power were discussed. By this time, however, the negotiation team had narrowed the scope of his mandate (16).

(37)

Notwithstanding this, in his second assessment, the head of procurement continued to focus on the importance of the length of the contract. His assessment of the marginal value of the entitlement to concession power over time was that ‘… to enter into a very long contract such as 50 years gives very little additional value for us as sellers compared to a shorter contract (for example 20 years with NOK 83 million) (17).’ After internal discussions regarding the advantages and disadvantages of a long-term contract, the negotiation team made its recommendation to the Municipal Council: it recommended a contract with a duration of 50,5 years as appropriate to reduce the municipality’s risk and to provide a long-term planning horizon.

(38)

On 22 May 2000, the Municipal Council decided that the municipality should sell its entitlement to concession power to NEAS for 50,5 years and reduce its ownership in NEAS by as much as 49 percent by the end of 2000 (18). From the information presented by the Norwegian Authorities, the above-mentioned independent expert reports were referred to in the memorandum distributed to the council members prior to taking the decision, but copies of the reports appear not to have been distributed (19).

(39)

The contract was entered into on 16 October 2000. The municipality sold its entitlement to annual concession power to NEAS for 50,5 years for the price of NOK 126 million with all attached rights and obligations (20). No price adjustment mechanism was included in the contract, and the price was to be paid as one upfront lump sum.

(40)

By a supplementary agreement dated 29 November 2000, the parties agreed that NOK 60 million would be paid to the municipality in cash, whereas the remaining NOK 66 million was to be injected into NEAS (at the time 100 % owned by the Municipality) as an equity contribution in kind.

(41)

In 2001, the municipality reduced its ownership in NEAS to 50,01 per cent.

3.3.    Comments by the Norwegian authorities

(42)

The Norwegian Authorities are of the opinion that the contract with NEAS was concluded at market terms and that only the final arrangement regarding how the consideration was to be structured, as reflected in supplementary agreement of 29 November 2000, was influenced by the municipality’s ownership interest in NEAS. The Norwegian Authorities point out that according to the decision of the Municipal Council dated 25 November 1999, it was an absolute precondition for the conclusion of any agreement with NEAS that the power would be sold on market terms (21).

(43)

Since there was considerable uncertainty associated with price developments on both the revenue and cost side, and since there was also certain political uncertainty associated with the concession power regime in general, a long-term contract was deemed to offer the best stability in relation to future revenues.

(44)

The Norwegian Authorities further argue that it was appropriate for no price adjustment clause to be included, since the purchase price was paid as one lump sum, and not on an ongoing basis.

II.   ASSESSMENT

1.   The presence of State aid

(45)

Article 61(1) of the EEA Agreement reads as follows:

‘Save as otherwise provided in this Agreement, any aid granted by EC Member States, EFTA States or through State resources in any form whatsoever which distorts or threatens to distort competition by favouring certain undertakings or the production of certain goods shall, in so far as it affects trade between Contracting Parties, be incompatible with the functioning of this Agreement.’

(46)

In the following, the Authority will assess the likelihood of whether the municipality has granted State aid to NEAS in connection with the sale of its entitlement to 128 GWh of annual concession power for a period of 50,5 years and at the price of NOK 126 million.

1.1.    Economic advantage

(47)

When governments make financial transactions and investments, the European Court of Justice has stated that in order to confirm whether a State measure constitutes aid, it is necessary to establish whether the recipient undertaking receives an economic advantage, which it would not have obtained under normal market conditions (22). In order to assess the presence of an economic advantage, the Commission has developed the principle of a (hypothetical) market economy investor (23).

(48)

If the transaction in question was carried out in accordance with the market economy investor principle, i.e., if the municipality sold the entitlement to concession power for its market value, and the price and terms of the transaction would have been acceptable for a prudent private investor operating in a market economy, the transaction would not confer an economic advantage on NEAS and thus not involve the grant of State aid. On the contrary, State aid could be involved if the transaction was not carried out at market price.

