26.4.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 91/1

1.

Förslaget till en förordning om ändring av Europaparlamemtets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 av den 25 maj 1999 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF) (3), nedan kallat ”förslaget”, innehåller revideringar av i stort sett samtliga artiklar i förordning (EG) nr 1073/1999 (4). I förordningen fastställs de operativa reglerna för Olafs utredningar och den utgör som sådan den rättsliga grunden för Olafs operativa verksamhet.

2.

Kommissionen översände förslaget till Europeiska datatillsynsmannen den 15 september 2006. Datatillsynsmannen tolkar detta som en begäran om rådgivning enligt artikel 28.2 i förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter, nedan kallad ”förordning (EG) nr 45/2001”. Med tanke på att artikel 28.2 i förordning (EG) nr 45/2001 är av obligatorisk karaktär, välkomnar datatillsynsmannen att det uttryckligen hänvisas till detta samråd i ingressen i förslaget.

3.

De synpunkter som framförs i detta yttrande gäller i tillämpliga delar även för förslaget till rådets förordning om ändring av rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 av den 25 maj 1999 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF) (5).

4.

Europeiska datatillsynsmannen anser det viktigt att yttra sig om förslaget med tanke på dess följder för den enskildes rätt till skydd av uppgifter och privatliv. Eftersom förslaget innehåller nya regler för Olaf vid dess utredningar av påstådd olaglig verksamhet, är det viktigt att se till att rätten till skydd av uppgifter och privatliv därvid garanteras på korrekt sätt för personer som omfattas av sådana utredningar, brottsmisstänkta och personal liksom andra enskilda som lämnar information till Olaf. Detta är än viktigare med tanke på den särskilt känsliga typ av information som Olaf kan komma att samla in, bl.a. uppgifter om misstänkta brott, brott, straffrättsliga domar, hälsouppgifter och information varigenom enskilda kan uteslutas från en rättighet, en förmån eller ett avtal såtillvida som den utgör en särskild risk mot de registrerades rättigheter och friheter.

5.

De föreslagna ändringarna av förordning (EG) nr 1073/1999 svarar mot olika mål och syften (6). Vissa ändringar syftar till exempel till att göra Olafs utredningar effektivare och mer ändamålsenliga, så att det exempelvis säkerställs att Olafs utredningsbefogenheter omfattar ekonomiska aktörer i medlemsstaterna som tar emot gemenskapsmedel. Andra är tänkta att underlätta utbytet av information om misstänkta oegentligheter mellan Olaf och berörda institutioner, både på EU-nivå och nationellt (7). Slutligen är vissa av de föreslagna ändringarna tänkta att garantera rättigheterna för personer som omfattas av en utredning, bland annat deras rätt till skydd av uppgifter och privatliv, och att förstärka procedurgarantierna.

6.

Europeiska datatillsynsmannen håller med om att de föreslagna ändringarnas mål och syften är viktiga och välkomnar i så måtto förslaget. Datatillsynsmannen sätter särskilt värde på de procedurgarantier som enskilda skall ha enligt förslaget. Det gäller i synnerhet de misstänktas möjlighet att begära att den rättsövervakande rådgivaren skall yttra sig över huruvida procedurgarantierna respekterades under utredningen. Datatillsynsmannen är också nöjd med de ändringar som syftar till att ge mer information till den som är whistleblower eller uppgiftslämnare. När det gäller skyddet av enskildas personers rätt till skydd av sina personuppgifter och privatliv anser datatillsynsmannen att förslaget som helhet innehåller förbättringar jämfört med den nuvarande situationen. Datatillsynsmannen välkomnar exempelvis erkännandet av tillämpningen av flera uppgiftsskyddsrättigheter under utredningarna, till exempel den misstänkta personens rätt att informeras om utredningen och att tillkännage sin uppfattning.

7.

När det gäller skyddet av personuppgifter anser Europeiska datatillsynsmannen dock, trots det positiva helhetsintrycket, att förslaget kan förbättras ytterligare utan att de avsedda syftena hotas. Datatillsynsmannen oroar sig särskilt för att förslaget kan betraktas som lex specialis för behandlingen av personuppgifter som samlas in inom ramen för Olafs utredningar och som skulle få företräde framför tillämpningen av det generella regelverket för skydd av uppgifter i förordning (EG) nr 45/2001. Detta är särskilt oroande med tanke på att uppgiftsskyddsnormerna i förslaget är lägre än de i förordning (EG) nr 45/2001 – utan uppenbar motivering.

8.

För att undvika ett sådant resultat innehåller nästa avsnitt en analys av förslaget med dels en beskrivning av förslagets brister, dels förslag till specifika tillvägagångssätt för att komma till rätta med dem. Av uppenbara skäl har denna analys begränsats till de bestämmelser som påverkar skyddet av personuppgifter, särskilt punkterna 5, 6 och 7 i artikel 1 enligt vilka artiklarna 7a, 8 och 8a läggs till eller ändras.

9.

Principen om uppgifternas kvalitet, som erkänns i artikel 4 av förordning (EG) nr 45/2001, omfattar olika särskilda aspekter. Särskilt gäller att uppgifterna enligt denna princip måste vara riktiga, stämma överens med den objektiva verkligheten och även vara fullständiga och aktuella. Uppgifterna får för det andra inte vara för omfattande utan skall vara adekvata så att det finns en koppling mellan informationen och det syfte för vilket den är tänkt att användas. Enligt förslaget införlivas principen om uppgifternas kvalitet genom punkt 1 i artikel 1 som innebär ett tillägg av artikel 7a.1 om att Olaf måste beakta omständigheter som talar såväl för som emot de personer som är berörda.

10.

Europeiska datatillsynsmannen välkomnar införandet av en skyldighet att beakta omständigheter som talar såväl för som emot de personer som är berörda, eftersom detta påverkar riktigheten och fullständigheten hos de behandlade uppgifterna och således bidrar till iakttagande av principen om uppgifternas kvalitet och därigenom ökar det totala skyddet av uppgifter vid Olafs utredningar.

11.

Enligt denna rättighet är de som samlar in personuppgifter skyldiga att informera dem som uppgifterna avser om att deras uppgifter samlas in och behandlas. Enskilda är dessutom berättigade att dessutom informeras om bland annat syftena med behandlingen, uppgiftsmottagarna och de rättigheter som enskilda är berättigade till som registrerade. Skyldigheten att lämna information om behandlingen av de uppgifter som man har syftar till att sörja för korrekt behandling av den enskildes personliga information och är samtidigt ett oundgängligt skydd av den enskildes rättigheter. I förslaget erkänns denna rättighet i punkt 5 i artikel 1 enligt vilken artikel 7a.2 första stycket skall läggas till och punkt 7 i artikel 1 enligt vilken artikel 8a skall läggas till.

12.

Europeiska datatillsynsmannen välkomnar införandet av artikel 7a.2 första stycket och artikel 8a i så måtto de bidrar till respekten för rätten till information inom skyddet av uppgifter enligt artiklarna 11 och 12 i förordning (EG) nr 45/2001 specifikt när det gäller utredningar som Olaf utför.

13.

I artiklarna 11 och 12, som skall tillämpas i situationer där informationen om en enskild samlas in direkt från den personen respektive från tredje man, föreskrivs förutom om rätten att informeras om att de egna personuppgifterna behandlas även om den information som måste ges till enskilda så att de kan erhålla riktig och fullständig information om att det finns en behandling som avser dem. I informationen skall det bl.a. anges för vilket ändamål uppgifterna kommer att användas, möjliga mottagare av uppgifterna och att den enskilde har rätt att få tillgång till uppgifter.

14.

Tyvärr innehåller vare sig artikel 7a.2 första stycket eller artikel 8a informationskrav motsvarande dem i artiklarna 11 och 12 i förordning (EG) nr 45/2001 varför det inte närmare anges vilken information som skall ges till enskilda för att sörja för en korrekt behandling. Europeiska datatillsynsmannen anser att artikel 7a.2 första stycket och artikel 8a bör stämma överens med artiklarna 11 och 12 i förordning (EG) nr 45/2001. Datatillsynsmannen föreslår därför att 7a.2 första stycket och artikel 8a skall innehålla en uttrycklig hänvisning till artiklarna 11 och 12 i förordning (EG) nr 45/2001.

15.

Europeiska datatillsynsmannen anser att rättsläget blir oklart om en hänvisning till artiklarna 11 och 12 inte tas med. Genom förslaget skulle en rättslig ram skapas för rätten till information i samband med Olafs utredningar som avviker från den allmänna ramen enligt artiklarna 11 och 12 i förordning (EG) nr 45/2001. Tyvärr skulle denna ram ge färre garantier för skyddet av uppgifter än den allmänna. Datatillsynsmannen kan inte se något som motiverar detta olyckliga resultat.

16.

Enligt artikel 7a.2 och artikel 8a andra stycket i förslaget skall de bestämmelserna inte tillämpas om utredningen skadas om informationen lämnas ut. Enligt undantaget får Olafs generaldirektör avvakta med att uppmana den involverade att yttra sig.

17.

Europeiska datatillsynsmannen noterar att möjligheten att begränsa information i vissa specifika fall motsvarar artikel 20 i förordning (EG) nr 45/2001, där det föreskrivs om vissa begränsningar av denna rättighet, bland annat när det är nödvändigt för att i) förebygga och utreda brott, ii) skydda ett ekonomiskt eller finansiellt intresse för en medlemsstat eller Europeiska gemenskaperna, och iii) säkerställa skydd av den registrerade eller andras fri- och rättigheter.

