19.7.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 182/1

(1)

Den (8 juli 2008) granskade rådet Belgiens uppdaterade stabilitetsprogram, som omfattar perioden 2007–2011 (2).

(2)

Under de senaste tio åren har BNP-tillväxten i genomsnitt varit ca 2,25 %, något över den genomsnittliga tillväxttakten i euroområdet. Denna relativt höga BNP-tillväxt ledde till att arbetslösheten minskade, medan sysselsättningsgraden (särskilt för unga och äldre arbetstagare) och antalet arbetade timmar låg kvar på en låg nivå, vilket återspeglar högt skattetryck på arbete och stelheter på arbetsmarknaden, låga krav på att arbetslösa ska söka jobb och låg faktisk pensionsålder.

Budgeten har sedan 2000 (med undantag av 2005) varit mer eller mindre i balans och skuldkvoten, som har minskat från 134 % av BNP år 1993 till 108 % av BNP år 2000 fortsatte sin imponerande nedgång och är nu mindre än 85 % av BNP. En ökad sysselsättningsgrad tillsammans med en mer ambitiös budgetsituation för de offentliga finanserna, skulle bidra till de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet.

(3)

Enligt programmets bakomliggande makroekonomiska scenario kommer den reala BNP-tillväxten sjunka från 2,8 % 2007 till 1,9 % 2008 och stabiliseras runt 2 % under de kommande åren. Mot bakgrund av nu tillgängliga uppgifter (3) förefaller scenariot för 2008 och 2009 att bygga på antaganden om gynnsam tillväxt med tanke på de försämrade yttre förutsättningarna och den högre inflationen sedan prognoserna i programmet slutfördes. Antagandena om tillväxten 2010–2011 förefaller i stort sett rimliga. I uppdateringen av programmet förväntas inflationen öka till 3,0 % 2008 och sedan minska till 1,75 % under perioden 2009–2011. Programmets inflationsprognoser för 2008–2009 förefaller något låga med tanke på den påtagliga ökningen av råvarupriserna och priserna för förädlade livsmedel under de senaste månaderna. Dessutom förefaller prognoserna för sysselsättningstillväxten på omkring 1 % per år i det uppdaterade programmet vara relativt höga med tanke på att BNP-tillväxten var lägre än vad den hade kunnat vara under hela programperioden. Medan programmets prognoser avseende löneökningar är något låga för 2008, förefaller de höga för de efterföljande åren (3,25–3,5 %), särskilt i jämförelse med den beräknade låga inflationstakten.

(4)

För 2007 uppgick underskottet i de offentliga finanserna till 0,2 % av BNP, jämfört med det mål, ett överskott på 0,3 % av BNP, som angavs i den föregående uppdateringen av stabilitetsprogrammet. Det sämre utfallet 2007 berodde främst på att utgifterna ökade mer än beräknat och inträffade trots en positiv överraskning på tillväxtsidan. Att utgifterna ökade mer än förväntat återspeglade framför allt en kraftig ökning av bidrag till företag inom ramen för systemet med tjänstekuponger och mindre effekter än förväntat av engångsåtgärder, huvudsakligen beroende på att ett antal planerade intäktsökande engångsåtgärder inte genomfördes. De sociala utgifterna var högre än planerat men detta uppvägdes i stort av att ett antal planerade intäktsökande engångsåtgärder inte genomfördes.

Genomförandet av budgeten för 2007 följde således inte helt och hållet uppmaningen i rådets yttrande av den 27 mars 2007 om den tidigare uppdateringen av stabiliseringsprogrammet (4) och Eurogruppens riktlinjer från april 2007 för finanspolitiken, eftersom oväntade extra inkomster användes till högre utgifter än vad som hade budgeterats.

(5)

Huvudmålet för programmets finanspolitiska strategi på medellång sikt är att successivt sänka den fortfarande höga skuldkvoten på ca 85 % av BNP år 2007 till omkring 71 % av BNP år 2011. Detta ska ske genom en gradvis uppbyggnad av nominella offentliga överskott till 1 % av BNP år 2011, med utgångspunkt i en balanserad budget 2008. Det primära överskottet, som har sjunkit sedan 2001 (från 7 % till 3,7 % av BNP 2007) väntas, parallellt med framstegen vad gäller skuldminskningen, öka till 4,4 % av BNP senast 2011. Till följd av att utfallet 2007 var sämre än väntat, ligger de finanspolitiska målen (både i nominella och strukturella termer) under hela programperioden lägre än i den tidigare uppdateringen. I enlighet med den allmänt vedertagna metoden beräknas det strukturella saldot förbättras från ett underskott på ca cirka 0,25 % av BNP 2007 till ett överskott på nästan 1,5 % av BNP 2011. I jämförelse med vad man räknade med i den tidigare uppdateringen av stabilitetsprogrammet kommer målet på medellång sikt – ett överskott på 0,5 % av BNP i strukturella termer (dvs. konjunkturrensat och exklusive engångsåtgärder eller andra tillfälliga åtgärder) – att uppnås först ett år senare, nämligen 2009. Justeringen sker både på utgifts- och intäktssidan. Den planerade utgiftsminskningen på 0,7 procentenheter av BNP i nominella termer kan i huvudsak tillskrivas minskade ränteutgifter till följd av att skuldkvoten beräknas minska. Intäktsökningen uppgår till 0,5 % av BNP och beror på att skattebaserna förväntas öka. Till skillnad från vad som anges i den tidigare uppdateringen anges det uttryckligen i programmet att engångsåtgärder inte kommer att användas igen efter 2008.

