15.9.2009

Europeiska unionens officiella tidning

C 222/2

Initiativ från Konungariket Belgien, Republiken Tjeckien, Förbundsrepubliken Tyskland, Konungariket Spanien, Republiken Frankrike, Republiken Ungern, Konungariket Nederländerna, Republiken Slovakien, Republiken Finland, Konungariket Sverige, Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland om rådets beslut 2009/…/RIF av den … om inrättande av ett europeiskt nätverk för förebyggande av brottslighet (EUCPN) och om upphävande av beslut 2001/427/RIF

2009/C 222/02

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av Fördraget om Europeiska unionen, särskilt artiklarna 30.1, 31 och 34.2 c,

med beaktande av Konungariket Belgiens, Republiken Tjeckiens, Förbundsrepubliken Tysklands, Konungariket Spaniens, Republiken Ungerns, Konungariket Nederländernas, Republiken Slovakiens, Republiken Finlands, Konungariket Sveriges, Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands initiativ,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande, (1)

av följande skäl:

(1)

Vid Europeiska rådets möte i Tammerfors den 15–16 oktober 1999 fastslogs behovet av att utarbeta brottsförebyggande åtgärder, utbyta bästa praxis samt att stärka nätverket av behöriga nationella myndigheter för brottsförebyggande åtgärder och samarbetet mellan nationella brottsförebyggande organisationer. Det preciserades att ungdomsbrottslighet, brottslighet i städerna och narkotikarelaterad brottslighet skulle kunna få högsta prioritet i arbetet. Därför bör möjligheten att inrätta ett av gemenskapen finansierat program utforskas.

(2)	Enligt Rekommendation 6 i Europeiska unionens strategi inför det nya årtusendet (2) ska rådet biträdas av personer med brottsförebyggande expertkunskap, t.ex. de nationella kontaktpunkterna, eller genom att ett nätverk av experter från nationella brottsförebyggande organisationer upprättas.

(3)	Det europeiska nätverket för förebyggande av brottslighet inrättades genom rådets beslut 2001/427/RIF (3).

(4)

I en extern utvärdering av det europeiska nätverket för förebyggande av brottslighet som gjordes 2008–2009 fastställdes möjligheter att stärka nätverket, vilka EUCPN:s styrelse godtog och vilket gjorde det nödvändigt att upphäva beslut 2001/427/RIF för att ersätta det med ett nytt rådsbeslut om nätverket.

(5)	I utvärderingen fastställdes nödvändigheten av att de nationella företrädarna engagerar sig mer i nätverket.

(6)	Det krävs en rad förändringar för att stärka nätverket, vilka inbegriper ändringar av bestämmelserna om kontaktpunkter, sekretariatet, styrelsens struktur och uppgifter, inbegripet utnämningen av dess ordförande.

(7)	Övriga bestämmelser bör grunda sig på beslut 2001/427/RIF.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Inrättande

Ett europeiskt nätverk för förebyggande av brottslighet, nedan kallat nätverket, inrättas härmed. Det ska ses som en efterträdare till europeiska nätverket för förebyggande av brottslighet som inrättades genom beslut 2001/427/RIF.

Artikel 2

Syfte

1. Nätverket ska bidra till utvecklingen av olika aspekter inom det brottsförebyggande arbetet på unionsnivå och stödja brottsförebyggande verksamhet på nationell och lokal nivå.

2. Förebyggande av brottslighet ska omfatta alla åtgärder som är avsedda att minska eller på annat sätt bidra till en minskning av brottsligheten och medborgarnas känsla av osäkerhet, både kvantitativt och kvalitativt, antingen genom direkt avskräckande från brottslig verksamhet eller genom politik och insatser som är utformade för att minska potentialen för brottslighet och orsakerna till brottslighet. Häri ingår arbete som utförs av regeringar, behöriga myndigheter, straffrättsliga myndigheter, lokala myndigheter, de specialiserade sammanslutningar dessa har inrättat i Europa, den privata sektorn, frivilligsektorn och allmänheten, med stöd från media.

Artikel 3

Struktur och sammansättning

1. Nätverket ska bestå av en styrelse och ett sekretariat samt kontaktpunkter som kan utses av varje medlemsstat.

2. Styrelsen ska bestå av nationella företrädare med en ordförande och en verkställande kommitté.

3. Varje medlemsstat ska utse en nationell företrädare. I den nationella företrädarens frånvaro ska denna utse en ställföreträdare.

4. Ordföranden ska utses bland de nationella företrädarna.

5. Den verkställande kommittén ska ledas av ordföranden och bestå av ytterligare sex styrelsemedlemmar och en företrädare som utsetts av kommissionen.

6. Sekretariatet, som ska ha minst två, men högst tre, heltidsanställda personer. Personalen ska besättas av en extern tjänsteleverantör som kommissionen valt ut på grundval av ett upphandlingsförfarande.

Artikel 4

Nätverkets uppgifter

Nätverket ska särskilt:

a)	Underlätta samarbete och kontakter samt informations och erfarenhetsutbyte mellan aktörerna på det brottsförebyggande området.

b)	Samla in, utvärdera och vidarebefordra faktabaserad information, inbegripet bästa praxis, om befintliga brottsförebyggande åtgärder.

c)	Anordna konferenser, särskilt en årlig konferens om bästa praxis, och annan verksamhet, inbegripet den årliga tävlingen om bästa brottsförebyggande projekt (European Crime Prevention Award), som är avsedda att bidra till att uppnå nätverkets målsättningar och sprida resultaten.

d)	Vid behov ställa sin sakkunskap till rådets och kommissionens förfogande.

e)	Varje år rapportera till rådet om sin verksamhet genom styrelsen.

f)	Utveckla och genomföra ett arbetsprogram baserat på en klart definierad strategi som beaktar identifiering av och reaktion på relevanta hot om brottslighet.

Artikel 5

Informationsutbyte

För att utföra sina uppgifter ska nätverket

a)	arbeta på ett sektorsövergripande sätt,

b)	genom de nationella företrädarna och kontaktpunkterna stå i nära kontakt med brottsförebyggande organ, lokala myndigheter, lokala partnerskap, det civila samhället, forskningsinstitut och ickestatliga organisationer i medlemsstaterna,

c)	upprätta och underhålla en egen webbplats, som ska innehålla de årliga rapporterna och all annan användbar information, särskilt en förteckning över bästa praxis,

d)	vinnlägga sig om att använda och sprida resultaten av projekt som har relevans för förebyggande av brottslighet och som finansieras genom EU-program.