(49)

In making this assessment, the Authority cannot replace the municipality’s commercial judgement with its own, which implies that the municipality, as the owner of the concession power right, must enjoy a wide margin of discretion. However, while the Authority fully recognises the right for public authorities to operate in the market on commercial terms, it should be assessed whether a similar agreement would have been concluded by a private market investor.

(50)

An assessment of the price and terms of the contract between the municipality and NEAS should be based on the information available to the municipality at the time of the conclusion of the contract. Generally, an informed ex ante assessment would be sufficient to exclude the presence of State aid, even if the assumptions used in the assessment prove to be wrong with hindsight.

(51)

In the following, the Authority will therefore assess whether a private investor would have entered into a contract to sell the entitlement to 128 GWh of concession power, every year for 50,5 years, for one upfront lump sum payment of NOK 126 million, and without a competitive tender procedure and without including any price adjustment clauses in the contract.

(52)

Throughout the preliminary assessment, the Authority will be mindful of the context in which the transaction was entered into. From the information provided by the Norwegian Authorities, the Authority understands that at the time the contract was entered into the municipality was in a situation where it needed both access to liquidity (in order to meet its loan obligations), as well as capital to inject into NEAS.

1.1.1.   Contract for the sale of the municipality’s entitlement to annual concession power to NEAS

(53)

As described in section 3.1 of Part I above, the concession power regime gives the municipality the right to purchase 128 GWh of concession power annually, at a price determined by the Ministry of Energy and Petroleum. This price is meant to reflect the long-term costs of a representative power plant, and is presumed in the long run to be lower than the average market prices.

(54)

Municipalities may dispose of this concession power as they see fit, including using it for its own needs or selling the electricity in the market. Furthermore, the municipality can choose to sell the electricity in the spot market (24), or on the basis of short- or longer-term contracts. If the municipality decides to sell the electricity on short- or longer-term contracts it is necessary, in order to exclude State aid, to sell the electricity at market terms.

(55)

A point of departure would therefore be to identify any possible market prices (‘benchmark prices’) to which the contract in question could have been compared. Any benchmark price should, ideally, be based on contracts of similar type and duration (25). In this regard, the Authority observes that financial derivatives contracts (26) for the Nordic power markets, as offered by NASDAQ OMX Commodities Europe, are limited to a maximum duration of six years (27).

(56)

Reference can also be made to long-term power contracts entered into between electricity companies and energy intensive companies. These contracts are different from financial contracts and thus are not immediately comparable, but it is important to note that the duration of these contracts normally does not exceed 25-30 years, and they usually include price adjustment mechanisms.

(57)

It is not clear from the information provided by the Norwegian authorities whether or not there is a market — and thus benchmark prices — for contracts of similar type and duration as the contract in the present case. If there are no benchmark prices, and thus no well-functioning market for contracts of comparable type and duration, this may be an indication that buyers and/or sellers of concession power find the risk of entering into contracts of this duration too high. However, the long duration of the contract is in itself insufficient to establish that the transaction was not in line with the market economy investor principle.

(58)

Therefore, the Authority must assess the risks and uncertainties involved in the contract in the present case, and ask whether or not these risks have been assessed by the municipality in a manner presumed acceptable to a market investor. In order to do so, it is appropriate to assess at least two sources of uncertainty/risk that affect the market price of the concession power entitlements: regulatory risks and market risks.

1.1.1.1.   Regulatory risks

(59)

According to information provided by the Norwegian authorities, the majority of the municipality’s concession power entitlements are due for assessment in 2019. A priori, it is not possible for the Authority to determine what, if any, changes may be made to the regime. However, it is evident that any changes that are made to the entitlements — such as increasing or decreasing the volume of the municipality’s concession power entitlements, changing how the concession power price is calculated or changing the structure of the right to concession power — may affect the market price of concession power entitlements.

