ISSN 1725-2504 doi:10.3000/17252504.C_2011.212.swe |
||
Europeiska unionens officiella tidning |
C 212 |
|
Svensk utgåva |
Meddelanden och upplysningar |
54 årgången |
Informationsnummer |
Innehållsförteckning |
Sida |
|
I Resolutioner, rekommendationer och yttranden |
|
|
REKOMMENDATIONER |
|
|
Rådet |
|
2011/C 212/01 |
||
2011/C 212/02 |
||
2011/C 212/03 |
||
2011/C 212/04 |
||
|
YTTRANDEN |
|
|
Europeiska kommissionen |
|
2011/C 212/05 |
||
|
II Meddelanden |
|
|
MEDDELANDEN FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN |
|
|
Europeiska kommissionen |
|
2011/C 212/06 |
Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende COMP/M.6175 – Danaher/Beckman Coulter) ( 1 ) |
|
2011/C 212/07 |
Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende COMP/M.6191 – Birla/Columbian Chemicals) ( 1 ) |
|
|
IV Upplysningar |
|
|
UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN |
|
|
Rådet |
|
2011/C 212/08 |
||
2011/C 212/09 |
||
|
Europeiska kommissionen |
|
2011/C 212/10 |
||
|
V Yttranden |
|
|
ADMINISTRATIVA FÖRFARANDEN |
|
|
Europeiska kommissionen |
|
2011/C 212/11 |
||
|
FÖRFARANDEN FÖR GENOMFÖRANDE AV KONKURRENSPOLITIKEN |
|
|
Europeiska kommissionen |
|
2011/C 212/12 |
Förhandsanmälan av en koncentration (Ärende COMP/M.6299 – KKR/Sorgenia/Sorgenia France) – Ärendet kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande ( 1 ) |
|
2011/C 212/13 |
Förhandsanmälan av en koncentration (Ärende COMP/M.6238 – RREEF/SMAG/OHL – Arenales) – Ärendet kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande ( 1 ) |
|
|
|
|
(1) Text av betydelse för EES |
SV |
|
I Resolutioner, rekommendationer och yttranden
REKOMMENDATIONER
Rådet
19.7.2011 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 212/1 |
RÅDETS REKOMMENDATION
av den 12 juli 2011
om Spaniens nationella reformprogram 2011 och om avgivande av rådets yttrande om Spaniens uppdaterade stabilitetsprogram för 2011–2014
2011/C 212/01
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA REKOMMENDATION
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 121.2 och 148.4,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1466/97 av den 7 juli 1997 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken (1), särskilt artikel 5.3,
med beaktande av Europeiska kommissionens rekommendation,
med beaktande av Europeiska rådets slutsatser,
med beaktande av sysselsättningskommitténs yttrande,
efter att ha hört ekonomiska och finansiella kommittén, och
av följande skäl:
(1) |
Den 26 mars 2010 antog Europeiska rådet kommissionens förslag om att lansera en ny strategi för sysselsättning och tillväxt, Europa 2020. Strategin bygger på en utökad samordning av den ekonomiska politiken med inriktning på ett antal nyckelområden där åtgärder behövs för att stärka den hållbara tillväxten och konkurrenskraften inom EU. |
(2) |
Rådet antog den 13 juli 2010 en rekommendation om de allmänna riktlinjerna för medlemsstaternas och unionens ekonomiska politik (2010–2014) och den 21 oktober 2010 ett beslut om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik (2), vilka tillsammans utgör de integrerade riktlinjerna. Medlemsstaterna uppmanades att beakta de integrerade riktlinjerna i sin nationella ekonomiska politik och sysselsättningspolitik. |
(3) |
Den 12 januari 2011 antog kommissionen den första årliga tillväxtöversikten, varigenom en ny era av ekonomisk styrning i EU och den första europeiska planeringsterminen för förhandsintegrerad politisk samordning inleddes, med förankring i Europa 2020-strategin. |
(4) |
Den 25 mars 2011 godkände Europeiska rådet prioriteringarna för finanspolitisk konsolidering och strukturreformer (i linje med rådets slutsatser av den 15 februari och 7 mars 2011 och med hänvisning till kommissionens årliga tillväxtöversikt). Europeiska rådet underströk behovet av att prioritera återställandet av sunda offentliga finanser och hållbar finanspolitik, minskad arbetslöshet genom arbetsmarknadsreformer och nya insatser för att öka tillväxten. Medlemsstaterna uppmanades att omsätta dessa prioriteringar i konkreta åtgärder som ska ingå i deras stabilitets- eller konvergensprogram och nationella reformprogram. |
(5) |
Den 25 mars 2011 uppmanade Europeiska rådet också de medlemsstater som deltar i europluspakten att i tid lägga fram sina åtaganden så att de kan tas med i medlemsstaternas stabilitets- eller konvergensprogram och nationella reformprogram. |
(6) |
Den 29 april 2011 lade Spanien fram 2011 års uppdatering av stabilitetsprogrammet, omfattande perioden 2011–2014, och sitt nationella reformprogram för 2011. För att kunna beakta inbördes samband mellan de båda programmen har de granskats samtidigt. |
(7) |
Den spanska ekonomin drabbades hårt av krisen och gick igenom en kraftig anpassning 2008–2009. Real BNP sjönk med 4,3 % mellan början av 2008 och slutet av 2010 och sysselsättningen sjönk med över 10 %. Till följd av detta ökade arbetslösheten till 20,1 % i slutet av 2010, vilket var den högsta i EU. Unga (41,6 % arbetslösa) och arbetare med lägre utbildningsnivå (26,4 % arbetslösa) var de som fick ta den värsta stöten av den spanska recessionen. Avkastningen från statspapper ökade i samband med den negativa offentliga skuldutvecklingen i euroområdet och till följd av att bostadsbubblan sprack och att byggsektorn drabbades av en kraftig nedgång sattes banksystemet, i synnerhet sparbankerna, under press. Det pågående arbetet med att bestrida de stora makroekonomiska obalanser som skapats under högkonjunkturen kommer att fortsätta ett tag. För att ta itu med dessa problem har den spanska regeringen inlett ett ambitiöst reformprogram som omfattar finanspolitisk konsolidering, reformer av offentliga pensioner, omstrukturering av sparbankerna och reformer av arbets- och varumarknaderna. |
(8) |
Baserat på en bedömning av det uppdaterade stabilitetsprogrammet enligt förordning (EG) nr 1466/97 anser rådet att det makroekonomiska scenario som ligger till grund för beräkningarna av de offentliga finanserna i stabilitetsprogrammet är optimistiska för 2011 och 2012. I stabilitetsprogrammet planeras för en sänkning av budgetunderskottet till under 3 % av referensvärdet senast 2013, i linje med rådets rekommendationer från april 2009, och för en ytterligare sänkning av underskottet till 2,1 % av BNP 2014.Enligt stabilitetsprogrammet kommer det medelfristiga målet, vilket fortfarande är offentliga finanser i balans, inte att uppnås under stabilitetsprogramperioden. Denna plan för korrigering av underskottet är lämplig. Under perioden 2010–2013 beräknas det strukturella saldot i genomsnitt förbättras med 1,5 % av BNP per år, vilket är i linje med rådets rekommendationer, och med ytterligare 0,3 % av BNP 2014. Skuldkvoten förväntas öka från 60,1 % av BNP 2010 till omkring 69 % 2013 och minska något 2014. Det finns nedåtrisker för konsolideringsplanen relaterade till de underliggande makroekonomiska antagandena och uppnåendet av budgetmålen på regional nivå. Regionerna står för en stor andel av de totala offentliga utgifterna och 9 av 17 överskred sina finanspolitiska mål 2010. Mekanismer för att kontrollera underskott och skuldsättning har införts för de regionala myndigheterna har redan stärkts och den spanska regeringen har åtagit sig att vidta ytterligare åtgärder om det behövs för att klara budgetmålen. |
(9) |
För att uppnå den planerade finanspolitiska konsolideringen 2011 och 2012, måste man strikt tillämpa de mekanismer för att kontrollera underskott och skulder som införts för de regionala myndigheterna. Om den makroekonomiska utvecklingen och utvecklingen av de offentliga finanserna blir sämre än väntat under 2011 och 2012 kommer det att bli nödvändigt med kompletterande åtgärder för att uppnå de finanspolitiska målen, som den spanska regeringen har åtagit sig att vidta för 2013. För 2013 identifieras i den reviderade utgiftsplanen några åtgärderför att underbygga de finanspolitiska målen. Enligt kommissionens senaste bedömning framstår riskerna för de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet som höga. |
(10) |
De medelfristiga ramarna för den offentliga sektorns finanser i Spanien har bidragit till att främja flerårig finanspolitisk planering och visar på det hela taget goda resultat. Krisen har emellertid utsatt dessa ramar för prövning och visat på behovet av att ytterligare stärka den finanspolitiska stabiliteten och finanspolitikens förebyggande aspekt. Denna skulle förstärkas genom att det införs en utgiftsregel baserad på den nominella BNP-tillväxten på medellång sikt i linje med EU:s nya ram för ekonomisk styrning. Regeln, som de spanska myndigheterna presenterade i stabilitetsprogrammet, skulle automatiskt vara bindande för den centrala regeringen och de lokala myndigheterna. Regeringen planerar också att sträva efter enighet i rådet för skatte- och finanspolitik om att denna regel även ska tillämpas av de autonoma regionerna. |
(11) |
Om reformer inte genomförs skulle de troliga långfristiga effekterna av åldrandet på de spanska offentliga finanserna vara högre än EU-genomsnittet, framför allt till följd av den betydande ökning av pensionsutgifternas andel av BNP som förväntas under kommande årtionden. På lång sikt kommer den åldrande befolkningen att leda till en betydande ökning av andelen pensionärer i förhållande till antalet arbetande. Det förslag till pensionsreform som den spanska regeringen har enats om med arbetsmarknadens parter kommer väsentligt att bidra till att förbättra den finanspolitiska hållbarheten och skapa incitament för deltagande på arbetsmarknaden. Reformförslaget måste dock godkännas av parlamentet och kan fortfarande komma att bli föremål för mindre ändringar. |
(12) |
Spanien har gjort stora insatser för att stärka landets banksystem, genom att tillhandahålla offentligt stöd och vidta åtgärder för att omstrukturera sparbankerna, stärka bankernas solvens och öka deras balansräkningars transparens. Sektorn har genomgått en märkbar konsolidering till följd av detta och särskilt bland sparbanker, med positiva följder i fråga om institutionernas genomsnittliga storlek, minskning av överskottskapacitet i fråga om filialer och anställda, förstärkta balansräkningar, rekapitalisering och förbättrad lönsamhet och effektivitet. Nyligen genomförd lagstiftning behandlar de problem som skapats av de lokala myndigheternas roll i styrningen av sparbankerna, då de flesta av dem överför deras tillgångar och skulder till affärsbanker. Den spanska regeringen har åtagit sig att avsluta huvuddelen av omstruktureringsprocessen senast i slutet av september 2011. Täckningen vid nästa serie stresstester kommer åter att vara bland de högsta i EU. |
(13) |
Den pågående arbetsmarknadsreformen i Spanien måste kompletteras av en översyn av de rådande tungrodda kollektivförhandlingarna. Genom att avtal på regional nivå och branschnivå dominerar finns det föga utrymme för förhandlingar på företagsnivå. Den automatiska förlängningen av kollektivavtal, giltigheten för avtal som inte har förlängts och användningen av klausuler om inflationsindexering i efterhand bidrar till lönetröghet och ger inte tillräcklig löneflexibilitet för att snabba på korrigeringen av ekonomin och återupprätta konkurrenskraften. Den spanska regeringen har bett arbetsmarknadens parter att enas om en reform av det kollektiva löneförhandlingssystemet under våren 2011. I frånvaro av ett avtal har regeringen den 10 juni godkänt ett kungligt dekret som omedelbart trätt i kraft men som kommer att behöva godkännas av parlamentet. |
(14) |
Mot bakgrund av landets mycket höga arbetslöshet inledde Spanien en reform av sin arbetsmarknad genom lagen från september 2010. Lagen syftar till att minska arbetsmarknadens uppdelning och ungdomsarbetslösheten, öka utsatta gruppers anställbarhet och öka flexibiliteten på företagsnivå och förbättr effektiviteten hos förmedlingen på marknaden. I februari 2011 antogs en reform av den aktiva arbetsmarknadspolitiken, som även omfattade åtgärder för att förbättra arbetsförmedlingarnas rådgivande roll och deras samordning på nationell och regional nivå. Det är för tidigt att fullt ut bedöma om reformen är tillräcklig för att minska uppdelningen av arbetsmarknaden och ungdoms- och långtidsarbetslösheten, eftersom en del åtgärder ännu inte har vidtagits. Den spanska regeringen har åtagit sig att vidta ytterligare åtgärder senast i oktober 2011. |
(15) |
Spanien har, trots relativt goda resultat i fråga om exportmarknadsandelar, upplevt en försämring av pris- och kostnadskonkurrenskraft vilken förstärkts under och efter krisen. En högre lönetillväxt i kombination med en lägre produktivitetsökning än motsvarande i euroområdet och bristande konkurrens på vissa produktmarknader bidrog till ihållande högre inflation i Spanien. Finna utrymme för att öka skatteeffektiviteten för att stärka konkurrenskraften. Ytterligare förstärkt konkurrens på produktmarknader och antagande av en reform av det kollektiva förhandlingssystemet för att säkerställa att löneökningarna bättre speglar produktivitetsutvecklingen på företagsnivå kommer att bidra till att höja konkurrenskraften. |
(16) |
Det stora antalet elever som lämnar skolan i förtid i Spanien (31,2 % 2009) är särskilt oroande, eftersom det leder till en lägre andel utbildad arbetskraft, påverkar de berörda personernas möjligheter att få jobb och minskar den potentiella tillväxten. Lagen om hållbar ekonomi som antogs den 15 februari 2011 innehåller åtgärder som syftar till att öka humankapitalets kvalitet och kvantitet genom utbildning och yrkesutbildning. Det är emellertid osäkert om det nya åtgärderna är tillräckligt effektiva för att motverka tidiga skolavhopp och förbättra yrkesutbildningen, och det kan visa sig svårt att genomföra dem på alla myndighetsnivåer. |
(17) |
Spanien har gjort betydande framsteg vad gäller att förbättra konkurrensvillkoren på varu- och tjänstemarknaderna genom att ta itu med en av orsakerna till den långsamma produktivitetsökningen. Införlivandet av tjänstedirektivet i den nationella lagstiftningen har kommit långt och är ambitiöst i Spanien även om de fria yrkena måste utsättas för ytterligare konkurrens. Lagen om hållbar ekonomi innehåller en mängd olika sorters åtgärder för att förbättra företagsklimatet, stärka konkurrensen och främja hållbarhet i miljöhänseende. En effektiv tillämpning kräver ytterligare insatser på alla myndighetsnivåer och lämplig samordning |
(18) |
Spanien har gjort flera åtaganden inom europluspakten. På finanspolitikens område har Spanien åtagit sig att införa en utgiftsregel för att öka den finanspolitiska stabiliteten och således de offentliga finansernas hållbarhet. För att förstärka den finansiella stabiliteten har Spanien åtagit sig att före den 30 september avsluta omstruktureringen av den finansiella sektorn. Sysselsättningsåtgärderna är inriktade på att genomföra lagar om aktiv arbetsmarknadspolitik och bestämmelser om yrkesutbildning, liksom att ta itu med den informella sysselsättningen. Åtgärderna för att förbättra konkurrenskraften är inriktade på en reform av kollektivförhandlingarna, reglerade yrken, inrättandet av en rådgivande kommitté om konkurrenskraft och en reform av lagen om konkurser. Åtagandena avser paktens alla fyra områden. De utgör en fortsättning på den pågående reformagendan och tillhandahåller en strikt tidtabell för genomförandet av vissa reformer och säkerställer att de reformer som redan genomförts till fullo tillämpas. Dessa åtaganden har bedömts och beaktats i rekommendationerna. |