(6)

Utfallet för de offentliga finanserna kan komma att bli sämre än vad som anges i programmet. För det första kan de makroekonomiska villkoren komma att bli sämre än vad som beräknas i programmet, särskilt under 2008 och 2009. Framför allt kan de positiva antagandena avseende sysselsättning, löner och konsumtionsökning ha lett till att skatteintäkterna har överskattats. Dessutom verkar den förväntade allmänna skatteelasticiteten något hög under 2008. När det gäller primära utgifter, innehåller programmet inga åtgärder som verkar nödvändiga för att uppnå den planerade anpassningen mot bakgrund av ökande åldersrelaterade kostnader och beräkna relativt kraftiga löneökningar. Om man bortser från minskningen av räntekostnaderna, är sammansättningen av anpassningen dessutom kraftigt inriktad på intäktssidan, vilket möjligen minskar anpassningens hållbarhet. Medan budgeten i stort sett var i balans under de senaste åren, sköts de eftersträvade budgetöverskotten på framtiden. Trots de goda makroekonomiska villkoren under 2007 nåddes inte målet för de offentliga finanserna, till följd av att landet saknade en regering med fullständiga befogenheter efter parlamentsvalen i juni. Det förefaller nödvändigt med kompletterande åtgärder under 2008 för att uppnå målet. Mot bakgrund av ovan nämnda risker när det gäller de makroekonomiska utsikterna och målen för de offentliga finanserna, är det troligt att utvecklingen av skuldkvoten blir något mindre positiv än vad som förutspås i programmet, även om skulden stadigt fortsätter att minska.

(7)

Mot bakgrund av denna riskbedömning är det möjligt att den finanspolitiska inriktning som redovisas i programmet inte är tillräckligt ambitiös för att det medelfristiga målet för de offentliga finanserna med säkerhet ska kunna uppnås senast 2009, såsom planeras i programmet. Under hela perioden kommer emellertid en tillräcklig säkerhetsmarginal att skapas för att underskottet inte ska riskera att överskrida referensvärdet 3 % av BNP vid normala konjunktursvängningar. Ytterligare strukturella åtgärder för de offentliga finanserna bör vidtas under 2008 inom ramen för den planerade budgetkontrollen i syfte att öka anpassningstakten mot målet på medellång sikt.

På så vis kommer man att säkerställa att målet balans i de offentliga finanserna uppnås 2008 utan negativa överraskningar i fråga om tillväxten. Under 2009 bör den understödjas av åtgärder, i synnerhet på utgiftssidan, för att vara i linje med det referensvärde, en förbättring på 0,5 % av BNP, som anges i stabilitets- och tillväxtpakten och för att uppnå målet för de offentliga finanserna på medellång sikt. Rådet noterar också att budgetplanerna för 2008 inte är helt i överensstämmelse med Eurogruppens riktlinjer från april 2007 för finanspolitiken. Även om skuldkvoten kan komma att minska mindre än vad som förutspås i programmet, verkar den minska tillräckligt i riktning mot referensvärdet över programperioden.

(8)

Belgien förefaller att vara utsatt för medelstora risker med avseende på de offentliga finansernas hållbarhet. De långsiktiga effekterna på de offentliga finanserna av befolkningens åldrande är större än snittet i EU-27, främst till följd av en relativt stor ökning av pensionsutgifterna som andel av BNP under de kommande årtiondena. Den faktiska pensionsåldern i Belgien är en av de lägsta i EU och att höja den är målet för generationspakten, som innebär ett antal förändringar av pensionssystemet. Även om denna reform innebär ett steg i rätt riktning, visar nationella prognoser att den inte skulle minska hållbarhetsklyftorna. Den situation för de offentliga finanserna 2007 som förutses i programmet bidrar, även om den är något sämre än utgångsläget i det föregående programmet, till att kompensera de beräknade långsiktiga effekterna på de offentliga finanserna av den demografiska utvecklingen. Den är dock inte tillräcklig för att helt kompensera det framtida utgiftstrycket. Om man bibehåller höga primära överskott på medellång sikt, får ner skuldkvoten under fördragets referensvärde och genomför ytterligare åtgärder för att ta itu med den betydande ökningen av åldersrelaterade utgifter, skulle detta minska riskerna för de offentliga finansernas hållbarhet.