(60)

This regulatory risk was identified by two external advisors consulted in the process leading up to the signing of the contract. The municipality instructed law firm Hjort DA (‘Hjort’) to assess inter alia the tax implications of selling the concession power entitlements. Hjort suggested that 50-year contracts are highly unusual, even for the energy sector, and argued that ‘there is therefore reason to be critical about the value judgments that are/will be made, will be able to capture the long period as is suggested (28).’ Hjort also stated that the actual volume of the concession power entitlement may change over time, and pointed to the regulatory risk involved in the review of the concessions.

(61)

The same risks were also reflected in a report from Danske Securities AS (‘DS’), which was commissioned by the municipality to perform a value assessment of the concession power entitlements (the second assessment referred to in section 3.2 of Part I above). DS asked three market participants to put a value on a 50-year concession power contract. It follows from the report that questions could be raised whether Statkraft SF would enter into an agreement longer than until 2019, when the majority of the municipality’s concession power entitlements were due for assessment, because of the risk inherent in this process (29).

(62)

Given that 60 per cent of the contract period in the present case is beyond 2019, the market price of a long-term contract such as the one between the municipality and NEAS is exposed to regulatory risk. It is the Authority’s preliminary view that the effects of this risk are ambiguous, ultimately depending on whether or not the changes may be favourable to the beneficiaries of the concession power entitlements.

1.1.1.2.   Market risks

(63)

In order to establish a market value of an entitlement to 128 GWh of annual concession power, with revenue and costs occurring 50 years into the future, a market investor would normally apply a discounted cash flow analysis (‘DCF’) method. This method projects future cash flows (revenues and costs) and discounts them, using a weighted average cost of capital (‘WACC’) as a discount factor, to arrive at a net present value (‘NPV’) of the future cash flows. Under normal circumstances, this NPV would reflect the market price of the underlying asset.

(64)

In the current case, there are in particular five variables that affect the NPV of the concession power entitlement: (i) the annual concession power cost, (ii) the cost of feeding electricity into the grid, (iii) the total volume of concession power, (iv) the market price of electricity, and (v) the discount factor.

(65)

The first three variables — the annual concession power cost, the cost of feeding electricity into the grid and the total volume of concession power — are all exposed to the regulatory risk described above.

(66)

As regards the first variable (the price of the concession power), it appears from the information provided by the Norwegian authorities that this price is reasonably predictable. It is assumed that there will be limited, if any, real increases in the concession power price over the duration of the contract (30).

(67)

Concerning the second variable (the cost of feeding the electricity into the grid), it is the Authority’s understanding that this cost has been relatively constant over time and is predicted to remain steady in real terms over time. In addition, this cost amounts to approximately NOK 0,02 per KWh, and is thus of lesser importance relative to the other variables when calculating the net present value.

(68)

As for the third variable (the total volume of concession power available to the municipality), the municipality anticipates a continued right to 128 GWh annually for the foreseeable future, and a constant amount of electricity is also assumed in the valuation models developed by the external advisors. Concerning the volume of electricity, however, the Authority raises two specific questions:

(i)

whether the contract in question was entered into on the basis of valuations of 128 GWh or 116 GWh (the latter being only the volume of concession power not generated by NEAS itself); and

(ii)

what volume was contractually sold by the municipality to NEAS.

(69)

As regards the first question, both the AA report and the first DT value assessment used 116 GWh, being the concession power generated by electricity companies other than NEAS. The value assessment by DS also used 116 GWh, and they explicitly stated in their final report that:

‘… [w]e have assumed a volume of 116 GWh, though we cannot understand the reason why concession power delivered by NEAS itself should not be included in the calculations (31).’

(70)

To illustrate this point, on 4 October 2000 (and thus just prior to signing the contract), NEAS had the value of the concession power reassessed by DT. By this point, DT had concluded that the value of the contract was NOK 150-170 million and not 110-130 million, as stated earlier in May 2000 (32). It appears that this change was partly due to the minor adjustment of some of the assumptions used in the NPV calculation (amongst others the discount factor and the electricity prices), but it was also updated to reflect the value of 128 GWh of concession power and not 116 GWh. This second report was not disclosed to the municipality prior to it entering into the contract.