Artikel 6

Ansvar

1. Den verkställande kommittén ska utforma nätverkets strategi, vilken ska godkännas av styrelsen.

2. Styrelsens uppgifter ska vara att

a)	säkerställa att nätverket fungerar korrekt i enlighet med detta beslut,

b)	godkänna nätverkets strategi, vilken bidrar till att utveckla det brottsförebyggande arbetet på unionsnivå,

c)	anta nätverkets arbetsprogram och säkerställa att det förverkligas,

d)	anta en årsrapport över nätverkets verksamhet.

3. Styrelsen ska enhälligt anta sin arbetsordning som bland annat omfattar bestämmelser om utnämningen av ordföranden och av medlemmarna i den verkställande kommittén, arrangemang för styrelsens beslutsfattande, språkliga och administrativa arrangemang för samarbetet med andra enheter som avses i artikel 8.

4. Sekretariatet ska bistå styrelsen. Det ska ha följande uppgifter

a)	att ge administrativt och allmänt stöd till förberedandet av möten, seminarier och konferenser, utarbeta årsrapporten och arbetsprogrammet, stöda genomförandet av arbetsprogrammet samt utgöra en kontaktpunkt för kommunikation med nätverkets medlemmar,

b)	att ha en analytisk och stödjande funktion när det gäller att identifiera pågående forskningsverksamhet på det brottsförebyggande området och därtill kopplad information som kan vara till nytta för nätverket,

c)	att ta det övergripande ansvaret för att upprätta, utveckla och underhålla nätverkets webbplats.

Styrelsen ska besluta om omfattningen av sekretariatets uppgifter och tillsammans med kommissionen, fastställa målen och därav avhängiga krav på personal.

5. De nationella företrädarna ska främja nätverkets verksamhet på nationell och lokal nivå samt underlätta tillhandahållandet, upprätthållandet och utbytet av brottsförebyggande material mellan sina medlemsstater och nätverket.

6. Kontaktpunkterna ska stödja de nationella företrädarna när det gäller att utbyta information om nationella brottsförebyggande åtgärder och expertis inom nätverket.

7. Sekretariatet ska rapportera till och dess verksamhet ska kontrolleras av ordföranden och den verkställande kommittén i enlighet med ett kommunikationsprotokoll som överenskommits med kommissionen.

8. Sekretariatet och dess verksamhet ska finansieras genom Europeiska unionens allmänna budget.

Artikel 7

Styrelsemöten

Styrelsen ska på inbjudan av ordföranden sammanträda minst en gång var sjätte månad i Bryssel och kommissionen ska stå som värd.

Artikel 8

Samarbete med andra enheter

Nätverket får samarbeta med andra enheter som är behöriga på det brottsförebyggande området, när detta är av vikt för att uppnå nätverkets målsättningar.

Artikel 9

Utvärdering

Rådet ska utvärdera nätverkets verksamhet senast den 7 juli 2012.

Artikel 10

Upphävande

Beslut 2001/427/RIF upphävs härmed.

Artikel 11

Verkan

Detta beslut får verkan samma dag som det antas.

Utfärdat i Bryssel den ...

På rådets vägnar

…

Ordförande

(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.

(2) EUT C 124, 3.5.2000, s. 1.

(3) EUT L 153, 8.6.2001, s. 1.

15.9.2009

Europeiska unionens officiella tidning

C 222/5

Eurons växelkurs (1)

14 september 2009

2009/C 222/03

1 euro =

	Valuta	Kurs
USD	US-dollar	1,4561
JPY	japansk yen	132,30
DKK	dansk krona	7,4434
GBP	pund sterling	0,87900
SEK	svensk krona	10,2627
CHF	schweizisk franc	1,5133
ISK	isländsk krona
NOK	norsk krona	8,6685
BGN	bulgarisk lev	1,9558
CZK	tjeckisk koruna	25,455
EEK	estnisk krona	15,6466
HUF	ungersk forint	274,33
LTL	litauisk litas	3,4528
LVL	lettisk lats	0,7023
PLN	polsk zloty	4,2040
RON	rumänsk leu	4,2768
TRY	turkisk lira	2,1853
AUD	australisk dollar	1,6963
CAD	kanadensisk dollar	1,5879
HKD	Hongkongdollar	11,2849
NZD	nyzeeländsk dollar	2,0818
SGD	singaporiansk dollar	2,0751
KRW	sydkoreansk won	1 783,49
ZAR	sydafrikansk rand	10,8991
CNY	kinesisk yuan renminbi	9,9436
HRK	kroatisk kuna	7,3276
IDR	indonesisk rupiah	14 495,38
MYR	malaysisk ringgit	5,1080
PHP	filippinsk peso	70,614
RUB	rysk rubel	44,9152
THB	thailändsk baht	49,438
BRL	brasiliansk real	2,6677
MXN	mexikansk peso	19,5333
INR	indisk rupie	70,9630

(1) Källa: Referensväxelkurs offentliggjord av Europeiska centralbanken.

15.9.2009

Europeiska unionens officiella tidning

C 222/8

Offentliggörande av en ansökan enligt artikel 6.2 i rådets förordning (EG) nr 510/2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel

2009/C 222/06

Genom detta offentliggörande tillgodoses den rätt till invändningar som fastställs genom artikel 7 i förordning (EG) nr 510/2006. Invändningarna måste komma in till kommissionen senast sex månader efter dagen för detta offentliggörande.

SAMMANFATTNING

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 510/2006

”TETTNANGER HOPFEN”

EG-nr: DE-PGI-0005-0528-14.03.2006

SUB ( ) SGB ( X )

I denna sammanfattning anges de viktigaste uppgifterna i produktspecifikationen i informationssyfte.

1. Behörig myndighet i medlemsstaterna:

Namn:

Bundesministerium der Justiz

Adress:

Mohrenstraße 37

10117 Berlin

DEUTSCHLAND

Tfn

+49 302025-70

Fax

+49 302025-8251

E-post:

—

2. Grupp:

Namn:

HVG Service Baden-Württemberg e.V.