(9)

Stabilitetsprogrammet förefaller i viss utsträckning överensstämma med genomföranderapporten om det nationella reformprogrammet från oktober 2007. I synnerhet ser båda rapporterna de offentliga finansernas hållbarhet mot bakgrund av en åldrande befolkning som en viktig utmaning för den belgiska ekonomin. Stabilitetsprogrammet innehåller dock varken någon kvalitativ bedömning av de samlade effekterna enligt rapporten från oktober 2007 om genomförandet av det nationella reformprogrammet, inom ramen för strategin för de offentliga finanserna på medellång sikt, eller några systematiska upplysningar om de direkta budgetkostnader eller besparingar som de viktigaste reformerna i de nationella reformprogrammen skulle medföra. Däremot beaktar beräkningarna av de offentliga finanserna effekterna av de åtgärder som redan genomförts på grundval av det nationella reformprogrammet.

(10)

Programmets finanspolitiska strategi överensstämmer i stort med de länderspecifika allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken som ingår i de integrerade riktlinjerna och med de finanspolitiska riktlinjer för medlemsstaterna inom euroområdet som utfärdats inom ramen för Lissabonstrategin.

(11)

När det gäller uppgiftskraven i uppförandekoden för stabilitets- och konvergensprogram, saknar programmet vissa obligatoriska och frivilliga uppgifter (5).

i)

genomföra ytterligare strukturella åtgärder för de offentliga finanserna, för att säkerställa att målet balans i de offentliga finanserna uppnås 2008 utan negativa överraskningar i fråga om tillväxten, och säkerställa att målet på medellång sikt uppnås 2009 genom en strukturell anpassning motsvarande 0,5 % av BNP som riktmärke, bland annat genom att genomföra kompletterande strukturella åtgärder, i synnerhet på utgiftssidan,

ii)

mot bakgrund av den fortfarande höga skuldnivån och den beräknade ökningen av de åldersrelaterade utgifterna fortsätta att ta itu med de offentliga finansernas hållbarhet på lång sikt genom höga strukturella primära överskott och genom reformer för att öka sysselsättningsgraden och den potentiella tillväxten samt hålla tillbaka de åldersrelaterade budgetkostnaderna.

19.7.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 182/6

(1)

Den (8 juli 2008) behandlade rådet Polens uppdaterade konvergensprogram som omfattar perioden 2007–2010 (2).

(2)

Polen har nyligen lyckats minska inkomstklyftan mot EU-genomsnittet i och med att den reala BNP-tillväxten ökade från omkring 4,5 % i genomsnitt 2003–2005 till över 6 % 2006–2007. Tack vare den sysselsättningsintensiva produktionsökningen förbättrades situationen på arbetsmarknaden avsevärt och arbetslösheten sjönk från nästan 20 % 2003 till 9,5 % 2007. Den sjunkande arbetslösheten beror, vid sidan av en enorm ökning av sysselsättningen, på en krympande arbetsstyrka på grund av migration. Snedvridning av incitamenten för arbete, som förstärks av den stora emigrationen, ökar arbetskraftsbristen i vissa sektorer. Den alltmer ansträngda arbetsmarknaden pressar lönerna uppåt, vilket tillsammans med högre mat- och oljepriser har en negativ inverkan på HIKP-inflationen, som man visserligen lyckades hålla på en måttlig nivå under en period från 2005 fram till första halvåret 2007, men som ökade avsevärt i slutet av 2007. Efter att ha nått sin högsta punkt på 6,25 % av BNP 2003 gick det offentliga underskottet i genomsnitt ned med över en procentenhet per år, för att nå 2 % av BNP 2007. De senaste åren har resultaten i allmänhet varit bättre än målen tack vare positiva överraskningar i fråga om tillväxt, som lett till extraordinära intäkter, samt ett ofullständigt genomförande av utgiftsplaner. Den fortsatta konsolideringen av de offentliga finanserna kommer på ett avgörande sätt att bero på reformen av systemet för sociala transfereringar (framför allt förtidspensioner och invaliditetsersättningar) och ett ökat deltagande på arbetsmarknaden.

(3)

I programmets bakomliggande makroekonomiska scenario räknar man med att den reala BNP-tillväxten gradvis kommer att minska från 6,5 % år 2007 till i genomsnitt 5,2 % under resten av programperioden. Mot bakgrund av tillgängliga uppgifter (3) verkar scenariot bygga på rimliga tillväxtantaganden. Programmets beräkningar av inflationen verkar vara i underkant, vilket beror på något optimistiska antaganden om importpriser och en relativt liten ökning av den nominella ersättningen per anställd.