(71)

If incorrect assumptions about the volume have been used when determining the price of the contract, approximately 12 GWh of concession power generated each year by NEAS appear to have been transferred to NEAS without any apparent remuneration to the municipality. An economic advantage could thus have been conferred upon NEAS.

(72)

As regards the second question, the Authority finds reason to point out an apparent uncertainty as regards how the risk of future changes in the volume of concession power would be handled between the contracting parties.

(73)

Concession power is defined in the contract as the total volume of concession power to which the municipality is entitled from the three current concessionaires (Article 1) (33). This suggests that the risk of any changes in the volume is transferred to NEAS. However, it is stipulated in Article 2 that in total the concession power is 128 GWh annually, which leaves open the question of what happens if that volume of the concession power entitlement is increased or decreased in the future.

(74)

The two remaining variables — i.e. the market price of electricity and the discount factor — greatly impact the net present value of the concession power entitlement. These two variables were identified by DT as the factors to which the value estimates of the entitlement were especially sensitive to marginal adjustments.

(75)

The fourth variable (the market price of electricity) is considered to be highly volatile, resulting in uncertainty about future price developments, in particular over time. This is reflected in the fact that the expert reports referred to above only project future electricity prices approximately 10 years forward, beyond which electricity prices are assumed constant in real terms (34). This uncertainty of future electricity prices is, as mentioned previously, also reflected in the fact that financial contracts on the Nordic power markets are limited to a maximum duration of six years.

(76)

The fifth variable (the discount rate) used in the present value calculations is the weighted average cost of capital, which is meant to capture the riskiness of the cash flows. The discount rate reflects both the time value of money (investors normally have a time preference and would rather have cash up front than having to wait, therefore they must be compensated for this delay), as well as a risk premium. Moreover, and similarly to the fourth variable (the market price of electricity), it may be difficult to accurately predict, for example, inflation and interest rates 50 years into the future (35).

(77)

To illustrate the importance of the above variables in the valuation process, DT estimated that a one per cent increase in the return on capital requirement (WACC) would reduce the value of the concession power entitlement by NOK 22 million, while a one per cent reduction in the return on capital requirement would increase the value by NOK 29 million (36). The value was also very sensitive to changes in electricity spot prices: a NOK 0,01 change in real spot prices over a 10 year period relative to the estimated prices in the model would change the value by NOK 16 million (37).

(78)

As a result, the value estimates by the external advisors ranged from approximately NOK 70 million to NOK 145 million (38). The relatively large range indicates uncertainty about the actual market value of the concession power entitlement over a period of 50 years.

1.1.1.3.   Competitive tender ex ante and/or price adjustment clauses ex post (‘safety valves’)

(79)

In the absence of benchmark prices against which the contract in question could be compared, and in light of the uncertainty concerning key variables/assumptions in the valuation models used to assess the value of the concession power entitlement, the Authority questions whether a market investor would have taken further steps to establish the market value.

(80)

One way to increase the likelihood that the municipality sold the concession power at market prices would have been to use a competitive and unconditional tender procedure. A competitive bidding process would have allowed the market value of the concession power entitlement to be determined ex ante. Moreover, if the municipality allowed interested parties to make bids without stipulating a fixed duration, this would more likely have revealed the true market price of the underlying assets over the lifetime of the asset, which may have revealed whether a 50-year contract was the optimal length in order to ‘maximize return on a long-term basis (39).’

(81)

The Authority has, in that regard, taken note of the decision by the Municipal Council of 25 November 1999, in which a competitive tender procedure was expected to be part of the strategy when selling the concession power rights:

‘Concession power is sold to the highest bidder on long-term contracts with a fixed return … Concession power is sold under different contracts with different length to diversify risk.’ (underlining by the Authority)

(82)

If the municipality had sold the entitlement to the highest bidder, potentially to a company other than NEAS, it would seem that the municipality would subsequently still have capital available to inject into NEAS, which was part of the reason for selling it in the first place.