18.

Europeiska datatillsynsmannen noterar att enligt artikel 20 i förordning (EG) nr 45/2001 åtföljs begränsningen av rätten till information av olika garantier för skyddet av uppgifter. Särskilt gäller att det i artikel 20.3 fastställs att om en begränsning införs, skall den registrerade informeras om de huvudsakliga skälen till begränsningen och om att han har rätt att vända sig till Europeiska datatillsynsmannen. Meddelandet av denna information får skjutas upp om informationen skulle skada utredningen.

19.

I förslaget åtföljs begränsningen av rätten till information däremot inte av de garantier för skydd av uppgifter som finns i artikel 20 i förordning (EG) nr 45/2001. Vid Olafs utredningar är således begränsningar av rätten till information tillåtna utan de garantier gäller enligt den allmänna ramen för skydd av uppgifter, vilket Europeiska datatillsynsmannen anser vara olämpligt. Som lösning föreslår datatillsynsmannen att begränsningen av rätten till information enligt artikel 7a.2 andra stycket och artikel 8a skall kopplas till garantierna i artikel 20 i förordning (EG) nr 45/2001.

20.

Rätten till tillgång ger enskilda möjlighet att få veta om information som avser dem håller på att behandlas och vilken typ av information det rör sig om. I förslaget erkänns denna rättighet i punkt 5 i artikel 1 enligt vilken artikel 7a.2 andra stycket och artikel 7a.3 läggs till.

21.

Genom ovanstående ändringar, dvs. artikel 7a.2 andra stycket och artikel 7a.3, etableras rätten för den enskilde som misstänks för oegentligheter att informeras om alla frågor som han berörs av. Mer specifikt gäller att det fastställs hur denna rätt skall utövas i samband med Olafs utredningar. Informationen kommer för det första att lämnas efter en utrednings slutförande, dvs. i slutet av utredningen. Den kommer för det andra att lämnas i form av en sammanfattning av de omständigheter som gäller personen. Tillgång till information kommer dessutom att ges genom ett protokoll över intervjun med den misstänkte.

22.

Europeiska datatillsynsmannen välkomnar införandet av artikel 7a.2 andra stycket och artikel 7a.3 i så måtto den tillgång som är en rättighet enligt artikel 13 i förordning (EG) nr 45/2001 inom skyddet av uppgifter preciseras närmare. Datatillsynsmannen anser dock att förslaget går att förbättra när det gäller hur denna rättighet erkänns i förslaget. Datatillsynsmannen är orolig för att rätten till tillgång, såsom den har utformats i förslaget, är mindre omfattande än motsvarande rättighet enligt förordning (EG) nr 45/2001.

23.

Enligt förordning (EG) nr 45/2001 skall enskilda som allmän princip ha rättighet att utöva rätten till tillgång till sina egna personuppgifter, såvida någon av de ovanstående särskilda situationerna i artikel 20 i förordning (EG) nr 45/2001 uppstår så att en begränsning av denna rätt är motiverad. I det fallet kan tillgången begränsas fram till dess att omständigheterna förändras.

24.

Europeiska datatillsynsmannen konstaterar att tillämpningen av rätten till tillgång inte erkänns som allmän princip i förslaget. Enligt förslaget är det istället tänkt att rätten till tillgång skall tillämpas i vissa skeden av förfarandet och i fråga om vissa dokument. Det kan i viss mån hävdas att rätten till tillgång enligt förslaget skall begränsas vad avser både tid och sakinnehåll.

25.

Enligt artikel 7a.2 andra stycket kan tillgång i själva verket erhållas endast efter en utrednings slutförande, när den enskilde ges en sammanfattning av de omständigheter som gäller personen och när personen har intervjuats av Olaf och ett protokoll över intervjun har upprättats. Vid sidan av dessa båda moment i förfarandet ges som allmän princip ingen tillgång till personinformation. När det gäller det material till vilket tillgång beviljas ser Europeiska datatillsynsmannen att tillgång enligt förslaget är möjlig endast till sammanfattningen av de omständigheter som gäller personen och intervjuprotokollet enligt artikel 7a.2 andra stycket respektive artikel 7a.3. Tillgång kommer inte i fråga för någon annan information som kan finnas om personen, t.ex. kopior av dokument, e-post, telefonsamtalsuppgifter osv.

26.

Europeiska datatillsynsmannen instämmer i att det är relevant med tillgång till personinformation i de båda etapperna av förfarandet och i fråga om de båda dokument som anges i förslaget och välkomnar att dessa rättigheter under sådana omständigheter erkänns enligt förslaget. Datatillsynsmannen anser dock att det i förslaget av allmänt principiella skäl även bör erkännas att det finns en rätt till tillgång som går utöver de båda fall som uttryckligen nämns i förslaget.

27.

Europeiska datatillsynsmannen är medveten om att det kan finnas motstånd mot idén att rätten till tillgång skall erkännas som allmän regel under en utredning. Datatillsynsmannen erinrar dock om att Olaf, om det i vissa utredningsfall krävs att sekretessen kring utredningen garanteras enligt artikel 20 i förordning (EG) nr 45/2001, kommer att kunna skjuta upp åtkomsten till information. Olaf kan faktiskt hänvisa till artikel 20 för att skjuta upp åtkomsten till exempel för att garantera förebyggande och utredning av brott och andra överträdelser. Att som allmän princip bevilja rätt till tillgång förhindrar inte tillfälliga begränsningar av dessa rättigheter, när de ovan beskrivna skälen föreligger.

28.

Mot bakgrund av det ovanstående, och för att se till att det under utredningar finns en faktisk rätt till tillgång, men även medge möjliga begränsningar av denna rätt, föreslår Europeiska datatillsynsmannen att det i förslaget läggs till en tydlig hänvisning till den enskildes rätt till tillgång till sina personuppgifter, när de ingår i Olafs utredningsakt. Datatillsynsmannen anser särskilt att ett stycke enligt följande bör införas mellan första och andra stycket i artikel 7a.2: ”Den som omfattas av en utredning skall ha rätt till tillgång till sådana personuppgifter som rör honom/henne och som samlas in under utredningen. Denna eller dessa rättigheter får underordnas sådana begränsningar som föreskrivs i artikel 20 i förordning (EG) nr 45/2001”.

29.

Enligt detta stycke skulle tillämpningen av rätten till tillgång gälla som allmän princip. Det skulle inte bara leda till enhetlighet utan även till att enskilda som berörs av Olafs utredningar inte skulle omfattas av mindre välvilliga bestämmelser när det gäller tillgången till personuppgifter.

30.

Rätten till tillgång är en förutsättning för rätten till rättelse. När enskilda fått tillgång till sina uppgifter och kontrollerat att behandlingen är riktig och laglig, ger rätten till rättelse dem möjlighet att begära rättelse av ofullständig eller oriktig information.

31.

Enligt förslaget skall rätten till rättelse regleras tillsammans med rätten till tillgång. I punkt 5 i artikel 1, enligt vilken artikel 7a.2 andra stycket och artikel 7a.3 läggs till, hänvisas till den misstänktes möjlighet att tillkännage sin uppfattning.

32.

Europeiska datatillsynsmannen noterar att det i förslaget strängt talat inte föreskrivs om någon egentlig rätt till rättelse. Det föreskrivs istället om en rätt att yttra sig och att godkänna eller lägga till synpunkter (i båda fallen avseende personinformation). Datatillsynsmannen anser att dessa rättigheter är likvärdiga med rätten till rättelse och att de motsvarar artikel 14 i förordning (EG) nr 45/2001 som innehåller den rättsliga ramen för rätten att få rättelse av felaktig information. Europeiska datatillsynsmannen anser att det vid Olafs utredningar inte är möjligt att ge den enskilde möjlighet att helt enkelt ”rätta ”information som han/hon anser vara ofullständig eller felaktig, eftersom det naturligtvis i många fall vid utredningar kommer att tas ställning till huruvida informationen är felaktig. Det är skälet till rätten till rättelse i detta sammanhang kan åstadkommas, såsom sker i förslaget, genom att ge den enskilde rätt att yttra sig och rätt att komma med synpunkter på de personuppgifter som det gäller.

33.

Dessutom anser Europeiska datatillsynsmannen att samma synpunkter som lämnats ovan på det sätt på vilket rätten till tillgång regleras i förslaget i tillämpliga delar bör gälla även för rätten till rättelse. Enligt förslaget är rätten till rättelse faktiskt behäftad med samma brister som beskrivits i fråga om rätten till tillgång – i förslaget erkänns inte rätten till rättelse som allmän princip. Istället begränsas denna rätt otillbörligt till att gälla sammanfattningen av misstankarna och rapporten efter intervjun.

34.

Europeiska datatillsynsmannen anser att rätten till rättelse i förslaget skall erkännas som en generell rättighet och inte bara en partiell sådan. Datatillsynsmannen föreslår därför att rätten till rättelse erkänns genom att en bestämmelse införs. Särskilt föreslås att följande ord läggs till efter ”Den som omfattas av en utredning skall [alltid] ha rätt till tillgång till sådana personuppgifter som rör honom/henne och som samlas in under utredningen”:”och att yttra sig i frågan om huruvida personuppgifterna är felaktiga eller ofullständiga”. Datatillsynsmannen påminner om att Olaf genom tillämpning av artikel 20 i förordning (EG) nr 45/2001 fortfarande kan begränsa rätten till rättelse för att garantera förebyggande, utredning, avslöjande och beivrande av brott.

