ISSN 1977-1061

doi:10.3000/19771061.C_2011.369.swe

Europeiska unionens

officiella tidning

C 369

European flag  

Svensk utgåva

Meddelanden och upplysningar

54 årgången
17 december 2011


Informationsnummer

Innehållsförteckning

Sida

 

II   Meddelanden

 

MEDDELANDEN FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN

 

Europeiska kommissionen

2011/C 369/01

Monetärt avtal mellan Europeiska unionen och Furstendömet Andorra

1

 

IV   Upplysningar

 

UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN

 

Rådet

2011/C 369/02

Gemensam politisk förklaring av den 28 september 2011 från medlemsstaterna och kommisionen om förklarande dokument

14

2011/C 369/03

Gemensam politisk förklaring av den 27 oktober 2011 från Europaparlamentet, rådet och kommisionen om förklarande dokument

15

2011/C 369/04

Meddelande till de personer som omfattas av de restriktiva åtgärderna i rådets beslut 2010/788/Gusp, genomfört genom rådets genomförandebeslut 2011/848/Gusp

16

2011/C 369/05

Meddelande till de personer som omfattas av de restriktiva åtgärder som föreskrivs i rådets beslut 2010/639/Gusp, som genomförs genom rådets genomförandebeslut 2011/847/Gusp, och i rådets förordning (EG) nr 765/2006, som genomförs genom rådets genomförandeförordning (EU) nr 1320/2011 om restriktiva åtgärder mot Vitryssland

17

 

Europeiska kommissionen

2011/C 369/06

Eurons växelkurs

18

 

V   Yttranden

 

FÖRFARANDEN FÖR GENOMFÖRANDE AV DEN GEMENSAMMA HANDELSPOLITIKEN

 

Europeiska kommissionen

2011/C 369/07

Tillkännagivande om inledande av ett antidumpningsförfarande rörande import av vit fosfor, även kallad elementär fosfor eller gul fosfor, med ursprung i Kazakstan

19

 

Rättelser

2011/C 369/08

Rättelse till kommissionens meddelande inom ramen för genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/42/EG av den 17 maj 2006 om maskiner och om ändring av direktiv 95/16/EG (EUT C 338 av den 18.11.2011)

25

SV

 


II Meddelanden

MEDDELANDEN FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN

Europeiska kommissionen

17.12.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 369/1


MONETÄRT AVTAL

mellan Europeiska unionen och Furstendömet Andorra

2011/C 369/01

EUROPEISKA UNIONEN, företrädd av Europeiska kommissionen,

och

FURSTENDÖMET ANDORRA,

som beaktar följande:

(1)

Den 1 januari 1999 ersatte euron valutan i var och en av de medlemsstater som deltar i den tredje etappen av Ekonomiska och monetära unionen, bland annat Spanien och Frankrike, i enlighet med rådets förordning (EG) nr 974/98 av den 3 maj 1998.

(2)

Innan det här avtalet slöts hade inte Furstendömet Andorra någon officiell valuta och hade inte ingått något monetärt avtal med en medlemsstat eller ett tredjeland. Spanska och franska sedlar och mynt hade i praktiken ställning som betalningsmedel i Andorra och ersattes av eurosedlar och euromynt från och med den 1 januari 2002. Furstendömet Andorra har också gett ut några samlarmynt i diner.

(3)

I enlighet med detta monetära avtal är euron officiell valuta i Furstendömet Andorra. Andorra har således rätt att ge ut euromynt och skyldighet att ge eurosedlar och euromynt som har getts ut av eurosystemet och av de medlemsstater som har antagit euron ställning som lagligt betalningsmedel. Furstendömet Andorra måste se till att Europeiska unionens regler om eurosedlar och euromynt, bland annat om skydd av euron mot förfalskning, är tillämpliga på dess territorium.

(4)

Furstendömet Andorra har en betydande banksektor som är nära förknippad med euroområdets banksektor. För att garantera en jämlikare behandling bör därför EU:s relevanta bank- och finanslagstiftning om förhindrandet av penningtvätt, bedrägeri och förfalskningar av andra betalningsmedel än kontanter liksom om kravet på statistisk rapportering successivt börja tillämpas i Andorra.

(5)

Genom detta avtal införs inte någon skyldighet för ECB eller de nationella centralbankerna att föra upp Furstendömet Andorras finansinstrument på förteckningar över värdepapper som kan komma i fråga för penningpolitiska transaktioner inom eurosystemet.

(6)

En gemensam kommitté bestående av företrädare för Furstendömet Andorra och Europeiska unionen bör inrättas för att undersöka detta avtals tillämpning, fastställa det årliga taket för utgivning av mynt och utvärdera de åtgärder som vidtagits av Furstendömet Andorra för att genomföra EU:s relevanta lagstiftning. EU:s delegation bör utgöras av företrädare för Europeiska kommissionen, Konungariket Spanien, Republiken Frankrike och Europeiska centralbanken.

(7)

Europeiska unionens domstol bör vara det organ som ansvarar för att avgöra tvister som kan uppstå i samband med avtalets tillämpning.

HAR ENATS OM FÖLJANDE.

Artikel 1

Furstendömet Andorra ska ha rätt att använda euron som officiell valuta i enlighet med förordningarna (EG) nr 1103/97 och (EG) nr 974/98. Furstendömet Andorra ska ge eurosedlar och euromynt ställning som lagliga betalningsmedel.

Artikel 2

1.   Furstendömet Andorra får inte ge ut sedlar. Villkoren för utgivning av euromynt från och med den 1 juli 2013 fastställs i följande artiklar.

2.   Rätten att ge ut euromynt från och med den 1 juli 2013 omfattas av följande villkor:

a)

Att Furstendömet Andorra i förväg antar alla EU:s rättsakter och regler som förtecknas i bilagan till detta avtal, för vilka tidsfristen för införlivande är 12 eller 18 månader räknat från avtalets ikraftträdande.

b)

Att Furstendömet Andorra senast 18 månader efter avtalets ikraftträdande undertecknar Ioscos (Internationella organisationen för värdepapperstillsyn) multilaterala samförståndsavtal om samråd, samarbete och informationsutbyte.

Artikel 3

Den gemensamma kommitté som inrättas genom detta avtal ska beräkna det årliga taket (sett till värdet) för Furstendömet Andorras utgivning av euromynt som summan av följande:

En fast del, som för 2013 initialt fastställs till 2 342 000 EUR. Den gemensamma kommittén får se över denna fasta del varje år i syfte att beakta både inflationen, på grundval av euroområdets harmoniserade index för konsumentpriser under de tolv föregående månaderna, och eventuella viktiga händelser som påverkar samlarmarknaden för euromynt.

En rörlig del, som motsvarar euroområdets genomsnittliga myntutgivning (sett till värdet) per capita under de 12 föregående månaderna multiplicerad med antalet invånare i Furstendömet Andorra.

Artikel 4

1.   De euromynt som Furstendömet Andorra ger ut ska vara identiska med de euromynt som ges ut av de medlemsstater i Europeiska unionen som infört euron vad avser nominellt värde, giltighet som lagligt betalningsmedel, tekniska kännetecken, konstnärliga kännetecken på den gemensamma sidan och gemensamma konstnärliga kännetecken på den nationella sidan.

2.   Furstendömet Andorra ska i förväg meddela kommissionen utkasten till de nationella sidorna av sina euromynt, och kommissionen ska kontrollera att de överensstämmer med reglerna i fördraget om Europeiska unionen.

Artikel 5

1.   Euromynt som ges ut av Furstendömet Andorra ska präglas av ett EU-myntverk som landet väljer, som dock måste ha erfarenhet från tillverkning av euromynt. Den gemensamma kommittén ska informeras om varje ändring av uppdragstagare.

2.   Minst 80 % av de euromynt som är avsedda att sättas i omlopp ska sättas i omlopp till nominellt värde. Den gemensamma kommittén får besluta att öka denna andel.

3.   Furstendömet Andorras utgivning av samlarmynt i euro ska ske i enlighet med EU:s riktlinjer för samlarmynt i euro där det bland annat fastställs att deras tekniska och konstnärliga kännetecken och valörer måste göra det möjligt att skilja sådana mynt från de mynt som ska sättas i omlopp.

Artikel 6

1.   Med avseende på Europeiska centralbankens godkännande av Konungariket Spaniens och Republiken Frankrikes sammanlagda utgivningsvolym, i enlighet med artikel 128.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, ska hälften av den volym euromynt som ges ut av Furstendömet Andorra läggas till den volym mynt som ges ut av Konungariket Spanien och andra hälften läggas till den volym mynt som ges ut av Republiken Frankrike.

2.   Senast den 1 september varje år ska Furstendömet Andorra meddela Europeiska kommissionen, Konungariket Spanien och Republiken Frankrike, det totala nominella värdet av de euromynt som planeras ges ut det påföljande året. Furstendömet Andorra ska även meddela Europeiska kommissionen de planerade villkoren för utgivning av dessa mynt, framförallt andelen samlarmynt och de närmare villkoren för införande av mynt som ska sättas i omlopp.

Artikel 7

1.   Detta avtal påverkar inte Furstendömet Andorras rätt att fortsätta att ge ut samlarmynt i diner.

2.   Samlarmynt i diner som ges ut av Furstendömet Andorra ska inte vara lagliga betalningsmedel i Europeiska unionen.

Artikel 8

1.   Furstendömet Andorra ska åta sig att vidta alla lämpliga åtgärder, genom direkt införlivande eller likvärdiga åtgärder, för att genomföra de EU-rättsakter och EU-regler som förtecknas i bilagan till detta avtal på följande områden:

a)

Eurosedlar och euromynt.

b)

Bank- och finanslagstiftning, framförallt vad gäller de berörda institutionernas verksamhet och tillsyn.

c)

Förhindrande av penningtvätt, förhindrande av bedrägeri och förfalskningar av kontanter och andra betalningsmedel (avseende vilket ett samarbetsavtal med Europol bör undertecknas), regler om medaljer och symboliska mynt och krav på statistisk rapportering. Vad gäller lagstiftningen om insamling av statistiska uppgifter, bör tillämpningsföreskrifter och teknisk anpassning (inbegripet nödvändiga undantag för att ta hänsyn till Andorras specifika situation) fastställas i samförstånd med Europeiska centralbanken senast 18 månader innan de statistiska uppgifterna börjar samlas in.

d)

Nödvändiga bestämmelser om användning av euron som enda valuta som antas i enlighet med artikel 133 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

2.   De rättsakter och regler som avses i punkt 1 ska genomföras av Furstendömet Andorra inom de tidsfrister som fastställs i bilagan.