(19) |
Kommissionen har granskat stabilitetsprogrammet och det nationella reformprogrammet, inklusive åtagandena inom ramen för europluspakten. Den har beaktat inte bara programmens relevans för en hållbar finanspolitik och socioekonomisk politik i Spanien utan även i vilken utsträckning som EU:s regler och riktlinjer har iakttagits, mot bakgrund av behovet av att stärka den övergripande ekonomiska styrningen i EU genom att framtida nationella beslut fattas med beaktande av synpunkter på EU-nivå. Mot bakgrund av detta anser kommissionen att den spanska regeringen har inrättat planer för konsolidering av de offentliga finanserna som är förenliga med de mål som krävs, men att det fortfarande finns en del nedåtrisker. Den offentliga utgiftsökningen bör hållas under BNP-tillväxten på medellång sikt och pensionsreformen måste antas. Ytterligare åtgärder under 2011–2012 bör vara inriktade på att säkerställa det finansiella systemets stabilitet (genom att avsluta omstruktureringen och konsolideringen av sparbankerna) och att stärka de inhemska tillväxtkällorna genom att man tar itu med den aktuella ökningen av arbetslösheten. Detta kan i synnerhet ske genom reformen av kollektivförhandlingarna och fortsatt genomförande av de pågående reformerna av arbetsmarknaden och att deras effektivitet noggrant kontrolleras och utvärderas. Tjänstesektorn, handeln och fria yrken bör utsättas för större konkurrens och företagens administrativa börda bör minskas. |
(20) |
Mot bakgrund av denna bedömning, och med beaktande av rådets rekommendation av den 2 juni 2010 enligt artikel 126.7 i EUF-fördraget, har rådet granskat 2011 års uppdatering av Spaniens stabilitetsprogram och dess ståndpunkt (3) avspeglas särskilt i dess rekommendation (1) nedan. Med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 25 mars 2011 har rådet granskat Spaniens nationella reformprogram. |
HÄRIGENOM REKOMMENDERAS Spanien att vidta följande åtgärder under perioden 2011-2012:
1. |
Genomföra den finanspolitiska strategin 2011 och 2012 och korrigera det alltför stora underskottet år 2013 i linje med rådets rekommendation inom ramen för förfarandet vid alltför stora underskott, se till att underskottsmålen uppnås på alla myndighetsnivåer, inbegripet genom strikt tillämpning av befintliga mekanismer för underskotts- och skuldkontroll för regionala myndigheter; anta ytterligare åtgärder om den finanspolitiska och ekonomiska utvecklingen inte blir den väntade; ta alla tillfällen i akt, inbegripet från bättre ekonomiska villkor, att snabba på minskningen av underskottet; ta fram konkreta åtgärder för att till fullo underbygga målen för 2013 och 2014, vilket skulle få den höga offentliga skuldkvoten att successivt minska och säkerställa tillfredsställande framsteg mot det medelfristiga målet. Hålla den offentliga utgiftsökningen under BNP-tillväxten på medellång sikt genom att införa en bindande utgiftsregel för alla myndighetsnivåer. Ytterligare förbättra tillhandahållandet av information angående regionala och lokala budgetar och verkställandet av dessa. |
2. |
Anta den föreslagna pensionsreformen för att höja den lagstadgade pensionsåldern och öka antalet arbetsår för pensionsberäkningen i enlighet med planerna; som planerat regelbundet se över pensionsparametrarna mot bakgrund av förändringar vad gäller förväntad livslängd och utarbeta ytterligare åtgärder för att förbättra det livslånga lärandet för äldre arbetare. |
3. |
Noga bevaka den pågående omstruktureringen av finanssektorn, särskilt i fråga om sparbanker, med målsättningen att avsluta den senast den 30 september 2011 enligt plan. |
4. |
Undersöka möjligheterna att öka skattesystemets effektivitet, exempelvis genom att gå från beskattning av arbete till beskattning av konsumtion och miljöskatter, samtidigt som konsolideringsplanerna för de offentliga finanserna säkerställs |
5. |
Efter samråd med arbetsmarknadens parter och i enlighet med nationell praxis, genomföra antagandet av och sätta igång tillämpningen av en omfattande reform av det kollektiva förhandlingssystemet och löneindexeringssystemet för att säkerställa att löneökningarna bättre återspeglar produktivitetsutvecklingen och villkoren på lokal nivå och företagsnivå och ge företagen tillräcklig flexibilitet för att internt anpassa arbetsvillkoren till förändringar i den ekonomiska miljön. |
6. |
Senast i slutet av 2011 utvärdera effekterna av arbetsmarknadsreformerna från september 2010 och reformen om aktiv arbetsmarknadspolitik från februari 2011. Utvärderingen ska vid behov åtföljas av förslag till ytterligare reformer för att minska uppdelningen av arbetsmarknaden och förbättra ungdomars möjligheter till sysselsättning. Säkerställa noggrann kontroll av att de åtgärder som planeras i det nationella reformprogrammet för att minska antalet tidiga skolavhopp, t.ex. genom förebyggande åtgärder, är effektiva, och underlätta övergången till yrkesutbildning och fortbildning. |
7. |
Utsätta fria yrken för ytterligare konkurrens och anta planerad lagstiftning i syfte att omarbeta de rättsliga ramarna och få bort de nuvarande begränsningarna för konkurrens, effektivitet och innovation; genomföra lagen om hållbar ekonomi, i synnerhet åtgärder som syftar till att förbättra företagsklimatet och öka konkurrensen på varu- och tjänstemarknaderna, på alla myndighetsnivåer och förbättra samordningen mellan regional och nationell förvaltning för att minska företagens administrativa börda. |
Utfärdad i Bryssel den 12 juli 2011.
På rådets vägnar
J. VINCENT-ROSTOWSKI
Ordförande
(1) EGT L 209, 2.8.1997, s. 1.
(2) Upprätthålls för 2011 genom rådets beslut 2011/308/EU av den 19 maj 2011 om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik (EUT L 138, 26.5.2011, s. 56).
(3) Enligt artikel 5.3 i förordning (EG) nr 1466/97.
19.7.2011 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 212/5 |
RÅDETS REKOMMENDATION
av den 12 juli 2011
om Tjeckiens nationella reformprogram 2011 och om avgivande av rådets yttrande om Tjeckiens uppdaterade konvergensprogram för 2011–2014
2011/C 212/02
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA REKOMMENDATION
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1466/97 av den 7 juli 1997 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken (1), särskilt artikel 9.3,
med beaktande av Europeiska kommissionens rekommendation,
med beaktande av Europeiska rådets slutsatser,
med beaktande av sysselsättningskommitténs yttrande,
efter att ha hört ekonomiska och finansiella kommittén, och
av följande skäl:
(1) |
Den 26 mars 2010 kom Europeiska rådet överens om kommissionens förslag om att lansera en ny strategi för sysselsättning och tillväxt, Europa 2020, som bygger på en utökad samordning av den ekonomiska politiken, vilken kommer att inrikta sig på de nyckelområden som kräver åtgärder för att stärka Europas potential för hållbar tillväxt och konkurrenskraft. |
(2) |
Rådet antog den 13 juli 2010 en rekommendation om de allmänna riktlinjerna för medlemsstaternas och unionens ekonomiska politik (2010–2014) och den 21 oktober 2010 ett beslut om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik (2), vilka tillsammans utgör de integrerade riktlinjerna. Medlemsstaterna uppmanades att beakta de integrerade riktlinjerna i sin nationella ekonomiska politik och sysselsättningspolitik. |
(3) |
Den 12 januari 2011 antog kommissionen den första årliga tillväxtöversikten, som markerar inledningen av en ny planeringscykel för den ekonomiska styrningen i EU och den första europeiska planeringsterminen av integrerad förhandssamordning av den ekonomiska politiken, vilken är förankrad i Europa 2020-strategin. |
(4) |
Den 25 mars 2011 godkände Europeiska rådet prioriteringarna för finanspolitisk konsolidering och strukturreformer (i linje med rådets slutsatser av den 15 februari och 7 mars 2011 och med hänvisning till kommissionens årliga tillväxtöversikt). Däri underströks behovet att prioritera återställandet av sunda budgetställningar och hållbara offentliga finanser, få ned arbetslösheten genom arbetsmarknadsreformer och göra nya ansträngningar för att stärka tillväxten. Medlemsstaterna uppmanades att omsätta dessa prioriteringar i konkreta åtgärder som ska ingå i deras stabilitets- eller konvergensprogram och nationella reformprogram. |
(5) |
Den 29 april 2011 lade Tjeckien fram sitt nationella reformprogram för 2011 och den 5 maj lade landet fram sitt uppdaterade konvergensprogram för perioden 2011–2014. För att kunna beakta inbördes samband mellan de båda programmen har de granskats samtidigt. |
(6) |
Den globala finanskrisen, som drabbade landet genom den tjeckiska ekonomins höga utrikeshandelsberoende, ledde till en kraftigt försämrad BNP-tillväxt och ökad arbetslöshet i Tjeckien. Real BNP sjönk med 4,1 % 2009 som ett resultat av nedgången i exporten och de inhemska investeringarna. Arbetslösheten ökade betydligt från 4,4 % 2008 till 7,3 % 2010 och sysselsättningsgraden sjönk med 2 procentenheter mellan 2008 och 2010. Det höga utrikeshandelsberoendet och en snabb återhämtning bland Tjeckiens främsta handelspartners har emellertid också underlättat en snabb återhämtning till en tillväxttakt för real BNP på 2,3 % 2010 och kommer att fortsätta att stödja en måttlig ekonomisk återhämtning. |
(7) |
Baserat på en bedömning av det uppdaterade konvergensprogrammet enligt förordning (EG) nr 1466/97 anser rådet att de makroekonomiska antaganden som ligger till grund för konvergensprogrammet är realistiska för programmets två första år och därefter optimistiska, när en bedömning görs i förhållande till kommissionens medellånga beräkningar för den potentiella produktionen enligt gemensamt överenskommen metodik. Konvergensprogrammet baseras på en lägre beräknad tillväxt för 2012 jämfört med 2011 års vårprognos från kommissionen, främst på grund av en mer utdragen minskning i real offentlig förbrukning, vilket inte ingår i kommissionens prognos för 2012 baserad på oförändrad politik. I konvergensprogrammet planeras en minskning av underskottet i den offentliga sektorns finanser till under 3 % av BNP 2013 och en ytterligare minskning till 1,9 % av BNP 2014. Den planerade konsolideringen baseras i huvudsak på utgiftsnedskärningar. De föreslagna åtgärderna är på det hela taget tillräckliga för att nå målet 2013, i enlighet med rådets rekommendationer, men det faktiska budgetutfallet i fråga om åtgärder såsom de anges i konvergensprogrammet är förenat med risker. För att målen för konvergensprogramperiodens senare år ska kunna uppnås förefaller man i programmet emellertid i stor utsträckning förlita sig på en gynnsam konjunktur och ytterligare effektivitetsvinster i den offentliga förvaltningen, vilket kan komma att bli allt svårare att förverkliga. Även utöver konvergensprogramperioden räknar man med att kunna uppfylla de medelfristiga målen för de offentliga finanserna. Den genomsnittliga årliga finanspolitiska ansträngningen under perioden 2011–2013 understiger 1 % av BNP, som var den nivå som rådet rekommenderade den 2 december 2009 inom ramen för förfarandet vid alltför stora underskott. |
(8) |
I konvergensprogrammet anges ett tydligt mål som är att få ned underskottet i de offentliga finanserna under 3 % av BNP senast 2013. Utmaningen kommer att bestå i att säkerställa att åtgärder som underbygger underskottsminskningsbanan för perioden 2011–2013, liksom för kommande år, inte äventyrar den långsiktiga tillväxten, särskilt genom att säkerställa satsningar på utbildning och offentlig forskning och utveckling och genom att se till att åtgärderna ger en tillräcklig buffert för utgiftsökningar till följd av den demografiska utvecklingen. |
(9) |
Konsolideringsstrategin för de offentliga finanserna inkluderar åtgärder som påverkar mervärdesskatteintäkterna: Man planerar att höja den lägre mervärdesskattesatsen 2012 och 2013, medan den högre skattesatsen ska sänkas 2013. Regeringen avser också utvidga mervärdesskatteplikten för att öka antalet företag som är mervärdesskattepliktiga från och med 2013. Enligt konvergensprogrammet bör dessa förändringar leda till en ökning av skatteintäkterna med 0,7 % av BNP 2012 och med ytterligare 0,1 % av BNP 2013. Vidare förefaller det finnas ökat utrymme för att öka intäkter från indirekta skatter, vilka uppgick till 11,8 % av BNP 2010 jämfört med genomsnittet i EU på 13,4 %, och på så sätt möjligen uppnå en skatteväxling från skatt på arbete. Den planerade skattereformen kommer delvis att fokusera på denna fråga. Dessutom uppskattas skillnaden mellan faktiska mervärdesskatteintäkter och den teoretiska skattskyldigheten vara betydligt högre än EU-genomsnittet, vilket pekar på behovet av åtgärder för att förbättra skattemoralen. I detta syfte har Tjeckien infört nya åtgärder 2011, vilka syftar till att bekämpa mervärdesskattebedrägeri och minska skatteundandragande. |
(10) |
Med tanke på att budgeteffekterna av åldrandet beräknas ligga betydligt över genomsnittet i EU är reformeringen av pensionssystemet en viktig fråga. Regeringen har lagt fram två förslagspaket. Parlamentet väntas godkänna det första paketet senast i september 2011 och det inriktas på den offentliga pensionspelaren med löpande inbetalningar enligt fördelningsprincipen (”pay-as-you-go”), som har varit i underskott sedan 2009. I detta ingår, bland övriga åtgärder, en ökning av den lagstadgade pensionsåldern, som kommer att höjas till 66 år och 8 månader år 2041 för män och kvinnor som föddes år 1975. För varje följande årskategori kommer pensionsåldern att öka med 2 ytterligare månader, utan någon förutbestämd gräns. Denna uppsättning reformer av pensionsparametrarna utgör ett steg på vägen för att hantera problemet med hållbarheten i de offentliga finanserna; det kan emellertid komma att inte vara tillräckligt för att hantera samtliga demografiska utmaningar. Det andra paketet åtgärder, som inte ännu formellt godkänts av regeringen, skulle bestå i att en frivillig andra privat pelare införs 2013, i syfte att öka diversifieringen i pensionsinkomster och medverka till att de få en rimlig nivå genom att uppmuntra utvecklingen av privat pensionssparande. Den föreslagna utformningen av pensionspelaren skapar emellertid få incitament att ansluta sig till systemet och kan faktiskt spä på det ovan betonade långsiktiga trycket på pensionssystemet. Driftskostnaderna för sådana pensionsfonder behöver också noggrant analyseras och hållas så låga som möjligt för att säkerställa systemets effektivitet. |
(11) |
Arbetsmarknaden bedöms vara måttligt flexibel och hade inte visat några allvarliga tecken på att inte fungera som den ska före den globala finanskrisen. Likväl är det tydligt att det finns vissa strukturella svagheter. En nyckelutmaning rör de allvarliga svårigheter som kvinnor med barn möter när de vill gå tillbaka till arbetsmarknaden efter barnledigheten. Frågeställningen är väsentlig också på grund av dess vidare ekonomiska följdverkningar: längre perioder av frånvaro från arbete, större klyftor mellan mäns och kvinnors deltagande i arbetskraften samt de mycket höga löneskillnaderna mellan män och kvinnor. Tidig återgång i arbete är fortfarande svårt trots regeringens ansträngningar att ge föräldrar större valfrihet i fråga om att bestämma föräldraledighetens längd. Problemet kan delvis hänföras till företagens obenägenhet att bevilja deltidsanställningskontrakt, vilket ofta anställda med småbarn har möjlighet att utnyttja i andra medlemsstater, och delvis till den begränsade tillgången på barnomsorgslösningar till rimlig kostnad. I det nationella reformprogrammet identifieras ett antal konkreta åtgärder för att öka tillgången till barnomsorg, inklusive för barn under tre års ålder. |