35.

Enligt artikel 7a.2 tredje stycket går det att göra undantag från rätten till tillgång och rättelse. På samma sätt som har påpekats i fråga om begränsningen av rätten till information bör dessa begränsningar åtföljas av de garantier som gäller i samband med artikel 20 i förordning (EG) nr 45/2001. Europeiska datatillsynsmannen föreslår därför att begränsningen av dessa rättigheter enligt förslaget kopplas till en uttrycklig hänvisning till artikel 20.

36.

Förslaget innehåller bestämmelser om utbyte av personuppgifter inom de europeiska institutionerna och med medlemsstaternas myndigheter. Ett av målen med förslaget är faktiskt att förbättra informationsutbytet mellan Olaf och myndigheter både på EU- och medlemsstatsnivå.

37.

I detta sammanhang vill Europeiska datatillsynsmannen betona att detta utbyte bör tillåtas endast i den utsträckning som krävs i det specifika fallet för att uppnå utredningens syften. Europeiska datatillsynsmannen vill dessutom erinra om att mottagaren enligt artikel 7 i förordning (EG) nr 45/2001 endast får behandla personuppgifterna för de ändamål för vilka de överfördes.

38.

Förslaget saknar bestämmelser om utbyte av personuppgifter med tredjeländer och om internationellt samarbete. Man kan dock i detta sammanhang anta att sådant samarbete kan äga rum. Europeiska datatillsynsmannen vill här framhålla att sådant utbyte bör tillåtas endast om tredjelandet garanterar tillräckligt skydd av personuppgifter eller om överföringen omfattas av ett av de undantag som föreskrivs i artikel 9.6 i förordning (EG) nr 45/2001. Datatillsynsmannen erinrar dessutom om att samma regler gäller för utbyte av information mellan Olaf och EU-institutioner och EU-organ som inte är gemenskapsorgan, t.ex. Europol och Eurojust. I sådana fall hoppas datatillsynsmannen att lämplig lagstiftning antas om ett erkännande av att den ram för skydd av uppgifter som gäller för dessa institutioner är adekvat, vilket skulle underlätta överföringen av information till dem enligt artikel 9.2 i förordning (EG) nr 45/2001. Alternativt kan ny lagstiftning antas om att deras system för skydd av uppgifter skall anses vara likvärdigt med det som gäller för gemenskapens organ och institutioner, enligt artikel 7 i förordning (EG) nr 45/2001, vilket även skulle leda till att begränsningen av uppgiftsöverföring till sådana institutioner upphör att gälla.

39.

Genom förslaget ändras artikel 8.3 så att den innehåller en uttrycklig hänvisning till att förordning (EG) nr 45/2001 skall tillämpas. Europeiska datatillsynsmannen välkomnar ändringen av artikel 8.3 i så måtto att den bekräftar att förordning (EG) nr 45/2001 automatiskt skall gälla, när det inte i förslaget specificeras hur kraven på skydd av uppgifter skall tillämpas i samband med Olafs utredningar.

40.

Europeiska datatillsynsmannen anser dock att artikel 8.3 för sig, dvs. utan de ändringar som föreslås i detta yttrande, inte är tillräcklig för att garantera en nivå av skydd av personuppgifter som är åtminstone likvärdig med nivån enligt förordning (EG) nr 45/2001. Artikel 8.3 räcker inte i sig eftersom det kan uppfattas som att den är relevant endast när det i förslaget inte närmare anges hur kraven på skydd av uppgifter skall tillämpas vid Olafs utredningar. När det i förslaget närmare anges hur kraven på skydd av uppgifter skall tillämpas och det därvid föreskrivs om ett system för skydd av uppgifter som innebär ett lägre skydd, kan dock detta otillfredsställande system anses ha företräde framför det allmänna skyddet av uppgifter enligt förordning (EG) nr 45/2001. De särskilda ändringar som föreslås ovan om konkreta hänvisningar till förordning (EG) nr 45/2001 syftar till att förhindra sådana tolkningsrisker.

41.

Europeiska datatillsynsmannen samtycker till fullo med förslaget om att det, för att öka insynen, är nödvändigt att säkerställa en lämplig informationsnivå för whistleblowers och välkomnar skyldigheten enligt förslaget att informera uppgiftslämnare huruvida en utredning kommer inledas eller ej.

42.

Europeiska datatillsynsmannen rekommenderar att sekretessen för whistleblowers identitet skall respekteras under Olafs utredningar och i senare skeden. I detta syfte anser Europeiska datatillsynsmannen att det vore lämpligt om det i detta förslag fördes in ett nytt stycke där sekretess för whistleblowers säkerställs. De befintliga garantierna (kommissionens meddelande SEK(2004) 151/2) förefaller otillräckliga ut rättslig synpunkt. Europeiska datatillsynsmannen noterar att en sådan bestämmelse skulle överensstämma med yttrandet från den arbetsgrupp för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter som inrättats i enlighet med artikel 29, som gäller tillämpningen av EU:s dataskyddsregler på interna system för whistleblowing (8).

43.

Europeiska datatillsynsmannen välkomnar detta förslag i den mån som procedurgarantierna för enskilda som berörs av Olafs utredningar, inbegripet skyddet av dessa personers personuppgifter, görs mer uttryckliga.

44.

När det gäller skyddet av enskildas rätt till skydd av sina personuppgifter och privatliv anser datatillsynsmannen att förslaget till den största delen innehåller förbättringar jämfört med den nuvarande rättsliga ramen. Exempel på förbättringar är artikel 7a.2 första stycket och artikel 8a eftersom de bidrar till respekten för rätten till information samt artikel 7a.2 andra stycket och artikel 7a.3 där en partiell tillämpning av rätten att få tillgång och rättelse i samband med Olafs utredningar bekräftas.

45.

Europeiska datatillsynsmannen välkomnar dessutom att det i förslaget erkänns att förordning (EG) nr 45/2001 gäller all behandling av uppgifter som sker inom ramen för Olafs utredningar, eftersom detta kommer att bidra till att säkerställa en konsekvent och enhetlig tillämpning av bestämmelserna om skydd av individens grundläggande rättigheter och friheter i samband med behandlingen av personuppgifter.

46.

Även om Europeiska datatillsynsmannen uppskattar de ändringar som syftar till att stärka ovannämnda procedur- och dataskyddsrättigheter är han dock bekymrad över det faktum att de flesta av de föreslagna ändringarna inte motsvarar de lägsta dataskyddsnormerna enligt förordning (EG) nr 45/2001. Europeiska datatillsynsmannen oroar sig för att om förslaget skulle bedömas ha företräde framför tillämpningen av den allmänna ramen för dataskyddsbestämmelser enligt förordning (EG) nr 45/2001, skulle detta medföra en icke godtagbar urvattning av de nuvarande normerna för dataskydd i samband med Olafs utredningar. Europeiska datatillsynsmannen anser att detta är särskilt oroväckande mot bakgrund av känsliga uppgifter kan komma att samlas in inom ramen för Olafs utredningar. För att undvika detta resultat uppmanar Europeiska datatillsynsmannen gemenskapslagstiftaren att beakta följande frågor och göra motsvarande ändringar i förslaget för att åtgärda frågorna:

47.

Brister när det gäller rätten till information vid Olafs utredningar:

Information till enskilda för att säkerställa en rättvis behandling utgör en oumbärlig säkerhetsfaktor som inte får äventyras i onödan såsom i förslaget. För att undvika detta bör förslaget ändras på följande sätt:

48.

Brister när det gäller rätten till tillgång vid Olafs utredningar:

Tillgång till personinformation för att enskilda skall veta om uppgifter om dem behandlas utgör en grundpelare för respekten för personuppgifter. För att säkerställa en effektiv tillgång bör förslaget ändras på följande sätt:

49.

Brister när det gäller rätten till rättelse vid Olafs utredningar:

Rätten att rätta till felaktiga eller ofullständiga uppgifter är en naturlig konsekvens av rätten till tillgång till personinformation och utgör som sådan en hörnsten i skyddet av rätten till personuppgifter. Begränsningar av rätten till rättelse bör endast göras i den mån som dessa är tillåtna enligt förordning (EG) nr 45/2001. Förslaget innehåller ytterligare begränsningar som bör undvikas på följande sätt:

50.

Utöver ovanstående anser Europeiska datatillsynsmannen att det vore lämpligt om detta förslag innehöll ett nytt stycke där sekretessen för whistleblowers säkerställdes.

26.4.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 91/9

1.

Den 19 december 2005 utfärdade Europeiska datatillsynsmannen ett yttrande (3) om kommissionens förslag till rådets rambeslut om skydd av personuppgifter som behandlas inom ramen för polissamarbete och straffrättsligt samarbete. I detta yttrande betonade han förslagets betydelse som ett effektivt instrument för skydd för personuppgifter på det område som omfattas av avdelning VI i EU-fördraget. Ett sådant instrument bör inte bara respektera principerna för uppgiftsskydd enligt Europarådets konvention nr 108 (4), och mer specifikt enligt direktiv 95/46/EG, utan också sörja för ytterligare en rad regler med hänsyn till brottsbekämpningens särskilda natur. För datatillsynsmannen är det väsentligt att rambeslutet omfattar all databehandling av polisuppgifter och rättsliga uppgifter, även om de inte överlämnas eller görs tillgängliga av de behöriga myndigheterna i andra medlemsstater. Samstämmighet i skyddet av personuppgifter är mycket viktigt, oavsett var, av vem eller för vilket ändamål de behandlas. Datatillsynsmannen har lämnat flera förslag till förbättring av skyddsnivån.