3.   Furstendömet Andorra får begära tekniskt bistånd från Europeiska unionens delegation för genomförande av den berörda europeiska lagstiftningen, framförallt när det gäller insamling av statistik.

4.   En gång per år, eller oftare om så krävs, ska kommissionen ändra bilagan för att beakta nya relevanta EU-rättsakter och EU-regler liksom ändringar av befintliga texter. Den gemensamma kommittén ska därefter besluta om lämpliga och rimliga tidsfrister för Furstendömet Andorras genomförande av de nya rättsakter och regler som lagts till i bilagan.

5.   I exceptionella fall får den gemensamma kommittén ompröva en befintlig tidsfrist som fastställs i bilagan.

6.   Den uppdaterade bilagan ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 9

De kreditinstitut och i förekommande fall övriga finansiella institut som är auktoriserade att utöva sin verksamhet i Furstendömet Andorra ska ha tillgång till interbanksystemen för avveckling och betalning och till värdepappersavvecklingssystem inom euroområdet, på villkor som fastställs av Spaniens eller Frankrikes behöriga myndigheter, i samförstånd med Europeiska centralbanken.

Artikel 10

1.   Europeiska unionens domstol ska ha ensam behörighet att avgöra alla eventuella tvister mellan parterna som kan uppstå i samband med avtalets tillämpning och som inte har kunnat lösas i den gemensamma kommittén.

2.   Om Europeiska unionen, som representeras av Europeiska kommissionen och agerar på rekommendationer från EU-delegationen inom den gemensamma kommittén, eller Furstendömet Andorra anser att den andra parten inte har fullgjort en skyldighet som följer av detta avtal kan de vända sig till domstolen. Domstolens dom ska vara bindande för parterna, som ska vidta nödvändiga åtgärder för att efterleva domen inom den tidsfrist som domstolen fastställt i sin dom, och domen kan inte överklagas.

3.   Om Europeiska unionen eller Furstendömet Andorra inte vidtar nödvändiga åtgärder för att efterleva domen inom tidsfristen får den andra parten säga upp avtalet med tre månaders varsel.

Artikel 11

1.   En gemensam kommitté ska inrättas. Den ska bestå av företrädare för Furstendömet Andorra och Europeiska unionen. EU:s delegation ska bestå av företrädare för Europeiska kommissionen (ordförande), Konungariket Spanien och Republiken Frankrike samt företrädare för Europeiska centralbanken.

2.   Den gemensamma kommittén ska sammanträda minst en gång per år. Ordförandeskapet ska rotera årsvis mellan en företrädare för EU och en företrädare för Furstendömet Andorra. Den gemensamma kommittén ska fatta sina beslut enhälligt.

3.   Den gemensamma kommittén ska utbyta åsikter och information och anta de beslut som nämns i artiklarna 3 och 8. Europeiska unionens delegation ska informera Furstendömet Andorra om förslag till EU-lagstiftning som diskuteras på de områden som avses i artikel 8. Den gemensamma kommittén ska även granska de åtgärder som vidtas av Furstendömet Andorra och sträva efter att lösa potentiella tvister som uppstår i samband med avtalets genomförande.

4.   När avtalet träder i kraft enligt artikel 13 ska Europeiska unionen svara för det första ordförandeskapet i den gemensamma kommittén.

Artikel 12

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 10.3 får var och en av parterna säga upp detta avtal med ett års varsel.

Artikel 13

Detta avtal träder i kraft den första dagen i den andra månaden efter det att parterna har underrättat varandra om att de har slutfört sina respektive ratificeringsförfaranden.

Article 14

Detta avtal ingås och undertecknas på fyra språk (katalanska, franska, engelska och spanska), vilka texter är lika giltiga på alla språken.

Utfärdat i Bryssel den 30 juni 2011.

För Europeiska unionen

Olli REHN

Ledamot av Europeiska kommissionen

För Furstendömet Andorra

Antoni MARTÍ PETIT

Regeringschef


BILAGA

Bestämmelser som ska genomföras

Tidsfrist för genomförande

(från och med dagen för avtalets ikraftträdande)

Förhindrande av penningtvätt

Europaparlamentets och rådet direktiv 2005/60/EG av den 26 oktober 2005 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism, EUT L 309, 25.11.2005, s. 15

ändrat genom:

 

Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/64/EG av den 13 november 2007 om betaltjänster på den inre marknaden och om ändring av direktiven 97/7/EG, 2002/65/EG, 2005/60/EG och 2006/48/EG samt upphävande av direktiv 97/5/EG, EUT L 319, 5.12.2007, s. 1

 

Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/20/EG av den 11 mars 2008 om ändring av direktiv 2005/60/EG om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism, vad gäller kommissionens genomförandebefogenheter, EUT L 76, 19.3.2008, s. 46

 

Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/110/EG av den 16 september 2009 om rätten att starta och driva affärsverksamhet i institut för elektroniska pengar samt om tillsyn av sådan verksamhet, om ändring av direktiven 2005/60/EG och 2006/48/EG och om upphävande av direktiv 2000/46/EG, EUT L 267, 10.10.2009, s. 7

 

Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/78/EG av den 24 november 2010 om ändring av direktiven 98/26/EG, 2002/87/EG, 2003/6/EG, 2003/41/EG, 2003/71/EG, 2004/39/EG, 2004/109/EG, 2005/60/EG, 2006/48/EG, 2006/49/EG och 2009/65/EG, vad gäller befogenheterna för Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska bankmyndigheten), Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten) och Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), EUT L 331, 15.12.2010, s. 120

kompletterat av:

 

Rådets beslut 2007/845/RIF av den 6 december 2007 om samarbete mellan medlemsstaternas kontor för återvinning av tillgångar när det gäller att spåra och identifiera vinning eller annan egendom som härrör från brott, EUT L 332, 18.12.2007, s. 103

 

Kommissionens direktiv 2006/70/EG av den 1 augusti 2006 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG med avseende på definitionen av ”person i politiskt utsatt ställning”, samt tekniska kriterier för att kunna tillämpa lägre krav på kundkontroll och göra undantag på grund av finansiell verksamhet som drivs tillfälligt eller i mycket begränsad omfattning, EUT L 214, 4.8.2006, s. 29

 

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1781/2006 av den 15 november 2006 om information om betalaren som skall åtfölja överföringar av medel, EUT L 345, 8.12.2006, s. 1

 

Rättelse till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1781/2006 av den 15 november 2006 om information om betalaren som skall åtfölja överföringar av medel, EUT L 323, 8.12.2007, s. 59

 

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1889/2005 av den 26 oktober 2005 om kontroller av kontanta medel som förs in i eller ut ur gemenskapen, EUT L 309, 25.11.2005, s. 9

 

Rådets rambeslut 2001/500/RIF av den 26 juni 2001 om penningtvätt, identifiering, spårande, spärrande, beslag och förverkande av hjälpmedel till och vinning av brott, EGT L 182, 5.7.2001, s. 1

 

Rådets beslut 2000/642/RIF av den 17 oktober 2000 om en samarbetsordning för medlemsstaternas finansunderrättelseenheter avseende utbyte av information, EGT L 271, 24.10.2000, s. 4

18 månader

Förhindrande av bedrägeri och förfalskningar

Rådets förordning (EG) nr 1338/2001 av den 28 juni 2001 om fastställande av nödvändiga åtgärder för skydd av euron mot förfalskning, EGT L 181, 4.7.2001, s. 6

ändrad genom:

Rådets förordning (EG) nr 44/2009 av den 18 december 2008 om ändring av förordning (EG) nr 1338/2001 om fastställande av nödvändiga åtgärder för skydd av euron mot förfalskning, EUT L 17, 22.1.2009, s. 1

18 månader

Rådets beslut 2003/861/EG av den 8 december 2003 om analys av och samarbete om falska euromynt, EUT L 325, 12.12.2003, s. 44

18 månader

Rådets förordning (EG) nr 2182/2004 av den 6 december 2004 om medaljer och symboliska mynt som liknar euromynt, EUT L 373, 21.12.2004, s. 1

ändrad genom:

Rådets förordning (EG) nr 46/2009 av den 18 december 2008 om ändring av förordning (EG) nr 2182/2004 om medaljer och symboliska mynt som liknar euromynt, EUT L 17, 22.1.2009, s. 5

18 månader

Rådets rambeslut 2000/383/RIF av den 29 maj 2000 om förstärkning av skyddet mot förfalskning i samband med införandet av euron genom straffrättsliga och andra påföljder, EUT L 140, 14.6.2000, s. 1

ändrat genom:

Rådets rambeslut 2001/888/RIF av den 6 december 2001 om ändring av rådets rambeslut 2000/383/RIF om förstärkning av skyddet mot förfalskning i samband med införandet av euron genom straffrättsliga och andra påföljder, EGT L 329, 14.12.2001, s. 3

18 månader

Rådets beslut 2009/371/RIF av den 6 april 2009 om inrättande av Europeiska polisbyrån (Europol), EUT L 121, 15.5.2009, s. 37

18 månader

Rådets beslut 2001/923/EG av den 17 december 2001 om inrättande av ett handlingsprogram för utbyte, stöd och utbildning med avseende på skydd av euron mot förfalskning (Perikles-programmet), EGT L 339, 21.12.2001, s. 50

ändrat genom:

 

Rådets beslut 2006/75/EG av den 30 januari 2006 om ändring och förlängning av beslut 2001/923/EG om inrättande av ett handlingsprogram för utbyte, stöd och utbildning med avseende på skydd av euron mot förfalskning (Periklesprogrammet), EUT L 36, 8.2.2006, s. 40

 