Adress:

Kaltenberger Str. 5

88069 Tettnang

DEUTSCHLAND

Tfn

+49 754252136

Fax

+49 754252160

E-post:

j.weishaupt@tettnanger-hopfen.de

Sammansättning:

Producenter/bearbetningsföretag ( X ) Annan ( )

3. Produkttyp:

1.	Klass 1.8: Övriga produkter i bilaga I, humle

4. Produktspecifikation:

(Sammanfattning av kraven enligt artikel 4.2 i förordning (EG) nr 510/2006)

4.1 Namn:

”Tettnanger Hopfen”

4.2 Beskrivning:

Botanik: Humle hör till släktet hampväxter (cannabaceae) och ordningen Urticales. Humlen är dioik, dvs. på en och samma planta bildas enbart hon- eller enbart hanblommor. Det är honblommorna som odlas, eftersom dessa blommor bildar kottarna. Den skyddade geografiska beteckningen enligt förordning (EG) nr 510/2006 omfattar bara honväxter av humle och de förädlingsprodukter som framställs av dessa, främst humlepellets och humleextrakt. Humlekottarna består av täckblad, stjälk och själva kotten, och innehåller de för bryggerisektorn så värdefulla ingredienser som präglar ”Tettnanger Hopfen”. Humle är en kortdagsväxt, dvs. den växer i höjden så länge dagarna blir längre (långdag), och blommar från och med midsommar, när dagarna blir kortare (kortdag). Tack vare de gynnsamma tillväxtvillkoren (mark, nederbörd och medeltemperatur) uppnår ”Tettnanger Hopfen” till skillnad från humle i andra odlingsområden, en höjd på upp till 8,3 m (ställningarna i andra områden är i regel 7-7,5 m höga). ”Tettnanger Hopfen” är snabbväxande (upp till 30 cm per dag) och högerslingrande. ”Tettnanger Hopfen” är en benämning som omfattar aromasorter från odlingsområdet Tettnang. Utöver de viktigaste sorterna Tettnanger (sedan 1973 enhetligt ”Tettnanger Frühhopfen”, jfr. P. Heidtmann, Grünes Gold, 1994, s. 342) och Hallertauer Mittelfrüher odlas även sorterna Hallertauer Tradition och Perle. Sorten Tettnanger odlas uteslutande i odlingsområdet Tettnang.

Användning: ”Tettnanger Hopfen” används så gott som uteslutande (99 %) i ölbryggeriet (en liten del används inom läkemedelsindustrin). ”Tettnanger Hopfen” saluförs främst i bearbetad form som humlepellets, och i mindre utsträckning som humleextrakt, eftersom värdefulla aromater kan gå förlorade vid extraktion.

Beståndsdelar Humlens värdefulla beståndsdelar är bitterämnen (humlehartser), aromater (eteriska oljor) och garvsyror (polyfenol). Tettnang räknas som humleodlingsområde. ”Tettnanger Hopfen” har fått sitt världsrykte tack vare dess särskilda aromater, som består av över 300 eteriska oljor. Beskrivningen av aromen för ”Tettnanger Hopfen” omfattar adjektiv som blommig, citrusaktig, fruktig, vinbärsdoftande, sötaktig och kryddig. Sammanfattande beskrivs aromen för humle odlad i området Tettnang som harmonisk, intensiv och mild.

Därutöver delar humlehandeln officiellt in sorterna i kategorier som ”feinstes Aroma, Aroma, Bitterstoffhopfen, Hochalphahopfen”. 96 % av ”Tettnanger Hopfen” (sorterna Tettnanger och Hallertauer) hamnar i kategorin feinstes Aroma, resten (Perle och Hallertauer Tradition) i kategorin Aroma.

Eftersom många av de 300 aromkomponenterna ännu inte kan fastställas med mätning är det fortfarande de subjektiva aromintrycken som avgör för beslutsfattare och bryggeriernas upphandlare (upphandlarna luktar på humlen). Kännare definierar i sådana situationer ”Tettnanger Hopfen” som den finaste humlen.

4.3 Geografiskt område:

Det geografiska området omfattar odlingsområdet Tettnang. Detta består av följande: 1. I området kring Bodensjön kommunerna Eriskirch, Friedrichshafen, Hagnau am Bodensee, Immenstaad am Bodensee, Kressbronn am Bodensee, Langenargen, Markdorf, Meckenbeuren, Neukirch, Oberteuringen och Tettnang, 2. i Landkreis Ravensburg kommunerna Achberg, Amtzell, Berg, Bodnegg, Grünkraut, Ravensburg, Wangen im Allgäu (de tidigare kommunerna Neuravensburg och Schomburg), 3. i Landkreis Lindau (Bodensee) kommunerna Bodolz, Lindau (Bodensee), Nonnenhorn och Wasserburg (Bodensee).

4.4 Bevis på ursprung:

Humlens ursprung fastställdes för första gången 1929 i Hopfenherkunftsgesetz (lag om ursprung för humle) och övertogs i 1996 års Hopfengesetz (humlelag). Områdesnamnet ”Tettnang” är redan mer eller mindre skyddat sedan 1929 års lag, som förpliktande beteckning (med årgång och sort) på humleförpackningarna. Ursprung och spårbarhet för humlen från Tettnang garanteras sedan årtionden. Statligt certifierade sigillmästare/inspektörer förser alla förpackningar med sigill och följesedel i samband med vägningen: detta fungerar som ett ”födelsebevis” och omfattar följande: Ursprung, förbundsstat, odlingsområde, bearbetningsnivå, nummer på förpackningshallen, förpackningens vikt, antal förpackningar, sort och årgång. Humleodlaren ska dessutom på en s.k. Hopfenherkunftsbestätigung (ursprungsbevis för humlen) garantera produktens ursprung.

4.5 Framställningsmetod:

Odlingsåret i Tettnang varar från mars till september. ”Tettnanger Hopfen” förökas med skott från egen odling eller grannodlingar, men alltid till 100 % från området Tettnang. I april börjar humleodlaren förbereda marken (fräsa, harva). Humleodlarna i detta område kan först börja sitt arbete på våren, till skillnad från odlare i andra områden, där ställningstrådarna redan hängs upp på vintern. Detta beror på de ortstypiska ställningssystemen. I andra områden dominerar ett glest ställningssystem med en ställning per rad, medan man i Tettnang har 6 rader i ett s.k. Fach (ruta), och först därefter en körstig. I början eller mitten av april skärs plantorna av under jordytan för att bilda nya skott. Detta är ungefär 2-3 veckor senare än i andra områden, eftersom plantorna växer och mognar snabbare i Tettnang, till följd av de goda förhållandena. Tettnang har också högre ställningar än på annat håll (upp till 8,3 meter). På grund av de goda mark- och klimatförhållandena (vattenmängd, soltimmar) behöver humlen mer plats.

Nu måste trådarna spännas. Vid ställningarna fästs 8,5 meter långa trådar som förankras i marken. Av de cirka 50 skott som bildas på plantan fästs 4 vid den vertikala tråden. Sedan följer 2-3 gödslingar och besprutningar med bekämpningsmedel. I slutet av juni har humlen nått sin fulla höjd och övergår till blombildning. Typiskt för området är att man i denna fas tillåter marken kring plantorna att växa igen (ogräsmedel är inte tillåtet i detta område, en frivillig inskränkning som skiljer området från andra odlingsområden). Därför behöver marken inte heller bearbetas. Detta leder till ett tjockare humusskikt och luckrare, mindre eroderad mark.