2.

Den 27 september 2006 antog Europaparlamentet en lagstiftningsresolution om kommissionens förslag. I allmänna ordalag har resolutionen samma mål som datatillsynsmannens yttrande, nämligen stöd för förslaget i stort och förslag till ändringar i syfte att öka den skyddsnivå som rambeslutet erbjuder.

3.

Kommissionens förslag diskuteras för närvarande i rådet. Rådet påstås (5) göra framsteg och ändrar väsentliga inslag i förslaget. Rådets ordförandeskap gör stora insatser för att göra ytterligare framsteg. Dess syfte är att komma fram till en gemensam inställning om de viktigaste inslagen senast i december 2006.

4.

Datatillsynsmannen välkomnar att rådet ägnar mycket uppmärksamhet åt detta viktiga förslag. Han är emellertid bekymrad över vart händelseutvecklingen leder. I de texter som för närvarande diskuteras i rådet införlivas varken Europaparlamentets förslag till ändringar eller yttrandena från datatillsynsmannen och Europeiska dataskyddskonferensen. Tvärtom stryks i många fall bestämmelser till skydd för medborgarna i kommissionens förslag eller försvagas i hög grad. Resultatet är att det finns en betydande risk att skyddsnivån kommer att bli lägre än skyddsnivån enligt direktiv 95/46/EG eller till och med lägre än i Europarådets mer allmänt formulerade konvention nr 108 som är bindande för medlemsstaterna.

5.

Datatillsynsmannen noterar att även Europaparlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (LIBE) nyligen gav uttryck för oro över rådets val när det gäller detta förslag till rambeslut.

6.

Det är av dessa skäl som datatillsynsmannen nu utfärdar ett andra yttrande. Detta andra yttrande inriktas på vissa väsentliga problem och alla punkter i datatillsynsmannens yttrande från december 2005, tas inte upp igen, men gäller i samtliga fall fortfarande.

7.

Inom det område med frihet, säkerhet och rättvisa som är under utveckling blir utbytet av polisuppgifter och rättsliga uppgifter allt viktigare. Flera rättsinstrument föreslås eller har antagits för att underlätta detta informationsutbyte. Datatillsynsmannen understryker ännu en gång att det behövs en solid rättslig ram som skyddar de registrerade för att säkerställa att medborgarnas grundläggande rättigheter respekteras. Detta (förslag till) rambeslut är direkt kopplat till förslagen om att underlätta informationsutbytet.

8.

Datatillsynsmannen inser vikten av att rådet snarast antar rambeslutet, men påpekar att det snabba beslutsfattandet inte bör leda till sänkta skyddsnormer. De texter som för närvarande diskuteras i rådet väcker tvivel om huruvida resultatet kommer att bli tillräckligt stabilt för att medborgarna skall få en effektiv skyddsnivå. I den nuvarande situationen förefaller det som om följden av målet att göra det snabbt blir att eventuellt kontroversiella bestämmelser tas bort eller försvagas. Bristen på tid för att nå konsensus om eventuellt kontroversiella bestämmelser kan leda till att rambeslutets kvalitet äventyras.

9.

Under dessa omständigheter rekommenderar datatillsynsmannen att rådet avsätter mer tid för förhandlingarna så att man uppnår ett resultat som ger tillräckligt skydd.

10.

Denna fråga var ett väsentligt inslag i yttrandet från december 2005 och diskuterades ingående efteråt. Gemensamma regler om uppgiftsskydd bör tillämpas för alla uppgifter inom polissamarbete och rättsligt samarbete och inte begränsas till gränsöverskridande utbyte mellan medlemsstaterna. Ett mer begränsat tillämpningsområde kan inte erbjuda lämpligt skydd enligt kraven i artikel 30.1 b i EU-fördraget. Denna punkt betonades vid flera tillfällen, också av andra aktörer än datatillsynsmannen.

11.

I sitt yttrande från december 2005 konstaterade datatillsynsmannen att varje begränsning av de uppgifter som utbyts med andra medlemsstater skulle göra rambeslutets tillämpningsområde synnerligen osäkert och vagt, vilket skulle motverka dess huvudsakliga syfte. Vid tidpunkten för insamling och behandling av personuppgifter vet man inte om dessa uppgifter senare kommer i fråga för ett utbyte med behöriga myndigheter i andra medlemsstater.

12.

Av detta skäl är ett mer begränsat tillämpningsområde svårhanterligt och, om det infördes, skulle kräva svåra och exakta distinktioner inom de brottsbekämpande myndigheternas databaser som bara skulle leda till ytterligare komplikationer och kostnader för dessa myndigheter och dessutom skada enskilda personers rättssäkerhet.

13.

Två exempel kan ges för att belysa konsekvenserna. För det första uppstår ytterligare komplikationer och kostnader genom att kriminalregistren i många fall är sammanställda av uppgifter från olika myndigheter. Konsekvensen av ett begränsat tillämpningsområde skulle bli att delar av sådana sammanställda register, dvs. de delar som innehåller uppgifter från myndigheter i andra medlemsstater, skulle vara skyddade enligt rambeslutet och att andra delar inte skulle vara skyddade. För det andra skulle enskilda personers rättssäkerhet skadas, eftersom uppgifter från tredjeländer som inte har utbytts mellan medlemsstaterna inte skulle omfattas av rambeslutet om tillämpningsområdet begränsas. Det säger sig självt att behandlingen av dessa uppgifter innebär särskilda risker för den registrerade om det exempelvis inte skulle finnas någon rättslig skyldighet att undersöka om uppgifterna är korrekta. Ett bra exempel skulle vara användning av tredjeländers förteckningar över personer med flygförbud för brottsbekämpande ändamål i en medlemsstat.

14.

Datatillsynsmannen betonar på nytt att en hög uppgiftsskyddsnivå är nödvändig inom polissamarbete och rättsligt samarbete, ett område där behandlingen av personuppgifter på grund av dess art innebär särskilda risker för medborgarna, vilket bland annat erkänns genom artikel 30.1 b i EU-fördraget. Dessutom skulle stora avvikelser mellan uppgiftsskyddet inom första och tredje pelaren inte bara påverka medborgarnas rätt till skydd av personuppgifter utan också inverka på brottsbekämpningens effektivitet och det ömsesidiga förtroendet mellan medlemsstaterna.

15.

Förslaget tjänar båda dessa syften. För medborgaren skulle det ge garantier mot oriktig användning av hans eller hennes personuppgifter. För den medborgare som drabbas har det ingen betydelse om uppgifter om honom eller henne behandlas i samband med ett utbyte mellan medlemsstaterna eller i rent nationella sammanhang. Dessutom skulle det bidra till det ömsesidiga förtroendet mellan medlemsstaterna som ett villkor för ett framgångsrikt informationsutbyte. Om gemensamma normer tillämpas för behandlingen av uppgifter kommer detta att leda till att uppgiftsutbytet mellan medlemsstaterna lättare accepteras.

16.

Datatillsynsmannen varnar för att en begränsning av rambeslutets tillämpningsområde till uppgifter i samband med ett utbyte inte skulle innebära någon fullständig garanti för att förtroende skapas mellan medlemsstaternas myndigheter. Dessutom skyddar en begränsad text inte medborgarna på lämpligt sätt. Under dessa omständigheter skulle rambeslutet inte längre ge medborgarna tillräckliga garantier mot eventuellt missbruk av hans eller hennes uppgifter från de offentliga myndigheternas sida. Datatillsynsmannen anser att lagstiftningens funktion som ”sköld ”är viktig, om än bara för att garantera att Europeiska unionen respekterar de grundläggande rättigheterna i enlighet med artikel 6 i EU-fördraget.

17.

Slutligen finns det ett strategiskt argument för ett rambeslut som är tillämpligt på all behandling. Som de senaste förhandlingarna med Förenta staterna om ett nytt avtal om behandling och överföring av uppgifter om flygpassagerare (6) visar, skulle en solid EU-lagstiftning till skydd för medborgarna i alla interna EU-situationer också stärka EU:s position i förhandlingar med tredjeländer. I avsaknad av en sådan solid lagstiftning skulle det vara tämligen svårt att insistera på en adekvat skyddsnivå i tredjeländer som en förutsättning för överföring av personuppgifter.

18.

Betoning på uppgifternas kvalitet. Artikel 4 i kommissionens förslag innehåller inte bara de viktigaste principerna om uppgifternas kvalitet enligt direktiv 95/46/EG men anger också en del särskilda regler. I artikeln skiljer man mellan olika typer av registrerade (misstänkta, dömda, offer, vittnen, osv.). Uppgifter som dessa bör behandlas olika, med särskilda skyddsåtgärder, särskilt när det gäller icke misstänkta. Vidare innehåller den skyldigheter för medlemsstaterna att särskilja uppgifterna efter deras grad av exakthet och tillförlitlighet. Detta är en viktig bestämmelse eftersom de brottsbekämpande myndigheterna också använder icke kontrollerade uppgifter grundade på antaganden och inte nödvändigtvis på fakta. Datatillsynsmannen betraktar dessa bestämmelser som väsentliga skyddsåtgärder som inte bör utgå ur förslaget eller göras frivilliga.