(12) |
Även om den totala arbetslösheten och långtidsarbetslösheten fortfarande ligger på en betydligt lägre nivå än EU-genomsnittet, har den senare stigit till följd av krisen, särskilt i åldersgruppen 20-29 år. Lågutbildade liksom lågavlönade möter betydande svårigheter att finna arbete. Utgifterna för aktiva arbetsmarknadsåtgärder och deltagarandel bör höjas och dessa åtgärder bör vara mer riktade. |
(13) |
Inslag av ineffektivitet i den offentliga förvaltningen, som är en belastning på företagsklimatet, skulle kunna hanteras genom att befintliga strategier genomförs fullt ut. Regeringen har under 2007 lanserat en dagordning för ”bättre lagstiftning” och en korruptionsbekämpningsstrategi för åren 2011–2012. Den aviserar åtgärder som är viktiga för att höja kvaliteten i den tjeckiska lagstiftnings- och regleringsramverket, som enligt internationella enkäter håller lägre standard än genomsnittet i EU, och för att stärka näringslivets förtroende. En utmaning är att stabilisera den offentliga förvaltningen, eftersom frekventa och omfattande omorganiseringar hämmar dess effektivitet. I detta syfte framstår det som viktigt att anta lagen för offentliganställda, som upprepade gånger har försenats. Regeringen har nyligen antagit åtgärder för att öka transparensen i den offentliga upphandlingen. Ett inslag i regleringsramverket, nämligen det särskilda bolagsaktieslag som medger ett fullt anonymt överförande av förmögenhet, förtjänar därför att uppmärksammas. |
(14) |
Krisen väntas ha inverkat negativt på den potentiella tillväxten. Trots den höga andelen unga som studerar på universitet är det viktigt att stärka humankapitalet, vilket försvåras av brister i yrkesutbildningskvalitet, något som illustreras av att de högre utbildningsanstalterna i Tjeckien ges låg rankning i internationella översikter. Utbildningsutgifterna per student, i jämförbara priser, ligger vidare i den lägsta kvartilen bland medlemsstaterna och är särskilt låga när det gäller den grundläggande skolutbildningen. I det nationella reformprogrammet skisseras åtgärder för alla utbildningsnivåer. En genomgripande reform av den högre utbildningen har varit under utarbetande sedan flera år. För att främja konkurrenskraft och innovationsförmåga är det viktigt att garantera en effektiv högre utbildning av god kvalitet. |
(15) |
Kommissionen har granskat Tjeckiens konvergensprogram och nationella reformprogram. Den har beaktat inte bara programmens relevans för en hållbar finanspolitik och socioekonomisk politik i Tjeckien utan även i vilken utsträckning som EU:s regler och riktlinjer har iakttagits, mot bakgrund av behovet att stärka den övergripande ekonomiska styrningen i EU genom att framtida nationella beslut fattas med beaktande av synpunkter på EU-nivå. Kommissionen anser mot denna bakgrund att inriktningen på konsolidering av de offentliga finanserna bör fasthållas, men utan att dra ned på tillväxtfrämjande utgifter. De offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet är till stor del beroende av förmågan att nu genomföra den nödvändiga pensionsreformen. Det är ytterst viktigt att höja sysselsättningsgraden, särskilt för kvinnor, samt att ge långtidsarbetslösa möjligheter att få jobb. Ytterligare åtgärder för att förbättra kvaliteten på offentliga tjänster och lagstiftningsramverket, liksom den högre utbildningens kvalitet, är avgörande för konkurrensförmågan. |
(16) |
Mot bakgrund av denna bedömning, och med beaktande av rådets rekommendation av den 2 december 2009 enligt artikel 126.7 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, har rådet granskat 2011 års uppdatering av Tjeckiens konvergensprogram och dess yttrande (3) avspeglas särskilt i dess rekommendationer 1 och 2 nedan. Rådet har, med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 25 mars 2011, granskat Tjeckiens nationella reformprogram. |
HÄRIGENOM REKOMMENDERAS Tjeckien att vidta följande åtgärder under perioden 2011-2012:
1. |
Genomföra den planerade konsolideringen under 2011 och vidta uppvägande åtgärder av varaktigt slag i händelse av inkomstbortfall eller utgiftsöverskridanden. Anta finanspolitiska åtgärder enligt planerna i konvergensprogrammet under 2012 och underbygga målen för 2013 mer riktade åtgärder; härvidlag ska det undvikas att utgifter för tillväxtfrämjande ändamål skärs ned. Förbättra effektiviteten i offentliga investeringar och fortsätta ansträngningarna att utnyttja det tillgängliga utrymmet för att öka indirekta skatteintäkter, för att flytta beskattningen från arbetskraften, förbättra skattemoralen och minska skatteflykt. Säkerställa en genomsnittlig skattepolitisk ansträngning under perioden 2010–2013 om 1 % av BNP, i linje med rådets rekommendationer om korrigering av det alltför stora underskottet, vilket kommer att göra det möjligt att uppnå tidsgränsen för förfarandet vid alltför stora underskott med tillräcklig marginal år 2013. |
2. |
Genomföra den planerade pensionsreformen för att förbättra de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet och säkerställa en skälig nivå för framtida pensioner. Ytterligare ansträngningar bör inriktas på framtida förändringar i det offentliga pensionssystemet för att säkerställa att systemet inte är en källa för skattepolitiska obalanser i framtiden, och på utvecklingen av privat sparande. I syfte att höja den effektiva pensionsåldern kan åtgärder såsom en koppling mellan den lagstadgade pensionsåldern och förväntad livslängd beaktas. Säkerställa att det planerade fonderade systemet attraherar ett brett deltagande och utformas så att förvaltningskostnaderna hålls är transparenta och låga. |
3. |
Höja arbetsmarknadsdeltagandet genom att minska hindren för föräldrar med små barn att gå tillbaka till arbetsmarknaden genom förbättrad tillgänglighet för och ökad tillgång till barnomsorgstjänster. Öka tillgången till mer flexibla anställningsformer, som exempelvis deltidsarbete, och göra dem mer attraktiva. |
4. |
Stärka den offentliga arbetsförmedlingens kapacitet att höja kvaliteten och effektiviteten i utbildning, hjälp med att söka arbete och individuellt utformade tjänster, genom att koppla programmens finansiering till uppnådda resultat. Införa, i samråd med berörda parter, skräddarsydda utbildningsprogram för äldre arbetare, ungdomar, lågutbildade arbetare och andra utsatta grupper. |
5. |
Vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra kvaliteten på offentliga tjänster på områden som har avgörande betydelse för företagsklimatet. I detta sammanhang påskynda genomförandet av strategin för att bekämpa korruption i linje med de identifierade målen, anta lagen för offentliganställda i syfte att främja den offentliga förvaltningens stabilitet och effektivitet, samt vidta åtgärder för bemöta problemet med anonyma aktieinnehav. |
6. |
Upprätta ett transparent system för att utvärdera akademiska institutioners kvalitet och koppla deras finansiering till uppnådd kvalitet för att få den högre utbildningen att fungera bättre. |
Utfärdad i Bryssel den 12 juli 2011.
På rådets vägnar
J. VINCENT-ROSTOWSKI
Ordförande
(1) EGT L 209, 2.8.1997, s. 1.
(2) Bibehålls för 2011 genom rådets beslut 2011/308/EU av den 19 maj 2011 om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik (EUT L 138, 26.5.2011, s. 56).
(3) Enligt artikel 9.3 i förordning (EG) nr 1466/97.
19.7.2011 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 212/9 |
RÅDETS REKOMMENDATION
av den 12 juli 2011
om Tysklands nationella reformprogram för 2011 och om avgivande av rådets yttrande om Tysklands uppdaterade stabilitetsprogram för 2011–2014
2011/C 212/03
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA REKOMMENDATION
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1466/97 av den 7 juli 1997 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken (1),
med beaktande av Europeiska kommissionens rekommendation,
med beaktande av Europeiska rådets slutsatser,
med beaktande av sysselsättningskommitténs yttrande,
efter att ha hört ekonomiska och finansiella kommittén, och
av följande skäl:
(1) |
Den 26 mars 2010 antog Europeiska rådet kommissionens förslag till en ny strategi för sysselsättning och tillväxt, Europa 2020-strategin. Denna strategi bygger på en utökad samordning av den ekonomiska politiken, med inriktning på ett antal nyckelområden där åtgärder behövs för att öka EU:s potential för hållbar tillväxt och konkurrenskraft. |
(2) |
Rådet antog den 13 juli 2010 en rekommendation om de allmänna riktlinjerna för medlemsstaternas och unionens ekonomiska politik (2010–2014) och den 21 oktober 2010 ett beslut om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik (2), vilka tillsammans utgör de integrerade riktlinjerna. Medlemsstaterna uppmanades att beakta de integrerade riktlinjerna i sin nationella ekonomiska politik och sysselsättningspolitik. |
(3) |
Den 12 januari 2011 antog kommissionen den första årliga tillväxtöversikten, varigenom en ny era av ekonomisk styrning inleddes i EU liksom den första europeiska planeringsterminen för förhandsintegrerad politisk samordning, med förankring i Europa 2020-strategin. |
(4) |
Den 25 mars 2011 godkände Europeiska rådet prioriteringarna för konsolidering av de offentliga finanserna och för strukturreformer (i linje med rådets slutsatser av den 15 februari och 7 mars 2011 och med hänvisning till kommissionens årliga tillväxtöversikt). Det underströk behovet av att prioritera återställandet av sunda offentliga finanser, hållbar finanspolitik, minskad arbetslöshet genom arbetsmarknadsreformer och nya insatser för att öka tillväxten. Medlemsstaterna uppmanades att omsätta dessa prioriteringar i konkreta åtgärder som ska ingå i deras stabilitets- eller konvergensprogram och nationella reformprogram. |
(5) |
Den 25 mars 2011 uppmanade Europeiska rådet också de medlemsstater som deltar i europluspakten att i tid lägga fram sina åtaganden, så att de kan tas med i deras stabilitets- eller konvergensprogram och nationella reformprogram. |
(6) |
Den 27 april 2011 lade Tyskland fram sitt uppdaterade stabilitetsprogram för perioden 2011–2015 och den 7 april 2011 lade man fram sitt nationella reformprogram för 2011. För att kunna beakta inbördes samband mellan de båda programmen har de granskats samtidigt. |
(7) |
När krisen inleddes, var den tyska ekonomin relativt stark. Världshandelns kraftiga nedgång ledde dock till att export och investeringar rasade år 2009, så att real BNP sjönk med hela 4,7 % vilket var utan tidigare motstycke. Efter en mindre ökning har arbetslösheten successivt minskat sedan slutet av 2009. Arbetsmarknadens återhämtningsförmåga återspeglar de gynnsamma effekterna av tidigare reformer för att underlätta en minskning av arbetstiden och bidrag till korttidsarbete. Efter nedgången har ekonomin återhämtat sig starkt, där real BNP ökade med 3,6 % år 2010. Exporten är i stort sett återställd efter den massiva nedgången under 2009 och har banat väg för en återhämtning på bredare front, vilket också lett till ett krympande överskott i bytesbalansen. Ekonomins konkurrenskraft har ökat ännu mer i förhållande till de flesta övriga medlemsstater i euroområdet. De offentliga finansernas ställning har gått från balans till ett underskott på 3 % av BNP år 2009, pådrivet av automatiska stabilisatorer som fått fritt spelrum och av diskretionära åtgärder för att vända den ekonomiska nedgången. Den ekonomiska återhämtningen bidrog till att hålla tillbaka underskottet år 2010 (3,3 % av BNP), trots pågående och betydande finanspolitiska stimulansåtgärder och stödåtgärder på finansmarknaden. |
(8) |
Utifrån en bedömning av det uppdaterade stabilitetsprogrammet enligt förordning (EG) nr 1466/97 anser rådet att det makroekonomiska scenariot bakom stabilitetsprogrammet är försiktigt för 2011 och därefter rimligt, även jämfört med kommissionens vårprognos 2011. I stabilitetsprogrammet beräknas real BNP öka med 2,3 % år 2011, för att sedan sjunka till 1,8 % år 2012 och hamna på ett genomsnitt på 1,5 % under perioden 2013–2015. Enligt stabilitetsprogrammets plan ska underskottet redan år 2011 sänkas under referensvärdet på 3 % av BNP, två år tidigare än rådets tidsfrist. Därefter ska det närmas målet på medellång sikt som är ett underskott på 0,5 % av BNP i strukturella termer år 2014. Efter den förväntade korrigeringen av det alltför stora underskottet, ska anpassningen till målet på medellång sikt enligt stabilitetsprogrammet hamna under riktmärket på 0,5 % av BNP år 2013 och 2014. Skuldkvoten ökade med nästan 10 procentenheter år 2010 (3), men beräknas börja sjunka från och med 2011 och hamna på 75,5 % av BNP år 2015, vilket överskrider fördragets referensvärde. Beräkningarna av de offentliga finanserna omfattas av risker som i stort sett uppväger varandra år 2011, men utfallet kan därefter bli sämre än väntat då vissa besparingar kan utvecklas annorlunda än planerat. Vissa åtgärder diskuteras fortfarande (exempelvis energi och finansiella transaktionsskatter), medan andra fortfarande behöver specificeras (exempelvis effektivisering av offentlig förvaltning). Dessutom kan ytterligare stödåtgärder på finansmarknaden inte uteslutas. Enligt kommissionens senaste bedömning framstår riskerna avseende de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet som medelstora. |
(9) |
Genom en reform av hälso-/sjukvårdssystemet infördes åtgärder för att hejda utgiftsökningar framför allt 2011 och 2012. Ytterligare insatser för mer kostnadseffektiva utgifter inom hälso-/sjukvård och långvård skulle därför främja den planerade konsolideringen. Samtidigt skulle tillväxtpotentialen långsiktigt stärkas av en fortsatt främst tillväxtinriktad konsolidering, inklusive ett säkrande av adekvata utbildningsutgifter. |
(10) |
Det tyska finanspolitiska ramverket har förstärkts betydligt genom införandet av en budgetregel i författningen, inrättandet av stabilitetsrådet och varningssystemet för budgetkrislägen. Emellertid behöver budgetregeln helt genomföras på delstatsnivå. En förstärkning av motsvarande övervaknings- och sanktionsmekanism skulle också öka den allmänna tilltron till de offentliga finanserna. |
(11) |
Krisen visade att banksektorn är mycket sårbar i flera avseenden. Stora förluster och nedskrivningar till följd av internationella investeringar i subprimelån och strukturerade produkter försvagade vissa bankers kapitalbas. Detta framtvingade betydande statliga ingrepp. Krisen har också visat på svagheter hos vissa delstatsbanker, som redan före krisen saknat effektiv riskhantering och en bärkraftig företagsmodell. Ytterligare reformer av banksektorn behövs, inklusive en omstrukturering av delstatsbanker som behöver en bärkraftig företagsmodell och tillräckliga medel. Detta och förstärkta tillsyns- och övervakningssystem skulle stabilisera finanssektorn och även säkerställa en effektivare allokering av inhemska besparingar som bas för efterfrågan och investeringar. |
(12) |