(4)

Det offentliga underskottet för 2007 uppgick till 2,0 % av BNP, jämfört med beräkningen på 3,4 % i konvergensprogrammet från november 2006. Huvudskälet var betydligt högre real och nominell BNP-tillväxt än vad som antogs i november 2006, men utgifterna stramades också åt. Framför allt gjorde företagens höga lönsamhet det möjligt att hålla tillbaka ökningen av subventionerna, samtidigt som den snabbt minskande arbetslösheten och den genom Hausnerplanen (4) avskaffade indexeringen också begränsade ökningen av sociala transfereringar. Dessutom var ersättningarna till anställda i den offentliga sektorn lägre än planerat. Slutligen var de offentliga investeringarna lägre än beräknat på grund av att EU-medel utnyttjades i mindre utsträckning än planerat. Totalt var utgifternas andel av BNP 1,5 procentenheter lägre än vad som beräknades i november 2006. På intäktssidan var intäkterna från indirekta skatter och sociala avgifter bättre än beräkningarna från november 2006, vilket huvudsakligen berodde på att sysselsättningen och lönerna ökat mycket. Dessa positiva överraskningar uppvägdes av sämre resultat för andra inkomstposter (direkta skatter på grund av höjda skatteskikt). Totalt sett ledde detta till en inkomstkvot strax under den planerade. I och med att det strukturella saldot förbättrades med omkring 1,5 procentenhet följde genomförandet av budgeten mer än väl uppmaningen i rådets yttrande av den 27 februari 2007 om den föregående uppdateringen av konvergensprogrammet (5).

(5)

Det viktigaste målet för budgetstrategin är en varaktig minskning av det strukturella underskottet i de offentliga finanserna (dvs. det konjunkturrensade saldot exklusive engångsåtgärder och andra tillfälliga åtgärder) i syfte att uppnå målet på medellång sikt för de offentliga finanserna, som är ett strukturellt underskott på 1 % av BNP 2011, dvs. ett år efter programperioden. Detta är i enlighet med det tidigare konvergensprogrammet, enligt vilket målet på medellång sikt skulle uppnås ”efter 2010”. Efter att ha försämrats med 0,5 procentenheter till 2,5 % av BNP 2008 planeras en förbättring av det nominella underskottet till 1,5 % till 2010. Det primära saldot följer en liknande utveckling och beräknas öka från – 0,2 % av BNP 2008 till 0,8 % 2010. Mot bakgrund av avtagande produktionsökning förväntas ändringarna av det strukturella saldot, som beräknats i enlighet med den allmänt vedertagna metoden, bli större och det strukturella underskottet minska från omkring 2,75 % av BNP 2008 till strax över 1 % 2010. Anpassningen av de offentliga finanserna är utgiftsbaserad och tyngdpunkten ligger på 2009 och 2010. År 2008 beror det försämrade underskottet framför allt på den kraftigt ökade investeringskvoten och en stor sänkning av de sociala avgifterna (som delvis uppvägs av en ökning av andra intäkter). Under 2009–2010 kommer konsolideringen främst att uppnås genom återhållsamhet när det gäller ersättningar till anställda, sociala transfereringar och förbrukning av insatsvaror i produktionsledet. Den planerade takten för minskningen av underskottet mellan 2007 och 2009 är lägre än i den förra uppdateringen. Startpunkten (2007) och vart och ett av de nya underskottsmålen från uppdateringen av konvergensprogrammet från mars 2008 är dock bättre än målen i uppdateringen från november 2006.

(6)

Riskerna i budgetberäkningarna i programmet förefaller på det hela taget väl uppvägda för 2008, men budgetutfallen kan därefter komma att bli sämre än vad som beräknats. Underskottsmålet för 2008 enligt programmet är det samma som i vårprognosen från 2008 (2,5 % av BNP). Uppgifterna om in- och utbetalningar i statsbudgeten för första kvartalet 2008 tyder på att intäkterna kommer att vara större än enligt budgetberäkningarna, men programmet utgår från en aningen högre tillväxt än i kommissionens vårprognos från 2008 och det fortfarande ökande lönetrycket i den offentliga sektorn utgör en risk för de offentliga finanserna.

På andra sidan kommer en högre inflation än vad som antogs i programmet att minska utgiftskvoten 2008 eftersom utgifterna huvudsakligen fastställs i nominella termer. Under 2009 kan dock den högre inflationen från 2008 stimulera löneökningar i den offentliga sektorn och leda till högre pensioner och sociala förmåner än vad som antas i programmet, och detta kan förstärkas ytterligare av den reform av indexeringsmekanismen som från och med 2008 knyter sociala förmåner inte bara till konsumentpriser utan också delvis till löner. Skattesänkningar har redan antagits av Europaparlamentet men de åtgärder som ska uppväga detta har ännu inte fastställts och genomförts. Om den höga sysselsättningstillväxt som regeringen utgår från inte kan bibehållas kan det bli besvärligt att efter 2008 fortsätta med den konsolidering av de offentliga finanserna som 2006–2007 byggde på en sysselsättningsintensiv tillväxt. På andra sidan har saldot i de offentliga finanserna utvecklats på ett bra sätt: Intäkterna har ofta visat sig vara högre än beräknat medan utgifterna varit lägre än planerat.