19.

Uppgiftsbehandling och begränsning av ändamålet. I yttrandet från december 2005 analyserade datatillsynsmannen behovet av bättre rättsliga bestämmelser om senare behandling av uppgifter som har samlats in av en myndighet för ett visst ändamål. Datatillsynsmannens betänkligheter när det gäller artikel 5 avser nu hans åsikt att (senare) behandling av uppgifter för bredare ändamål å ena sidan måste tillåtas, men å andra sidan måste exakta villkor för senare behandling anges i lagstiftningen för att skydda den registrerade. Datatillsynsmannen varnar för lösningar som överlåter denna fråga helt till den nationella lagstiftningen eller som inte begränsar villkoren för senare behandling i överensstämmelse med direktiv 95/46/EG och Europarådets konvention nr 108 (7). Behandlingen av särskilda kategorier av uppgifter hanteras i direktiv 95/46/EG och konvention nr 108 genom ett allmänt förbud med undantag (8). Datatillsynsmannen är oroad över att det allmänna förbudet kommer att tas bort i rambeslutet, och att undantaget därigenom blir regel. Denna lösning skulle avvika från direktiv 95/46/EG och dessutom inte överensstämma med konvention nr 108.

20.

Utbyte av uppgifter med andra myndigheter och privata parter. Kommissionens förslag innehåller begränsningar och särskilda skyddsåtgärder för informationsutbyte med andra myndigheter än polisen och de rättsliga myndigheterna, dvs. privata parter och myndigheter i ett tredjeland. Datatillsynsmannen betonar vikten av dessa särskilda bestämmelser av följande skäl. För det första innebär informationsutbyte med dessa tredje parter särskilda risker (överträdelse av säkerhetsreglerna, senare behandling för olika ändamål, osv.). För det andra blir tredje parters medverkan i brottsbekämpningen och i behandlingen av information om brottsbekämpning allt vanligare. Direktiv 2006/24/EG om lagring av uppgifter (9), avtalet om passageraruppgifter med Förenta staterna och det så kallade Swift-fallet (10) är goda exempel. För det tredje väcker EG-domstolens dom av den 30 maj 2006 (11) angående passageraruppgifter allvarliga tvivel på skyddet av personuppgifter som samlas in av privata parter för kommersiella ändamål och senare behandlas för brottsbekämpande ändamål.

21.

När det gäller överföringen till och från andra - offentliga eller privata - parter inom EU, är det viktigt att förslaget tar upp frågan i exakta termer och erbjuder lösningar som överensstämmer med direktiv 95/46/EG. Lösningarna måste säkerställa att följderna av pelarstrukturen - särskilt osäkerheten om avgränsningen av de båda pelarna när det gäller utbytet av personuppgifter mellan brottsbekämpande myndigheter och andra parter - inte gör skyddet mindre effektivt.

22.

Beträffande överföringen av uppgifter från tredjeländer skall det enligt kommissionens förslag finnas ett kommissionsbeslut om adekvat skydd. Om rådet inte kan godta detta skulle det leda till att varje medlemsstat kommer att besluta om adekvat skydd på egen hand eller, ännu värre, överföra uppgifterna utan att undersöka skyddsnivån i tredjelandet. Avsaknaden av ett harmoniserat system för utbyte av personuppgifter med tredjeländer kan också

Datatillsynsmannen anser att det är väsentligt att mekanismer som garanterar gemensamma normer och samordnade beslut om adekvat skydd införs, bland annat för att följa Europarådets konvention nr 108 (särskilt artikel 12) (12). I rambeslutet bör sådana mekanismer föreskrivas.

23.

Datatillsynsmannen inser att flera medlemsstater ifrågasätter den rättsliga grunden för införandet av en bestämmelse om utbyte av personuppgifter med ett tredjeland i de fall när dessa uppgifter inte mottas från eller ställs till förfogande av den behöriga myndigheten i en annan medlemsstat. Enligt datatillsynsmannen finns det inga skäl för att ifrågasätta denna rättsliga grund. De exempel som utvecklades närmare i yttrandet från december 2005 och de argument som nämndes i föregående punkt visar att det finns en direkt koppling mellan detta utbyte med tredjeländer och polissamarbetet och det rättsliga samarbetet enligt artikel 29 i EU-fördraget. En bestämmelse om utbyte av personuppgifter med ett tredjeland måste betraktas som en kompletterande och nödvändig bestämmelse i syfte att uppnå målen i artikel 29 i EU-fördraget jämförd med artikel 6 i EU-fördraget, särskilt ett närmare samarbete av polismyndigheter med respekt för grundläggande rättigheter.

24.

Den registrerades rättigheter. Den registrerade har rätt att bli informerad om behandlingen av hans eller hennes personuppgifter. Denna rättighet är kopplad till principen om rättvis och laglig behandling av personuppgifter som i sig respekteras i rambeslutet och dessutom skyddas enligt Europarådets konvention nr 108, särskilt artikel 5 a och artikel 8. Ett viktigt inslag i denna rättighet är att informationen bör ges av den registeransvarige på eget initiativ. Eftersom den registrerade vanligen inte vet och inte kan veta att information om honom eller henne behandlas, skulle det strida mot rättighetens natur att kräva en begäran från den registrerade. Naturligtvis finns det undantag från denna rätt att bli informerad, och det är uppenbart att undantagen kan ha stor betydelse när det gäller brottsbekämpning, eftersom information om brottsutredningar skulle kunna skada själva utredningen. En lösning som gör rätten till information avhängig av en begäran från den registrerade skulle dock inte kunna godtas och inte vara förenlig med Europarådets konvention nr 108.

25.

Datatillsynsmannen betonar att dataskyddsmyndigheternas ställning bör överensstämma med den ställning som de tilldelades enligt direktiv 95/46/EG. Denna ställning är så mycket mera viktig eftersom det rör sig om polissamarbete och rättsligt samarbete. Samarbetet mellan brottsbekämpande myndigheter för att effektivt bekämpa terrorism och annan grov brottslighet kräver behandling av ofta känsliga personuppgifter och undantag från de registrerades rättigheter (se t.ex. föregående punkt om rätten att bli informerad).

26.

Datatillsynsmannen framhåller för det första behovet av effektiv övervakning och inspektion från myndigheternas sida av behandlingen av personuppgifter inom tillämpningsområdet för detta rambeslut, särskilt när personuppgifter utbyts mellan medlemsstaterna inom polissamarbetet. För det andra bör myndigheternas rådgivande roll säkerställas i den nationella rättskipningen och i det institutionaliserade nätverket av dataskyddsmyndigheter, dvs. den arbetsgrupp som består av dessa myndigheter (i direktivet kallad artikel 29-gruppen). Dataskyddsmyndigheternas bidrag behövs för att öka överensstämmelsen mellan skyddet enligt detta instrument och skyddet enligt direktiv 95/46/EG, för att garantera att de rättsliga skyldigheterna uppfylls och för att uppnå fullständig harmonisering mellan medlemsstaterna också på den praktiska nivån.

27.

Artikel 24 i kommissionens förslag innehåller detaljerade säkerhetsregler som kan jämföras med reglerna i Europolkonventionen. Datatillsynsmannen varnar för att stryka dessa regler ur förslaget. En harmoniserad säkerhetsnivå är ett viktigt verktyg för att öka de registrerades förtroende och förtroendet mellan medlemsstaternas myndigheter.

28.

I sitt yttrande från december 2005 rekommenderade datatillsynsmannen att särskilda skyddsåtgärder borde införas när det gäller behandlingen av vissa kategorier av uppgifter, till exempel biometriska uppgifter och DNA-profiler. Inom brottsbekämpningen blir användningen av dessa kategorier av uppgifter allt mer betydelsefull, men användningen kan medföra särskilda risker för den registrerade. Det behövs gemensamma regler. Datatillsynsmannen beklagar att rådet, åtminstone inte synbarligen, har beaktat rekommendationen. Datatillsynsmannen uppmanar kommissionen och rådet att anta ett förslag i denna fråga, med eller utan anknytning till principen om tillgänglighet.

29.

Datatillsynsmannen rekommenderar att rådet avsätter mer tid för förhandlingarna så att man uppnår ett resultat som erbjuder tillräckligt skydd. Datatillsynsmannen erkänner vikten av att rådet snarast kan anta rambeslutet, men påminner om att det snabba beslutsfattandet inte bör leda till sänkta skyddsnormer.

30.

Ett samstämmigt skydd är väsentlig, oberoende av var, av vem eller för vilket ändamål personuppgifterna behandlas. Datatillsynsmannen uppmanar rådet att respektera en skyddsnivå som inte är lägre än den skyddsnivå som erbjuds enligt direktiv 95/46/EG eller Europarådets mer allmänt formulerade konvention nr 108 som är bindande för medlemsstaterna.

31.

Gemensamma regler om uppgiftsskydd bör tillämpas för alla uppgifter inom polissamarbete och rättsligt samarbete och inte begränsas till gränsöverskridande utbyte mellan medlemsstaterna. Detta yttrande innehåller argument som visar att ett mer begränsat tillämpningsområde är svårhanterligt och, om det infördes, skulle leda till ytterligare komplikationer och kostnader för dessa myndigheter och dessutom skada enskilda personers rättssäkerhet.