(83)

In addition to using a competitive tender process, another way to safeguard that the transaction was carried out at market terms would have been to require some form of price adjustment clause in the contract ex-post, to provide for potential fluctuations in electricity prices resulting in them deviating significantly from the forecasted prices used in the valuation models. This would also have been in line with the decision of 25 November 1999, that was the foundation of the transaction, in which it was stated that:

‘Concession power is sold … with adjustment clauses that gives additional returns if the prices are substantially higher than the projected prices in the contract period.’ (underlining by the Authority)

(84)

Accordingly, it is the Authority’s preliminary view that the lack of competitive tender procedure and/or the insertion of price adjustment clauses in the contract entails that we cannot exclude that the transaction involved State aid.

1.1.1.4.   Conclusion

(85)

In light of the information provided by the Norwegian authorities, the Authority is in doubt whether the terms of the contract between the municipality and NEAS concerning the sale of the entitlement to annual concession power for 50,5 years for the sum of NOK 126 million can be considered in line with the market economy investor principle. Therefore, the Authority cannot rule out that an advantage was granted to NEAS as a result of this transaction. If the entitlement was sold for a price below its market value, an economic advantage was granted to NEAS.

1.2.    Presence of State resources

(86)

The Authority understands that the price of NOK 126 million was paid by NEAS to the Municipality of Narvik by way of NOK 60 million paid to the municipality in cash, and NOK 66 million injected into NEAS (at the time 100 % owned by the Municipality) as an equity contribution in kind.

(87)

If the price NEAS paid for the entitlement was lower than the actual market price of the asset, the difference would represent foregone revenue for the municipality.

1.3.    Favouring certain undertakings or the production of certain goods

(88)

A selective economic advantage is considered to exist when it is found that a measure does not apply generally to all the undertakings in an EEA State (40). In the present case, the aid measure appears to be selective in that it favours NEAS in comparison to other undertakings as only NEAS signed the contract with the municipality. The contract was the result of individual negotiations between the municipality and NEAS.

1.4.    Distortion of competition and effect on trade between Contracting Parties

(89)

The measure must distort competition and affect trade between the Contracting Parties of the EEA Agreement in order to be State aid.

(90)

A support measure granted by the State would strengthen the position of NEAS vis-à-vis other undertakings that are competitors active in the same business areas of production and sale of electricity. Any grant of aid strengthens the position of the beneficiary vis-à-vis its competitors and accordingly distorts competition within the meaning of Article 61(1) EEA. To the extent that the company is active in areas subject to intra-EEA trade, the requirements of Article 61(1) EEA for a measure to constitute State aid are fulfilled.

(91)

According to a report by the power exchange Nord Pool (41), by the year 2000 there was a well-functioning Nordic power market. An effect on trade between the Contracting Parties as a result of the aid measure cannot, therefore, be excluded.

2.   Procedural requirements

(92)

Pursuant to Article 1(3) of Part I of Protocol 3 SCA, ‘the EFTA Surveillance Authority shall be informed, in sufficient time to enable it to submit its comments, of any plans to grant or alter aid. … The State concerned shall not put its proposed measures into effect until the procedure has resulted in a final decision’.

(93)

The Norwegian authorities did not notify the contract between the municipality of Narvik and NEAS to the Authority. Therefore, the Authority concludes that if the measure constitutes State aid, the Norwegian authorities have not respected their obligations pursuant to Article 1(3) of Part I of Protocol 3 SCA.

3.   Compatibility of the aid

(94)

Measures caught by Article 61(1) EEA are generally incompatible with the functioning of the EEA Agreement, unless they qualify for a derogation under Article 61(2) or (3) EEA.

(95)

Article 61(2) EEA is not applicable to the aid in question, which is not designed to achieve any of the aims listed in this provision. Nor does Article 61(3)(a) or Article 61(3)(b) EEA apply to the present case. Furthermore, the aid does not appear to facilitate the development of certain economic activities or certain economic areas, further to Article 61(3)(c) EEA.