Kring den 20 augusti börjar skörden. Blad, skott och kottar avlägsnas från stammen och rensas. Efter torkning (vid maximalt 62 grader, för att skona den fina aromen) och fuktning till ca. 11 % fukthalt förpackas humlen och transporteras till traktens förseglingshall, där den vägs, kontrolleras (för det oberoende kvalitetslaboratoriet), förseglas och certifieras. Därefter förädlas humlen till pellets och extrakt. Denna förädling äger inte rum i det geografiska området.

4.6 Samband med det geografiska området:

Redan 1150 dokumenteras humleodlingen i Tettnang (P. Heidtmann, Grünes Gold, 1994, s. 12). 1838 omnämns 14 bryggerier i trakten, varav 3 i själva staden Tettnang (v. Memminger, Beschreibung des Oberamts Tettnang, 1838, s. 62). Tre år senare har staden redan 6 bryggerier (P. Heidtmann, Grünes Gold, 1994, s. 13). Bryggeriägarna odlade sin egen humle. Planmässig odling infördes 1844, av underläkaren (Unteramtsarzt) Johann Nepomuk von Lentz tillsammans med 8 invånare i staden som såg det som en viktig gröda för detta gränsområde till vinodlingstrakter (P. Heidtmann, Grünes Gold, 1994, s. 15). Från och med 1860 utvidgades området till det äldre odlingsområdet kring Altshausen (fr.o.m. 1821, P. Heidtmann Grünes Gold, 1994, s. 14): 1864=91 ha, 1866=160 ha, 1875=400 ha, 1914=630 ha: P. Heidtmann Grünes Gold, 1994, s. 22. Sin största utvidgning upplevde området på 1990-talet, när det växte till 1 650 ha (EU- Hopfenmarkt-Bericht 1997, HVG-Bericht 1997). I området Tettnang selekteras och odlas endast aromhumle.

”Tettnanger Hopfen” odlas uteslutande på moränmark från Würm-istiden, den s.k. Niederterrassenschotter. Denna mark, med djupa grundvattenströmmar, gör att humlen utvecklar djupa rötter (upp till 2 meter). Samtidigt har den alltid tillgång till vatten, även vid extrem torka. Det milda klimatet, som påverkas av Bodensjön och av höjden över havet (400-600 m) spelar också en viktig roll för humlens arom.

Området erbjuder unika odlingsvillkor för humlen (medeltemperatur, soltimmar och nederbördsmängd). Genomsnittsvärdena under de senaste 30 åren (2009 års siffror) ligger långt över värdena för andra tyska odlingsområden, med en medeltemperatur på 9,4 grader, nästan 1 800 soltimmar och 1 136 mm årsnederbörd.

Marken och klimatförhållandena medför optimal tillväxt och kottbildning och ger humlen sin homogenitet. Universitetet i Hohenheim har bekräftat denna homogenitet hos Tettnanger Hopfen, för sorten Hallertauer Mittelfrüher från bryggeriet Anheuser/Busch. Dessutom undersöks alla humlepartier i Tettnangs humlelaboratorium för att kontrollera de yttre kvalitetskännetecknen (skadedjur, fukt, täckblad, sortrenhet och homogenitet). Varje år fastställs därvid en hög homogenitet.

Tettnanger Hopfen har därför blivit känd långt utanför odlingsområdet.

Dess fina arom har gjort den eftertraktad utanför humlemetropolen Tettnang, och humlen exporteras både till Japan och till USA. Det är ett särskilt tecken på uppskattning och kvalitet när bryggerier i USA trycker ”brewed with Tettnang Hops” på sina etiketter, vilket ofta förekommer. Priset för humle från Tettnang är alltid högt, på grund av produktens höga kvalitet (EU-årsrapporter under 1990-talet, Årsrapporter 1990-2000 från Bayerns Landesanstalt; P. Heidtmann, Grünes Gold, 1994, s. 368, 369). I humlestaden Tettnang lever befolkningen också med och för humlen. Detta speglas i de regionala strukturerna och evenemangen kring humleproduktionen. Sedan 1995 finns det till exempel ett humlemuseum i Tettnang, som dokumenterar humlekulturen. Intresserade turister kan följa den 4 km långa humlestigen och lära sig allt som är värt att veta om Tettnanger Hopfen. Den sammanlagt 42 km långa Tettnanger Hopfenschleife (humlerundan) ger cyklister möjlighet att lära känna odlingsområdet. Varje år i augusti, strax före skörden, anordnas en humlefest i Tettnang-Kau, där invånarna firar sitt ”gröna guld”. Sist men inte minst väljs vart annat år humlefurstar (en humledrottning och två humleprinsessor) som representerar Tettnang och des humle både internationellt och regionalt.

4.7 Kontrollorgan:

Namn:

Lacon GmbH

Adress:

Weingartenstr. 15

77654 Offenburg

DEUTSCHLAND

Tfn

+49 781919 3730

Fax

+49 781919 3750

E-post:

lacon@lacon-institut.org

4.8 Märkning:

—

15.9.2009

Europeiska unionens officiella tidning

C 222/12

Offentliggörande av ansökan i enlighet med artikel 6.2 i rådets förordning (EG) nr 510/2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel

2009/C 222/07

Genom detta offentliggörande tillgodoses den rätt till invändningar som fastställs genom artikel 7 i rådets förordning (EG) nr 510/2006. Invändningar måste komma in till kommissionen senast sex månader efter dagen för detta offentliggörande.

SAMMANFATTNING

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 510/2006

”PINTADEAU DE LA DRÔME”

EG-nr: FR-PGI-0005-0546-30.03.2006

SUB ( ) SGB ( X )

I denna sammanfattning anges de viktigaste uppgifterna i produktspecifikationen i informationssyfte.

1. Behörig myndighet i medlemsstaten:

Beteckning:

Institut National de l’Origine et de la Qualité

Adress

51 rue d’Anjou

75008 Paris

FRANCE

Tfn

+33 153898000

Fax

+33 142255797

E-post:

info@inao.gouv.fr

2. Grupp:

Beteckning:

Syndicat de défense du Pintadeau de la Drôme

Adress

ZA La Pimpie

26120 Montelier

FRANCE

Tfn

+33 475601500

Fax

+33 475599950

E-post:

pintadeau.drome2@freesbee.fr

Sammansättning:

Producenter/bearbetningsföretag ( X ) Annan ( )

3. Produkttyp:

Klass 1.1.