32.

Datatillsynsmannen har även följande betänkligheter:

26.4.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 91/15

1.

Förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om tillämpningsbestämmelser till förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen (nedan kallat ”förslaget”) (3) översändes av kommissionen till datatillsynsmannen för samråd i enlighet med artikel 28.2 i förordning nr 45/2001/EG. Datatillsynsmannen anser att detta yttrande bör nämnas i ingressen till förordningen.

2.

Kommissionens formella hörande är resultatet av kontakterna mellan datatillsynsmannens sekretariat och det berörda generaldirektoratet vid kommissionen (DG EMPL) inom ramen för datatillsynsmannens inventeringsverksamhet 2007 (4). Detta förslag är ett av de förslag inom DG EMPL:s område som har stort intresse för datatillsynsmannen. Datatillsynsmannen bidrog också till en utfrågning i Europaparlamentet den 23 november 2006 genom att lämna några preliminära kommentarer till förslaget. Datatillsynsmannen välkomnar detta samråd och förväntar sig att höras i tid i framtiden om andra kommissionsförslag om skyddet för personuppgifter inom sektorerna social trygghet och sysselsättning, särskilt de förslag som nämns i datatillsynsmannens inventering.

3.

I förslaget fastställs tillämpningsbestämmelser för Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen. De nya reglerna om samordning i den senare förordningen kan inte tillämpas innan det aktuella förslaget om tillhörande tillämpningsbestämmelser har antagits (5). Förslaget skall därför bedömas jämfört med den grundförordning som det bygger på. Härvid bör det också noteras att datatillsynsmannen inte har avgivit något yttrande om förordning (EG) nr 883/2004, eftersom motsvarande kommissionsförslag antogs den 12 februari 1999 (6), innan förordning nr 45/2001/EG hade trätt i kraft.

4.

Syftet med förslaget är att modernisera och förenkla de befintliga bestämmelserna genom ett ökat samarbete mellan socialförsäkringsinstitutionerna och bättre metoder för informationsutbytet mellan socialförsäkringsinstitutionerna.

5.

Förslaget har stor räckvidd, både vad gäller de berörda medborgarna och de områden som ingår. Dels omfattar det alla EU-medborgare som är försäkrade enligt den nationella lagstiftningen (därför inbegrips personer utan anställning), förutsatt att det finns gränsöverskridande inslag. Dels är det tillämpligt på många olika socialförsäkringsområden: sjukförmåner, moder- och faderskapsförmåner, förmåner vid invaliditet, ålderspension, efterlevandepension, ersättning vid olycksfall i arbetet och arbetssjukdomar, dödsfallsersättning, arbetslöshetsersättning, förtidspension, familjeförmåner.

6.

Datatillsynsmannen välkomnar detta förslag, såtillvida att det syftar till att främja den fria rörligheten för medborgarna och förbättra levnadsstandarden och anställningsvillkoren för EU-medborgare som flyttar inom unionen.

7.

En stor del av förslaget utgörs av bestämmelser om utbyte av personuppgifter mellan de nationella myndigheter som har behörighet när det gäller den sociala tryggheten. Social trygghet kan inte existera utan att olika typer av personuppgifter, ofta av känslig natur, behandlas. Vidare är utbyte av personuppgifter beträffande social trygghet mellan olika medlemsstater en naturlig följd av en europeisk union där medborgarna i allt högre grad utnyttjar sin rätt till fri rörlighet.

8.

Det är emellertid också viktigt att detta ökade utbyte av personuppgifter mellan medlemsstaternas nationella myndigheter, samtidigt som det förbättrar villkoren för människors fria rörlighet, också säkerställer en hög skyddsnivå för personuppgifter och därigenom garanterar en av EU:s grundläggande rättigheter. Datatillsynsmannen noterar i detta sammanhang med tillfredsställelse att också Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) i sitt yttrande om förslaget av den 26 oktober 2006 påpekade att det är nödvändigt att ombesörja adekvat skydd för personuppgifter, särskilt med hänsyn till uppgifternas ibland känsliga natur (7).

9.

Datatillsynsmannen har hörts om förslaget till tillämpningsförordning. Som ovan nämnts kan tillämpningsförordningen inte bedömas utan samband med förordning (EG) nr 883/2004, i vilken grundprincipen om samordning av de sociala trygghetssystemen fastställs, bland annat vad avser skyddet för personuppgifter. Datatillsynsmannen kommer därför att i sitt yttrande ta hänsyn till den ram som fastställs i den förordningen. Datatillsynsmannen kommer dock att inrikta sin rådgivning på de frågor där tillämpningsförordningens lagstiftare fortfarande har handlingsutrymme.

10.

Vidare noterar datatillsynsmannen att förslaget, utöver att det har ett brett tillämpningsområde, också är mycket komplext, eftersom det däri fastställs detaljerade och ibland tekniska bestämmelser om de olika villkoren, mekanismerna och begränsningarna vid samordningen av de sociala trygghetssystemen. När datatillsynsmannen analyserar förslaget, kommer han därför inte att behandla varje bestämmelse för sig utan använda en övergripande metod, genom att fokusera på de principer för uppgiftsskydd som är särskilt relevanta för förslaget.

11.

Inom ramen för denna metod syftar detta yttrande till att säkerställa att uppgiftsskyddslagstiftningen följs samt att de föreslagna åtgärderna blir effektiva, genom att förutse och behandla frågor som kan komma att uppstå vid genomförandet i de nationella rättssystemen. I yttrandet kommer datatillsynsmannen först att ange den tillämpliga rättsliga ramen för uppgiftsskyddet och därefter behandla tillämpningen av relevanta principer för uppgiftsskydd på förslaget. I slutsatserna kommer datatillsynsmannen att belysa sina viktigaste konstateranden och rekommendationer.

12.

Enligt förordningen kommer de försäkrade personernas personuppgifter vanligen att behandlas av de behöriga nationella myndigheterna och på så sätt omfattas av räckvidden för de nationella lagarna för genomförande av direktiv 95/46/EG om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (nedan kallat ”direktivet”). I det mer begränsade antalet fall när personuppgifter för de försäkrade personerna behandlas av gemenskapens institutioner, kommer de att omfattas av förordning nr 45/2001 (8) om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter. Detta är till exempel fallet när EU-anställdas personuppgifter behandlas (9). Den aktuella ramen för uppgiftsskydd tillhandahåller därför en harmoniserad skyddsnivå inom hela EU.

13.

Det aktuella förslaget kommer att vara beroende av denna harmoniserade ram. De nationella lagstiftningarna för genomförande av direktivet är dock inte helt enhetliga och det kan fortfarande finnas vissa skillnader mellan de nationella lagarna om uppgiftsskydd. Det är därför mycket viktigt att lagstiftaren tar hänsyn till detta och ser till att de föreslagna bestämmelserna fullt ut överensstämmer med ramen och överbryggar dessa eventuella skillnader.

14.

Vidare kommer det ökade utbytet av uppgifter över gränserna att kräva bättre samordning av de nationella bestämmelserna om skydd för personuppgifter. Härvid välkomnar datatillsynsmannen artikel 77 i förordning (EG) nr 883/2004. I denna bestämmelse anges det uttryckligen att personuppgifter som behandlas enligt förordningen eller tillämpningsförordningen skall överlämnas i enlighet med gemenskapsbestämmelserna om skydd för personuppgifter.

15.

I artikel 77 i förordning (EG) nr 883/2004 ges också riktlinjer för vilken nationell uppgiftsskyddslagstiftning som är tillämplig vid överlämnande av uppgifter mellan behöriga myndigheter i olika medlemsstater, genom att det anges att överlämnande av personuppgifter från en medlemsstat till en annan skall omfattas av lagstiftningen om uppgiftsskydd i den medlemsstat som lämnar uppgifterna. Däremot skall alla meddelanden från den mottagande medlemsstaten samt lagring, ändring och förstörande av uppgifter omfattas av den mottagande medlemsstatens lagstiftning om uppgiftsskydd. Denna bestämmelse överensstämmer med bestämmelsen om tillämplig nationell lagstiftning i artikel 4 i direktivet.

16.

I förslaget görs en hänvisning till gemenskapens bestämmelser om skydd för personuppgifter i skäl 3 och i artikel 3.2. Medan det i skäl 3 allmänt uppges att de berörda personerna bör ges alla garantier som föreskrivs i gemenskapsbestämmelserna om skydd för personuppgifter, hänvisas det i artikel 3.2 specifikt till rätten att få tillgång till och att korrigera sina egna personuppgifter.

17.

Datatillsynsmannen samtycker till nödvändigheten att i ett rättsinstrument för genomförande av förbättrad behandling och överföring av personuppgifter klart och tydligt erinra om den tillämpliga ramen för uppgiftsskydd. Från denna utgångspunkt rekommenderar datatillsynsmannen att en allmän hänvisning till gemenskapens bestämmelser om skydd av personuppgifter inte bara anges i skälen utan också uttryckligen anges i bestämmelserna (till exempel i artikel 3). Denna allmänna bestämmelse skulle inte utesluta att andra bestämmelser, såsom de som för närvarande fastställs i artikel 3.2, kan ta upp mer specifika frågor rörande den konkreta tillämpningen av principerna om uppgiftsskydd i samband med samordningen av de sociala trygghetssystemen (se nedan, punkterna 36-38).

18.