Rådets beslut 2006/849/EG av den 20 november 2006 om ändring och förlängning av beslut 2001/923/EG om inrättande av ett handlingsprogram för utbyte, stöd och utbildning med avseende på skydd av euron mot förfalskning (Periklesprogrammet), EUT L 330, 28.11.2006, s. 28

kompletterat av:

Rådets beslut 2001/887/RIF av den 6 december 2001 om skydd av euron mot förfalskning, EGT L 329, 14.12.2001, s. 1

18 månader

Rådets rambeslut 2001/413/RIF av den 28 maj 2001 om bekämpning av bedrägeri och förfalskning som rör andra betalningsmedel än kontanter, EGT L 149, 2.6.2001, s. 1

18 månader

Europeiska centralbankens beslut 2010/597/EU av den 16 september 2010 om äkthets- och kvalitetskontroll samt återcirkulering av eurosedlar (ECB/2010/14), EUT L 267, 9.10.2010, s. 1

18 månader

Regler om eurosedlar och euromynt

Rådets förordning (EG) nr 975/98 av den 3 maj 1998 om valörer och tekniska specifikationer för mynt i euro som skall sättas i omlopp, EGT L 139, 11.5.1998, s. 6

ändrad genom:

Rådets förordning (EG) nr 423/1999 av den 22 februari 1999 om att ändra förordning (EG) nr 975/98 om valörer och tekniska specifikationer för mynt i euro som skall sättas i omlopp, EGT L 52, 27.2.1999, s. 2

12 månader

Rådets slutsatser av den 10 maj 1999 om kvalitetsstyrningssystemet för euromynt

12 månader

Rådets slutsatser av den 23 november 1998 och den 5 november 2002 om samlarmynt

12 månader

Kommissionens rekommendation 2009/23/EG av den 19 december 2008 om gemensamma riktlinjer för utformningen av euromyntens nationella sidor och utgivningen av euromynt avsedda att sättas i omlopp (K(2008) 8625), EUT L 9, 14.1.2009, s. 52

12 månader

Meddelande från kommissionen 2001/C 318/03 av den 22 oktober 2001 om upphovsrättsligt skydd av utformningen av den gemensamma sidan på euromynten (KOM(2001) 600 slutlig), EGT C 318, 13.11.2001, s. 3

12 månader

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1210/2010 av den 15 december 2010 om äkthetskontroll av euromynt och hantering av euromynt som inte är lämpliga för cirkulation, EUT L 339, 22.12.2010, s. 1

12 månader

Europeiska centralbankens riktlinje ECB/2003/5 av den 20 mars 2003 om åtgärder för att motverka otillåten reproducering av eurosedlar och om inlösen och indragning av eurosedlar, EUT L 78, 25.3.2003, s. 20

12 månader

Europeiska centralbankens beslut 2003/205/EG av den 20 mars 2003 om valörer, tekniska specifikationer, reproducering, inlösen och indragning avseende eurosedlar (ECB/2003/4), EUT L 78, 25.3.2003, s. 16

12 månader

Bank- och finanslagstiftning

Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/49/EG av den 14 juni 2006 om kapitalkrav för värdepappersföretag och kreditinstitut (omarbetning), EUT L 177, 30.6.2006, s. 201

ändrat genom:

 

Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/23/EG av den 11 mars 2008 om ändring av direktiv 2006/49/EG om kapitalkrav för värdepappersföretag och kreditinstitut, vad gäller kommissionens genomförandebefogenheter, EUT L 76, 19.3.2008, s. 54

 

Kommissionens direktiv 2009/27/EG av den 7 april 2009 om ändring av vissa bilagor till Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/49/EG i fråga om tekniska bestämmelser om riskhantering, EUT L 94, 8.4.2009, s. 97

 

Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/111/EG av den 16 september 2009 om ändring av direktiven 2006/48/EG, 2006/49/EG och 2007/64/EG vad gäller banker anslutna till centrala kreditinstitut, vissa frågor som gäller kapitalbasen, stora exponeringar, tillsynsrutiner och krishantering, EUT L 302, 17.11.2009, s. 97

 

Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/76/EU av den 24 november 2010 om ändring av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG vad gäller kapitalkrav för handelslager, värdepapperisering och samlad tillsynsbedömning av ersättningspolitik, EUT L 329, 14.12.2010, s. 3

 

Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/78/EU av den 24 november 2010 om ändring av direktiven 98/26/EG, 2002/87/EG, 2003/6/EG, 2003/41/EG, 2003/71/EG, 2004/39/EG, 2004/109/EG, 2005/60/EG, 2006/48/EG, 2006/49/EG och 2009/65/EG, vad gäller befogenheterna för Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska bankmyndigheten), Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten) och Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), EUT L 331, 15.12.2010, s. 120

4 år

Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/48/EG av den 14 juni 2006 om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut (omarbetning), EUT L 177, 30.6.2006, s. 1

ändrat genom:

 

Kommissionens direktiv 2007/18/EG av den 27 mars 2007 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/48/EG när det gäller uteslutande från eller införande i dess tillämpningsområde av vissa institut och behandling av exponeringar mot multilaterala utvecklingsbanker, EUT L 87, 28.3.2007, s. 9

 

Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/44/EG av den 5 september 2007 om ändring av direktiv 92/49/EEG och direktiven 2002/83/EG, 2004/39/EG, 2005/68/EG och 2006/48/EG vad gäller förfaranderegler och utvärderingskriterier för bedömning av förvärv och ökning av innehav inom finanssektorn, EUT L 247, 21.9.2007, s. 1

 

Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/64/EG av den 13 november 2007 om betaltjänster på den inre marknaden och om ändring av direktiven 97/7/EG, 2002/65/EG, 2005/60/EG och 2006/48/EG samt upphävande av direktiv 97/5/EG, EUT L 319, 5.12.2007, s. 1

 

Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/24/EG av den 11 mars 2008 om ändring av direktiv 2006/48/EG om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut vad gäller kommissionens genomförandebefogenheter, EUT L 81, 20.3.2008, s. 38

 

Kommissionens direktiv 2009/83/EG av den 27 juli 2009 om ändring av vissa bilagor till Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/48/EG med avseende på tekniska bestämmelser om riskhantering, EUT L 196, 28.7.2009, s. 14

 

Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/110/EG av den 16 september 2009 om rätten att starta och driva affärsverksamhet i institut för elektroniska pengar samt om tillsyn av sådan verksamhet, om ändring av direktiven 2005/60/EG och 2006/48/EG och om upphävande av direktiv 2000/46/EG, EUT L 267, 10.10.2009, s. 7

 

Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/111/EG av den 16 september 2009 om ändring av direktiven 2006/48/EG, 2006/49/EG och 2007/64/EG vad gäller banker anslutna till centrala kreditinstitut, vissa frågor som gäller kapitalbasen, stora exponeringar, tillsynsrutiner och krishantering, EUT L 302, 17.11.2009, s. 97

 

Kommissionens direktiv 2010/16/EU av den 9 mars 2010 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/48/EG avseende undantagande av en viss institution från direktivets tillämpningsområde, EUT L 60, 10.3.2010, s. 15

 

Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/76/EU av den 24 november 2010 om ändring av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG vad gäller kapitalkrav för handelslager, värdepapperisering och samlad tillsynsbedömning av ersättningspolitik, EUT L 329, 14.12.2010, s. 3

 

Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/78/EU av den 24 november 2010 om ändring av direktiven 98/26/EG, 2002/87/EG, 2003/6/EG, 2003/41/EG, 2003/71/EG, 2004/39/EG, 2004/109/EG, 2005/60/EG, 2006/48/EG, 2006/49/EG och 2009/65/EG, vad gäller befogenheterna för Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska bankmyndigheten), Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten) och Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), EUT L 331, 15.12.2010, s. 120

4 år

Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/110/EG av den 16 september 2009 om rätten att starta och driva affärsverksamhet i institut för elektroniska pengar samt om tillsyn av sådan verksamhet, om ändring av direktiven 2005/60/EG och 2006/48/EG och om upphävande av direktiv 2000/46/EG, EUT L 267, 10.10.2009, s. 7

4 år

Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/64/EG av den 13 november 2007 om betaltjänster på den inre marknaden och om ändring av direktiven 97/7/EG, 2002/65/EG, 2005/60/EG och 2006/48/EG samt upphävande av direktiv 97/5/EG, EUT L 319, 5.12.2007, s. 1

Rättelse till Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/64/EG av den 13 november 2007 om betaltjänster på den inre marknaden och om ändring av direktiven 97/7/EG, 2002/65/EG, 2005/60/EG och 2006/48/EG samt upphävande av direktiv 97/5/EG (EUT L 319, 5.12.2007), EUT L 187, 18.7.2009, s. 5

ändrat genom:

Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/111/EG av den 16 september 2009 om ändring av direktiven 2006/48/EG, 2006/49/EG och 2007/64/EG vad gäller banker anslutna till centrala kreditinstitut, vissa frågor som gäller kapitalbasen, stora exponeringar, tillsynsrutiner och krishantering, EUT L 302, 17.11.2009, s. 97

4 år

Rådets direktiv 86/635/EEG av den 8 december 1986 om årsbokslut och sammanställd redovisning för banker och andra finansiella institut, EGT L 372, 31.12.1986, s. 1

ändrat genom:

 

Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/65/EG av den 27 september 2001 om ändring av direktiven 78/660/EEG, 83/349/EEG och 86/635/EEG med avseende på värderingsreglerna för årsbokslut och sammanställd redovisning i vissa typer av bolag samt i banker och andra finansiella institut, EGT L 283, 27.10.2001, s. 28

 

Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/51/EG av den 18 juni 2003 om ändring av direktiven 78/660/EEG, 83/349/EEG, 86/635/EEG och 91/674/EEG om årsbokslut och sammanställd redovisning i vissa typer av bolag, banker och andra finansinstitut samt försäkringsföretag, EUT L 178, 17.7.2003, s. 16

 

Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/46/EG av den 14 juni 2006 om ändring av rådets direktiv 78/660/EEG om årsbokslut i vissa typer av bolag, 83/349/EEG om sammanställd redovisning, 86/635/EEG om årsbokslut och sammanställd redovisning för banker och andra finansiella institut och 91/674/EEG om årsbokslut och sammanställd redovisning för försäkringsföretag, EUT L 224, 16.8.2006, s. 1