(96)

The Authority has so far not received any information that would indicate that the sale of concession power to NEAS is compatible with Article 61(1) of the EEA Agreement. The Authority therefore doubts that the transaction under assessment can be justified under the State aid provisions of the EEA Agreement.

4.   Conclusion

(97)

On the basis of the facts and assessment above, the Authority cannot exclude the possibility that the contract relating to the sale by Narvik municipality of its entitlement to annual concession power for 50,5 years to Narvik Energi AS, for the sum of NOK 126 million, constitutes State aid within the meaning of Article 61(1) of the EEA Agreement. Furthermore, the Authority has doubts that this measure can be regarded as complying with Article 61(2) or (3) of the EEA Agreement. The Authority thus doubts that the measure is compatible with the functioning of the EEA Agreement.

(98)

Consequently, and in accordance Article 4(4) of Part II of Protocol 3 SCA, the Authority is obliged to open the procedure provided for in Article 1(2) of Part I of Protocol 3 SCA. The decision to open proceedings is without prejudice to the final decision of the Authority, which may conclude that the measure in question is compatible with the functioning of the EEA Agreement.

(99)

In light of the foregoing considerations, the Authority, acting under the procedure laid down in Article 1(2) of Part I of Protocol 3 SCA, invites the Norwegian authorities to submit their comments within one month of the date of receipt of this Decision. The Authority specifically asks the Norwegian Authorities to reply to the two questions raised in paragraphs 68 to 73 of this Decision.

(100)

In light of the foregoing considerations, the Authority requests the Norwegian authorities, within one month of receipt of this Decision, to provide all documents, information and data needed for the assessment of the compatibility of the sale of Narvik municipality’s entitlement to concession power to NEAS.

(101)

The Authority invites the Norwegian authorities to forward a copy of this Decision to the potential recipient of the aid immediately.

(102)

The Authority would like to remind the Norwegian authorities that, according to the provisions of Protocol 3 SCA, any incompatible aid unlawfully put at the disposal of the beneficiary will have to be recovered, unless this recovery would be contrary to a general principle of law,

HAS ADOPTED THIS DECISION:

Article 1

The formal investigation procedure, provided for in Article 1(2) of Part I of Protocol 3 to the Surveillance and Court Agreement, is initiated against Norway regarding the sale of Narvik municipality’s entitlement to annual concession power for 50,5 years to Narvik Energi AS, for the sum of NOK 126 million.

Article 2

The Norwegian authorities are invited, pursuant to Article 6(1) of Part II of Protocol 3, to submit their comments on the opening of the formal investigation procedure within one month of the notification of this Decision.

Article 3

The Norwegian authorities are requested to provide, within one month of the notification of this Decision, all documents, information and data needed for the assessment of the compatibility of the aid measure.

Article 4

This Decision is addressed to the Kingdom of Norway.

Article 5

Only the English version of this Decision is authentic.

Done at Brussels, 14 December 2011.

For the EFTA Surveillance Authority

Oda Helen SLETNES

President

Sverrir Haukur GUNNLAUGSSON

College Member


(1)  Decision 195/04/COL, 14.7.2004 published in OJ C 139, 25.5.2006, p. 57 and EEA Supplement No 26, 25.5.2006, p. 1 as amended by Decision 319/05/COL, 14.12.2005 published in OJ C 286, 23.11.2006, p. 9 and EEA Supplement No 57, 23.11.2006, p. 31.

(2)  Event No 532254, Enclosure to the Norwegian authorities’ letter of 2.10.2009, p. 1: ‘Avtale mellom Narvik kommune og Narvik Energi AS om leie av konsesjonskraft for en periode av 50,5 år og om at konsesjonskraften anvendes som tinginnskudd ved aksjekapitalutvidelse i Narvik Energi AS.’