En av grundprinciperna för lagstiftningen om uppgiftsskydd är att personuppgifter bara skall behandlas för det ändamål för vilket de samlats in eller för ett förenligt ändamål (artikel 6.1 b i direktivet). Förslaget innehåller ingen allmän bestämmelse om ändamålsbegränsning (10). Det allmänna synsättet i förslaget är dock att personuppgifter som samlats in för ett socialförsäkringsändamål (pension, förmåner vid invaliditet, arbetslöshet osv.) kommer att behandlas och överlämnas till andra medlemsstaters myndigheter för samma ändamål. De flesta behandlingsoperationer som anges i förslaget kommer därför att gälla personuppgifter som behandlats för samma eller ett förenligt ändamål. Detta kommer också att vara fallet vid behandling av personuppgifter i samband med överlämnande av upplysningar för indrivning av en fordran eller förmåner som utgetts felaktigt (artikel 73).

19.

Under andra omständigheter, till exempel vid samarbete mellan skattemyndigheter (skäl 14), kan socialförsäkringsuppgifter dock vara nödvändiga även för annat än socialförsäkringsändamål. I detta fall kan undantag från principen om ändamålsbegränsning motiveras enligt artikel 13 i direktivet, under särskilda omständigheter och förutsatt att de är nödvändiga och grundade på lagstiftningsåtgärder antingen på nationell nivå eller gemenskapsnivå. Lagstiftaren kan i detta sammanhang överväga att i förslaget särskilt hänvisa till de omständigheter under vilka socialförsäkringsuppgifter får behandlas för ett annat ändamål.

20.

Mot denna bakgrund anser datatillsynsmannen att förslaget respekterar de grundläggande uppgiftsskyddsbestämmelserna om ändamålsbegränsning. Vidare noterar datatillsynsmannen att förbudet mot att använda personuppgifter för andra ändamål än socialförsäkringsändamål härrör från den tillämpliga uppgiftsskyddslagstiftningen, som medger undantag från denna allmänna princip endast på specifika och strikta villkor.

21.

Enligt principerna om uppgiftsskydd skall personuppgifter vara adekvata och relevanta och får inte omfatta mer än vad som är nödvändigt med hänsyn till de ändamål för vilka de har samlats in och för vilka de senare behandlas (artikel 6.1 c i direktivet). När det gäller de sociala trygghetssystemen, innebär detta att bara en nödvändig och proportionerlig uppsättning uppgifter skall överlämnas vid varje tillfälle.

22.

Denna princip finns på ett korrekt sätt med i artikel 2.1 i förslaget, där det föreskrivs att medlemsstaternas institutioner skall lämna de upplysningar till varandra som behövs för att fastställa och bestämma rättigheter och skyldigheter för de försäkrade personerna. Datatillsynsmannen betonar i detta sammanhang att bedömningen av vilka uppsättningar av personuppgifter som är nödvändiga kan variera något beroende på vilket slags förmån det gäller. Exempelvis kommer den typ av personuppgifter som behövs för sjukförmåner att skilja sig från de uppgifter som behövs för ålderspensioner. Den information som överlämnas av medlemsstaternas myndigheter bör inte gå utöver vad som är nödvändigt för de av den försäkrade personens rättigheter eller skyldigheter som berörs i det specifika fallet.

23.

Proportionaliteten bör också gälla med avseende på det antal behöriga organ som har tillgång till uppgifterna samt hur och hur länge personuppgifterna lagras. Endast berörda myndigheter och institutioner skall ha tillgång till socialförsäkringsuppgifter och dessa uppgifter skall inte lagras - i en form som gör det möjligt att identifiera den registrerade - längre än vad som är nödvändigt för det ändamål för vilket de behandlas (artikel 6.1 e i direktivet).

24.

Vad beträffar det antal myndigheter och institutioner som har tillgång till de försäkrade personernas personuppgifter, kommer det genom artikel 83 i förslaget att inrättas en offentlig databas, där de berörda organen i varje medlemsstat förtecknas. Det bör också noteras att förslaget lämnar utrymme för medlemsstaterna att besluta om personuppgifter skall överlämnas via en central kontaktpunkt i en medlemsstat eller direkt till den berörda myndigheten eller institutionen (artikel 2.3). Vidare kan det finnas många utsedda organ i varje medlemsstat, varav en del kan vara verksamma på regional nivå.

25.

När det gäller lagringstiden för personuppgifter, noterar datatillsynsmannen att proportionalitetsprövningen på området social trygghet kan leda till mycket olika resultat, beroende på vilket område av den sociala tryggheten som omfattas. Behandling av personuppgifter rörande sjukförmåner kommer till exempel vanligen att vara nödvändig under än kortare tid än i fråga om pensioner, som är förmåner som sannolikt kommer att tillhandahållas under längre tid. Lagringstiden för personuppgifter kommer också att bero på vilken typ av organ som behandlar dem. I fråga om centrala kontaktpunkter kommer detta exempelvis att innebära att personuppgifter kommer att utplånas så snart de har skickats vidare till det behöriga organet. I alla händelser bör det klargöras att personuppgifter skall utplånas eller göras anonyma så snart de inte längre är nödvändiga för det ändamål för vilket de samlades in eller behandlades.

26.

Mot bakgrund av ovanstående betonar datatillsynsmannen att man i ett sådant komplext system, varigenom personuppgifter behandlas och skickas vidare via ett asymmetriskt nätverk av organ, särskilt bör se till att personuppgifter behandlas av de behöriga myndigheterna under en proportionerlig tidsrymd och att dubblering av databaser undviks. Datatillsynsmannen anser att den databas som anges i artikel 83 kommer att bidra till att säkerställa att nödvändiga personuppgifter endast överlämnas till de berörda myndigheterna i varje särskilt fall. Ytterligare klargöranden om hur uppgifterna skall överlämnas och lagras kan dock införas i det aktuella förslaget, som kommissionen redan har gjort i andra förslag (11). I detta sammanhang anser datatillsynsmannen att en viss harmonisering av lagringstiderna både skulle skydda medborgarnas rätt till skydd för personuppgifter och göra samordningen mellan de nationella myndigheterna i olika medlemsstater mer effektiv.

27.

I förslaget fastställs flera olika mekanismer för överföring av personuppgifter om försäkrade personer mellan behöriga organ i olika medlemsstater. Dessa utbyten av personuppgifter kan indelas i två stora kategorier: de som görs på begäran av den berörda personen och de som görs på eget initiativ, vanligen mellan tredje parter (behöriga organ, arbetsgivare) utan någon särskild begäran av den berörda personen. I många fall kommer berörda organ att behandla och överlämna känsliga uppgifter, särskilt sådana som gäller hälsotillstånd.

28.

All denna behandling skall uppfylla villkoren för behandling av personuppgifter enligt direktivet. Behöriga nationella organ och arbetsgivare får endast behandla personuppgifter med den berörda personens samtycke eller av något annat legitimt skäl, såsom fullgörande av en rättslig förpliktelse eller utförande av en arbetsuppgift av allmänt intresse eller vid myndighetsutövning (artikel 7 a, 7 c och 7 e i direktivet). Strängare villkor gäller för känsliga uppgifter, dvs. personuppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse, medlemskap i fackförening samt uppgifter som rör hälsa och sexualliv (artikel 8 i direktivet).

29.

Mot denna bakgrund framhåller datatillsynsmannen att bestämmelserna i förslaget visserligen kan anses fastställa en rättslig förpliktelse - enligt artikel 7 c i direktivet - att behandla och överlämna socialförsäkringsuppgifter, såtillvida att denna förpliktelse är specifik. I de fall där förslaget fastställer en klar förpliktelse att behandla personuppgifter kan de behöriga nationella myndigheternas och arbetsgivarnas behandling därför grundas på artikel 7 c i direktivet. Om denna rättsliga förpliktelse däremot inte direkt fastställs i förslaget, skall behandlingen av personuppgifter grundas antingen på en nationell (icke-harmoniserad) specifik rättslig förpliktelse eller på en annan rättslig grund.

30.

I artikel 7 e i direktivet medges behandling av personuppgifter när det är nödvändigt för att utföra en arbetsuppgift av allmänt intresse eller som ett led i myndighetsutövning av den registeransvarige eller en tredje man till vilken uppgifterna har lämnats ut. Detta kommer att vara fallet när det berörda organet behandlar uppgifter på grundval av sina arbetsuppgifter eller myndighetsutövning till följd av en allmän - nationell eller gemenskaplig - rättslig bestämmelse och inte på grundval av en specifik rättslig förpliktelse. I detta fall är rätten att göra invändningar tillämplig enligt artikel 14 a i direktivet.

31.

Användningen av samtycke som rättslig grund i enlighet med artikel 7 a i direktivet har ett mer begränsat tillämpningsområde när det gäller offentliga myndigheters behandling av personuppgifter eller i anställningsförhållanden, eftersom samtycke endast kan bedömas vara frivilligt - i enlighet med artikel 2 h i direktivet - om det finns realistiska alternativ för den berörda personen.

32.

När det gäller behandling av känsliga uppgifter (artikel 8 i direktivet), skall liknande faktorer som i de föregående punkterna gälla. Datatillsynsmannen anser att förpliktelser som följer av arbetsrätten (artikel 8.2 b i direktivet), andra undantag (artikel 8.4) eller samtycke (artikel 8.2 a) kan utgöra tillämpliga rättsliga grunder för behandling av känsliga socialförsäkringsuppgifter. I detta fall kan särskilda skyddsåtgärder - till exempel tekniska uppdelningsåtgärder - vara nödvändiga.