4 år

Europaparlamentets och rådets direktiv 94/19/EG av den 30 maj 1994 om system för garanti av insättningar, EUT L 135, 31.5.1994, s. 5

ändrat genom:

 

Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/1/EG av den 9 mars 2005 om ändring av rådets direktiv 73/239/EEG, 85/611/EEG, 91/675/EEG, 92/49/EEG och 93/6/EEG samt Europaparlamentets och rådets direktiv 94/19/EG, 98/78/EG, 2000/12/EG, 2001/34/EG, 2002/83/EG och 2002/87/EG i syfte att skapa en ny organisationsstruktur för kommittéer på området finansiella tjänster, EUT L 79, 24.3.2005, s. 9

 

Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/14/EG av den 11 mars 2009 om ändring av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar, vad gäller täckningsnivån och utbetalningsfristen, EUT L 68, 13.3.2009, s. 3

4 år

Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/24/EG av den 4 april 2001 om rekonstruktion och likvidation av kreditinstitut, EUT L 125, 5.5.2001, s. 15

6 år

Rådets direktiv 89/117/EEG av den 13 februari 1989 om skyldigheter angående offentliggörande av årsredovisningshandlingar för i en medlemsstat inrättade filialer till kreditinstitut och finansiella institut med huvudkontor i en annan medlemsstat, EGT L 44, 16.2.1989, s. 40

6 år

Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/87/EG av den 16 december 2002 om extra tillsyn över kreditinstitut, försäkringsföretag och värdepappersföretag i ett finansiellt konglomerat och om ändring av rådets direktiv 73/239/EEG, 79/267/EEG, 92/49/EEG, 92/96/EEG, 93/6/EEG och 93/22/EEG samt Europaparlamentets och rådets direktiv 98/78/EG och 2000/12/EG, EUT L 35, 11.2.2003, s. 1

ändrat genom:

 

Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/1/EG av den 9 mars 2005 om ändring av rådets direktiv 73/239/EEG, 85/611/EEG, 91/675/EEG, 92/49/EEG och 93/6/EEG samt Europaparlamentets och rådets direktiv 94/19/EG, 98/78/EG, 2000/12/EG, 2001/34/EG, 2002/83/EG och 2002/87/EG i syfte att skapa en ny organisationsstruktur för kommittéer på området finansiella tjänster, EUT L 79, 24.3.2005, s. 9

 

Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/25/EG av den 11 mars 2008 om ändring av direktiv 2002/87/EG om extra tillsyn över kreditinstitut, försäkringsföretag och värdepappersföretag i ett finansiellt konglomerat vad gäller kommissionens genomförandebefogenheter, EUT L 81, 20.3.2008, s. 40

 

Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/78/EU av den 24 november 2010 om ändring av direktiven 98/26/EG, 2002/87/EG, 2003/6/EG, 2003/41/EG, 2003/71/EG, 2004/39/EG, 2004/109/EG, 2005/60/EG, 2006/48/EG, 2006/49/EG och 2009/65/EG, vad gäller befogenheterna för Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska bankmyndigheten), Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten) och Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), EUT L 331, 15.12.2010, s. 120

6 år

Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument och om ändring av rådets direktiv 85/611/EEG och 93/6/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/12/EG samt upphävande av rådets direktiv 93/22/EEG, EUT L 145, 30.4.2004, s. 1

Rättelse till Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument och om ändring av rådets direktiv 85/611/EEG och 93/6/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/12/EG samt upphävande av rådets direktiv 93/22/EEG, EUT L 45, 16.2.2005, s. 18

ändrat genom:

 

Rådets direktiv 2006/31/EG av den 5 april 2006 om ändring av direktiv 2004/39/EG om marknader för finansiella instrument i fråga om vissa tidsfrister, EUT L 114, 27.4.2006, s. 60

 

Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/44/EG av den 5 september 2007 om ändring av direktiv 92/49/EEG och direktiven 2002/83/EG, 2004/39/EG, 2005/68/EG och 2006/48/EG vad gäller förfaranderegler och utvärderingskriterier för bedömning av förvärv och ökning av innehav inom finanssektorn, EUT L 247, 21.9.2007, s. 1

 

Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/10/EG av den 11 mars 2008 om ändring av direktiv 2004/39/EG om marknader för finansiella instrument, vad gäller kommissionens genomförandebefogenheter, EUT L 76, 19.3.2008, s. 33

 

Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/78/EU om ändring av direktiven 98/26/EG, 2002/87/EG, 2003/6/EG, 2003/41/EG, 2003/71/EG, 2004/39/EG, 2004/109/EG, 2005/60/EG, 2006/48/EG, 2006/49/EG och 2009/65/EG, vad gäller befogenheterna för Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska bankmyndigheten), Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten) och Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), EUT L 331, 15.12.2010, s. 120

kompletterat av:

 

Kommissionens direktiv 2006/73/EG av den 10 augusti 2006 om genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG vad gäller organisatoriska krav och villkor för verksamheten i värdepappersföretag, och definitioner för tillämpning av det direktivet, EUT L 241, 2.9.2006, s. 26

 

Kommissionens förordning (EG) nr 1287/2006 av den 10 augusti 2006 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG vad gäller dokumenteringsskyldigheter för värdepappersföretag, transaktionsrapportering, överblickbarhet på marknaden, upptagande av finansiella instrument till handel samt definitioner för tillämpning av det direktivet, EUT L 241, 2.9.2006, s. 1

6 år

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 924/2009 av den 16 september 2009 om gränsöverskridande betalningar i gemenskapen och om upphävande av förordning (EG) nr 2560/2001, EUT L 266, 9.10.2009, s. 11

6 år

Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/47/EG av den 6 juni 2002, om ställande av finansiell säkerhet, EGT L 168, 27.6.2002, s. 43

ändrat genom:

Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/44/EG av den 6 maj 2009 om ändring av direktiv 98/26/EG om slutgiltig avveckling i system för överföring av betalningar och värdepapper och direktiv 2002/47/EG om ställande av finansiell säkerhet, vad gäller sammanlänkade system och kreditfordringar, EUT L 146, 10.6.2009, s. 37

6 år

Kommissionens rekommendation 97/489/EG av den 30 juli 1997 om transaktioner med hjälp av elektroniska betalningsmedel med tonvikt på förhållandet mellan utgivare och innehavare, EGT L 208, 2.8.1997, s. 52

6 år

Europaparlamentets och rådets direktiv 97/9/EG av den 3 mars 1997 om system för ersättning till investerare, EGT L 84, 26.3.1997, s. 22

6 år

Europaparlamentets och rådets direktiv 98/26/EG av den 19 maj 1998 om slutgiltig avveckling i system för överföring av betalningar och värdepapper, EGT L 166, 11.6.1998, s. 45

ändrat genom:

 

Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/44/EG av den 6 maj 2009 om ändring av direktiv 98/26/EG om slutgiltig avveckling i system för överföring av betalningar och värdepapper och direktiv 2002/47/EG om ställande av finansiell säkerhet, vad gäller sammanlänkade system och kreditfordringar, EUT L 146, 10.6.2009, s. 37

 

Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/78/EE av den 24 november 2010 om ändring av direktiven 98/26/EG, 2002/87/EG, 2003/6/EG, 2003/41/EG, 2003/71/EG, 2004/39/EG, 2004/109/EG, 2005/60/EG, 2006/48/EG, 2006/49/EG och 2009/65/EG, vad gäller befogenheterna för Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska bankmyndigheten), Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten) och Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), EUT L 331, 15.12.2010, s. 120

6 år

Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/78/EG av den 24 november 2010 om ändring av direktiven 98/26/EG, 2002/87/EG, 2003/6/EG, 2003/41/EG, 2003/71/EG, 2004/39/EG, 2004/109/EG, 2005/60/EG, 2006/48/EG, 2006/49/EG och 2009/65/EG, vad gäller befogenheterna för Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska bankmyndigheten), Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten) och Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), EUT L 331, 15.12.2010, s. 120

4 år

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/78/EG, EUT L 331, 15.12.2010, s. 12

4 år

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/77/EG, EUT L 331,15.12.2010, s. 84

4 år

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1092/2010 av den 24 november 2010 om makrotillsyn av det finansiella systemet på EU-nivå och om inrättande av en europeisk systemrisknämnd, EUT L 331, 15.12.2010, s. 1

4 år

Rådets förordning (EU) nr 1096/2010 av den 17 november 2010 om tilldelning till Europeiska centralbanken av särskilda uppgifter angående Europeiska systemrisknämndens verksamhet, EUT L 331, 15.12.2010, s. 162

4 år

Lagstiftning om insamling av statistik (artikel 6.1 i mandatet)

Europeiska centralbankens förordning (EG) nr 25/2009 av den 19 december 2008 om de monetära finansinstitutens balansräkningar (omarbetning) (ECB/2008/32), EUT L 15, 20.1.2009, s. 14

4 år

Europeiska centralbankens förordning (EG) nr 63/2002 av den 20 december 2001 om statistik över räntesatser som tillämpas av monetära finansinstitut på inlåning och utlåning i förhållande till hushåll och icke-finansiella företag (ECB/2001/18), EUT L 10, 12.1.2002, s. 24

ändrad genom:

 

Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 674/2010 av den 23 juli 2010 om ändring av förordning (EG) nr 63/2002 (ECB/2001/18) om statistik över räntesatser som tillämpas av monetära finansinstitut på inlåning och utlåning i förhållande till hushåll och icke-finansiella företag (ECB/2010/7), EUT L 196, 28.7.2010, s. 23

 

Europeiska centralbankens förordning (EG) nr 290/2009 av den 31 mars 2009 om ändring av förordning (EG) nr 63/2002 (ECB/2001/18) om statistik över räntesatser som tillämpas av monetära finansinstitut på inlåning och utlåning i förhållande till hushåll och icke- finansiella företag (ECB/2009/7), EUT L 94, 8.4.2009, s. 75

 