Färskt kött (och slaktbiprodukter)

4. Produktspecifikation:

(Sammanfattning av kraven i artikel 4.2 i förordning (EG) nr 510/2006)

4.1 Beteckning:

”Pintadeau de la Drôme”

4.2 Beskrivning:

”Pintadeau de la Drôme” är unga pärlhöns med följande karakteristika:

—	Det är fråga om unga pärlhöns vars yttersta bröstben är flexibelt, inte förbenat

—	Den aktuella sorten är långsamväxande, med grå-blå fjäderdräkt och mörka tarser

—	Fåglarna har en levande medelvikt vid slakt på 1 750 g (med 450 g marginal både uppåt och nedåt)

—	Slaktåldern är 87-100 dagar, slaktdagen inräknad

—	Köttet har typiska viltegenskaper: låg fetthalt, intensiv smak samt tät och fiberrik konsistens

”Pintadeau de la Drôme” saluförs i färskt tillstånd i följande former:

Hela:

—	Delvis urtagen, oförpackad

—	Redo för tillagning, oförpackad eller på tråg, inplastad

Styckade:

—	Styckningsdelar upplagda på tråg, inplastade eller under skyddande atmosfär

—	Styckningsdelar som säljs i lösvikt

4.3 Geografiskt område:

Uppfödning av ”Pintadeau de la Drôme” sker i ett geografiskt område som sträcker sig över 256 kommuner inom Drômeregionen, enligt följande:

—

Alla kommuner inom kantonerna Bourg de Péage, Crest-Nord, Crest-Sud, Le Grand-Serre, Grignan, Loriol-sur-Drôme, Marsanne, Montélimar I, Montélimar II, Pierrelatte, Romans I, Romans II, Saint-Donant-sur-l’Herbasse, Saint-Paul-Trois-Châteaux, Saint-Valler, Tain-l’Hermitage, Bourg-les-Valence och Portesles-Valence,

—	Kantonen Bordeaux, med undantag av kommunerna Bézaudun-sur-Bine, Bouvières och les-Tonils,

—	Kantonen Buis-les-Baronnies, med undantag av kommunerna Beauvoisin, Bellecombe-Tarendol, Bésignan, Plaisians, Poët-en-Percip, Rioms, Rochebrunne, la-Roche-sur-le-Buis, la-Rochette-du-Buis, Saint-Auban-sur-Ouvèze, Sainte-Euphémie-sur-Ouvèze, Saint-Sauveur-Gouvernet och Vercoiran,

—	Kantonen Chabeuil, med undantag av kommunen le-Chaffal,

—	Kantonen Die, med undantag av kommunerna Aix-en-Diois, Chamaloc, Laval-d’Aix, Marignac-en-Diois, Molières-Glandaz, Montmaur-en-Diois, Ponet-et-Saint-Auban, Romeyer, Saint-Andéol, Saint-Julien-en-Quint och Vachères-en-Quint,

—	Kantonen Dieulefit, med undantag av kommunerna Comps, Orcinas, Teyssières och Vesc,

—	Kantonen Nyons, med undantag av kommunerna Arpavin, Chaudebonne, Eyroles och Valouse,

—	Kantonen Rémuzat med undantag av kommunerna la-Charce, Chauvac-Laux-Montaux, Cornillac, Cornillon-sur-l’Oule, Lemps, Montferrand-la-Fare, Pelonne, Poët-Sigillat, Pommerol , Roussieux, Saint-May och Verclause,

—	Kantonen Saillans, med undantag av kommunerna la-Chaudière, Eygluy-Escoulin och Rimon-et-Savel,

—	Kantonen Saint Jean en Royans, med undantag av kommunerna Bouvante och Léoncel,

En allmän översikt av produktionsområdets marker visar att ytorna lätt värms upp och enkelt lufttorkar.

Samtliga kommuner inom området ligger på en medelaltitud under 500 meter. Endast tre av de nämnda kommunerna befinner sig på högre höjd än 500 meter över havet, men uppvisar ett för syftet fördelaktigt mikroklimat. Det rör sig om följande kommuner:

—	Poët-Celard (547 m), kantonen Bourdeaux

—	Gigors och Lozeron (585 m), kantonen Crest-Nord

—	Montréal les Sources (605 m), kantonen Rémuzat

Uppfödandet av ”Pintadeau de la Drôme” från det att fåglarna är en dag gamla fram till slakten, sker inom det geografiska området.

Kläckning, slakt och behandling av livsmedelsprodukten kan ske utanför det aktuella området.

4.4 Ursprungsintyg:

Samtliga led i produktionskedjan finns upptagna i en förteckning (kläckningsanläggningar, fodertillverkare, uppfödare, slaktanläggningar).

Varje parti ”Pintadeau de la Drôme” registreras genom kläckningsbevis, bevis av leverans av de dagsgamla fåglarna, bevis av sändningsparti till slaktare och slaktbevis, registrering av de etiketter som används för pärlhöns efter slakt och registrering av pärlhöns som deklasseras. Samtliga etiketter är numrerade. Varje slaktkropp ska märkas med en individuellt numrerad etikett och med ett sigill (slaktarens auktorisationsnummer på ett tredelat klistermärke som inte kan dras av i ett stycke) och/eller en etikett med sista förbrukningsdag, märkt med en livsmedelshygienstämpel eller slaktarens namn. En löpande kontroll av denna information garanterar att produktens ursprung kan spåras.

4.5 Uppfödningsmetod:

”Pintadeau de la Drôme” föds upp på följande vis.

—	Man använder sig av långsamväxande fåglar som härstammar från flera olika stammar men inom vilka fåglarna delar särdrag, fenotyper och organoleptiska egenskaper. Samtliga härstammar från Drômeregionen.

—

De utrymmen som används för uppfödning får innehålla maximalt 13 fåglar per kvadratmeter, och från och med levnadsvecka 6 till och med vecka 8, allt efter säsong, ska fåglarna ha tillgång till en voljär med en yta dubbelt så stor som byggnadens, minst två meter höga väggar och med fritt tillträde från kl. 9 på morgonen till och med skymning.

—

Fågelfodret är 100 % vegetabiliskt, innehåller mineraler och vitaminer och består under tillväxtfasen till och med slutskedet till åtminstone 70 % av spannmål, och från och med vecka 10 i slutfasen av druvkärnor. Fodret strös antingen ut eller serveras i konformade behållare med en vikt på maximalt 250 kg per 400 kvadratmeter.

—	Slaktåldern varierar från minimalt 87 dagar till maximalt 100 dagar.