Den tyska ekonomins tillväxtpotential och strukturella konkurrenskraft beror mycket på den välutbildade, erfarna arbetskraften, men brist på arbetskraft kan bli akut med tanke på den demografiska utvecklingen. Detta understryker betydelsen av att till fullo utnyttja arbetskraftsreserverna genom att undanröja hindren för vissa gruppers sysselsättning (äldre arbetstagare, kvinnor, lågkvalificerade och tredjelandsmedborgare). Det är också viktigt att vidareutveckla humankapitalet. Genom att vidta åtgärder för att komma till rätta med skattekilen, som fortfarande är hög, särskilt för låga inkomster och medelinkomster, skulle det bli mer lockande att förvärvsarbeta samtidigt som löneökningar i högre grad skulle kunna speglas i en högre disponibel inkomst och ökad inhemsk efterfrågan. Den gemensamma inkomstbeskattningen för par ger en hög marginalskatt för den andra inkomsttagaren. Faktorverfahren som infördes 2009 låter den individuella månatliga skattebördan spegla varje individs personliga inkomst, medan skattebördan för året som helhet förblir oförändrad. Effekten av denna reform på deltagandet på arbetsmarknaden bör övervakas. I detta sammanhang kan ytterligare åtgärder för att minska eventuella kvarstående faktorer som avhåller från arbete bli nödvändiga. Ytterligare ökning av tillgången till barnomsorg skulle särskilt bidra till att öka kvinnors fortfarande låga andel heltidsarbete. Dessutom kunde en ökning av antalet yrkesutbildade förbättra arbetsmöjligheterna för lågutbildade arbetstagare. |
(13) |
Tyskland har nyligen fattat långtgående beslut om sina framtida energislag. Genomförandet av energiplanen kommer att innebära en grundläggande omvandling av energiförsörjningen och får konsekvenser för energipriser och ekonomins konkurrenskraft på medellång och lång sikt. Den viktigaste vägledande principen för energiplanens genomförande bör därför vara kostnadseffektivitet, baserad på effektiv energiförbrukning, kostnadseffektiva stödsystem och lämpliga elnät för förnybar energi samt konkurrenskraftiga energimarknader. |
(14) |
Ett främjande av konkurrensen inom tjänstesektorn skulle främja produktivitetstillväxten och stödja den inhemska efterfrågan. En mer dynamisk tillväxt inom tjänstesektorn skulle också kunna bidra till att bredda basen för Tysklands utbuds- och efterfrågetillväxt. Trots att genomförandet av tjänstedirektivet avsevärt förbättrats på senare år, verkar det finnas fortsatt utrymme för avveckling av hinder för nyetablering och nedläggning av företag, särskilt genom en fortsatt förenkling av licens- och tillståndssystem och förenkla regleringen för utövningen av vissa yrken. Det bör prövas om regleringen av vissa hantverk är berättigad och lämplig. När det gäller nätverksindustriers tjänster kan särskilt konkurrensen inom järnvägssektorn förbättras. På kort sikt skulle konkurrensen främjas, om det federala nätorganets övervakande roll förstärktes. |
(15) |
Ytterligare reformer för att förbättra utbildningsväsendets tillgänglighet och kvalitet kommer att vara avgörande för tryggandet av tillräckligt kvalificerad arbetskraft, också mot bakgrund av den demografiska utvecklingen. Det förutspås brist på särskilt medelkvalificerad till högt kvalificerad arbetskraft, speciellt beträffande matematik, naturvetenskap och teknik. Tyska ungdomars utbildningsnivå ligger under EU-genomsnittet, både vad gäller gymnasieutbildning och eftergymnasial utbildning. Utbildningsresultaten kunde förbättras genom ökad tillgång till förskola och heldagsskolor samt lättare övergångar mellan olika delar av utbildningssystemet. |
(16) |
Tyskland har gjort flera åtaganden inom europluspakten. Åtaganden inom finanspolitiken är att det alltför stora underskottet ska korrigeras redan år 2011 och att den nationella budgetregelns mål ska uppnås med bred marginal under perioden 2011–2012. I åtgärder för ökad finansiell stabiliteten ingår effektiv reglering och tillsyn av kapitalmarknaden. Sysselsättningsåtgärder inriktas på deltagandet på arbetsmarknaden (reform av de aktiva arbetsmarknadspolitiska instrument, en bättre integrering av yrkesmän med utländsk utbildning och integration av invandrare) och på utbildning (grundutbildningspakten). Åtgärder för ökad konkurrenskraft inriktas på nätverksindustrierna, energi- och tjänstesektorn (dvs. en byrå för öppenhet inom el- och gassektorn, ett program för eldrivna fordon och ökade medel till transportinfrastruktur) samt på utbildning (dvs. initiativet för en framstående nivå genom främjad forskarutbildning och medel till universitetspakten). Dessa åtaganden avser paktens fyra områden. De återspeglar i stor utsträckning det bredare reformprogrammet i stabilitetsprogrammet och det nationella reformprogrammet. Emellertid är det flera politikområden som inte berörs av paktens åtaganden (exempelvis omstrukturering av delstatsbankerna eller skattekilen på arbete) eller bara nämns (ökad konkurrensutsättning av tjänstesektorn och nätverksindustrierna). Åtagandena inom europluspakten har bedömts och beaktats i rekommendationerna. |
(17) |
Kommissionen har granskat Tysklands stabilitetsprogram och nationella reformprogram, inklusive landets åtaganden inom europluspakten. Den har beaktat inte bara programmens relevans för hållbar finanspolitik och socioekonomisk politik i Tyskland utan även i vilken utsträckning som EU:s regler och riktlinjer har iakttagits, mot bakgrund av behovet att stärka den övergripande ekonomiska styrningen i EU genom att framtida nationella beslut fattas med beaktande av synpunkter på EU-nivå. Mot denna bakgrund anser kommissionen att den tyska finanspolitiska strategin bör genomföras som planerat. En lämplig strukturell anpassningsinsats för att nå målet på medellång frist bör även säkerställas därefter, samtidigt som en tillväxtfrämjande inriktning på konsolideringen bibehålls. För perioden 2011–2012 bör ytterligare insatser inriktas på att trygga stabiliteten i det finansiella systemet (exempelvis genom omstrukturering av delstatsbankerna), stärkandet av inhemska tillväxtfaktorer, som att öka deltagandet på arbetsmarknaden via en minskning av skattekilen på arbete, förbättra utbildningens tillgänglighet och kvalitet samt öka konkurrensutsättningen av tjänstesektorn, hantverk och yrkeskårer samt nätindustrierna. |
(18) |
Mot bakgrund av denna bedömning, och med beaktande av rådets rekommendation av den 2 december 2009 enligt artikel 126.7 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, har rådet granskat 2011 års uppdatering av Tysklands stabilitetsprogram och dess ståndpunkt (4) avspeglas särskilt i dess rekommendation (1) nedan. Rådet har, med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 25 mars 2011, granskat Tysklands nationella reformprogram. |
HÄRIGENOM REKOMMENDERAS att Tyskland under perioden 2011–2012 vidtar följande åtgärder:
1. |
Genomför strategin för de offentliga finanserna som planerat år 2012 och följande år, och därmed få den höga offentliga skuldkvoten att successivt minska i linje med rådets rekommendationer inom ramen för förfarandet vid alltför höga underskott. Säkerställa en lämplig strukturell anpassning mot målet på medellång sikt och därefter. Fullbordar budgetregelns genomförande på delstatsnivå och förstärker motsvarande övervaknings- och påföljdsmekanism. Fortsätter en tillväxtfrämjande konsolidering, bland annat genom att säkerställa adekvata utbildningsutgifter och göra de offentliga utgifterna för sjukvård och långtidsvård kostnadseffektivare. |
2. |
Åtgärdar de strukturella bristerna inom finanssektorn, bland annat genom att omstrukturera delstatsbanker som behöver en helfinansierad och bärkrafig affärsmodell. |
3. |
Ökar deltagandet på arbetsmarknaden genom en mer rättvis tillgång till utbildnings- och fortbildningssystem och genom att ta ytterligare steg för att minska den höga skattekilen på ett budgetmässigt neutralt sätt och öka incitamenten att arbeta för personer med låga inkomstutsikter. Ökar antalet heltidsdaghem och heldagsskolor. Noga övervaka effekterna av de nyligen genomförda reformåtgärderna för att minska negativa skatteeffekter för inkomsttagare nummer två och vidta ytterligare åtgärder om de avhållande effekterna kvarstår. |
4. |
Undanröjer oberättigade regleringar av vissa yrkeskårer och vissa hantverk. Förbättrar konkurrensen inom nätverksindustrierna och förstärker det federala tillsynsorganet för järnvägsnätet. Inom ramen för den aviserade nationella energiplanen inriktar sig på att förbättra den långsiktiga kostnadseffektiviteten i samband med lagen om förnybara energikällor, säkerställer energiproduktionens reella oberoende av energiöverföringen samt förbättrar anslutningar vid gränserna. |
Utfärdad i Bryssel den 12 juli 2011.
På rådets vägnar
J. VINCENT-ROSTOWSKI
Ordförande
(1) EGT L 209, 2.8.1997, s. 1.
(2) Förlängt till 2011 genom rådets beslut 2011/308/EU av den 19 maj 2011 om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik (EUT L 138, 26.5.2011, s. 56).
(3) Den hastiga uppgången år 2010 berodde mycket på att två krisbanker överförde problemtillgångar till sina respektive saneringsbolag (”bad banks”), som förs till den offentliga sektorn. Enligt Eurostats riktlinjer om redovisningsregler för finansiella saneringar, bör saneringsbolags motsvarande skulder direkt påverka skuldnivån.
(4) Enligt artikel 5.3 i förordning (EG) nr 1466/97.
19.7.2011 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 212/13 |
RÅDETS REKOMMENDATION
av den 12 juli 2011
om Nederländernas nationella reformprogram 2011 och om avgivande av rådets yttrande om Nederländernas uppdaterade stabilitetsprogram för 2011–2015
2011/C 212/04
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA REKOMMENDATION
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1466/97 av den 7 juli 1997 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken (1), särskilt artikel 5.3,
med beaktande av Europeiska kommissionens rekommendation,
med beaktande av Europeiska rådets slutsatser,
med beaktande av sysselsättningskommitténs yttrande,
efter att ha hört ekonomiska och finansiella kommittén, och
av följande skäl:
(1) |
Den 26 mars 2010 antog Europeiska rådet kommissionens förslag till en ny strategi för sysselsättning och tillväxt – Europa 2020. Strategin bygger på en utökad samordning av den ekonomiska politiken med inriktning på ett antal nyckelområden där åtgärder behövs för att stärka förutsättningarna för hållbar tillväxt och god konkurrenskraft i Europa. |
(2) |
Rådet antog den 13 juli 2010 en rekommendation om de allmänna riktlinjerna för medlemsstaternas och unionens ekonomiska politik (2010–2014) och den 21 oktober 2010 ett beslut om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik (2), vilka tillsammans utgör de så kallade integrerade riktlinjerna. Medlemsstaterna uppmanades att beakta de integrerade riktlinjerna i sin nationella ekonomiska politik och sysselsättningspolitik. |
(3) |
Den 12 januari 2011 antog kommissionen den första årliga tillväxtöversikten, varigenom en ny era av ekonomisk styrning i EU och den första europeiska planeringsterminen för förhandsintegrerad politisk samordning inleddes, med förankring i Europa 2020-strategin. |
(4) |
Den 25 mars 2011 godkände Europeiska rådet prioriteringarna för konsolidering av de offentliga finanserna och för strukturreformer (i linje med rådets slutsatser av den 15 februari och 7 mars 2011 och med hänvisning till kommissionens årliga tillväxtöversikt). Europeiska rådet underströk behovet av att prioritera återställandet av sunda offentliga finanser och hållbar finanspolitik, minskad arbetslöshet genom arbetsmarknadsreformer och nya insatser för att öka tillväxten. Medlemsstaterna uppmanades att omsätta dessa prioriteringar i konkreta åtgärder som ska ingå i deras stabilitets- eller konvergensprogram och nationella reformprogram. |
(5) |
Den 25 mars 2011 uppmanade Europeiska rådet också de medlemsstater som deltar i europluspakten att i tid lägga fram sina åtaganden så att de kan tas med i medlemsstaternas stabilitets- eller konvergensprogram och nationella reformprogram. |
(6) |
Den 29 april 2011 överlämnade Nederländerna 2011 års uppdatering av stabilitetsprogrammet, omfattande perioden 2011–2015, och sitt nationella reformprogram för 2011. För att kunna beakta inbördes samband mellan de båda programmen har de granskats samtidigt. |
(7) |
Trots tidigare stabila resultat drabbades den mycket öppna nederländska ekonomin kraftigt av finanskrisen: reala BNP minskade med nästan 4 % 2009. Återhämtningen började under andra halvåret av 2009 med en ökad efterfrågan från utlandet och ökade takten under första halvåret 2010 vilket ledde till en BNP-tillväxt på 1,8 %. Krisens inverkan på arbetsmarknaden var relativt begränsad. Arbetslösheten förväntas minska gradvis under de kommande två åren från 4,5 % 2010 till 4 % 2010. Krisen påverkade de nederländska offentliga finanserna kraftigt med en ökning av det offentliga underskottet till 5,5 % av BNP 2009 och 5,4 % 2010. Regeringens åtgärder för att stödja finansiella institut och stabilisera finansmarknaderna medförde en ökning av den offentliga skuldkvoten med 15 procentenheter av BNP, vilket ledde till att skuldkvoten utgjorde 60,8 % av BNP 2009. |
(8) |
Utifrån en bedömning av det uppdaterade stabilitetsprogrammet enligt förordning (EG) nr 1466/97 anser rådet att det makroekonomiska scenariot bakom beräkningarna av de offentliga finanserna enligt stabilitetsprogrammet är rimligt. Stabilitetsprogrammet grundas på tillväxtberäkningar för 2011 och 2012 som är något mer försiktiga än kommissionens vårprognos 2011. I stabilitetsprogrammet planeras att få ned det offentliga underskottet under referensvärdet 3 % 2012, vilket skulle vara ett år tidigare än den tidsfrist som fastställts i förfarandet vid alltför stora underskott. Utgående från siffrorna i stabilitetsprogrammet kommer det medelfristiga målet, nämligen ett strukturellt underskott på 0,5 % av BNP, i det närmaste att uppnås före utgången av stabilitetsprogramperioden, eftersom det strukturella saldo som beräknats av kommissionen kommer att uppgå till – 0,8 % av BNP 2015. Den finanspolitiska strategin underbyggs till fullo av tillräckligt väl specificerade åtgärder fram till 2015, även om deras genomförande omfattas av vissa risker, framförallt när det gäller möjligheten att motverka budget/utgiftsöverskridanden inom hälsovårdsområdet och övervaka lokala myndigheters utgifter. Den genomsnittliga årliga finanspolitiska ansträngningen under perioden 2011–2013 är 0,75 % av BNP vilket är förenligt med rådets rekommendation av den 2 december 2009 inom ramen för förfarandet vid alltför stora underskott. För de år som följer efter tidsfristen för korrigeringen av alltför stora underskott (2014 och 2015) kommer det omräknad strukturella saldot förbättras med 0,25 % 2014 och 0,5 % 2015, vilket är något lägre än kravet på en förbättring på 0,5 % av det strukturella saldot tills budgetmålet på medellång sikt är uppnått. |
(9) |
Den finanspolitiska konsolidering som planeras och genomförs av de nederländska myndigheterna är starkt beroende av en nedskärning av utgifterna för strukturåtgärder som uppgår till ungefär 3 % av BNP i slutet av stabilitetsprogramperioden (2015) jämfört med basscenariot. Korrigeringsplanen ska därmed leda till en minskning av det offentliga underskottet från 3,8 % av BNP 2011 till 2,4 % av BNP 2012, och minskar ytterligare årligen med ungefär 0,5 % under 2013–2015. Nederländerna är fast beslutna att uppnå dessa mål. Genom att tillväxtskapande politikområden såsom utbildning skyddas från budgetnedskärningar skulle det förhindra att den framtida potentialen för ekonomisk tillväxt hämmas och underlätta uppnåendet av en hållbar korrigering av ett alltför stort underskott. |