Europeiska centralbankens förordning (EG) nr 2181/2004 av den 16 december 2004, om ändring av förordning (EG) nr 2423/2004 (ECB/2001/13) om konsoliderade balansräkningar för monetära finansinstitut och förordning (EG) nr 63/2002 (ECB/2001/18) om statistik över räntesatser som tillämpas av monetära finansinstitut på inlåning och utlåning i förhållande till hushåll och icke-finansiella företag (ECB/2004/21), EUT L 371, 18.12.2004, s. 42

4 år

Europeiska centralbankens riktlinje ECB/2007/9 av den 1 augusti 2007 om monetär statistik samt statistik över finansinstitut och finansmarknader (omarbetning), EUT L 341, 27.12.2007, s. 1

Rättelse till Europeiska centralbankens riktlinje ECB/2007/9 av den 1 augusti 2007 om monetär statistik samt statistik över finansinstitut och finansmarknader (omarbetning), EUT L 84, 26.3.2008, s. 393

ändrad genom:

 

Europeiska centralbankens riktlinje ECB/2008/31 av den 19 december 2008 om ändring av riktlinje ECB/2007/9 om monetär statistik samt statistik över finansinstitut och finansmarknader (omarbetning), EUT L 53, 26.2.2009, s. 76

 

Europeiska centralbankens riktlinje ECB/2009/23 av den 4 december 2009 om ändring av riktlinje ECB/2007/9 om monetär statistik samt statistik över finansinstitut och finansmarknader, EUT L 16, 21.1.2010, s. 6

4 år

Europeiska centralbankens riktlinje ECB/2002/7 av den 21 november 2002 om Europeiska centralbankens krav på rapportering av kvartalsvis statistik över finansräkenskaper, EGT L 334, 11.12.2002, s. 24

ändrad genom:

 

Europeiska centralbankens riktlinje ECB/2005/13 av den 17 november 2005 om ändring av riktlinje ECB/2002/7 om Europeiska centralbankens krav på rapportering av kvartalsvis statistik över finansräkenskaper, EUT L 30, 2.2.2006, s. 1

 

Europeiska centralbankens riktlinje ECB/2006/6 av den 20 april 2006 om ändring av riktlinje ECB/2002/7 om Europeiska centralbankens krav på rapportering av kvartalsvis statistik över finansräkenskaper, EUT L 115, 28.4.2006, s. 46

 

Europeiska centralbankens riktlinje ECB/2007/13 av den 15 november 2007 om ändring av riktlinje ECB/2002/7 om Europeiska centralbankens krav på rapportering av kvartalsvis statistik över finansräkenskaper, EUT L 311, 29.11.2007, s. 47

 

Europeiska centralbankens riktlinje ECB/2008/6 av den 26 augusti 2008 om ändring av riktlinje ECB/2002/7 om Europeiska centralbankens krav på rapportering av kvartalsvis statistik över finansräkenskaper, EUT L 259, 27.9.2008, s. 12

4 år


IV Upplysningar

UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN

Rådet

17.12.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 369/14


Gemensam politisk förklaring av den 28 september 2011 från medlemsstaterna och kommisionen om förklarande dokument

2011/C 369/02

Följande stadgas i artikel 288 i EUF-fördraget: Ett direktiv ska med avseende på det resultat som ska uppnås vara bindande för varje medlemsstat till vilken det är riktat, men ska överlåta åt de nationella myndigheterna att bestämma form och tillvägagångssätt för genomförandet.

Medlemsstaterna och kommissionen är medvetna om att ett effektivt genomförande av unionsrätten är en förutsättning för att uppnå unionens politiska mål och att detta, även om ansvaret för sådant genomförande i första hand ligger hos medlemsstaterna, är en fråga av gemensamt intresse eftersom det bland annat syftar till att skapa lika villkor i alla medlemsstater.

Medlemsstaterna och kommissionen är medvetna om att ett korrekt införlivande av unionsdirektiven inom utsatta tidsfrister är en rättslig skyldighet. De noterar att kommissionen enligt fördragen tilldelats uppgiften att övervaka genomförandet av unionsrätten under domstolens överinseende och delar uppfattningen om att anmälan av införlivandeåtgärder torde underlätta för kommissionen att utföra denna uppgift.

Härvid är medlemsstaterna medvetna om att den information de lämnar till kommissionen om införlivande av direktiv i nationell rätt måste vara tydlig och precis och att den måste innehålla otvetydiga uppgifter om lagar, förordningar och administrativa bestämmelser eller andra bestämmelser i nationell rätt samt, i tillämpliga fall, om rättspraxis från nationella domstolar, genom vilka medlemsstaten anser sig ha tillgodosett de krav som ställs på den enligt direktivet (1).

För att förbättra kvaliteten på informationen om införlivande av unionsdirektiv ska kommissionen, i de fall den anser att det krävs förklarande dokument om förhållandet mellan de olika delarna i direktivet och motsvarande delar i nationella instrument för införlivande, när den lägger fram relevanta förslag, i varje enskilt fall ange skälen till varför det ur behovs- och proportionalitetssynpunkt är nödvändigt att tillhandahålla sådana dokument, och därvid särskilt beakta komplexiteten hos direktivet och dess införlivande samt huruvida den administrativa bördan eventuellt kan komma att öka.

I motiverade fall åtar sig medlemsstaterna att åtfölja anmälan om införlivandeåtgärder med en eller flera förklarande dokument som kan utformas som jämförelsetabeller eller andra dokument med samma ändamål.


(1)  Se domstolens dom av den 16 juli 2009 i mål C-427/07, punkt 107 och citerad rättspraxis i denna.


17.12.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 369/15


Gemensam politisk förklaring av den 27 oktober 2011 från Europaparlamentet, rådet och kommisionen om förklarande dokument

2011/C 369/03

Institutionerna är medvetna om att den information medlemsstaterna lämnar till kommissionen om införlivande av direktiv i nationell rätt måste vara tydlig och precis  (1) för att underlätta för kommissionen att utföra uppgiften att övervaka tillämpningen av unionsrätten.

Mot denna bakgrund välkomnar Europaparlamentet och rådet den gemensamma politiska förklaringen från medlemsstaterna och kommissionen om förklarande dokument av den 28 september 2011.

Följaktligen har institutionerna, i de fall det ur behovs- och proportionalitetssynpunkt, kan anses vara berättigat med överlämnande av sådana dokument i enlighet med den gemensamma politiska förklaringen från medlemsstaterna och kommissionen om förklarande dokument av den 28 september 2011, enats om att lägga till följande skäl i det aktuella direktivet:

”I enlighet med den gemensamma politiska förklaringen från medlemsstaterna och kommissionen om förklarande dokument av den 28 september 2011 har medlemsstaterna åtagit sig att, i de fall detta är berättigat, låta anmälan av införlivandeåtgärder åtföljas av ett eller flera dokument som förklarar förhållandet mellan de olika delarna i direktivet och motsvarande delar i de nationella instrumenten för införlivande. Med avseende på detta direktiv anser lagstiftaren att översändandet av sådana dokument är berättigat.”

Senast den 1 november 2013 ska kommissionen rapportera till Europaparlamentet och till rådet om genomförandet av de två gemensamma politiska förklaringarna om förklarande dokument.

Institutionerna åtar sig att tillämpa dessa principer från och med den 1 november 2011 i fråga om nya förslag till direktiv samt ifråga om förslag till direktiv som är under behandling, utom när det gäller sådana förslag som Europaparlamentet och rådet redan nått enighet om.


(1)  Se domstolens dom av den 16 juli 2009 i mål C-427/07, punkt 107 och citerad rättspraxis i denna.


17.12.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 369/16


Meddelande till de personer som omfattas av de restriktiva åtgärderna i rådets beslut 2010/788/Gusp, genomfört genom rådets genomförandebeslut 2011/848/Gusp

2011/C 369/04

EUROPEISKA UNIONENS RÅD

Följande information lämnas för kännedom till de personer som anges i bilagan till rådets beslut 2010/788/Gusp, genomfört genom rådets genomförandebeslut 2011/848/Gusp (1).

FN:s säkerhetsråd har angett de personer som ska föras upp på förteckningen över personer och enheter som omfattas av de åtgärder som införts genom punkterna 13 och 15 i resolution 1596 (2005), förnyad genom punkt 3 i resolution 1952 (2010).

De berörda personerna och enheterna får när som helst lämna in en begäran till FN-kommittén, inrättad i enlighet med punkt 8 i FN:s säkerhetsråds resolution 1533 (2004), tillsammans med styrkande handlingar, om att beslutet att föra upp dem på FN:s förteckning ska omprövas. Begäran ska sändas till följande adress:

United Nations — Focal point for delisting

Security Council Subsidiary Organs Branch

Room S-3055 E

New York, NY 10017

UNITED STATES OF AMERICA

För ytterligare information, se http://www.un.org/sc/committees/751/comguide.shtml

Med anledning av FN:s beslut har Europeiska unionens råd fastslagit att de personer som anges i ovannämnda bilaga ska föras upp på förteckningen över personer och enheter som omfattas av de restriktiva åtgärderna i rådets beslut 2010/788/Gusp, genomfört genom rådets genomförandebeslut 2011/848/Gusp. Skälen till att de berörda personerna förts upp på förteckningen anges i relevanta avsnitt i bilagan till rådets beslut.

De berörda personerna uppmärksammas på möjligheten att vända sig till de behöriga myndigheterna i medlemsstaten/medlemsstaterna i fråga på de webbplatser som anges i bilaga II till förordning (EG) nr 1183/2005 med en ansökan om tillstånd att få använda frysta penningmedel för grundläggande behov eller särskilda betalningar (jfr artikel 3 i förordningen).

De berörda personerna får lämna in en begäran till rådet, tillsammans med styrkande handlingar, om att beslutet att föra upp dem på ovannämnda förteckningar ska omprövas. Begäran ska sändas till adressen ovan.

De berörda personerna uppmärksammas också på möjligheten att väcka talan mot rådets beslut vid Europeiska unionens tribunal i enlighet med villkoren i artiklarna 275 andra stycket och 263 fjärde och sjätte stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.


(1)  EUT L 335, 17.12.2011, s. 83.