—	Slaktkropparna sorteras vid slakteriet (urval av slaktkroppar med tunn hud, ”täckande” men inte för fet och utan tillsatt vatten, som motsvarar minst a-klass och som väger minst 850 g utan inälvor och 1 100 g delvis urtagen).

Samtliga moment sker i det geografiska området i fråga, med undantag för kläckning, slakt och förpackning som kan tas om hand utanför produktionsområdet.

4.6 Den geografiska bakgrunden:

Sambandet med det geografiska området grundar sig på följande.

Ur ett historiskt perspektiv

Ända från slutet av 1800-talet har man fött upp unga pärlhöns i området i fråga. Fåglarna föds upp i små antal på flera jordbruk i Drômeregionen och skickas till de större städerna i sydöstra Frankrike, där de anses vara en delikatess.

Experter utsedda av Valences ”tribunal de grande instance” (Drôme) kom 1969 fram till att uppfödningen av unga pärlhöns i Drôme går långt tillbaka i tiden. Försäljning av pärlhöns var vanligt mellan de två världskrigen, men går förmodligen tillbaka ända till innan första världskriget. Fakturor från trettiotalet ger oss en idé om handelns omfattning.

I våra dagar

Den aktuella beteckningens historiska betydelse bekräftades 1969, då Valences ”tribunal de grande instance” (Drôme) beslutade att den skulle ursprungsmärkas.

”Pintadeau de la Drôme” spelar en viktig roll i det regionala köket, och är särskilt populär bland innehavarna av regionens mer välkända restauranger.

Dess goda rykte har byggts upp bland annat genom bronsmedaljen 1996 i Frankrikes största tävling för jordbruksprodukter, Concours général agricole, och även genom väldigt populära matmässor, till exempel i Bryssel 1993, då fler än 1 500 personer från livsmedelsbranschen samlades.

I dag är ”Pintadeau de la Drôme” mycket populär bland konsumenterna – man hittar den faktiskt på flera av de regionala restaurangernas menyer. Vidare räknas den, enligt guideboken Promenade gourmande en Drôme — une table et une terroir, till en grupp ”regionala produkter av hög kvalité”.

Detta rykte har också bekräftats av en som marknadsundersökning som gjordes av Syndicat de défense du pintadeau de la Drôme i december 2005.

—	Mellan 75 % och 85 % av konsumenterna känner till ”Pintadeau de la Drôme”.

—	”Pintadeau de la Drôme” åtnjuter ett gott rykte hos distributörer och konsumenter i regionen Rhône-Alpes, och speciellt i Lyon-området.

Andra specifika egenskaper

Drôme är en region där fågeluppfödning länge varit en stor del av den från början mycket mångsidiga lantbrukssektorn. Under 1960-talet började jordbruken att specialisera sig; detta gäller även uppfödningen av ”Pintadeau de la Drôme”. De byggnader där uppfödningen sker är i dag specialanpassade för just uppfödningen av denna fågel och utrustade med voljärer som byggts efter lokala mått och seder.

Det kan vara intressant att notera att systemet med voljärer inte brukas i andra regioner där man föder upp ”Pintadeau de la Drôme”.

Uppfödarna i Drôme använder sig alltså av en uppfödningsmetod som är specifik för regionen, och som grundar sig på följande faktorer:

—	Användningen av fågelsläkten som härstammar från området. ”Pintadeau de la Drôme” är en långsamväxande sort. Avelstekniskt är sortens bakgrund väldokumenterad: den är resultatet av en korsning mellan flera fågelstammar, vilka alla härstammar från Drôme-området.

—

Ett idealiskt klimat i kombination med ett för regionen specifikt uppfödningssätt. Området för uppfödning av ”Pintadeau de la Drôme” är tydligt avgränsat till de bäst lämpade zonerna och de bäst dränerade jordmånerna. Det soliga klimatet i Drôme-området gynnar pärlhönsens utveckling, och det betyder även att fåglarna kan tillbringa tid i utomhusvoljären. På det sättet kan uppfödningen av fåglarna ske i harmoni med deras naturliga beteendemönster, och de åtnjuter en stor frihet i Drôme-dalens soliga, blåsiga klimat. Detta innebär att ”Pintadeau de la Drôme” får möjlighet att röra på sig ute i friska luften vilket direkt bidrar till den karakteristiska, mörka färgen på dess skinn och dess kött, och ger den dess låga fetthalt.

—	Utfodring av fåglarna med lokal föda. ”Pintadeau de la Drôme” ska endast utfodras med spannmål, och spannmålsprodukter utgör huvuddelen (70 % av tillväxtperioden och slutfasen) av pärlhönsens föda. Födan odlas till stor del i Drômeregionen (majs, vete och korn).

Från och med den tionde levnadsveckan matas fåglarna med vindruvskärnor. Faktiskt brukade varje gård av gammal regional sed inom fågeluppfödningen ge fåglarna fruktmos från vinpressarna och fruktkött från vindestilleringen (förr tillverkade de flesta jordbruken i Drôme vin endast för eget bruk). De som var med på den tiden berättar om hur fruktmoset från pressarna och fruktköttet från destilleringen gavs till gårdens fjäderfä, och att pärlhönsen var galna i druvkärnor.

Denna gamla, traditionella sed utövas fortfarande i våra dagar, och även om druvkärnorna nuförtiden inte längre kommer från den egna gården förblir de, i egenskap av fågelföda, en av de detaljer som ger ”Pintadeau de la Drôme” dess speciella karaktär.

Den gamla traditionen att i slutskedet mata fåglarna med kärnor bidrar med en smakmässig förbättring. En smakanalys visar att den viltsmaken faktiskt blir ännu intensivare, och att köttet blir fastare och mer fiberrikt.

4.7 Kontrollinstans:

Namn:

Qualite-France SA

Adress

Le Guillaumet

60 Avenue du Général De Gaulle

92046 Paris La Defense Cedex

FRANCE

Tfn

+33 141970074

Fax

+33 141970832

E-post:

—

4.8 Märkning:

I märkningen ska beteckningen ”Pintadeau de la Drôme” ingå

Produktspecifikationen har offentliggjorts på följande webbplats:

http://www.inao.gouv.fr/repository/editeur/pdf/CDCIGP/CDCPintadeauDeLaDrome.pdf

15.9.2009

Europeiska unionens officiella tidning

C 222/16

Offentliggörande av en ansökan i enlighet med artikel 6.2 i rådets förordning (EG) nr 510/2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel

2009/C 222/08

Genom detta offentliggörande tillgodoses den rätt till invändningar som fastställs i artikel 7 i rådets förordning (EG) nr 510/2006. Invändningar ska komma in till kommissionen senast sex månader efter dagen för detta offentliggörande.