(10) |
Förutom kortsiktig konsolidering är en av de största utmaningarna att förbättra de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet, som påverkats negativt av den stora ökningen av åldersrelaterade utgifter. De långsiktiga kostnaderna för befolkningens åldrande ligger klart över EU-genomsnittet, i synnerhet när det gäller långtidsvård och pensioner. Den förväntade utgiftsökningen för långtidsvård är den högsta i Europa, vilket framgår av kommissionens åldranderapport från 2009. Huvudskälet för detta är att det redan finns ett mycket omfattande formellt långtidsvårdsystem (t.ex. offentliga långtidsförsäkringar som täcker personlig vård, sjukvård, bistånd, behandling och vistelse på en institution), medan informell vård spelar en mer begränsad roll i Nederländerna. Enligt kommissionens senaste bedömning framstår riskerna i fråga om de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet som hög. Förutom sina konsolideringsplaner har den nederländska regeringen lagt fram åtgärder för parlamentet som kommer att stödja den långsiktiga hållbarheten, inklusive en höjning av den lagstadgade pensionsåldern, som ännu inte har antagits. |
(11) |
Den nederländska arbetsmarknaden kännetecknas av ett relativt högt deltagande, hög produktivitet per arbetad timme och låg arbetslöshet. Den främsta utmaningen för arbetsmarknaden kommer att bli att utnyttja den outnyttjade arbetskraftspotentialen, särskilt när det gäller att ersätta den förväntade minskningen av befolkningen i arbetsför ålder på grund av att befolkningen blir allt äldre. Genomsnittet för arbetade timmar per år är det lägsta i EU, vilket bekräftas av de senast tillgängliga uppgifterna. Det låga antalet arbetade timmar beror på den mycket stora andelen av människor som jobbar deltid, särskilt kvinnor, vilket återspeglare personliga val men även förekomsten av ekonomiska förhållanden som avskräcker människor från att delta på arbetsmarknaden eller att utöka antalet arbetade timmar. För närvarande är en av de största avhållande faktorerna för den person som inte tjänar huvudinkomsten i hushållet att delta på arbetsmarknaden eller att arbeta fler timmar i Nederländerna den höga marginalskatten på andrainkomster, som i vissa fall kan visa sig vara högre än 80 %, på grund av bland annat de allmänna skattelättnaderna och minskade lönebaserade bidrag som t.ex. barnomsorgsbidrag. |
(12) |
För en allt större och heterogen grupp av delvis funktionshindrade och långtidsarbetslösa som i allt högre grad riskerar att bli drabbade av strukturell arbetslöshet har genomförandet av en aktiv arbetsmarknadspolitik tydligen inte lett till några positiva resultat. Personer som inte är EU-medborgare upplever särskilda svårigheter, vilket leder till att klyftan mellan sysselsättning och arbetslöshet ökar allt mer. |
(13) |
Det nederländska forsknings- och innovationssystemet har lyckats att bibehålla sin innovativa kapacitet, men den privata sektorns låga andel av investeringarna i forskning och utveckling kan komma att skada den framtida ekonomiska tillväxten och den nederländska ekonomins konkurrenskraft. Regeringen har för avsikt att skapa ett attraktivt klimat för forsknings- och innovationsintensiva företag, bl.a. företag från utlandet, i form av skattemässiga incitament, utrymme för entreprenöranda och spjutspetsforskning. Behovet av en konsolidering av de offentliga finanserna detta år innebär dock att vissa företagsstöd inte kommer att förlängas medan andra kommer att justeras och målinriktas på de ekonomiskt sett mest intressanta områdena, samtidigt som de läggs om till mer allmänna skatteinstrument. |
(14) |
Företagsklimatet påverkas negativt av överbelastningen på väg- och järnvägsnätet, som är en av de högsta i EU. En relativt ineffektiv transportinfrastruktur påverkar i detta sammanhang arbetskraftens rörlighet och sålunda den potentiella produktivitetstillväxten negativt. Arbetstagarna kan stå inför långa pendelavstånd, oförutsägbara restider och höga omkostnader till en följd av överbelastningen. Dessa omkostnader förväntas att stiga ytterligare fram till 2020 om inte politiken ändras. Ett mer effektivt utnyttjande av infrastrukturen, t.ex. med vägavgifter, skulle bidra till att öka arbetskraftens rörlighet och produktivitet och därmed potentiell tillväxt. |
(15) |
Den 4 april 2011 meddelade Nederländerna flera åtaganden inom europluspakten. Dessa omfattar åtgärder för att främja konkurrenskraften (införande av en ny företagspolitik, som bygger på mer allmänna skattelättnader och att den administrativa bördan minskas) och sysselsättningen (socialförsäkringens aktiveringsaspekt förstärks och beroendet av arbetslöshetsstöd minskas), så att det bidrar till att ytterligare öka hållbarheten i de offentliga finanserna (varigenom stabilitets- och tillväxtpakten befästes i nationell lagstiftning) och den finansiella stabiliteten förstärks (flera befogenheter till tillsynsinstitutioner). Dessa åtaganden avser paktens alla områden. De utgör det bredare reformprogrammet i stabilitetsprogrammet och det nationella reformprogrammet. Det saknas emellertid detaljerade uppgifter om tidsramarna för dem och vilka åtgärder som kommer att krävas för att genomföra dem. Dessa åtaganden har bedömts och beaktats i rekommendationerna. |
(16) |
Kommissionen har granskat stabilitetsprogrammet och det nationella reformprogrammet, inklusive åtagandena inom ramen för europluspakten. Den har beaktat inte bara programmens relevans för en hållbar finanspolitik och socioekonomisk politik i Nederländerna utan även i vilken utsträckning som EU:s regler och riktlinjer har iakttagits, mot bakgrund av behovet av att stärka den övergripande ekonomiska styrningen i EU genom att framtida nationella beslut fattas med beaktande av synpunkter på EU-nivå. Kommissionen anser att Nederländernas fullständigt specificerade finanspolitiska konsolideringsstrategi bör genomföras enligt planerna, samtidigt som utgifterna ska bibehållas inom områden som kan bidra till långsiktig tillväxt. Ytterligare åtgärder bör vidtas för att förbättra de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet, i synnerhet inom områden för pensioner och långtidsvård, öka deltagandet och integrationen på arbetsmarknaden och lösa de problem som uppstår till följd av överbelastningen av transportsektorn. |
(17) |
Mot bakgrund av denna bedömning, och med beaktande av rådets rekommendation av den 2 december 2009 enligt artikel 126.7 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, har rådet granskat Nederländernas uppdaterade stabilitetsprogram för 2011 och dess ståndpunkt (3) speglas särskilt i dess rekommendationer (1) och (2). Rådet har, med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 25 mars 2011, granskat Nederländernas nationella reformprogram. |
HÄRIGENOM REKOMMENDERAS Nederländerna att vidta följande åtgärder under perioden 2011–2012:
1. |
Genomföra strategin för de offentliga finanserna för år 2012, i linje med rådets rekommendationer om korrigeringen av det alltför stora underskottet, få den höga offentliga skuldkvoten att successivt minska. Därefter närma sig det medelfristiga målet i linje med kraven i stabilitets- och tillväxtpakten, med iakttagande av de totala utgiftstaken och konsolideringskraven, och därmed säkerställa att konsolideringen är hållbar och tillväxtfrämjande genom att skydda utgifter inom områden som är direkt tillväxtskapande, som forskning och innovation samt utbildning. |
2. |
Vidta åtgärder för att öka den lagstadgade pensionsåldern och underbygga dessa åtgärder med andra för att öka den effektiva pensionsåldern och förbättra de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet. Utarbeta ett utkast till reform av långtidsvården med tanke på den åldrande befolkningen. |
3. |
Öka arbetsmarknadsdeltagandet genom att minska avhållande skatteeffekter för den person som inte tjänar huvudinkomsten i hushållet att arbeta och utforma åtgärder till stöd för de mest utsatta grupperna och hjälpa dem att gå tillbaka till arbetsmarknaden. |
4. |
Främja innovation, privata investeringar i forskning och utveckling och närmare kopplingar mellan vetenskapssamfundet och näringslivet genom att ge lämpliga incitament inom ramen för den nya företagspolitiken (Naar de top). |
Utfärdad i Bryssel 12 juli 2011.
På rådets vägnar
J. VINCENT-ROSTOWSKI
Ordförande
(1) EGT L 209, 2.8.1997, s. 1.
(2) Upprätthålls för 2011 genom rådets beslut 2011/308/EU av den 19 maj 2011 om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik (EUT L 138, 26.5.2011, s. 56).
(3) Enligt artikel 5.3 i rådets förordning (EG) nr 1466/97.
YTTRANDEN
Europeiska kommissionen
19.7.2011 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 212/16 |
KOMMISSIONENS YTTRANDE
av den 15 juli 2011
om planen för deponering av radioaktivt avfall som härrör från Stoneyhillanläggningen för rengöring och deponering av naturligt förekommande radioaktivt material (NORM) i Aberdeenshire, Skottland, Förenade kungariket, i enlighet med artikel 37 i Euratomfördraget
(Endast den engelska texten är giltig)
2011/C 212/05
Nedanstående bedömning görs enligt bestämmelserna i Euratomfördraget, utan att det påverkar eventuella ytterligare bedömningar som ska göras enligt fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och de skyldigheter som följer av det och av sekundärlagstiftningen.
I enlighet med artikel 37 i Euratomfördraget erhöll Europeiska kommissionen den 3 februari 2011 allmänna upplysningar från Förenade kungarikets regering om planen för deponering av radioaktivt avfall som härrör från Stoneyhillanläggningen för rengöring (”descaling”) och deponering av naturligt förekommande radioaktivt material (NORM).
På grundval av dessa upplysningar och efter samråd med expertgruppen har kommissionen formulerat följande yttrande:
1. |
Avståndet mellan Stoneyhillanläggningen och närmaste angränsande medlemsstat, i det här fallet Irland, är 398 km. |
2. |
Rengöringsanläggningen kommer inte att få tillstånd för flytande och gasformiga radioaktiva utsläpp. Vid normal drift kommer rengöringsanläggningen inte att ge upphov till radioaktiva utsläpp i flytande form. Naturlig radioaktiv gas (radon) kommer dock att avges från rengöringsanläggningen, och mycket små mängder radioaktiva aerosoler kommer att släppas ut. Dessa utsläpp riskerar inte att påverka folkhälsan i en annan medlemsstat. |
3. |
Under avfallsanläggningens driftsperiod gäller följande:
|
4. |
Efter avfallsanläggningens driftsperiod gäller följande: De åtgärder som planeras inför den slutgiltiga nedläggningen av avfallsanläggningen säkerställer enligt redogörelsen i de allmänna upplysningarna att de slutsatser som fastställs i punkt 2 även kommer att gälla i ett långtidsperspektiv. |
5. |
Om en olycka av den art och omfattning som behandlas i de allmänna upplysningarna skulle leda till oplanerade utsläpp av radioaktivitet kommer de doser som skulle nå befolkningen i andra medlemsstater sannolikt inte att påverka befolkningens hälsa. |
Sammanfattningsvis anser kommissionen att genomförandet av planen för deponering av radioaktivt avfall i vilken form som helst från Stoneyhillanläggningen för rengöring och deponering av naturligt förekommande radioaktivt material (NORM) i Förenade kungariket, under återstoden av dess driftsperiod och även efter nedläggningen eller vid en olycka av den art och omfattning som beskrivs i de allmänna upplysningarna, inte kan antas medföra radioaktiv förorening av andra medlemsstaters vatten, mark eller luft.
Utfärdat i Bryssel den 15 juli 2011.
På kommissionens vägnar
Günther OETTINGER
Ledamot av kommissionen
II Meddelanden
MEDDELANDEN FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN
Europeiska kommissionen
19.7.2011 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 212/18 |
Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration
(Ärende COMP/M.6175 – Danaher/Beckman Coulter)
(Text av betydelse för EES)
2011/C 212/06
Kommissionen beslutade den 16 juni 2011 att inte göra invändningar mot den anmälda koncentrationen ovan och att förklara den förenlig med den gemensamma marknaden. Beslutet grundar sig på artikel 6.1 b i rådets förordning (EG) nr 139/2004. Beslutet i sin helhet finns bara på engelska och kommer att offentliggöras efter det att eventuella affärshemligheter har tagits bort. Det kommer att finnas tillgängligt
— |
under rubriken koncentrationer på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/competition/mergers/cases/). Denna webbplats gör det möjligt att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, även uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer, |
— |
i elektronisk form på webbplatsen EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu/sv/index.htm) under dokumentnummer 32011M6175. EUR-Lex ger tillgång till gemenskapslagstiftningen via Internet. |
19.7.2011 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 212/18 |
Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration
(Ärende COMP/M.6191 – Birla/Columbian Chemicals)
(Text av betydelse för EES)
2011/C 212/07
Kommissionen beslutade den 15 juni 2011 att inte göra invändningar mot den anmälda koncentrationen ovan och att förklara den förenlig med den gemensamma marknaden. Beslutet grundar sig på artikel 6.1 b i rådets förordning (EG) nr 139/2004. Beslutet i sin helhet finns bara på engelska och kommer att offentliggöras efter det att eventuella affärshemligheter har tagits bort. Det kommer att finnas tillgängligt
— |
under rubriken koncentrationer på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/competition/mergers/cases/). Denna webbplats gör det möjligt att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, även uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer, |
— |
i elektronisk form på webbplatsen EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu/sv/index.htm) under dokumentnummer 32011M6191. EUR-Lex ger tillgång till gemenskapslagstiftningen via Internet. |
IV Upplysningar
UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN
Rådet
19.7.2011 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 212/19 |
Meddelande till de personer på vilka de åtgärder som föreskrivs i rådets beslut 2010/145/Gusp och rådets förordning (EG) nr 1763/2004 är tillämpliga
2011/C 212/08
EUROPEISKA UNIONENS RÅD
Följande information lämnas för kännedom till de personer som förtecknas i bilaga I till rådets beslut 2010/145/Gusp och i bilaga I till rådets förordning (EG) nr 1763/2004.
Europeiska unionens råd har fastslagit att de personer som förtecknas i ovan nämnda bilaga fortfarande uppfyller kriteriet i rådets beslut 2010/145/Gusp och i rådets förordning (EG) nr 1763/2004 avseende ytterligare åtgärder till stöd för ett effektivt genomförande av Internationella tribunalen för f.d. Jugoslaviens (Icty) uppgift, och att de följaktligen även i fortsättningen bör omfattas av dessa åtgärder.
De berörda personerna uppmärksammas på möjligheten att vända sig till de behöriga myndigheterna i medlemsstaten/medlemsstaterna i fråga som anges på webbplatserna i bilaga II till förordning (EG) nr 1763/2004 med en ansökan om tillstånd att få använda frysta penningmedel för grundläggande behov eller särskilda betalningar (jfr artikel 3 i förordningen).