17.12.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 369/17


Meddelande till de personer som omfattas av de restriktiva åtgärder som föreskrivs i rådets beslut 2010/639/Gusp, som genomförs genom rådets genomförandebeslut 2011/847/Gusp, och i rådets förordning (EG) nr 765/2006, som genomförs genom rådets genomförandeförordning (EU) nr 1320/2011 om restriktiva åtgärder mot Vitryssland

2011/C 369/05

EUROPEISKA UNIONENS RÅD

Följande information lämnas för kännedom till de personer som förtecknas i bilaga IIIA till rådets beslut 2010/639/Gusp, som genomförs genom rådets genomförandebeslut 2011/847/Gusp (1), och i bilaga IA till rådets förordning (EG) nr 765/2006, som genomförs genom rådets genomförandeförordning (EU) nr 1320/2011 (2) om restriktiva åtgärder mot Vitryssland.

Europeiska unionens råd har beslutat att de personer som förtecknas i de ovannämnda bilagorna bör föras upp på förteckningen över personer och enheter som omfattas av de restriktiva åtgärder som föreskrivs i beslut 2010/639/Gusp och i förordning (EG) nr 765/2006 om restriktiva åtgärder mot Vitryssland. Skälen till att dessa personer ska föras upp på förteckningen anges i de relevanta posterna i de bilagorna.

De berörda personerna uppmärksammas på möjligheten att vända sig till de behöriga myndigheter i medlemsstaten/medlemsstaterna i fråga som anges på webbplatserna i bilaga II till förordning (EG) nr 765/2006 med en ansökan om tillstånd att få använda frysta tillgångar för grundläggande behov eller särskilda betalningar (jfr artikel 3 i förordningen).

De berörda personerna får till rådet inkomma med en ansökan, åtföljd av styrkande handlingar, om omprövning av beslutet att föra upp dem på den ovannämnda förteckningen. Ansökan ska sändas till följande adress:

Council of the European Union

General Secretariat

DG K Coordination Unit

Rue de la Loi/Wetstraat 175

1048 Bruxelles/Brussel

BELGIQUE/BELGIË

De berörda personerna uppmärksammas också på möjligheten att väcka talan mot rådets beslut vid Europeiska unionens tribunal i enlighet med villkoren i artiklarna 275 andra stycket och 263 fjärde och sjätte styckena i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.


(1)  EUT L 335, 17.12.2011, s. 81.

(2)  EUT L 335, 17.12.2011, s. 15.


Europeiska kommissionen

17.12.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 369/18


Eurons växelkurs (1)

16 december 2011

2011/C 369/06

1 euro =


 

Valuta

Kurs

USD

US-dollar

1,3064

JPY

japansk yen

101,70

DKK

dansk krona

7,4336

GBP

pund sterling

0,84055

SEK

svensk krona

9,0337

CHF

schweizisk franc

1,2249

ISK

isländsk krona

 

NOK

norsk krona

7,7815

BGN

bulgarisk lev

1,9558

CZK

tjeckisk koruna

25,343

HUF

ungersk forint

303,38

LTL

litauisk litas

3,4528

LVL

lettisk lats

0,6975

PLN

polsk zloty

4,4891

RON

rumänsk leu

4,3345

TRY

turkisk lira

2,4520

AUD

australisk dollar

1,3060

CAD

kanadensisk dollar

1,3497

HKD

Hongkongdollar

10,1673

NZD

nyzeeländsk dollar

1,7106

SGD

singaporiansk dollar

1,7004

KRW

sydkoreansk won

1 512,33

ZAR

sydafrikansk rand

10,9181

CNY

kinesisk yuan renminbi

8,2698

HRK

kroatisk kuna

7,5135

IDR

indonesisk rupiah

11 805,04

MYR

malaysisk ringgit

4,1485

PHP

filippinsk peso

57,234

RUB

rysk rubel

41,5810

THB

thailändsk baht

40,903

BRL

brasiliansk real

2,4085

MXN

mexikansk peso

18,0479

INR

indisk rupie

68,8470


(1)  Källa: Referensväxelkurs offentliggjord av Europeiska centralbanken.


V Yttranden

FÖRFARANDEN FÖR GENOMFÖRANDE AV DEN GEMENSAMMA HANDELSPOLITIKEN

Europeiska kommissionen

17.12.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 369/19


Tillkännagivande om inledande av ett antidumpningsförfarande rörande import av vit fosfor, även kallad elementär fosfor eller gul fosfor, med ursprung i Kazakstan

2011/C 369/07

Europeiska kommissionen (nedan kallad kommissionen) har tagit emot ett klagomål enligt artikel 5 i rådets förordning (EG) nr 1225/2009 av den 30 november 2009 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (1) (nedan kallad grundförordningen), i vilket det görs gällande att import av vit fosfor, även kallad elementär fosfor eller gul fosfor, med ursprung i Kazakstan dumpas och därmed vållar unionsindustrin väsentlig skada.

1.   Klagomål

Klagomålet ingavs den 7 november 2011 av Thermphos International BV (nedan kallad klaganden), den enda tillverkaren i unionen av vit fosfor som står för 100 % av unionsproduktionen av vit fosfor.

2.   Undersökt produkt

Den produkt som är föremål för denna undersökning är vit fosfor, även kallad elementär fosfor eller gul fosfor (nedan kallad den undersökta produkten).

3.   Påstående om dumpning  (2)

Den produkt som påstås dumpas är den undersökta produkten med ursprung i Kazakstan (nedan kallat det berörda landet), som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 2804 70 00. Detta KN-nummer nämns endast upplysningsvis.

Eftersom det berörda landet med avseende på artikel 2.7 i grundförordningen anses vara ett land utan marknadsekonomi och klaganden anförde att USA, det enda land med marknadsekonomi utanför Europeiska unionen där vit fosfor produceras, inte var lämpligt som tredjeland med marknadsekonomi på grund av otillräcklig konkurrens på marknaden och avsaknad av tillräcklig försäljning på hemmamarknaden eller försäljning inom ramen för normal handel, beräknade klaganden normalvärdet för importen från Kazakstan på grundval av det pris som faktiskt betalats eller ska betalas i unionen för den likadana produkten, justerad för en skälig vinst. Påståendet om dumpning grundar sig på en jämförelse mellan detta normalvärde och exportpriset (fritt fabrik) för den undersökta produkten vid försäljning till unionen.

Även om klaganden betraktade USA som ett olämpligt tredjeland med marknadsekonomi har dock klaganden beräknat normalvärde för importen från Kazakstan på grundval av ett konstruerat normalvärde (kostnader för produktion, försäljning och administration och andra allmänna kostnader samt vinst) i USA. Påståendet om dumpning grundar sig alltså också på en jämförelse mellan detta normalvärde och exportpriset (fritt fabrik) för den undersökta produkten vid försäljning till unionen.

Med utgångspunkt från dessa fakta är de beräknade dumpningsmarginalerna betydande för det berörda landet.

4.   Påstående om skada

Klaganden har framlagt bevisning till stöd för att importen av den undersökta produkten från det berörda landet har ökat i absoluta tal och uttryckt som marknadsandel.

Det framgår av den prima facie-bevisning som framlagts av klaganden att importvolymen och priserna på den importerade produkten bl.a. har inverkat negativt på unionsindustrins försäljningsvolym, priser och marknadsandel, vilket i sin tur har haft en väsentlig negativ inverkan på unionsindustrins resultat i allmänhet och dess ekonomiska situation.

5.   Förfarande

Kommissionen har efter samråd med rådgivande kommittén fastslagit att klagomålet har ingetts av unionsindustrin eller för dess räkning och att bevisningen är tillräcklig för att motivera att ett förfarande inleds. Kommissionen inleder därför en undersökning enligt artikel 5 i grundförordningen.

Avsikten med undersökningen är att fastställa huruvida den undersökta produkten med ursprung i det berörda landet dumpas och huruvida denna dumpning har vållat unionsindustrin skada. Om så visar sig vara fallet kommer det att undersökas huruvida det ligger i unionens intresse att införa åtgärder.

5.1.    Förfarande för fastställande av dumpning

Exporterande tillverkare (3) av den undersökta produkten från det berörda landet inbjuds att delta i kommissionens undersökning.

5.1.1.   Undersökning av exporterande tillverkare

5.1.1.1.   Förfarande för att välja ut vilka exporterande tillverkare som ska undersökas i det berörda landet

För att kommissionen ska få de uppgifter som den anser nödvändiga för sin undersökning av de exporterande tillverkarna i Kazakstan kommer frågeformulär att sändas till alla kända exporterande tillverkare i det berörda landet, till alla intresseorganisationer för de exporterande tillverkarna och till myndigheterna i det berörda landet. Alla exporterande tillverkare och intresseorganisationer för de exporterande tillverkarna uppmanas att omgående, helst per e-post, och senast 15 dagar efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning, om inget annat anges, kontakta kommissionen och begära ett frågeformulär.

Exporterande tillverkare och i tillämpliga fall intresseorganisationer för exporterande tillverkare måste lämna in ett besvarat frågeformulär inom 37 dagar efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning, om inget annat anges.

I frågeformulären ska de exporterande tillverkarna besvara frågor om bland annat sitt eller sina företags struktur och dess eller deras verksamhet med avseende på den undersökta produkten, tillverkningskostnaderna, försäljningen av den undersökta produkten på det berörda landets hemmamarknad och försäljningen av den undersökta produkten till unionen.

5.1.2.   Ytterligare förfarande för exporterande tillverkare i det berörda landet som inte är en marknadsekonomi

5.1.2.1.   Val av ett tredjeland med marknadsekonomi

Om inte annat följer av bestämmelserna i avsnitt 5.1.2.2 och i enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen ska normalvärdet för importen från det berörda landet fastställas på grundval av priset eller det konstruerade värdet i ett tredjeland med marknadsekonomi. Det krävs således att kommissionen väljer ut ett lämpligt tredjeland med marknadsekonomi. Kommissionen har i detta fall preliminärt valt USA. Eftersom det kan visa sig att USA är ett olämpligt tredjeland med marknadsekonomi avser kommissionen att fastställa normalvärdet på grundval av det pris som faktiskt betalas i unionen, justerat för att inbegripa en skälig vinstmarginal. Berörda parter uppmanas att inom 10 dagar efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning lämna synpunkter beträffande lämpligheten av dessa val.