(7)

Med tanke på denna riskbedömning förefaller programmets finanspolitiska inriktning vara förenlig med en varaktig korrigering av det alltför stora underskottet senast 2007, i enlighet med rådets rekommendation. En säkerhetsmarginal mot överskridande av underskottsgränsen på 3 % av BNP kan dock inte säkerställas under programperioden. Dessutom är det möjligt att den finanspolitiska inriktning som redovisas i programmet inte är tillräckligt ambitiös för att målet på medellång sikt för de offentliga finanserna med säkerhet ska kunna uppnås senast 2011 i enlighet med programmet. Med tanke på att ekonomin har gynnsamma tillväxtvillkor är takten i anpassningen till det medelfristiga målet enligt programmet otillräcklig och behöver skyndas på under 2008 för att vara i linje med stabilitets- och tillväxtpakten. Därefter bör det som uppnåtts få stöd av åtgärder. Om ett inflations- och lönetryck skulle uppstå, kommer det att krävas en stramare finanspolitik än i programmet för att undvika överhettning.

(8)

Polen förefaller vara utsatt för små risker när det gäller de offentliga finansernas hållbarhet. Även om det med anledning av konvergensprogrammet finns ett litet strukturellt primärt underskott i saldot för de offentliga finanserna 2007 är de långsiktiga effekterna av befolkningens åldrande de lägsta i EU enligt de beräkningar som gjordes 2005 och som grundar sig på den allmänt vedertagna metoden. Från och med 2008 kommer dock de sociala förmånerna att inte bara vara indexerade till konsumentpriserna utan även delvis till lönerna och detta kommer att öka utgifterna på längre sikt. Ytterligare konsolidering av de offentliga finanserna, inklusive en reform av förtidspensionerna (införande av ”överbryggningspensioner” som begränsar förtidspensioneringen till vissa yrken) som planerades i konvergensprogrammet, skulle därför bidra till att både stimulera förvärvsfrekvensen och sysselsättningen och begränsa riskerna för de offentliga finansernas hållbarhet.

(9)

Konvergensprogrammet verkar ligga i linje med rapporten från oktober 2007 om genomförandet av det nationella reformprogrammet. I synnerhet omfattar båda programmen en reform av förtidspensioner och invaliditetsersättningar, en reform av socialförsäkringssystemet för jordbrukare, en reform av hälso- och sjukvårdssektorn, en omorganisering och decentralisering av de offentliga finanserna samt en flerårig budgetplanering. Konvergensprogrammet innehåller dock inte någon kvalitativ bedömning av den sammantagna effekten enligt rapporten från oktober 2007 av genomförandet av det nationella reformprogrammet inom ramen för den finanspolitiska strategin på medellång sikt (t.ex. en diskussion om effekterna på potentiell tillväxt och sysselsättning). Programmet innehåller dock systematiska upplysningar om de direkta budgetkostnader som de viktigaste reformerna i det nationella reformprogrammet skulle medföra.

(10)

Konvergensprogrammets finanspolitiska strategi är delvis förenlig med de länderspecifika allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken när det gäller finanspolitiken som utfärdats inom ramen för Lissabonstrategin och som tagits med i de integrerade riktlinjerna. Programmet omfattar en fortsatt konsolidering av de offentliga finanserna, men inga ytterligare mekanismer för att stärka kontrollen över utgifterna nämns.

(11)

När det gäller uppgiftskraven i uppförandekoden för stabilitets- och konvergensprogram saknar programmet vissa frivilliga uppgifter.

19.7.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 182/10

19.7.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 182/13

19.7.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 182/15

—

på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/comm/competition/mergers/cases/). Denna webbplats ger olika möjligheter att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, även uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

—

i elektronisk form på EUR-Lex webbplats, under dokument nummer 32008M5182. EUR-Lex ger tillgång till gemenskapsrätten via Internet (http://eur-lex.europa.eu).

19.7.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 182/15

—

på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/comm/competition/mergers/cases/). Denna webbplats ger olika möjligheter att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, även uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

—

i elektronisk form på EUR-Lex webbplats, under dokument nummer 32008M5134. EUR-Lex ger tillgång till gemenskapsrätten via Internet (http://eur-lex.europa.eu).

19.7.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 182/16

19.7.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 182/17

1.

I detta meddelande ges bakgrundsinformation till förordning (EG) nr 715/2007 (Euro 5 och 6) och till dess genomförandelagstiftning. I denna förordning fastställs krav för typgodkännande av lätta fordon med avseende på utsläpp och för tillgång till information om reparation och underhåll av fordon. De tekniska kraven träder i kraft i två steg, dels för utsläppsgränsvärden för Euro 5 den 1 september 2009 och dels för utsläppsgränsvärden för Euro 6 den 1 september 2014.