(3)  http://www.regjeringen.no/Upload/OED/Vedlegg/Lover%20og%20reglement/Act_No_16_of_14_-December_1917.pdf

(4)  http://www.regjeringen.no/Upload/OED/Vedlegg/Lover%20og%20reglement/Act_No_17%20of_14_-December_1917.pdf

(5)  According to the Norwegian Water Resources and Energy Directorate, this includes electric power for industry, agriculture and households, but not power for power intensive industries and wood conversion.

(6)  Event No 532250, Enclosure to the Norwegian authorities’ letter of 2.10.2009, p. 13: ‘Narvik kommunens konsesjonskraft håndteres ut fra hva som gir størst mulig avkastning på lang sikt. Målet er samtidig å gi kommunen en mer stabil planleggingshorisont gjennom å redusere usikkerheten fra år til år.’

(7)  Event No 532250, Enclosure to the Norwegian authorities’ letter of 2.10.2009, p. 6.

(8)  Event No 532250, Enclosure to the Norwegian authorities’ letter of 2.10.2009, p. 12.

(9)  Event No 532249, Enclosure to the Norwegian authorities’ letter of 2.10.2009, p. 7.

(10)  See footnote 8.

(11)  Event No 532252, Enclosure to the Norwegian authorities’ letter of 2.10.2009, p. 1 onwards.

(12)  Event No 532252, Enclosure to the Norwegian authorities’ letter of 2.10.2009, p. 38 onwards.

(13)  Event No 532252, Enclosure to the Norwegian authorities’ letter of 2.10.2009, p. 28.

(14)  Event No 532252, Enclosure to the Norwegian authorities’ letter of 2.10.2009, p. 16 onwards.

(15)  Event No 532250, Enclosure to the Norwegian authorities’ letter of 2.10.2009, p. 14 onwards.

(16)  His mandate was narrowed to only assessing, inter alia, risk, time to settlement, tax implications and profit maximization for three scenarios (all involving Narvik Municipality transferring the concession power right to NEAS for a 50-year period and Narvik Municipality reducing its ownership stake in NEAS from 100 per cent to 51 per cent).

(17)  Event No 532250, Enclosure to the Norwegian authorities’ letter of 2.10.2009, p. 27.

(18)  See footnote 11.

(19)  Event No 532252, Enclosure to the Norwegian authorities’ letter of 2.10.2009, p. 6.

(20)  Event No 532254, Enclosure to the Norwegian authorities’ letter of 2.10.2009, p. 1 onwards.

(21)  Event No 532250, Enclosure to the Norwegian authorities’ letter of 2.10.2009, p. 22.

(22)  Case C-39/94 SFEI v La Poste [2006] ECR I-3547, para. 60.

(23)  The market economy investor principle is described in more depth in the Authority’s guidelines for State aid to public enterprises in the manufacturing sector and public authorities holdings.

(24)  Spot market transactions through an electricity exchange are presumed not to include State aid because the market price is determined efficiently in a competitive market.

(25)  Namely, bilateral wholesale concession power contracts entered into prior to or around the same time.

(26)  Futures, forward, option and CfD.

(27)  http://www.nasdaqomxcommodities.com/about/

(28)  Event No 532252, Enclosure to the Norwegian authorities’ letter of 2.10.2009, p. 32.

(29)  Event No 532252, Enclosure to the Norwegian authorities’ letter of 2.10.2009, p. 17.

(30)  Price is only adjusted for expected inflation (CPI) To illustrate this point, in their valuation model DT adjusted the concession power price with 75 per cent of CPI over the life of the contract in their base case, and simulated results at 50 and 100 per cent of CPI respectively, to assess the sensitivity of the value assessment to changes in this assumption.

(31)  See footnote 13.

(32)  Event No 532253, Enclosure to the Norwegian authorities’ letter of 2.10.2009, p. 1 onwards.

(33)  Statkraft SF, Nordkraft AS and NEAS.

(34)  Price only adjusted for expected inflation (CPI).