SAMMANFATTNING

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 510/2006

”PEMENTO DA ARNOIA”

EG nr: ES-PGI-0005-0510-15.11.2005

SUB ( ) SGB ( X )

I denna sammanfattning anges de viktigaste uppgifterna i produktspecifikationen i informationssyfte.

1. Behörig myndighet i medlemsstaten:

Namn:

Subdirección General de Calidad y Agricultura Ecológica — Dirección General de Industrias y mercados agroalimentarios — Secretaría General de Medio Rural del Ministerio de Medio Ambiente, y Medio Rural y Marino de España

Adress:

Paseo Infanta Isabel, 1

28071 Madrid

ESPAÑA

Tfn

+34 913475394

Fax

+34 913475410

E-post:

sgcaae@mapya.es

2. Grupp:

Namn:

Cooperativa Hortoflor 2 SCG

Adress:

Barbantes-estación. Cenlle (Ourense)

ESPAÑA

Tfn

+34 988280402

Fax

+34 988280399

E-post:

hortoflor@hortoflor.com

Sammansättning:

Producent/bearbetningsföretag ( X ) Annan ( )

3. Produkttyp:

Klass 1.6

– Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade.

4. Produktspecifikation:

(sammanfattning av de föreskrifter som anges i artikel 4.2 i förordning (EG) nr 510/2006)

4.1 Beteckning:

”Pemento da Arnoia”

4.2 Beskrivning:

Spanskpeppar som omfattas av den skyddade geografiska beteckningen (SGB) ”Pemento da Arnoia” är en ekotyp av sorten Capsicum annuum L som traditionellt odlas i produktionsområdet. Den är avsedd för förtäring och saluförs i färskt tillstånd. Den plockas innan den är mogen, med följande egenskaper:

Fysikaliska och organoleptiska egenskaper:

—	Form: Konisk eller klockformad med tre eller fyra kamrar och fyra skiljeväggar och ett varierande antal väl utbildade längsgående membran.

—	Spets: kluven eller rundad.

—	Stjälkfästet är bulligt.

—	Skal: slätt och glansigt, ljusgrönt till färgen.

—	Ungefärlig vikt: 50–90 gram per frukt.

—	Ungefärlig längd: 7,5 till 11 cm

—	Ungefärlig tjocklek: 5 till 7 cm

—	Fruktväggens ungefärliga tjocklek: 2,6 till 7,7 mm

—	Längssnitt: Trapetsoid

—	Organoleptiska egenskaper: intensiv arom och söt smak, mycket lite sting.

Näringsvärde (medelvärden):

—	Kemikalisk sammansättning (uttryckt i g/100 g färskvikt): protein (0,80), kolhydrater (3,84), fibrer totalt(1,63), fett (0,22), vitamin C (109 mg/100 g färskvikt).

—	Spårelement (uttryckt i g/100 g torrvikt): Kalium (2.91), Magnesium (0,14), Kalcium (0.08), Natrium (0,015).

4.3 Geografiskt område:

Produktionsområdet för den skyddade geografiska beteckningen ”Pemento da Arnoia” omfattar 23 km2 och består av kommunen A Arnoia och församlingen Meréns i kommunen Cortegada. Hela området ingår i distriktet O Ribeiro i västra delen av provinsen Ourense i den södra autonoma regionen Galicien. Produktionsområdet ligger på de nedre sluttningarna av floden Arnoias floddal.

4.4 Bevis på ursprung:

Produktens spårbarhet garanteras genom att den kan identifieras i varje produktions- och saluföringsled.

För sin granskning av om produktspecifikationen följs ska kontrollorganet förvalta ett uppdaterat register över producenter och odlingar.

Endast spanskpeppar som i enlighet med produktspecifikationen och kompletterande normer odlas på mark och av producenter som är registrerade i detta får omfattas av den skyddade geografiska beteckningen ”Pemento da Arnoia”.

De registrerade är också förpliktigade att deklarera producerade och saluförda spanskpepparkvantiteter genom noteringar i motsvarande register. Kontrollorganet ska kontrollera om de av förpackarna saluförda kvantiteterna överensstämmer med jordbrukarnas levererade produktion och om den senare överensstämmer med den agronomiska avkastningen från de registrerade odlingarna.

Alla registrerade fysiska eller juridiska personer, odlingar, lager, industrier och produkter ska omfattas av kontrollorganets inspektioner och kontroller. Syftet är att granska om de skyddade produkterna uppfyller kraven i produktspecifikationen och kompletterande normer. Kontrollerna ska grundas på inspektioner av odlingar, lager och industrier samt på granskning av dokumentation. Det ska kontrolleras om de beskrivna fysiska egenskaperna enligt punkt 4.2 i detta dokument är uppfyllda och bekräftas att de skördade paprikorna är hela, saknar sjukdomar, är rena och saknar defekter och skador. Dessutom kan resthaltsanalyser genomföras för att kontrollera att halterna av bekämpningsmedel ligger under gällande gränsvärden.

4.5 Framställningsmetod:

Plantor och frukter som används för att samla utsäde för förökning väljs ut på traditionellt sätt av odlarna. Dessa använder sitt kunnande för att välja plantor med optimala egenskaper (storlek, form och utseende) för produktion av högklassig spanskpeppar.

Framställningen sker på följande sätt:

Förökning och plantering:

Den mogna frukten (röd) torkas, och fröna gröps ut. Såddbänkarna förbereds i januari. En varm drivbänk används för att främja grodden, därefter täcks groddarna med plasttunnlar. Plantorna planteras om på friland i mitten av mars, med ett plantavstånd på ca. 50 cm × 40 cm.

Produktionsbegränsningar:

Högsta tillåtna avkastning är 40 000 kg per ha.

Odlingsinsatser:

Bevattning är en förutsättning för att denna gröda ska utvecklas optimalt, och plantorna måste vattnas vid roten för att undvika skador på blommor och frukt.

Organisk gödning tillförs en gång som förrådsgödsling (ko- eller hönsgödsel).

Skadegörare och sjukdomar förebyggs på följande sätt: Desinfektion av frön, behandling av såbäddar. Om bekämpningsmedel krävs, ska de använda verksamma ämnena ha mindre miljöpåverkan, vara mer effektiva, mindre giftiga och innebära mindre problem med resthalter, mindre påverkan på nyttodjur och mindre resistensproblem.