De berörda personerna får till rådet inkomma med en ansökan, åtföljd av styrkande handlingar, om omprövning av beslutet att föra upp dem på den ovannämnda förteckningen. Ansökan ska sändas till följande adress:
Europeiska unionens råd |
Generalsekretariatet |
DG K Coordination Unit (10 HN 43) |
Rue de la Loi/Wetstraat 175 |
1048 Bruxelles/Brussel |
BELGIQUE/BELGIË |
De berörda personerna uppmärksammas också på möjligheten att väcka talan mot rådets beslut vid Europeiska unionens tribunal i enlighet med villkoren i artiklarna 275 andra stycket och 263 fjärde och sjätte stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
19.7.2011 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 212/20 |
Meddelande till personer, grupper och enheter på den förteckning som anges i artikel 2.3 i rådets förordning (EG) nr 2580/2001 om särskilda restriktiva åtgärder mot vissa personer och enheter i syfte att bekämpa terrorism
(se bilagan till rådets förordning (EU) nr 687/2011)
2011/C 212/09
EUROPEISKA UNIONENS RÅD
Följande information lämnas för kännedom till de personer, grupper och enheter som förtecknas i rådets förordning (EU) nr 687/2011 av den 18 juli 2011 (1).
Europeiska unionens råd har beslutat att skälen för att föra upp de personer, grupper och enheter som upptas i ovannämnda förteckning över personer, grupper och enheter som omfattas av de restriktiva åtgärder som anges i rådets förordning (EG) nr 2580/2001 av den 27 december 2001 om särskilda restriktiva åtgärder mot vissa personer och enheter i syfte att bekämpa terrorism (2) fortfarande äger giltighet. Rådet har därför beslutat att låta dessa personer, grupper och enheter kvarstå i förteckningen.
I rådets förordning (EG) nr 2580/2001 av den 27 december 2001 föreskrivs att alla penningmedel, andra finansiella tillgångar och ekonomiska resurser som tillhör de berörda personerna, grupperna och enheterna ska frysas samt att inga penningmedel, andra finansiella tillgångar och ekonomiska resurser får göras tillgängliga för dem, vare sig direkt eller indirekt.
De berörda personerna, grupperna och enheterna uppmärksammas på möjligheten att vända sig till de behöriga myndigheter i medlemsstaten/medlemsstaterna i fråga som anges i bilagan till förordningen med en ansökan om tillstånd att få använda frysta penningmedel för grundläggande behov eller särskilda betalningar enligt artikel 5.2 i den förordningen. En aktuell förteckning över behöriga myndigheter finns på Internet på följande adress:
http://ec.europa.eu/comm/external_relations/cfsp/sanctions/measures.htm
De berörda personerna, grupperna och enheterna får ansöka om att erhålla rådets motivering till varför de kvarstår i den ovannämnda förteckningen (såvida motiveringen inte redan har delgetts dem). Ansökningarna ska sändas till följande adress:
Europeiska unionens råd |
(Att.: CP 931 designations) |
Rue de la Loi/Wetstraat 175 |
1048 Bruxelles/Brussel |
BELGIQUE/BELGIË |
De berörda personerna, grupperna och enheterna får när som helst till den adress som angetts ovan till rådet inkomma med en ansökan, tillsammans med styrkande handlingar, om att beslutet att föra upp dem och låta dem kvarstå i ovannämnda förteckning bör omprövas. Sådana ansökningar kommer att behandlas när de har mottagits. Härvid uppmärksammas de personer, grupper och enheter som berörs på rådets regelbundna översyn av förteckningen enligt artikel 1.6 i gemensam ståndpunkt 2001/931/Gusp. För att ansökningarna ska kunna beaktas vid nästa översyn bör de inlämnas inom två månader från och med dagen för offentliggörande av detta meddelande.
De berörda personerna, grupperna och enheterna uppmärksammas också på möjligheten att väcka talan mot rådets förordning vid Europeiska unionens tribunal på de villkor som anges i artikel 263.4 och 263.6 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
(1) EGT L 188, 19.7.2001, s. 2.
(2) EGT L 344, 28.12.2001, s. 70.
Europeiska kommissionen
19.7.2011 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 212/21 |
Eurons växelkurs (1)
18 juli 2011
2011/C 212/10
1 euro =
|
Valuta |
Kurs |
USD |
US-dollar |
1,4045 |
JPY |
japansk yen |
111,10 |
DKK |
dansk krona |
7,4567 |
GBP |
pund sterling |
0,87315 |
SEK |
svensk krona |
9,2534 |
CHF |
schweizisk franc |
1,1485 |
ISK |
isländsk krona |
|
NOK |
norsk krona |
7,8670 |
BGN |
bulgarisk lev |
1,9558 |
CZK |
tjeckisk koruna |
24,405 |
HUF |
ungersk forint |
272,98 |
LTL |
litauisk litas |
3,4528 |
LVL |
lettisk lats |
0,7093 |
PLN |
polsk zloty |
4,0440 |
RON |
rumänsk leu |
4,2688 |
TRY |
turkisk lira |
2,3468 |
AUD |
australisk dollar |
1,3237 |
CAD |
kanadensisk dollar |
1,3472 |
HKD |
Hongkongdollar |
10,9488 |
NZD |
nyzeeländsk dollar |
1,6640 |
SGD |
singaporiansk dollar |
1,7107 |
KRW |
sydkoreansk won |
1 490,82 |
ZAR |
sydafrikansk rand |
9,8084 |
CNY |
kinesisk yuan renminbi |
9,0853 |
HRK |
kroatisk kuna |
7,4500 |
IDR |
indonesisk rupiah |
12 024,36 |
MYR |
malaysisk ringgit |
4,2311 |
PHP |
filippinsk peso |
60,463 |
RUB |
rysk rubel |
39,6125 |
THB |
thailändsk baht |
42,219 |
BRL |
brasiliansk real |
2,2208 |
MXN |
mexikansk peso |
16,5456 |
INR |
indisk rupie |
62,6060 |
(1) Källa: Referensväxelkurs offentliggjord av Europeiska centralbanken.
V Yttranden
ADMINISTRATIVA FÖRFARANDEN
Europeiska kommissionen
19.7.2011 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 212/22 |
FÖRSLAGSINFORDRAN
Stöd till åtgärder för information om den gemensamma jordbrukspolitiken
Genomförande år 2012 av informationsåtgärder inom ramen för budgetrubrik 05 08 06
2011/C 212/11
1. INLEDNING
Denna förslagsinfordran grundas på rådets förordning (EG) nr 814/2000 av den 17 april 2000 om åtgärder för information om den gemensamma jordbrukspolitiken (1), där det fastställs vilka typer av informationsåtgärder unionen får medfinansiera samt vad de ska innehålla. I kommissionens förordning (EG) nr 2208/2002 (2), ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 1820/2004 (3), fastställs detaljerade tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 814/2000.
Denna förslagsinfordran avser finansiering av informationsåtgärder enligt artikel 3.1 i rådets förordning (EG) 814/2000 med anslag ur 2012 års budget. Denna förslagsinfordran gäller informationsåtgärder som ska genomföras mellan den 1 mars 2012 och den 28 februari 2013 (inbegripet förberedelser, genomförande, uppföljning och utvärdering).
En informationsåtgärd är en komplett och sammanhängande informationsinsats som genomförs på grundval av en enda budget. De aktiviteter som ingår i en informationsåtgärd kan variera från en vanlig serie konferenser till en fullständig informationskampanj som innefattar flera olika informationsåtgärder och verktyg för information till och kommunikation med allmänheten.
I enlighet med artikel 4.2 i kommissionens förordning (EG) nr 2208/2002 måste de sökande inom ramen för denna förslagsinfordran vara juridiska personer som är rättsligt etablerade i en medlemsstat sedan minst två år.
2. PRIORITERINGAR OCH OLIKA TYPER AV ÅTGÄRDER FÖR 2012
2.1 Prioriteringar
Den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) som är en av hörnstenarna i Europas uppbyggnad firar femtioårsjubileum 2012. Jubiléet är ett ypperligt tillfälle att utarbeta kommunikationsåtgärder rörande den gemensamma jordbrukspolitiken: dess historia och utveckling, konkreta resultat och utvecklingsperspektiv inom ramen för reformförslaget.
Inom ramen för denna förslagsinfordran vill kommissionen prioritera åtgärder som får stor genomslagskraft, är innovativa och kreativa och som inte bara är riktade mot landsbygden utan omfattar hela samhället.
Åtgärderna ska framhålla nyttan med den gemensamma jordbrukspolitiken och dess roll i egenskap av en gemensam EU-politik som uppfyller samhällets behov och förväntningar och vars mål är att
— |
bättre hantera problemen och utmaningarna i samband med livsmedelstryggheten, klimatförändringarna, ett hållbart utnyttjande av naturresurserna och en balanserad regional utveckling, |
— |
hjälpa jordbrukssektorn att klara av den ekonomiska krisens olika effekter och de alltmer volatila jordbrukspriserna, |
— |
bidra till utvecklingen av en smart, hållbar och inklusive tillväxt i överensstämmelse med definitionen i Europa 2020-strategin. |
2.2 Typer av informationsåtgärder
Inom ramen för denna förslagsinfordran vill kommissionen stödja två typer av integrerade åtgärder för offentlig kommunikation:
— |
På nationell nivå, genom att samla olika partner kring ett gemensamt projekt med stor räckvidd och genomslagskraft. |
— |
På EU-nivå i så många medlemsstater som möjligt, för att öka genomslagskraften. |
Informationsåtgärderna bör ha till mål att
— |
öka kunskaperna om den gemensamma jordbrukspolitiken, dess historia och utveckling samt utvecklingsperspektiven inom ramen för reformförslagen, i de berörda länderna/på EU-nivå, |
— |
väcka allmänhetens intresse, särskilt i städerna, för jordbrukets och landsbygdsutvecklingens roll i våra samhällen och framhålla jordbrukarnas många olika funktioner, |
Informationsåtgärderna ska genomföras i form av informationskampanjer med stor räckvidd och genomslagskraft och omfatta en eller flera aktiviteter av det slag som anges nedan:
— |
Produktion och distribution av innovativt och originellt multimediamaterial och/eller audiovisuellt material (radio- och/eller teveprogram och -sändningar (4) av typen ”reality show”, debattprogram, videoklipp etc.) (5), |
— |
offentliga affischeringskampanjer vid platser med stor trafikgenomströmning (tunnelbanor, tågstationer etc.), |
— |
evenemang av typen ”bondgården kommer till stan” etc., |
— |
mediaevenemang, |
— |
konferenser, seminarier och särskilda arbetsgrupper riktade till väl definierade målgrupper. |
2.3 Målgrupper
De målgrupper som berörs av denna förslagsinfordran är allmänheten (särskilt ungdomar i städer), medier, det civila samhället och aktörer på landsbygden.
3. VARAKTIGHET OCH BUDGET
Denna förslagsinfordran gäller informationsåtgärder som ska genomföras mellan den 1 mars 2012 och den 28 februari 2013 (inbegripet förberedelser, genomförande, uppföljning och utvärdering), men genomförandet måste utan undantag ske under 2012.
Den totala budget som avsatts för informationsåtgärder inom ramen för denna förslagsinfordran uppgår till 3 250 000 EUR. Beloppet kommer att fördelas mellan de ansökningar som granskningskommittén kommer att ha tilldelats de högsta poängen mot bakgrund av kriterierna i bilaga III punkt 2. Kommissionen reserverar sig rätten att minska totalbeloppet, om så blir nödvändigt.
Det bidrag som kan sökas hos kommissionen kommer att ligga mellan 100 000 EUR och 500 000 EUR (inklusive schablonbeloppet för personalkostnader) för åtgärder enligt punkt 2.2.
Kommissionens bidrag till de utvalda ansökningarna är begränsat till 50 % av de totala stödberättigande kostnaderna (jfr bilaga IV – utarbetande av budgeten), exklusive personalkostnader. För personalkostnaderna beviljas ett separat schablonbelopp på högst 10 000 EUR för åtgärder vars totala stödberättigande kostnader (exklusive schablonbeloppet för personalkostnader) understiger 400 000 EUR. För åtgärder vars stödberättigande kostnader (exklusive schablonbeloppet för personalkostnader) uppgår till mellan 400 000 och 950 000 EUR, får det separata schablonbeloppet uppgå till högst 25 000 EUR.
För informationsåtgärder av s.k. ovanligt slag kan gränsen för kommissionens bidrag på begäran från den sökande höjas till 75 %.
En informationsåtgärd ska anses vara av ovanligt slag i den mening som avses i artikel 7.2 i förordning (EG) nr 2208/2002 om den uppfyller samtliga kriterier nedan:
1. |
Spridningsplanen garanterar att informationen sprids till en så bred målgrupp som möjligt i minst tre medlemsstater; målgruppen ska utgöra minst 5 % av den nationella befolkningen i de tre medlemsstater som omfattas, och den (i förväg) beräknade effekten respektive den genomförda (efterhandsutvärderade) effekten ska styrkas med lämpliga externa underlag (publikstatistik etc.). |
2. |
Utvärderingskommittén, nedan kallad kommittén, har gett åtgärden minst 75 av 100 poäng för tilldelningskriterierna i punkt 2 i bilaga III. |
Informationsåtgärder som beviljas bidrag inom ramen för denna förslagsinfordran får inte förfinansieras. Stödmottagaren kan eventuellt begära en mellanliggande utbetalning på villkor att en mellanliggande teknisk och ekonomisk rapport lämnas. Den mellanliggande utbetalningen får inte överstiga 30 % av det totalbelopp som anges i bidragsavtalet. Detta belopp kommer att fastställas på grundval av det faktiska genomförandet av åtgärden och de faktiska stödberättigande utgifter som anges i den mellanliggande balansräkningen och som har godkänts av kommissionen; den procentsats för medfinansiering som fastställs i bidragsavtalet kommer att tillämpas på dessa utgifter. Schablonbeloppet för personalkostnader kommer att beviljas först inom ramen för slutbetalningen.
Att en ansökan väljs ut innebär inte att kommissionen förbinder sig att bevilja hela det belopp som sökanden har begärt. Det beviljade beloppet kan under inga omständigheter vara högre än det begärda beloppet. En åtgärd som redan omfattas av annan finansiering från Europeiska unionen kan inte komma i fråga för bidrag.
4. ALLMÄNNA ANSÖKNINGSREGLER
4.1 Hur ska ansökan utformas?
Varje sökande kan endast ansöka för en informationsåtgärd per budgetår.
Ansökan ska utformas med hjälp av de blanketter som finns på följande webbplats: http://ec.europa.eu/agriculture/grants/capinfo/index_sv.htm
Ansökan ska utformas på ett av EU:s officiella språk. För att det ska bli lättare att hinna behandla ansökningarna i tid uppmanas de sökande dock att skriva sina ansökningar på engelska eller franska, eller – om detta inte är möjligt – åtminstone bifoga en översättning till engelska eller franska av innehållet i blankett 3.