2.

Syftet med detta meddelande är att uttrycka kommissionens avsikter med denna lagstiftning. Förordningen och dess genomförandeåtgärder innehåller de detaljerade tekniska bestämmelser som krävs för att genomföra de viktigaste kraven. Det finns emellertid ett antal områden där kommissionen anser att ytterligare översyn av lagstiftningen kommer att krävas i framtiden.

3.

I nu gällande förordning ingår en fullständig uppsättning av de krav som behövs för typgodkännande av fordon enligt den ursprungliga anvisningen för Euro 5. I framtiden avser kommissionen att antingen halvvägs genom Euro 5 eller när Euro 6 införs ytterligare finslipa de relevanta krav som ska tillämpas. De områden som ska bli föremål för ytterligare översyn diskuteras i detta meddelande.

4.

Reviderade provningsförfaranden för mätning av partikelmassa och antal partiklar håller för närvarande på att avslutas för att införas i FN/ECE:s föreskrifter nr 83. När dessa provningsförfaranden är klara kommer så snart som möjligt därefter en uppdatering av genomförandelagstiftningen för Euro 5 och 6 att krävas.

5.

Genom förordning (EG) nr 715/2007 bemyndigas kommissionen att införa utsläppsgränsvärden för antalet partiklar för bensindrivna bilar. Under utarbetandet av genomförandelagstiftningen beslöts att ytterligare uppgifter om utsläppen från dessa fordon är önskvärda innan en norm fastställs. Av detta skäl fastställdes inget gränsvärde för fordon enligt Euro 5. I förordning (EG) nr 715/2007 krävs att ett gränsvärde fastställs senast vid Euro 6-steget. Kommissionen avser därför att företa en översyn av partikelutsläppen för fordon med gnisttändning och föreslå ett gränsvärde för antalet partiklar för fordon enligt anvisningarna för Euro 6 innan kraven för Euro 6 träder i kraft.

6.

I genomförandelagstiftningens ursprungliga version ingår inga anvisningar för etanol (E75) som referensbränsle för användning i flexbränsledrivna fordon vid utsläppsprovning vid låg temperatur (provning av typ 6). Kommissionen avser att inom kort färdigställa anvisningarna för etanol (E75) som referensbränsle för utsläppsprovning vid låg temperatur. Detta förfarande bör avslutas före de datum som fastställs i artikel 10.6 i förordning (EG) nr 715/2007 då de flexbränsledrivna fordon enligt Euro 5 som godkänns efter dessa datum ska för typgodkännande genomgå provning vid låg temperatur.

7.

I förordning (EG) nr 715/2007 ingår ett krav på kommissionen att se över de utsläppsgränsvärden som fastställts för bensindrivna bilar för provning vid låg temperatur, – 7 °C. För närvarande råder oro för att de nuvarande utsläppsgränsvärden som övertagits från Euro 3 och 4 inte längre lämpar sig för fordon som uppfyller utsläppsnormen för Euro 5 och 6.

8.

Det planeras dessutom en översyn av kraven på tillverkarna att förse typgodkännandemyndigheterna med upplysningar om dieseldrivna fordons prestanda vid låga temperaturer. Detta beror på risken för förhöjda utsläpp av NOx vid låga temperaturer från dieseldrivna fordon med avgasåterföringssystem och efterbehandling av NOx. Vid denna översyn bör det övervägas om utsläppsprovningen vid låg temperatur ska utökas till dieseldrivna fordon enligt Euro 6 och om ett gränsvärde bör införas i framtiden.

9.

På grund av det tilltagande införandet av biobränslen avser kommissionen att utföra en översyn av provningsförfarandena för utsläpp genom avdunstning. Vid denna översyn bör det övervägas om en vidare global harmonisering är önskvärd genom att samordna det europeiska provningsförfarandet med det amerikanska. När detta sker kan införande av driftsöverensstämmelse eller hållbarhetskrav för begränsning av verkningarna på avdunstningsutsläppen vid användning på lång sikt av bränslen som innehåller etanol övervägas.

10.

De lätta fordonens utsläpp och bränsleförbrukning mäts med ett standardiserat provningsförfarande som grundar sig på den s.k. New European Driving Cycle (NEDC). I förordning (EG) nr 715/2007 krävs att kommissionen övervakar detta och föreslår ändringar om förfarandena inte längre är lämpliga eller inte återger verkliga utsläpp i omgivningen. Kommissionen anser att förfarandet behöver uppdateras och avser därför att utföra en översyn av provningscykeln så att denna korrekt återger de utsläpp som uppstår vid verklig körning på väg. Denna översyn kan ge bidrag till de diskussioner som förs i FN/ECE om att utveckla en världsomfattande harmoniserad provningscykel för lätta fordon, något som emellertid inte är beroende av de framsteg som görs på FN/ECE-nivå. Införande av krav för utsläpp utanför cyklerna kan också övervägas för att komplettera det standardiserade provningsförfarandet.