Skörd:

Spanskpepparn skördas manuellt innan den är mogen och när den enligt jordbrukarnas erfarenhet är lämplig för saluföring och har de fysiska egenskaper som beskrivs i punkt 4.2. Skörden sker i så många omgångar som krävs, med utrustning (redskap, lådor eller kärl etc.) och mänskliga insatser som inte skadar produkten. Transport och lagring: Spanskpepparn förflyttas i fasta behållare för att undvika att den kläms. Den hälls ut så att fritt fall i möjligaste mån undviks.

Transport och lagring:

Spanskpepparn förflyttas i fasta behållare för att undvika att den kläms. Den hälls ut så att fritt fall i möjligaste mån undviks. Lagringsutrymmena ska luftas rätt.

Saluföring:

Frukterna saluförs i nät på 500 eller 1 000 g. Näten ska vara av ett material som tillåts i livsmedelslagstiftningen. Även andra presentationsformer är tänkbara, förutsatt att de inte inverkar negativt på produktens kvalitet. Saluföringsperioden ska vara mellan den 1 juni och den 15 oktober, men kan ändras av kontrollorganet om detta motiveras av säsongens väderförhållanden och produktens egenskaper.

4.6 Samband:

Denna spanskpeppar är en lokal ekotyp som odlats i det angivna geografiska området sedan urminnes tider. Till följd av den begränsade produktionen och distributionen under årens lopp har odlingen knappast spritt sig utanför det geografiska området.

Till följd av spanskpepparns popularitet startade man 1980 en spanskpepparfestival (Festa do Pemento), som förklarades till turistattraktion och ska värva för de gastronomiska fördelarna med ”Pemento da Arnoia”. Festivalen äger rum varje år under första helgen i augusti. Det bör också noteras att ”Pemento da Arnoia” ofta nämns i gastronomiska guideböcker, där det beskrivs vilka kulinariska egenskaper den har och hur den kan tillagas.

Dess goda rykte beror på en kombination av många faktorer, som växtmaterial, mark och mikroklimat i de dalgångar där spanskpepparn odlas.

Växtmaterial:

De lokala odlarnas traditioner när det gäller att bibehålla och välja ut de bästa plantorna och anpassa produktionstekniken till lokala förhållanden har lett till en produkt med mycket gott rykte grundat på dess särskilda egenskaper och kvalitet.

Klimatförhållanden:

Klimatet i slutdelen av floddalen Arnoia är särskilt lämpat för odling av ekotypen Arnoia, och det förklarar varför denna sort har odlats här under så lång tid, och hur den fått sina särskilda egenskaper.

”Pemento da Arnoia”, liksom de flesta paprikor, har höga krav på ljus, och trivs därför på produktionsområdets sydvästläge och i dess temperaturer, som har stor inverkan på vissa produktegenskaper som dess höga fetthalt.

För att fröna ska gro krävs en minimitemperatur på 13 °C, och denna uppnås i området från och med tredje veckan i april. Den optimala temperaturen för fruktens utveckling ligger mellan 20 och 25 °C på dagen och 16 och 18 °C på natten, vilket är den typiska temperaturen i området mellan juni och september. Den genomsnittliga månadstemperaturen under denna period varierar i Arnoia mellan 20,5 och 23,1 °C dagtid och 16 och 17,9 °C på natten.

Markens egenskaper:

Marken i området gör det ännu lämpligare för paprikaodling: den består av leriga, sandiga jordar som är rika på organiskt material. Jordarna är väldränerade och luftig, vilket möjliggör regelbunden bevattning (växten är känslig för torka varför marken måste hållas fuktig) utan att marken blir vattensjuk (vilket kan leda till kvävning och toppröta på frukten).

4.7 Kontrollorgan:

Namn:

Instituto Galego da Calidade Alimentaria (INGACAL)

Adress:

Rúa Fonte dos Concheiros, 11 Bajo

15703 Santiago de Compostela

ESPAÑA

Tfn

+34 881997276

Fax

+34 981546676

E-post:

ingacal@xunta.es

INGACAL är ett offentligt organ, underställt den galiciska regionregeringens landsbygdsdepartement.

4.8 Märkning:

Saluförd spanskpeppar med den skyddade geografiska beteckningen ”Pemento da Arnoia” ska ha en för handelsbruk avsedd etikett med den aktuella odlarens/förpackarens varumärke och en kontrolletikett med alfanumerisk kod med löpande numrering, godkänd av kontrollorganet och med logotypen för den skyddade geografiska beteckningen.

Både på etiketten och kontrolletiketten ska den skyddade geografiska beteckningen ”Pemento da Arnoia” anges.

		ISSN 1725-2504 doi:10.3000/17252504.C_2009.222.swe
Europeiska unionens officiella tidning		C 222

Svensk utgåva	Meddelanden och upplysningar	52 årgången 15 september 2009

Informationsnummer	Innehållsförteckning	Sida
	II Meddelanden
	MEDDELANDEN FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER OCH ORGAN
	Kommissionen
2009/C 222/01	Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende COMP/M.5467 – RWE/Essent) ( 1 )	1

	IV Upplysningar
	UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER OCH ORGAN
	Kommissionen
2009/C 222/03	Eurons växelkurs	5

	V Yttranden
	ADMINISTRATIVA FÖRFARANDEN
	Europaparlamentet
2009/C 222/04	Meddelande om rekrytering PE/119/S	6

	FÖRFARANDEN FÖR GENOMFÖRANDE AV KONKURRENSPOLITIKEN
	Kommissionen
2009/C 222/05	Förhandsanmälan av en koncentration (Ärende COMP/M.5519 – E.ON/Electrabel Acquired Assets) ( 1 )	7

	ANDRA AKTER
	Kommissionen
2009/C 222/06	Offentliggörande av en ansökan enligt artikel 6.2 i rådets förordning (EG) nr 510/2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel	8

2009/C 222/07	Offentliggörande av ansökan i enlighet med artikel 6.2 i rådets förordning (EG) nr 510/2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel	12

2009/C 222/08	Offentliggörande av en ansökan i enlighet med artikel 6.2 i rådets förordning (EG) nr 510/2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel	16

	III Förberedande rättsakter
	Rådet
2009/C 222/02	Initiativ från Konungariket Belgien, Republiken Tjeckien, Förbundsrepubliken Tyskland, Konungariket Spanien, Republiken Frankrike, Republiken Ungern, Konungariket Nederländerna, Republiken Slovakien, Republiken Finland, Konungariket Sverige, Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland om rådets beslut 2009/…/RIF av den … om inrättande av ett europeiskt nätverk för förebyggande av brottslighet (EUCPN) och om upphävande av beslut 2001/427/RIF	2