5.1.2.2.   Behandling av exporterande tillverkare i det berörda landet som inte är en marknadsekonomi

Enskilda exporterande tillverkare i det berörda landet som anser att marknadsekonomiska förhållanden råder för dem i samband med tillverkning och försäljning av den undersökta produkten kan i enlighet med artikel 2.7 b i grundförordningen lämna en korrekt underbyggd ansökan om att bli behandlade som företag som är verksamma under marknadsmässiga förhållanden (nedan kallat marknadsekonomisk status). Marknadsekonomisk status kommer att beviljas om det framgår av bedömningen av ansökan om marknadsekonomisk status att villkoren i artikel 2.7 c i grundförordningen (4) är uppfyllda. Dumpningsmarginalen för de exporterande tillverkare som beviljas marknadsekonomisk status kommer så långt som möjligt, och om inte tillgängliga uppgifter används i enlighet med artikel 18 i grundförordningen, att beräknas på grundval av dessa företags egna normalvärden och exportpriser i enlighet med artikel 2.7 b i grundförordningen.

Enskilda exporterande tillverkare i det berörda landet kan även, eller alternativt, begära individuell behandling. För att en exporterande tillverkare ska kunna beviljas individuell behandling ska företaget kunna bevisa att det uppfyller villkoren i artikel 9.5 i grundförordningen (5). Dumpningsmarginalen för de exporterande tillverkare som beviljas individuell behandling kommer att beräknas på grundval av företagens egna exportpriser. Normalvärdet för de exporterande tillverkare som beviljas individuell behandling kommer att fastställas på grundval av värdena för det tredjeland med marknadsekonomi som valts ut enligt ovan.

a)   Marknadsekonomisk status

Kommissionen kommer att skicka ansökningsformulär för marknadsekonomisk status till alla kända exporterande tillverkare i det berörda landet, till alla kända sammanslutningar av exporterande tillverkare samt till myndigheterna i det berörda landet. Alla exporterande tillverkare som vill ansöka om marknadsekonomisk status bör begära ett ansökningsformulär för detta ändamål från kommissionen senast tio dagar efter det att detta tillkännagivande offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning. Alla exporterande tillverkare som gör anspråk på marknadsekonomisk status ska, om inget annat anges, inge det ifyllda formuläret inom 15 dagar efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

b)   Individuell behandling

För att ansöka om individuell behandling ska exporterande tillverkare i det berörda landet om inget annat anges lämna in ansökningsformuläret om marknadsekonomisk status med avsnitten som rör individuell behandling ifyllda inom 15 dagar efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

5.1.3.   Undersökning av icke-närstående importörer  (6)  (7)

Eftersom ett stort antal icke-närstående importörer förefaller vara berörda av förfarandet och för att det ska vara möjligt att slutföra undersökningen inom föreskriven tid kan kommissionen komma att besluta att göra ett urval genom att endast låta ett begränsat antal icke-närstående importörer ingå i undersökningen (även kallat stickprovsförfarande). Stickprovsförfarandet kommer att genomföras i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

För att kommissionen ska kunna avgöra om ett stickprovsförfarande är nödvändigt och i så fall göra ett urval ombeds alla icke-närstående importörer, eller företrädare som agerar på deras vägnar, att ge sig till känna för kommissionen. Dessa parter måste, om inget annat anges, inom 15 dagar efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning kontakta kommissionen och lämna följande uppgifter om sitt eller sina företag:

Namn, adress, e-postadress, telefonnummer, faxnummer och kontaktperson.

Noggrann beskrivning av företagets verksamhet när det gäller den undersökta produkten.

Total omsättning under perioden 1 januari 2011–31 december 2011.

Import till och återförsäljning på unionsmarknaden (8) under perioden 1 januari 2011–30 december 2011 av den undersökta produkten med ursprung i det berörda landet: volym (i ton) och värde (i euro).

Namn på samt noggrann beskrivning av verksamheten hos alla närstående företag (9) som ägnar sig åt tillverkning och/eller försäljning av den undersökta produkten.

Andra relevanta uppgifter som kan vara kommissionen till hjälp vid urvalet.

Genom att lämna ovanstående uppgifter samtycker företaget till att eventuellt ingå i urvalet. Om företaget väljs ut att ingå i urvalet innebär det att företaget måste besvara ett frågeformulär och godta att svaren kontrolleras på plats. Om företaget uppger att det inte samtycker till att ingå i urvalet, anses det inte ha samarbetat i undersökningen. Kommissionen kommer att grunda sina avgöranden beträffande icke-samarbetsvilliga importörer på tillgängliga uppgifter, vilket kan leda till att resultatet blir mindre fördelaktigt för den berörda parten än om denna hade samarbetat.

För att kommissionen ska få de uppgifter som den anser vara nödvändiga för att göra ett urval bland de icke-närstående importörerna, kan den även komma att kontakta alla kända intresseorganisationer för importörer.

Berörda parter som önskar lämna annan relevant information om urvalet utöver de uppgifter som begärs ovan måste, om inget annat anges, göra detta inom 21 dagar efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Om det blir nödvändigt med ett stickprovsförfarande, kan urvalet av importörer baseras på den största representativa försäljningsvolym av den undersökta produkten i unionen som rimligen kan undersökas inom den tid som står till förfogande. Kommissionen kommer att underrätta alla kända icke-närstående importörer och intresseorganisationer för importörer om vilka företag som valts ut att ingå i urvalet.

För att kommissionen ska få de uppgifter som den anser vara nödvändiga för sin undersökning kommer frågeformulär att sändas till de icke-närstående importörer som ingår i urvalet och till alla kända intresseorganisationer för importörer. Dessa parter ska, om inget annat anges, lämna in ett besvarat frågeformulär inom 37 dagar efter det att de har underrättats om urvalet. Det besvarade frågeformuläret ska innehålla uppgifter om bland annat företagets eller företagens struktur och verksamhet med avseende på den undersökta produkten och försäljning av den undersökta produkten.

5.2.    Förfarande för fastställande av skada

Med skada avses väsentlig skada eller risk för väsentlig skada för unionsindustrin eller avsevärd försening av etablerandet av sådan industri. Fastställandet av skada grundas på faktisk bevisning och inbegriper en objektiv granskning av den dumpade importens omfattning, dess inverkan på priserna på unionsmarknaden och dess inverkan på unionsindustrin. För att det ska kunna fastställas om unionsindustrin lidit väsentlig skada uppmanas unionstillverkarna av den undersökta produkten att delta i kommissionens undersökning.

5.2.1.   Undersökning av unionstillverkare

För att kommissionen ska få de uppgifter som den anser nödvändiga för sin undersökning när det gäller unionstillverkare, kommer frågeformulär att sändas till de kända unionstillverkarna, till representativa unionstillverkare och till alla kända intresseorganisationer för unionstillverkare.

Nämnda unionstillverkare och intresseorganisationerna för unionstillverkare måste, om inget annat anges, lämna in ett besvarat frågeformulär inom 37 dagar efter det att detta tillkännagivande offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. I frågeformulären ska de berörda parterna besvara frågor om bland annat sitt eller sina företags struktur, finansiella situation och verksamhet när det gäller tillverkning av den undersökta produkten och om tillverkningskostnader och försäljning när det gäller den undersökta produkten.

Alla unionstillverkare och intresseorganisationer för unionstillverkare som inte nämnts ovan uppmanas att omgående, helst per e-post, och senast 15 dagar efter det att detta tillkännagivande offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning, om inget annat anges, kontakta kommissionen och begära ett frågeformulär.

5.3.    Förfarande för bedömning av unionens intresse

Om dumpning och därav vållad skada konstateras föreligga, kommer det att fattas ett beslut i enlighet med artikel 21 i grundförordningen om huruvida det ligger i unionens intresse att införa antidumpningsåtgärder. Unionstillverkare, importörer och deras intresseorganisationer, användare och deras intresseorganisationer samt representativa konsumentorganisationer uppmanas att, om inget annat anges, ge sig till känna inom 15 dagar efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Representativa konsumentorganisationer som vill delta i undersökningen måste, inom samma tidsfrist, kunna visa att det finns ett objektivt samband mellan deras verksamhet och den undersökta produkten.

Parter som ger sig till känna för kommissionen inom tidsfristen kan, om inget annat anges, inom 37 dagar efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning lämna uppgifter om huruvida det ligger i unionens intresse att införa åtgärder. Dessa uppgifter kan lämnas antingen i valfritt format eller i ett frågeformulär utarbetat av kommissionen. De uppgifter som lämnas enligt artikel 21 kommer under alla omständigheter att beaktas endast om de vid inlämnandet åtföljs av styrkande handlingar.

5.4.    Andra skriftliga inlagor

Om inte annat sägs i detta tillkännagivande uppmanas alla berörda parter att lämna synpunkter och uppgifter samt att framlägga bevisning till stöd för dessa. Uppgifterna och bevisningen ska, om inget annat anges, ha inkommit till kommissionen senast 37 dagar efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

5.5.    Möjlighet att bli hörd av kommissionens utredande avdelningar

Alla berörda parter kan begära att bli hörda av kommissionens utredande avdelningar. Begäran om att bli hörd ska göras skriftligen och innehålla skälen till att parten önskar bli hörd. För att man ska kunna bli hörd om frågor som rör inledningsskedet av undersökningen måste begäran lämnas in inom 15 dagar efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Efter denna tidpunkt måste en begäran om att bli hörd lämnas in inom de tidsfrister som kommissionen fastställer i sin korrespondens med parterna.

5.6.    Anvisningar för inlämnande av skriftliga inlagor och besvarade frågeformulär samt korrespondens

Alla skriftliga inlagor, inklusive sådan information som begärs i detta tillkännagivande, besvarade frågeformulär och korrespondens från de berörda parterna som är konfidentiella ska vara märkta Limited  (10).