Ansökan ska innehålla följande obligatoriska dokument, vilka kan hämtas på ovannämnda webbplats:
— |
Ansökningsbrevet ska innehålla uppgift om den föreslagna informationsåtgärdens benämning, det begärda bidragsbeloppet ska anges och brevet ska vara undertecknat av de ansökande organisationens firmatecknare. Det är viktigt att notera att det begärda bidragsbeloppet i ansökningsbrevet ska vara identiskt med det medfinansieringsbelopp från Europeiska unionen som anges i tabellen över budgetintäkter (punkt g + h). |
— |
Ansökningsblankett 1 (information om sökanden), ansökningsblankett 2 (information om medorganisatörer – i förekommande fall) och ansökningsblankett 3 (detaljerad beskrivning av informationsåtgärden). Om en viss fråga inte är tillämplig på den föreslagna informationsåtgärden måste detta anges med ”Ej tillämpligt” eller med förkortningen ”e.t.”. Bara ansökningar som lämnas på dessa blanketter kommer att behandlas. Om blankett 2 inte är tillämplig ska e.t. dock anges på blankettens förstasida. |
— |
En budget för den föreslagna informationsåtgärden (bestående av en detaljerad utgiftstabell och en detaljerad inkomsttabell som balanserar varandra), vederbörligen ifylld, undertecknad och daterad av den ansökande organisationens firmatecknare. |
— |
Alla ytterligare handlingar som anges i bilaga I (”Ytterligare handlingar som krävs för att ansöka om bidrag”). |
4.2 När och till vem ska ansökan lämnas in?
De sökande ska senast den 30 september 2011 skicka ett pappersexemplar av den fullständiga ansökan som rekommenderat brev med mottagningsbevis (poststämpelns datum gäller) till följande adress:
European Commission |
Unit AGRI. K.1. |
Call for proposals 2011/C /… |
Attn. Angela Filote |
L130 4/148A |
1049 Bruxelles/Brussel |
BELGIQUE/BELGIË |
Ansökan ska skickas i ett förslutet kuvert eller en försluten kartong som i sin tur ska ligga i ett andra förslutet kuvert eller en andra försluten kartong. På innerkuvertet eller innerkartongen ska utöver namnet på den mottagande avdelningen (enligt uppgifterna i förslagsinfordran) även finnas texten ”Call for Proposals — Not to be opened by the mail service”. Om självhäftande kuvert används måste de förseglas med tejp och avsändaren måste skriva sin namnteckning tvärs över tejpen.
Eftersom varje sida i alla inkommande dokument till kommissionen måste scannas sida för sida, är det viktigt att inte häfta samman sidorna i ansökningsbrevet eller bifogade handlingar. Av miljöskäl bör återvinningspapper användas och både framsidan och baksidan av varje blad bör användas.
Samtidigt – och inte senare än kl. 24.00 (lokal tid i Bryssel) den 30 september 2011 – ska de sökande också skicka ett elektroniskt exemplar (välj alternativet ”mottagningsbevis”) av sin ansökan, innehållande minst den elektroniska versionen av ansökningsbrevet, blanketterna 1–3 och budgeten (dessa ska vara identiska med motsvarande exemplar som skickats per post), till följande e-postadress:
AGRI-GRANTS-APPLICATIONS-ONLY@ec.europa.eu
Sökanden ansvarar för att ansökan (pappersversion och elektronisk version) är fullständig och kommer in i tid. Ansökningar som sänds in efter sista ansökningsdag kommer inte att behandlas.
5. FÖRFARANDE OCH TIDSPLAN
5.1 Mottagning och registrering av ansökningar
Inom 15 arbetsdagar från sista ansökningsdatum kommer kommissionen att registrera ansökan och sända ett mottagningsbevis per e-post med det nummer som ansökan har tilldelats.
5.2 Bedömning av ansökningarna enligt kriterierna för bidragsberättigande och uteslutande
En särskild urvalskommitté bedömer först om ansökningarna kan komma i fråga för bidrag. Ansökningar som inte uppfyller alla kriterierna i bilaga II (”Kriterier för bidragsberättigande och uteslutning”) kommer att avslås.
Alla ansökningar som kan komma ifråga går vidare till nästa etapp (bedömning enligt urvalskriterierna – de sökandes tekniska och ekonomiska kapacitet).
5.3 Bedömning av ansökningarna enligt urvalskriterierna – de sökandes tekniska och ekonomiska kapacitet
Under denna etapp bedömer urvalskommittén, på grundval av de upplysningar som lämnas i ansökningarna, de utvalda sökandes tekniska och ekonomiska kapacitet enligt de kriterier som anges i punkt 1 i bilaga III (”Urvalskriterier”).
Alla ansökningar som uppfyller kraven för denna etapp går vidare till nästa etapp (bedömning enligt tilldelningskriterierna).
5.4 Bedömning av ansökningarna enligt tilldelningskriterierna
Under denna etapp bedömer urvalskommittén ansökningarna enligt de tilldelningskriterier som anges i avdelning 2 i bilaga III (”Tilldelningskriterier”).
Endast ansökningar som tilldelas minst 60 av 100 möjliga poäng (och minst 50 procent av poängen för varje kriterium) under denna etapp kommer att föreslås för bidrag av kommittén. Det faktum att en informationsåtgärd tilldelas 60 av de 100 möjliga poängen är dock inte någon garanti för att den kommer att beviljas bidrag. Beroende på antalet ansökningar som uppfyller kraven och det budgetutrymme som finns kan kommissionen komma att öka det minsta antal poäng som krävs.
Ansökningar som har tilldelats mindre än 60 poäng av de 100 möjliga poängen eller mindre än 50 procent av poängen för varje kriterium kommer att avslås och den sökande kommer att skriftligen underrättas om varför ansökan avslogs.
Om det begärda bidraget beviljas kommer bidragsmottagaren att erhålla ett bidragsavtal (en förlaga kan laddas ned från webbplatsen i punkt 4.1 i denna förslagsinfordran), uttryckt i euro, där finansieringsvillkoren och bidragets storlek anges. Bidragsbeloppet kan vara mindre än det belopp som begärs i ansökan. Om det föreligger räknefel eller om vissa kostnader inte anses berättiga till bidrag, kommer kommissionen att korrigera budgeten. Om korrigeringen leder till att totalkostnaden blir större kommer det begärda beloppet dock att vara oförändrat och sökandens egen andel av finansieringen kommer att ökas i motsvarande mån.
Urvalsförfarandet väntas ha slutförts i början av 2012. Kommissionen får inte informera sökande om läget för bedömningen av deras ansökan innan tilldelningsbeslut har fattats. Därför uppmanas de sökande att inte ringa eller skriva till kommissionen för att fråga om resultatet av deras ansökan före den ovannämnda dagen.
6. REKLAM
6.1 Stödmottagarens ansvarsområden
GD Jordbruk kommer att ta fram en identifikator för alla kommunikationsprojekt rörande den gemensamma jordbrukspolitiken. GJP. Identifikatorn kommer att finnas på internetadress http://ec.europa.eu/comm/agriculture/grants/capinfo/index_sv.htm, och kommer att finnas i elektronisk version för olika typer av medium (fanor/standar, affischer, rollups, etc.).
Stödmottagarna är enligt avtal skyldiga att ladda ned detta material och använda det i lämpliga medier inom ramen för sin kampanj i enighet med de villkor som fastställts i bidragsavtalet. Kostnaderna för att ta fram dessa medier ska ingå i åtgärdsbudgeten.
De som erhåller bidrag är enligt avtalet skyldiga att med alla lämpliga metoder och i enlighet med villkoren i bidragsavtalet, och under hela den period som åtgärden pågår, se till att det i all kommunikation, reklam eller informationsmaterial avseende åtgärden nämns att det är fråga om en åtgärd som finansieras av unionen.
Varje gång bidragsmottagaren annonserar eller publicerar något måste det oavsett form och medium framgå att det rör sig om upphovsmannens synpunkt och att denna inte nödvändigtvis uttrycker kommissionens officiella ståndpunkt.
I slutrapporten om det tekniska genomförandet ska det visas vilken reklam som förekommit. En modellogotyp kan laddas ned från följande adress: http://europa.eu/abc/symbols/emblem/download_sv.htm med texten ”med stöd från Europeiska unionen”.
Om den bidragsmottagande organisationen inte fullgör ovan angivna skyldigheter förbehåller sig kommissionen rätten att minska det beviljade bidragsbeloppet för informationsåtgärden i fråga eller helt vägra utbetalning av bidraget till mottagaren.
7. SKYDD AV PERSONUPPGIFTER
Europeiska kommissionen garanterar att alla personuppgifter i ansökan behandlas enligt kraven i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (6). Detta gäller särskilt sekretessen och säkerheten för sådana uppgifter.
(1) EGT L 100, 20.4.2000, s. 7.
(2) EGT L 337, 13.12.2002, s. 21.
(3) EUT L 320, 21.10.2004, s. 14.
(4) Varje enskilt audiovisuellt program ska vara förenat med ett fast sändningsåtagande vid medfinansiering.
(5) För denna typ av åtgärder kommer det i bidragsavtalet att tydligt anges att det är kommissionen som äger reproduktions- och sändningsrättigheterna för icke-kommersiella ändamål för alla medier och utan tidsbegränsning och utan geografiska begränsningar för de produkter och program eller utdrag ur sådana som ingår i åtgärden.
BILAGA I
KOMPLETTERANDE HANDLINGAR SOM KRÄVS FÖR ATT ANSÖKA OM BIDRAG
För att en ansökan ska vara fullständig måste den (utöver ansökningsbrevet samt de ansöknings- och budgetblanketter som kan hämtas från webbplatsen i punkt 4.1 i denna förslagsinfordran) innehålla alla handlingar som anges nedan. Sökanden ska se till att handlingarna bifogas i den ordning i vilken de nämns nedan. Om någon av dessa handlingar saknas kan ansökan avslås.
Handling |
Beskrivning |
Anmärkningar |
||
Dokument A |
Blankett med uppgifter om rättssubjektet |
För alla sökande. En förlaga finns på webbplatsen i punkt 4.1 i denna förslagsinfordran. |
||
Dokument B |
Blankett med bankuppgifter |
För alla sökande. En förlaga finns på webbplatsen i punkt 4.1 i denna förslagsinfordran. |
||
Dokument C |
Bolagsordning (stadgar). |
För alla sökande som inte är offentliga organ. |
||
Dokument D |
Ett aktuellt utdrag ur ett officiellt yrkes- eller handelsregister enligt lagstiftningen i den medlemsstat där sökanden är etablerad som visar att sökanden är inskriven, eller någon annan officiell handling (t.ex. en officiell tidning eller ett företagsregister) där sökandens namn och adress samt registreringsdatum tydligt anges. |
För alla sökande. |
||
Dokument E |
Om sökanden är momspliktig, en kopia av momsregistreringshandlingen Om sökanden inte har rätt till återbetalning av moms: en officiell handling som styrker detta. |
För sökande som är privaträttsliga företag (moms som betalas av offentliga organ är under inga omständigheter bidragsberättigande). Om sökanden inte har rätt till återbetalning av moms ska sökanden bifoga ett intyg som styrker detta från momsmyndigheten eller någon annan extern person med ansvar för att upprätta eller kontrollera räkenskaperna (en redovisningsekonom, en oberoende revisor e.d.). Inledningsvis går det bra att lämna ett intyg i vilket sökanden själv intygar detta. Ett bidragsavtal kan emellertid inte ingås förrän ett intyg från en extern person har lämnats. |
||
Dokument F |
Balans- och resultaträkningar för de två senaste avslutade räkenskapsåren eller annan handling (t.ex. intyg från bank) som styrker sökandens ekonomiska ställning och förmåga att fortsätta sin verksamhet under hela den period då informationsåtgärden ska genomföras. |
För alla sökande som inte är offentliga organ. |
||
Dokument G |
Meritförteckningar för den personal som ska förbereda, genomföra, följa upp och utvärdera den föreslagna informationsåtgärden. |
För alla sökande och medorganisatörer. |
||
Dokument H |
Handlingar som styrker finansiering från andra finansiärer (även om finansiären också är medorganisatör) för den föreslagna informationsåtgärden (åtminstone i form av ett officiellt intyg om finansiering från var och en av de tilltänkta finansiärerna, med uppgift om informationsåtgärdens benämning och om finansieringsbeloppet). |
Obligatoriskt formulär vid bidrag från andra finansiärer. |
||
|
BILAGA II
KRITERIER FÖR BIDRAGSBERÄTTIGANDE OCH UTESLUTNING
1. Kriterier för bidragsberättigande
a) Kriterier för bidragsberättigande gällande den sökande:
— |
Sökanden ska vara en juridisk person som är rättsligt etablerad i en medlemsstat sedan minst två år. Detta ska tydligt styrkas i ansökan och i de kompletterande handlingarna. En sökande som inte är rättsligt etablerad i en medlemsstat sedan minst två år, eller inte kan styrka detta, kommer att uteslutas. |
b) Kriterier för bidragsberättigande gällande ansökan:
Ansökningar som lämnas in inom ramen för denna förslagsinfordran ska uppfylla samtliga kriterier nedan:
— |
De ska skickas senast den 30 september 2011 (poststämpelns datum gäller). |
— |
Ansökan och budgeten ska dels utformas på de originalblanketter som kan laddas ned från webbadressen i punkt 4.1 i denna förslagsinfordran och dels i en elektronisk version. |
— |
De ska vara utformade på ett av EU:s officiella språk. |
— |
De ska innehålla alla de handlingar som anges i punkt 4.1 i denna förslagsinfordran. |
— |
Ansökningsbrevet ska innehålla uppgift om informationsåtgärdens benämning och om det sökta bidragsbeloppet (som ska vara identiskt med det belopp som anges under g och h i tabellen över budgetintäkter), och det ska vara undertecknat av den ansökande organisationens firmatecknare. |
— |
En sökande får lämna in endast en ansökan per budgetår. |
— |
Beloppet för det bidrag som begärs från kommissionen (inbegripet schablonbeloppet för personalkostnader) ska vara mellan 100 000 och 500 000 EUR. |
— |
Budgeten för de föreslagna informationsåtgärderna måste uppfylla följande krav:
|
— |
Åtgärden ska genomföras (förberedelser, genomförande, uppföljning och utvärdering) mellan den 1 mars 2012 och den 28 februari 2013. |
— |
Följande kostnader är inte bidragsberättigande:
|
Ansökningar som inte uppfyller samtliga kriterier ovan kan inte komma ifråga för bidrag och kommer att avslås.
2. Uteslutningskriterier
Kommissionen kommer att utesluta alla sökande som befinner sig i någon av de situationer som anges i artikel 5 i kommissionens förordning (EG) nr 2208/2002 och i artikel 93.1, artikel 94 och artikel 96.2a i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (budgetförordning av den 25 juni 2002 för Europeiska unionens allmänna budget).
Bidrag får inte beviljas sökande som samtidigt som förfarandet för beviljande av bidrag pågår befinner sig i någon av följande situationer:
— |
Sökande som är i konkurs eller likvidation, är föremål för tvångsförvaltning, har ingått ackordsuppgörelse med borgenärer eller har avbrutit sin näringsverksamhet, eller är i en motsvarande situation till följd av något liknande förfarande enligt nationella lagar och andra författningar. |
— |
Sökanden har fällts för brott mot yrkesetiken enligt lagakraftvunnen dom. |
— |
Sökanden har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen, som på något sätt kan styrkas av den upphandlande myndigheten, |
— |
Sökanden har inte fullgjort sina skyldigheter att betala socialförsäkringsavgifter eller skatt enligt lagstiftningen i det land där denne är etablerad eller i det land där den upphandlande myndigheten finns eller i det land där åtgärden ska genomföras. |
— |
Sökanden har i en lagakraftvunnen dom dömts för bedrägeri, korruption, deltagande i kriminella organisationer eller någon annan olaglig verksamhet som kan skada unionens finansiella intressen. |
— |
Sökanden har i samband med ett annat upphandlingsförfarande eller ett förfarande för beviljande av bidrag som finansierats genom unionsbudgeten konstaterats bryta mot de avtalsenliga skyldigheterna på ett allvarligt sätt. |
— |
Sökanden befinner sig i intressekonflikt. |
— |
Sökanden har lämnat felaktiga uppgifter till utanordnaren i fråga om information som måste redovisas eller har underlåtit att redovisa sådan information. |
Sökanden måste förklara på heder och samvete att denne inte befinner sig i någon av de ovannämnda situationerna (se ansökningsbrevet på webbplatsen i punkt 4.1 i denna förslagsinfordran). Kommissionen kan, utifrån sin analys av förvaltningsrisker, komma att begära in ytterligare underlag. En sökande som befinns ha gjort sig skyldig till en falsk försäkran kan åläggas administrativa och ekonomiska påföljder.