(35)  This is reflected in the fact that both SSB and the Norwegian Central Bank only make predictions on economic indicators such as inflation and interest rates approximately 5-10 years forward, see for example: http://www.norgesbank.no/pages/87289/Figurer_foredrag_reg_nett_11_11_2011.pdf

(36)  Event No 532252, Enclosure to the Norwegian authorities’ letter of 2.10.2009, p. 41.

(37)  See footnote 32.

(38)  Excluding the last study by DT, which estimated a value in the range of NOK 150-170 million.

(39)  Event No 532250, Enclosure to the Norwegian authorities’ letter of 2.10.2009, p. 13. This would be important because the independent advisers involved in the valuation process only assessed the value of the concession power for a period of 50 years, and did not necessarily assess how to ‘maximize return on a long-term basis.’

(40)  Case C-256/97 DM Transport SA [1999] ECR I-3913, para. 27.

(41)  Nord Pool, ‘Trade at Nord Pool ASA’s financial market’, 8 March 2010, http://www.nasdaqomxcommodities.com/digitalAssets/69/69445_tradenordpoolfinancialmarket.pdf


V Yttranden

ADMINISTRATIVA FÖRFARANDEN

Europeiska rekryteringsbyrån (Epso)

26.4.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 121/38


MEDDELANDE OM ALLMÄNT UTTAGNINGSPROV

2012/C 121/10

Europeiska rekryteringsbyrån (Epso) anordnar följande allmänna uttagningsprov:

EPSO/AD/232/12 – bulgariskspråkig enhetschef (AD 12) inom området översättning av juridiska texter

Meddelandet om uttagningsprovet offentliggörs endast på bulgariska i Europeiska unionens officiella tidning C 121 A av den 26 april 2012.

Närmare upplysningar finns på Epsos webbplats http://eu-careers.eu


FÖRFARANDEN FÖR GENOMFÖRANDE AV KONKURRENSPOLITIKEN

Europeiska kommissionen

26.4.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 121/39


Förhandsanmälan av en koncentration

(Ärende COMP/M.6557 – AGC Glass Europe/Interpane International Glas)

(Text av betydelse för EES)

2012/C 121/11

1.

Kommissionen mottog den 17 april 2012 en anmälan om en föreslagen koncentration enligt artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1), genom vilken företaget AGC Glass Europe SA, (AGC, Belgien), kontrollerat av Asahi Glass Co. Limited (Asahi, Japan), på det sätt som avses i artikel 3.1 b i EG:s koncentrationsförordning, förvärvar gemensam kontroll över företaget Interpane International Glas GmbH (Interpane, Tyskland) genom förvärv av aktier.

2.

De berörda företagen bedriver följande affärsverksamhet:

AGC: Tillverkning och bearbetning av planglas för byggnads-, fordons- och solenergiindustrin samt specialindustrier,

Asahi: Glas, elektronik, skärmar, kemikalier samt keramiska och andra verksamheter,

Interpane: Tillverkning och bearbetning av arkitektoniskt glas.

3.

Kommissionen har vid en preliminär granskning kommit fram till att den anmälda koncentrationen kan omfattas av EG:s koncentrationsförordning, dock med det förbehållet att ett slutligt beslut i denna fråga fattas senare.

4.

Kommissionen uppmanar berörda tredje parter att till den lämna eventuella synpunkter på den föreslagna koncentrationen.

Synpunkterna ska ha kommit in till kommissionen senast tio dagar efter detta offentliggörande. Synpunkterna kan sändas till kommissionen per fax (+32 22964301), per e-post till COMP-MERGER-REGISTRY@ec.europa.eu eller per post, med angivande av referens COMP/M.6557 – AGC Glass Europe/Interpane International Glas, till:

Europeiska kommissionen

Generaldirektoratet för konkurrens

Registratorskontoret ”Företagskoncentrationer och -fusioner”

J-70

1049 Bruxelles/Brussel

BELGIQUE/BELGIË


(1)  EUT L 24, 29.1.2004, s. 1 (EG:s koncentrationsförordning).