Berörda parter som lämnar uppgifter märkta Limited ska även lämna icke-konfidentiella sammanfattningar av uppgifterna i enlighet med artikel 19.2 i grundförordningen, vilka ska märkas For inspection by interested parties. Dessa sammanfattningar ska vara tillräckligt detaljerade för att det ska vara möjligt att bilda sig en rimlig uppfattning om det väsentliga innehållet i de konfidentiella uppgifterna. Om en berörd part som lämnar konfidentiella uppgifter inte också lämnar en icke-konfidentiell sammanfattning av dessa i begärt format och av begärd kvalitet, kan de konfidentiella uppgifterna komma att lämnas utan beaktande.

Alla inlagor och framställningar från berörda parter ska inges i elektroniskt format (icke-konfidentiella inlagor per e-post och konfidentiella på cd-r/dvd) och innehålla eller vara märkta med den berörda partens namn, adress, e-postadress, telefonnummer och faxnummer. Fullmakter, undertecknade intyganden och uppdateringar av sådana som åtföljer ansökningsformulär om marknadsekonomisk status och om individuell behandling eller besvarade frågeformulär ska dock lämnas i pappersform, dvs. per post eller personligen, till adressen nedan. I enlighet med artikel 18.2 i grundförordningen ska en berörd part som inte kan tillhandahålla inlagor och framställningar i elektroniskt format omedelbart meddela kommissionen detta. Mer information rörande korrespondens med kommissionen finns på relevanta webbsidor på webbplatsen för generaldirektoratet för handel: http://ec.europa.eu/trade/tackling-unfair-trade/trade-defence

Kommissionen kan kontaktas på följande adress:

Europeiska kommissionen

Generaldirektoratet för handel

Direktorat H

Kontor: N105 04/092

1049 Bruxelles/Brussel

BELGIQUE/BELGIË

Fax: +32 22985353

E-post, dumpning: trade-yp4-dumping@ec.europa.eu

E-post, skada: trade-yp4-injury@ec.europa.eu

6.   Bristande samarbete

Om en berörd part vägrar att ge tillgång till eller underlåter att lämna nödvändiga uppgifter inom tidsfristerna eller i betydande utsträckning hindrar undersökningen, kan enligt artikel 18 i grundförordningen preliminära eller slutgiltiga, positiva eller negativa avgöranden träffas på grundval av tillgängliga uppgifter.

Om det konstateras att en berörd part har tillhandahållit oriktiga eller vilseledande uppgifter, får dessa lämnas utan beaktande och tillgängliga uppgifter användas.

Om en berörd part inte samarbetar eller endast delvis samarbetar och avgörandena därför i enlighet med artikel 18 i grundförordningen träffas på grundval av tillgängliga uppgifter, kan resultatet bli mindre fördelaktigt för den berörda parten än om denna hade samarbetat.

7.   Förhörsombud

De berörda parterna kan begära att förhörsombudet (Hearing officer) vid generaldirektoratet för handel (GD Handel) ingriper. Förhörsombudet fungerar som kontakt mellan de berörda parterna och kommissionens utredande avdelningar. Förhörsombudet behandlar frågor om tillgång till handlingar i ett ärende, tvister rörande sekretess, ansökningar om förlängning av tidsfrister och ansökningar från tredje parter om att bli hörda. Förhörsombudet kan anordna en utfrågning med en enskild berörd part och agera som medlare så att de berörda parterna får möjlighet att till fullo utöva sin rätt till försvar.

Begäran om att bli hörd av förhörsombudet ska göras skriftligen och innehålla skälen till att parten önskar bli hörd. För att man ska kunna bli hörd om frågor som rör inledningsskedet av undersökningen måste begäran lämnas in inom 15 dagar efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Efter denna tidpunkt måste en begäran om att bli hörd lämnas in inom de tidsfrister som kommissionen fastställer i sin korrespondens med parterna.

Förhörsombudet kan även anordna utfrågningar där parterna kan redovisa sina ståndpunkter och föra fram motargument i frågor rörande bl.a. dumpning, skada, orsakssamband och unionens intresse. Sådana utfrågningar äger i allmänhet rum senast i slutet av fjärde veckan efter meddelandet av de preliminära undersökningsresultaten.

Närmare uppgifter och kontaktuppgifter finns på förhörsombudets webbsidor på GD Handels webbplats: http://ec.europa.eu/trade/tackling-unfair-trade/hearing-officer/index_en.htm

8.   Tidsplan för undersökningen

Undersökningen kommer i enlighet med artikel 6.9 i grundförordningen att slutföras inom 15 månader efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. I enlighet med artikel 7.1 i grundförordningen får provisoriska åtgärder inte införas senare än nio månader efter det att detta tillkännagivande har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

9.   Behandling av personuppgifter

Alla personuppgifter som samlas in under undersökningens gång kommer att behandlas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (11).


(1)  EUT L 343, 22.12.2009, s. 51.

(2)  Dumpning innebär att en produkt (nedan kallad den berörda produkten) exporteras till ett pris som understiger dess normalvärde. Normalvärdet anses vanligtvis vara ett jämförbart pris på en likadan produkt på det berörda landets hemmamarknad. Med likadan produkt avses en produkt som i alla avseenden är likadan som den berörda produkten eller, om det inte finns någon sådan produkt, en produkt som är mycket lik den berörda produkten.

(3)  En exporterande tillverkare är ett företag i det berörda landet som tillverkar den undersökta produkten och exporterar den till unionsmarknaden, antingen direkt eller via en tredje part, inklusive närstående företag som ägnar sig åt tillverkning, inhemsk försäljning eller export av den berörda produkten.

(4)  De exporterande tillverkarna måste kunna visa att i) företagens beslut och kostnader återspeglar marknadsförhållandena utan något större statligt inflytande, ii) företagen har en enda uppsättning räkenskaper som redovisas självständigt i enlighet med internationella redovisningsnormer och som tillämpas för alla ändamål, iii) det inte förekommer någon betydande snedvridning till följd av det tidigare icke-marknadsekonomiska systemet, iv) företagen omfattas av lagar om konkurser och ägandeförhållanden som garanterar rättssäkerhet och stabila villkor och v) valutaomräkning sker till marknadskurser.

(5)  De exporterande tillverkarna måste kunna visa att i) exportören kan fritt ta hem kapital och vinster, i de fall företaget helt eller delvis är i utländsk ägo eller är ett samriskföretag, ii) exportpriser, exportkvantiteter och försäljningsvillkor bestäms fritt, iii) majoriteten av aktierna eller andelarna i företaget tillhör enskilda personer, att statliga tjänstemän i styrelsen eller i viktiga ledningspositioner ska utgöra en minoritet, eller så måste det styrkas att företaget ändå är tillräckligt oberoende i fråga om statlig inblandning, iv) valutaomräkning sker till marknadskurser och v) den statliga inblandningen är inte av sådant slag att åtgärderna kan kringgås om enskilda exportörer beviljas olika tullsatser.

(6)  Endast importörer som inte är närstående företag till exporterande tillverkare får ingå i urvalet. Importörer som är närstående företag till exporterande tillverkare ska fylla i bilaga 1 till frågeformuläret för dessa exporterande tillverkare. Begreppet närstående definieras i fotnot 9.

(7)  Uppgifterna från icke-närstående importörer kan också komma att användas för sådana aspekter av undersökningen som inte rör fastställandet av dumpning.

(8)  Europeiska unionens 27 medlemsstater är Belgien, Bulgarien, Tjeckien, Danmark, Tyskland, Estland, Irland, Grekland, Spanien, Frankrike, Italien, Cypern, Lettland, Litauen, Luxemburg, Ungern, Malta, Nederländerna, Österrike, Polen, Portugal, Rumänien, Slovenien, Slovakien, Finland, Sverige och Förenade kungariket.

(9)  I enlighet med artikel 143 i kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 om tillämpningsföreskrifter för gemenskapens tullkodex ska personer anses vara närstående endast om a) de är tjänstemän eller styrelseledamöter i varandras företag, b) de är juridiskt erkända kompanjoner i någon affärsverksamhet, c) de är arbetsgivare och anställd, d) någon person direkt eller indirekt äger, kontrollerar eller innehar 5 % eller mer av bådas utestående röstberättigande aktier eller andelar, e) den ena direkt eller indirekt kontrollerar den andra, f) båda direkt eller indirekt kontrolleras av en tredje person, g) de tillsammans direkt eller indirekt kontrollerar en tredje person, eller h) de är medlemmar av samma familj. Personer ska anses tillhöra samma familj endast om de står i ett av följande förhållanden till varandra: i) man och hustru, ii) förälder och barn, iii) syskon (hel- eller halvsyskon), iv) mor- eller farföräldrar och barnbarn, v) farbror/morbror, faster/moster och syskonbarn, vi) svärföräldrar och svärson/svärdotter, vii) svåger och svägerska. (EGT L 253, 11.10.1993, s. 1.) I detta sammanhang avses med person en fysisk eller en juridisk person.

(10)  Detta är ett konfidentiellt dokument i enlighet med artikel 19 i rådets förordning (EG) nr 1225/2009 (EUT L 343, 22.12.2009, s. 51) och artikel 6 i WTO-avtalet om tillämpning av artikel VI i allmänna tull- och handelsavtalet 1994 (antidumpningsavtalet). Det är även skyddat i enlighet med artikel 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 (EGT L 145, 31.5.2001, s. 43).

(11)  EGT L 8, 12.1.2001, s. 1.


Rättelser

17.12.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 369/25


Rättelse till kommissionens meddelande inom ramen för genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/42/EG av den 17 maj 2006 om maskiner och om ändring av direktiv 95/16/EG

( Europeiska unionens officiella tidning C 338 av den 18 november 2011 )

2011/C 369/08

På sidan 22:

i stället för:

”CEN

EN ISO 10218-1:2011

Robotar och robotutrusning - Säkerhetskrav för industrirobotar - Del 1: Robotar (ISO 10218-1:2011)

Detta är det första offentliggörandet

EN ISO 10218-1:2008

Anmärkning 2.1

31.1.2012”

ska det vara:

”CEN

EN ISO 10218-1:2011

Robotar och robotutrusning - Säkerhetskrav för industrirobotar - Del 1: Robotar (ISO 10218-1:2011)

Detta är det första offentliggörandet

EN ISO 10218-1:2008

Anmärkning 2.1

1.1.2013”