BILAGA III
URVALS- OCH TILLDELNINGSKRITERIER
1. Urvalskriterier
För att styrka sin tekniska kapacitet ska sökanden visa att
— |
man har den nödvändiga tekniska kompetens som är direkt relevant för att förbereda, genomföra, följa upp och utvärdera den föreslagna informationsåtgärden, |
— |
Man har genomfört minst ett offentligt informationsprojekt under de två senaste åren, |
— |
man har minst två års erfarenhet av det/de aktuella området/områdena. |
För att visa sin ekonomiska kapacitet ska sökanden visa att
— |
man har en så solid ekonomisk ställning att man kan fortsätta sin verksamhet under hela den period då informationsåtgärden ska genomföras. |
De sökandes tekniska och ekonomiska kapacitet kommer att bedömas på grundval av de handlingar som tillhandahålls i ansökan. Vid behov får kommissionen att begära in kompletterande information. De sökande erinras om att kommissionen inte kommer att förfinansiera informationsåtgärder som beviljas bidrag inom ramen för denna förslagsinfordran. De sökande måste själva svara för hela kostnaden för informationsåtgärderna. Kommissionen kommer inte att betala ut bidraget förrän den har godkänt den slutliga rapport om det tekniska och ekonomiska genomförandet som bidragsmottagarna ska lämna in efter det att informationsåtgärden har slutförts och, i förekommande fall, inte förrän icke bidragsberättigande utgifter uteslutits.
Sökanden kan dock ansöka om en mellanliggande utbetalning (se punkt 3 i förslagsinfordran – Varaktighet och budget).
2. Tilldelningskriterier
Varje informationsåtgärd kommer att bedömas av den särskilda urvalskommittén utifrån följande kriterier:
1. |
(Högst 30 poäng.) Åtgärdens relevans och allmänintresse Åtgärdens relevans och allmänintresse bedöms huvudsakligen på grundval av följande:
|
2. |
(Högst 30 poäng.) Åtgärdens övergripande mervärde Åtgärdens övergripande mervärde bedöms huvudsakligen på grundval av följande:
|
3. |
(Högst 25 poäng.) Åtgärdens effekter och val av strategi för informationsspridning Åtgärdens effekter och valet av strategi för informationsspridning bedöms huvudsakligen på grundval av följande:
|
4. |
(Högst 15 poäng.) Utvärderingen av åtgärden Utvärderingen av åtgärden bedöms huvudsakligen på grundval av följande:
|
En åtgärd kommer att anses hålla högsta kvalitet och kommer att föreslås för bidrag av urvalskommittén om den tilldelas minst 60 av de 100 möjliga poängen för kriterierna 1–4 ovan och minst 50 procent av poängen för varje kriterium. Beroende på budgetutrymmet kan kommissionen komma att öka det minsta antal poäng som krävs. Observera att kommissionens slutliga beslut om beviljande av bidrag kan komma att avvika från urvalskommitténs förslag.
BILAGA IV
UTARBETANDE AV BUDGETEN
Budgeten ska iaktta alla relevanta regler i bilaga II (”Kriterier för bidragsberättigande och uteslutning”). Den ska redovisas på originalblanketterna (utgifts- och inkomsttabeller).
Utgiftstabellen måste specificeras och varje utgift ska anges tydligt (det får t.ex. inte finnas någon rubrik med titeln ”Övrigt”). De olika kostnadskategorierna ska återspeglas i beskrivningen av informationsåtgärden (blankett 3).
Inkomsttabellen ska specificeras och varje intäkt och varje ekonomiskt bidrag ska anges tydligt. Inkomsttabellen ska också följa regeln om att åtgärderna inte får ha vinstsyfte. Bevis för bidrag från andra finansiärer måste bifogas (se dokument H i bilaga I).
För att underlätta utarbetandet av budgeten finns ett exempel på en korrekt ifylld budget på webbplatsen i punkt 4.1 i denna förslagsinfordran.
Budgetens utgiftstabell får bara innehålla bidragsberättigande kostnader (se nedan).
Sökanden har själv ansvaret för alla kostnader som uppstår innan avtalet undertecknas, och sådana kostnader innebär inget juridiskt eller ekonomiskt åtagande från kommissionens sida.
1. Bidragsberättigande kostnader
Bidragsberättigande kostnader för informationsåtgärden är de faktiska kostnader bidragsmottagaren haft och som uppfyller följande kriterier:
a) |
De har samband med avtalsföremålet och anges i den planerade allmänna budgeten för informationsåtgärden. |
b) |
De är nödvändiga för genomförandet av den informationsåtgärd som bidraget avser. |
c) |
Bidragsmottagaren har ådragit sig dem och betalat dem under den tid som informationsåtgärden pågår enligt artikel I.2.2 i bidragsavtalet, dvs. de kan styrkas med originalhandlingar (se tabellen i punkt 3 nedan) och med respektive betalningsbevis. |
d) |
De är identifierbara och kontrollerbara, vilket i synnerhet innebär att de är upptagna i bidragsmottagarens räkenskaper och har fastställts i enlighet med tillämpliga redovisningsstandarder i det land där bidragsmottagaren är etablerad och i enlighet med bidragsmottagarens sedvanliga praxis för kostnadsredovisning. |
e) |
De är rimliga och motiverade samt uppfyller principerna för sund ekonomisk förvaltning, särskilt när det gäller resurshushållning och effektivitet. |
f) |
De uppfyller kraven i tillämplig skatte- och sociallagstiftning. |
LEVERANTÖRER/UNDERENTREPRENÖRER som tillhandahåller tjänster för över 10 000 EUR
Observera att om sökanden avser att använda leverantörer eller underentreprenörer, och om kostnaden för alla tjänster som upphandlats från en viss leverantör eller underentreprenör överstiger 10 000 EUR, ska sökanden för kommissionen redovisa handlingar som styrker att han/hon tagit in minst tre anbud från minst tre olika företag och bifoga det anbud han/hon har valt samt motivera valet av detta anbud (sökanden måste visa att den leverantör eller underentreprenör som valts ger bäst valuta för pengarna; om sökanden inte har valt det billigaste anbudet måste detta val motiveras).
Dessa handlingar måste lämnas in till kommissionen så snart som möjligt, senast tillsammans med de tekniska och ekonomiska slutrapporterna.
Om dessa krav inte uppfylls har kommissionen rätt att betrakta kostnaderna i fråga som ej bidragsberättigande.
2. Kostnader som inte är bidragsberättigande
Följande kostnader ska inte betraktas som bidragsberättigande:
— |
Bidrag in natura. |
— |
Ospecificerade kostnader eller schablonkostnader, med undantag av personalkostnader. |
— |
Indirekta kostnader (hyra, elektricitet, vatten, gas, försäkringar, skatter osv.). |
— |
Kostnader för kontorsmateriel (papper, skrivmateriel osv.). |
— |
Kostnader i samband med inköp av ny eller begagnad utrustning. |
— |
Avskrivningskostnader för utrustning. |
— |
Kostnader som inte anges i den preliminära budgeten. |
— |
Moms, såvida inte bidragsmottagaren kan visa att han/hon inte kan få denna återbetald enligt tillämplig nationell lagstiftning. Moms som betalas av offentliga organisationer är dock inte bidragsberättigande. |
— |
Avkastning på kapital. |
— |
Kostnader för amortering och ränta. |
— |
Avsättningar för förluster eller potentiella framtida skulder. |
— |
Skuldräntor. |
— |
Osäkra fordringar. |
— |
Växelkursförluster. |
— |
Kostnader som deklarerats av bidragsmottagaren och som omfattas av en annan åtgärd eller ett annat arbetsprogram som ger upphov till EU-bidrag. |
— |
Alltför omfattande eller vårdslösa utgifter. |
3. Särskilda bestämmelser om bidragsberättigande kostnader och nödvändiga styrkande handlingar
Utgiftskategori |
Bidragsberättigande |
Krav på styrkande handlingar (Anm.: Om flera handlingar anges måste samtliga redovisas) |
||||||||||
Personalkostnader |
|
Inga styrkande handlingar krävs för att erhålla schablonbeloppet. För analysändamål ska bidragsmottagarna dock lämna in en bilaga där de faktiska personalkostnaderna för informationsåtgärden anges. |
||||||||||
|
Faktura av vilken framgår åtminstone benämningen på informationsåtgärden, typen av genomfört arbete och de dagar då arbetet genomfördes.
|
|||||||||||
Transportkostnader (1) |
|
|
||||||||||
|
|
|||||||||||
|
|
|||||||||||
|
|
|||||||||||
Logi |
|
|
||||||||||
|
Närvarolista undertecknad av deltagarna i enlighet med kraven för den tekniska rapporten (se artikel I.5.2.2 i bidragsavtalet).
|
|||||||||||
Måltider |
Enbart under genomförandet av informationsåtgärden, upp till ett maximibelopp (exklusive moms) på
|
Samlad faktura (3) (från cateringföretag, hotell, konferenscentrum e.d.) av vilken framgår åtminstone informationsåtgärdens benämning, datum, antal personer, typ av tjänst (kaffepauser, luncher och/eller middagar), styckepris och totalpris. Närvarolista undertecknad av deltagarna i enlighet med kraven för den tekniska rapporten (se artikel I.5.2.2 i bidragsavtalet).
|
||||||||||
Tolkning |
|
Inga styrkande handlingar krävs |
||||||||||
|
|
|||||||||||
Översättning |
|
Inga styrkande handlingar krävs |
||||||||||
|
|
|||||||||||
Arvoden till konsulter och föredragshållare |
Högst 600 EUR per dag (exklusive moms). Bidragsberättigande är inte arvoden för experter eller föredragshållare som är anställda av en offentlig förvaltning, inom EU eller internationell, eller som är ledamöter av eller anställda i den bidragsmottagande organisationen eller i närstående eller anknutna organisationer. Logi- och transportkostnader: se respektive utgiftskategori. |
|
||||||||||
Hyreskostnader för konferenslokal och konferensmateriel |
Observera att hyran för bås för simultantolkning får högst uppgå till 750 EUR per dag (exklusive moms). |
Faktura av vilken framgår åtminstone informationsåtgärdens benämning, materielens art och datum för hyra av konferenslokaler och konferensmateriel.
|
||||||||||
Portokostnader |
Post- eller kurirtjänster för att skicka handlingar med koppling till informationsåtgärden (t.ex. inbjudningar). |
Detaljerad faktura av vilken framgår åtminstone handlingens benämning och antal skickade handlingar eller ett postkvitto med förklarande anmärkningar.
|
(1) Bidrag beviljas endast för kollektiva transporter (tåg, flyg, båt). Notera emellertid att kostnader för biljetter för buss, tunnelbana, spårvagn och taxikostnader inte ersätts.
(2) Kostnader för resa i annan klass är bidragsberättigande till det pris som gäller för andra klass, förutsatt att det uppvisas ett intyg från transportföretaget där kostnaderna för resa i andra klass anges.
(3) Enskilda restaurangnotor kommer inte att godtas.
FÖRFARANDEN FÖR GENOMFÖRANDE AV KONKURRENSPOLITIKEN
Europeiska kommissionen
19.7.2011 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 212/36 |
Förhandsanmälan av en koncentration
(Ärende COMP/M.6299 – KKR/Sorgenia/Sorgenia France)
Ärendet kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande
(Text av betydelse för EES)
2011/C 212/12
1. |
Kommissionen mottog den 11 juli 2011 en anmälan om en föreslagen koncentration enligt artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1), genom vilken investeringsfonder med anknytning till företaget KKR & Co. L.P. (KKR, USA) och Sorgenia SpA (Sorgenia, Italien), som ingår i koncernen som kontrolleras av Cofide, på det sätt som avses i artikel 3.1 b i EG:s koncentrationsförordning, förvärvar indirekt gemensam kontroll över företaget Sorgenia France SA (Sorgenia France, Frankrike), som för närvarande är ensamt kontrollerat av Sorgenia, genom förvärv av aktier. |
2. |
De berörda företagen bedriver följande affärsverksamhet:
|
3. |
Kommissionen har vid en preliminär granskning kommit fram till att den anmälda koncentrationen kan omfattas av EG:s koncentrationsförordning, dock med det förbehållet att ett slutligt beslut i denna fråga fattas senare. Det bör noteras att detta ärende kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande, i enlighet med kommissionens tillkännagivande om ett förenklat förfarande för handläggning av vissa koncentrationer enligt EG:s koncentrationsförordning (2). |
4. |
Kommissionen uppmanar berörda tredje parter att till den lämna eventuella synpunkter på den föreslagna koncentrationen. Synpunkterna ska ha kommit in till kommissionen senast tio dagar efter detta offentliggörande. Synpunkterna kan sändas till kommissionen per fax (+32 22964301), per e-post till COMP-MERGER-REGISTRY@ec.europa.eu eller per post, med angivande av referens COMP/M.6299 – KKR/Sorgenia/Sorgenia France, till
|
(1) EUT L 24, 29.1.2004, s. 1 (EG:s koncentrationsförordning).
(2) EUT C 56, 5.3.2005, s. 32 (Tillkännagivande om ett förenklat förfarande).
19.7.2011 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 212/37 |
Förhandsanmälan av en koncentration
(Ärende COMP/M.6238 – RREEF/SMAG/OHL – Arenales)
Ärendet kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande
(Text av betydelse för EES)
2011/C 212/13
1. |
Kommissionen mottog den 8 juli 2011 en anmälan om en föreslagen koncentration enligt artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1), genom vilken företaget RREEF Pan-European Infrastructure Fund II, LP (RREEF), ytterst kontrollerat av Deutsche Bank AG (Deutsche Bank, Tyskland), på det sätt som avses i artikel 3.1 b i EG:s koncentrationsförordning, förvärvar gemensam kontroll över företaget Arenales Solar PS, S.L. (Arenales, Spanien) genom förvärv av aktier. Arenales kontrolleras för närvarande gemensamt av Solar Millenium AG (SMAG, Tyskland) and OHL Industrial, S.L., som ingår i Villar Mir-koncernen (OHL/Villar, Spanien). |
2. |
De berörda företagen bedriver följande affärsverksamhet:
|
3. |
Kommissionen har vid en preliminär granskning kommit fram till att den anmälda koncentrationen kan omfattas av EG:s koncentrationsförordning, dock med det förbehållet att ett slutligt beslut i denna fråga fattas senare. Det bör noteras att detta ärende kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande, i enlighet med kommissionens tillkännagivande om ett förenklat förfarande för handläggning av vissa koncentrationer enligt EG:s koncentrationsförordning (2). |
4. |
Kommissionen uppmanar berörda tredje parter att till den lämna eventuella synpunkter på den föreslagna koncentrationen. Synpunkterna ska ha kommit in till kommissionen senast tio dagar efter detta offentliggörande. Synpunkterna kan sändas till kommissionen per fax (+32 22964301), per e-post till COMP-MERGER-REGISTRY@ec.europa.eu eller per post, med angivande av referens COMP/M.6238 – RREEF/SMAG/OHL – Arenales, till
|
(1) EUT L 24, 29.1.2004, s. 1 (EG:s koncentrationsförordning).
(2) EUT C 56, 5.3.2005, s. 32 (Tillkännagivande om ett förenklat förfarande).