11.

Genom lagstiftningen om Euro 5 och 6 infördes en betydligt tydligare och enklare räckvidd för den utsläppslagstiftning som tillämpas på lätta fordon och den som tillämpas på tunga fordon. Lagstiftningen grundas nu på en referensvikt där alla fordon under 2 610 kg betraktas som lätta fordon. Denna referensvikt utgår från nu gällande gränsvärden för laboratoriebaserad utsläppsprovning. Kommissionen anser att detta viktgränsvärde kan vara alltför lågt och att det bör revideras. Med tanke på nuvarande fordonsvikter kan ett högre referensviktsgränsvärde krävas för kommande lagstiftning.

12.

I förordning (EG) nr 715/2007 sägs att med kommande utsläppsgränsvärden bör införande av massneutrala utsläppsnormer övervägas. Detta är det förfarande som för närvarande införs i amerikansk lagstiftning och som kan utmynna i att den indelning av nuvarande fordonskategorin N1 i klasserna I, II och III som utvecklats endast för utsläppslagstiftningsändamål och som nyligen antagits för lagstiftningen om rörlig luftkonditionering upphävs. I detta skede förefaller ett sådant massneutralt förfarande ytterst lämpat för bensindrivna fordon med tanke på det utsläppsbegränsande systemets natur. För dieseldrivna fordon kommer införandet av efterbehandling av NOx att medföra ökad begränsning av utsläppen från avgasrör varvid den ursprungliga anledningen till att tyngre fordon har mer reglerade utsläpp bortfaller. Innan något sådant förslag framläggs behöver kommissionen överväga ett sådant förfarandes genomförbarhet och kostnadseffektivitet.

13.

I förordning (EG) nr 715/2007 sägs att kommissionen ska se över förfarandet för beräkning av CO2-utsläpp från fordon för att omfatta andra växthusgaser såsom metanutsläpp. En sådan ändring får sannolikt en mycket liten inverkan på utsläppsvärdena för de flesta bensin- och dieseldrivna fordon, även om den kan få något större betydelse för gasdrivna fordon. På grund av det ringa antal fordon som berörs behöver en sådan ändring inte högprioriteras i detta skede. Kommissionen kan därför överväga om ett förfarande som grundar sig på ett större antal växthusgaser är önskvärt.

14.

I genomförandelagstiftningen ges endast fastställda försämringsfaktorer för dieseldrivna bilar enligt Euro 5. Inga faktorer upprättades för dieseldrivna bilar enligt Euro 6 på grund av osäkerhet om kommande dieseldrivna motorers avgasefterbehandlingssystem och hållbarhet. För att införa fastställda försämringsfaktorer för dieseldrivna bilar enligt Euro 6 kommer kommissionen att behöva granska hållbarheten hos de dieseldrivna bilar som uppfyller utsläppsgränsvärdena för Euro 6.

15.

Kommissionen avser att se över kraven för typgodkännande av ersättande utsläppsbegränsande anordningar för att beakta de reviderade omborddiagnoskraven samt även införa ny teknik för föroreningsbegränsande anordningar. Dessutom kan hållbarhetskraven för ersättning av periodiskt regenererande anordningar behöva ses över.

16.

I genomförandelagstiftningen ingår inga omborddiagnosgränsvärden för fordon enligt Euro 6, bortsett från de provisoriska gränsvärden som utformats för tidigt införande av dieseldrivna fordon enligt Euro 6. De fullständiga gränsvärdena för Euro 6 kommer att behöva bli bekräftade av kommissionen innan sådana fordon kan typgodkännas.

17.

Ett första förslag från kommissionen för omborddiagnosgränsvärden för Euro 6 ingår i tabell 1. I denna tabell visas de gränsvärden som kommissionen anser böra införas för fordon enligt Euro 6.

18.

Dessa omborddiagnosgränsvärden motsvarar i stort sett de gränsvärden som tillämpas på de flesta lätta nyttofordon i Förenta staterna och Kanada där de flesta fordons omborddiagnossystem överensstämmer med den lagstiftning som fastställs genom Californian Air Resources Board (CARB). Genom CARB fastställs gränsvärdena som en multiplikationsfaktor av utsläppsgränsvärdet med tillämpning av antingen faktorn 1,5 eller 1,75. Siffrorna i tabell 1 har härletts under denna förutsättning, medan en högre faktor 2 emellertid tillämpats på partikelgränsvärden något som avspeglar de låga halterna i avgasutsläppen. I CARB tillåts för närvarande mindre stränga omborddiagnosgränsvärden för dieseldrivna bilar fram till slutet av år 2012. Gränsvärdena för Euro 6 kan träda i kraft ca 2 år senare.

19.

Industrin har framlagt förslag till omborddiagnosgränsvärden vid Euro 6-steget som överskrider gränsvärdena med faktorerna 1,9–5,5 för bensindrivna fordon och 2,6–5,5 för dieseldrivna fordon.

20.

Kommissionen anser att vid Euro 6-steget för utsläppsgränsvärden finns det få skäl för de europeiska omborddiagnoskraven att avvika betydligt från kraven i Nordamerika. I synnerhet diagnosprinciperna för bensindrivna bilar är välkända då de utvecklats i Förenta staterna och således lätt kan införas i EU. Dessutom framkastades i ett arbete av en konsult som granskat omborddiagnosgränsvärdena att miljöfördelar och kostnadseffektivitet hos lägre omborddiagnosgränsvärden för bensin var bra.

21.

Kommissionen är medveten om att gränsvärdena för dieseldrivna fordon framtvingar ny teknik särskilt i fråga om partiklar. Sådana gränsvärden anses erforderliga på grund av önskvärdheten av att upptäcka partiella fel i efterbehandlingsanordningar som partikelfilter, vilka kan bli föremål för manipulering om de blockeras. Dessutom är god dieseldiagnos väsentlig för dieselteknikens konkurrenskraft på lång sikt i andra delar av världen. Att de föreslagna omborddiagnosgränsvärdena för Euro 6 antas bör därför gynna dieselteknikens framtida konkurrenskraft.

22.

Kommissionens översyn av genomförbarheten av omborddiagnosgränsvärdena för Euro 6 bör inriktas på de föreslagna gränsvärdenas tekniska genomförbarhet i fordon med kompressionständning och omborddiagnosgränsvärdena för partiklar i fordon med gnisttändning. Vid denna översyn bör utvecklingsstadiet för ny avgasavkännarteknik, sådana avkännare för partikelmaterial och partiklar samt även utvecklingen av tryckavkänning och modelleringsteknik för att förutse partikelfiltrens sotbelastningsnivåer beaktas.

23.

Kommissionen avser dessutom att se över om det krävs att omborddiagnosgränsvärden för såväl partikelmassa som partikelantal ska tillämpas i Euro 6-steget. I detta skede är det svårt att förutse om partikelantalsgränsvärdena kommer att bli tekniskt genomförbara.

24.

Kommissionen anser att översynen av omborddiagnosgränsvärden bör äga rum före den 1 september 2010.

25.

Utöver omborddiagnosgränsvärden avser kommissionen att beakta kraven på omborddiagnosens funktion och prestanda efter ibruktagandet. Detta medför att vägledning offentliggörs där så förefaller krävas och i synnerhet gällande:

26.

Kommissionen kommer också att överväga att från den obligatoriska tillämpningen av gränsvärdena för Euro 6 införa världsomfattande harmoniserade krav för klassificering av omborddiagnosfelfunktionen.

19.7.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 182/21

1.

Att återkalla licensen för JSC OGRES KOMERCBANKA (officiell adress: 12 E. Birznieka-Upisa St., LV-1050 Riga; registreringsr 40003150023).

2.

Att anhålla om konkurs för JSC OGRES KOMERCBANKA hos distriktsdomstolen i Riga.

19.7.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 182/22

1.

Kommissionen meddelar att om inte en översyn inleds i enlighet med nedanstående förfarande, kommer de antidumpningsåtgärder som anges nedan att upphöra att gälla den dag som anges i tabellen nedan, i enlighet med artikel 11.2 i rådets förordning (EG) nr 384/96 av den 22 december 1995 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (1).

4.

Detta tillkännagivande offentliggörs i enlighet med artikel 11.2 i förordning (EG) nr 384/96.

19.7.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 182/23

19.7.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 182/25

1.

Kommissionen mottog den 14 juli 2008 en anmälan om en föreslagen koncentration enligt artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1), genom vilken företaget Kenwood Corporation (Kenwood, Japan), på det sätt som avses i artikel 3.1 a i rådets förordning, slås samman med företaget Victor Company of Japan Ltd (JVC, Japan) genom överföring av aktier.

2.

De berörda företagen bedriver följande affärsverksamhet:

3.

Kommissionen har vid en preliminär granskning kommit fram till att den anmälda koncentrationen kan omfattas av förordning (EG) nr 139/2004, dock med det förbehållet att ett slutligt beslut i denna fråga fattas senare.

4.

Kommissionen uppmanar berörda tredje parter att till den lämna eventuella synpunkter på den föreslagna koncentrationen.

Synpunkterna ska ha kommit in till kommissionen senast tio dagar efter detta offentliggörande. Synpunkterna kan sändas till kommissionen per fax ((32-2) 296 43 01 eller 296 72 44) eller per post, med angivande av referens COMP/M.5221 – Kenwood/JVC/Holdco, till