33.

Mot bakgrund av ovanstående överväganden påpekar datatillsynsmannen att ju tydligare förslaget fastställer specifika rättsliga förpliktelser för behöriga organ och arbetsgivare att behandla personuppgifter, desto lättare och effektivare kommer dess genomförande i medlemsstaterna att vara med avseende på de nationella uppgiftsskyddslagar som följer av direktivet. Utan att i detalj gå in på de olika särskilda mekanismer som anges i förslaget rekommenderar datatillsynsmannen därför EU-lagstiftaren att se till att var och en av de föreslagna mekanismerna för behandling och överföring av personuppgifter tydligt grundas på en specifik rättslig förpliktelse som direkt anges i förslaget eller på andra legitima grunder för behandling enligt artiklarna 7 och 8 i direktivet.

34.

Det är viktigt att informera de registrerade på lämpligt sätt om behandlingen av deras personuppgifter och om deras rättigheter i enlighet med avsnitt IV i direktiv 95/46. Detta är ännu viktigare när personuppgifterna behandlas av många myndigheter i olika medlemsstater och de registrerade därför riskerar att tappa kontrollen över vem som behandlar personuppgifterna, för vilka ändamål och hur de ska utöva sina rättigheter.

35.

Datatillsynsmannen stöder härvid starkt en proaktiv metod: att förse de registrerade med uttömmande information i rätt tid i syfte att klargöra både användningen av de insamlade upplysningarna och de registrerades rättigheter. Datatillsynsmannen stöder härvid kravet från EESK (12) på att öka medvetenheten mellan alla potentiella användare av förordningen och begär samtidigt att lagstiftaren i förslaget skall införa en uttrycklig hänvisning till behovet av att förse de berörda personerna med specifik och adekvat information om behandlingen av deras personuppgifter. Detta kan göras genom att artikel 19 (Uppgifter om försäkrade personer) ändras, så att det säkerställs att de försäkrade personerna får nödvändig information.

36.

De registrerades rättigheter är särskilt relevanta i samband med de sociala trygghetssystemen, eftersom de gör det möjligt för de berörda personerna att hålla kontroll över sina (känsliga) uppgifter, att se till att de är korrekta och att kontrollera den information som ligger till grund för viktiga beslut och beviljade förmåner. Detta är särskilt relevant i ett gränsöverskridande sammanhang, när felmarginalen vid överföring av personuppgifter sannolikt är större genom att det är nödvändigt att översätta informationen. Värt att nämna är också att en mer korrekt information till följd av att de registrerade utövar sina rättigheter inte bara gynnar de berörda personerna utan också de berörda sociala myndigheterna.

37.

Datatillsynsmannen välkomnar varmt artikel 3.2 i förslaget, där det anges att medlemsstaterna skall garantera berörda personer rätt att få tillgång till och korrigera sina personuppgifter, i enlighet med gemenskapsbestämmelserna om skydd för personuppgifter. Datatillsynsmannen föreslår dock att denna bestämmelse kompletteras med en bredare hänvisning till alla registrerades rättigheter, bland annat rätten att göra invändningar (artikel 14 i direktiv 95/46) och skyddet vid individuella beslut grundade på automatisk databehandling (artikel 15 i direktiv 95/46).

38.

Dessutom rekommenderar datatillsynsmannen att förslaget skall ta vederbörlig hänsyn till behovet av att underlätta det faktiska utövandet av de registrerades rättigheter i ett gränsöverskridande sammanhang. De berörda personerna kommer att vara tvungna att utöva sina rättigheter i en situation där deras personuppgifter kommer från olika myndigheter i två eller flera länder. Det vore därför önskvärt att de registrerades rättigheter i sådana fall också kan utövas direkt via den berörda myndighet som tar emot personuppgifter från andra medlemsstater. Detta skulle innebära att den behöriga myndighet som har direktkontakt med den försäkrade personen skulle uppmanas att agera som enda instans både när det gäller de sociala förmånerna och när det gäller alla personuppgifter som behandlas i samband med dessa förmåner. En försäkrad person skull då kunna utöva sina rättigheter som registrerade via den behöriga myndigheten oavsett uppgifternas ursprung. Datatillsynsmannen uppmanar därför lagstiftaren att överväga denna möjlighet, bland annat mot bakgrund av de exempel som redan lämnats i andra kommissionsförslag (13).

39.

I förslaget har säkerhet vid behandling av uppgifter särskild relevans med tanke på den allt mer utbredda användningen av elektroniska verktyg vid olika medlemsstaters offentliga myndigheter. Översändandet kommer vidare i de flesta fall att omfatta känsliga uppgifter och det är därför, vilket även EESK har påpekat, ännu viktigare att ”garantera att denna typ av uppgifter skyddas på ett adekvat sätt och inte hamnar i fel händer” (14).

40.

Datatillsynsmannen välkomnar härvid artikel 4 i förslaget, där det anges att överlämnandet av uppgifter mellan de berörda organen ”skall ske på elektronisk väg inom gemensamma säkerhetsramar som garanterar sekretessen och skyddar informationsutbytet”. Datatillsynsmannen betonar dock att denna ”gemensamma säkerhetsram”, som skall fastställas av den administrativa kommissionen för samordningen av de sociala systemen (15), vederbörligen bör beakta de rekommendationer som utfärdats av IDABC (16) (interoperabelt tillhandahållande av alleuropeiska e-förvaltningstjänster för offentliga förvaltningar, företag och medborgare) när det gäller gemenskapens uppgiftsskyddsbestämmelser och särskilt de som gäller säkerhet vid behandling (artikel 17 i direktivet). Härvid rekommenderar datatillsynsmannen också att experter på uppgiftsskydd och säkerhet medverkar i den administrativa kommissionens verksamhet i samband härmed.

41.

Datatillsynsmannen välkomnar detta förslag såtillvida att det syftar till att främja den fria rörligheten för medborgarna och förbättra levnadsstandarden och anställningsvillkoren för EU-medborgare som flyttar inom unionen. Samordning av de sociala trygghetssystemen skulle inte kunna existera utan behandling och överföring av olika typer av personuppgifter, i många fall av känslig natur.

42.

Det är emellertid också viktigt att det ökade utbytet av personuppgifter mellan medlemsstaternas nationella myndigheter, samtidigt som det förbättrar villkoren för människors fria rörlighet, också säkerställer en hög skyddsnivå för personuppgifter och därigenom garanterar en av EU:s grundläggande rättigheter.

43.

Förslaget kommer att vila på den harmoniserade ram för uppgiftsskydd som fastställs i gemenskapens bestämmelser om skydd för personuppgifter och i synnerhet i direktiv 95/46/EG och nationella genomförandelagar. Datatillsynsmannen välkomnar att möjligheten att tillämpa denna ram för uppgiftsskydd nämns både i grundförordningen (EG) nr 883/2004 och i förslaget. Särskilda frågor rörande tillämpningen av uppgiftsskyddsprinciperna i samband med samordningen av de sociala trygghetssystemen bör dock få en närmare och mer explicit behandling.

44.

Beträffande principen om ändamålsbegränsning anser datatillsynsmannen att förslaget respekterar de grundläggande uppgiftsskyddsbestämmelserna om ändamålsbegränsning. Datatillsynsmannen noterar vidare att förbudet mot att använda personuppgifter för annat än socialförsäkringsändamål inte uttryckligen fastställs i förslaget utan följer av den tillämpliga uppgiftsskyddslagstiftningen, vilket kommer att medge undantag från denna allmänna princip endast under särskilda omständigheter och på stränga villkor. I detta sammanhang kan lagstiftaren överväga om det i förslaget särskilt skall hänvisas till de villkor på vilka socialförsäkringsuppgifter får behandlas för ett annat ändamål.

45.

När det gäller proportionaliteten hos de behandlade uppgifterna, de behöriga organen och lagringstiderna, betonar datatillsynsmannen att man i ett sådant komplext system, varigenom personuppgifter behandlas och skickas vidare via ett asymmetriskt nätverk av organ, särskilt bör se till att personuppgifterna behandlas av de behöriga myndigheterna under en proportionerlig tidsrymd och att dubblering av databaser undviks. I detta sammanhang kan ytterligare klargöranden om hur uppgifterna överförs och lagras införas i förslaget.

46.

När det gäller rättsliga grunder för behandling av personuppgifter, rekommenderar datatillsynsmannen, utan att i detalj gå in på de olika specifika mekanismer som anges i förslaget, att EU-lagstiftaren ser till att var och en av de föreslagna mekanismerna för behandling och överföring av personuppgifter klart grundas på en specifik rättslig förpliktelse som direkt anges i förslaget eller på andra legitima grunder för behandling enligt artiklarna 7 och 8 i direktivet.

47.

När det gäller information till försäkrade personer, rekommenderar datatillsynsmannen att en uttrycklig hänvisning till behovet av att förse berörda personer med specifik och adekvat information om behandlingen av deras personuppgifter skall införas i förslaget.

48.

Beträffande de registrerades rättigheter välkomnar datatillsynsmannen varmt artikel 3.2 i förslaget och föreslår att denna bestämmelse kompletteras med en bredare hänvisning till alla registrerades rättigheter, bland annat rätten att göra invändningar och skyddet vid individuella beslut grundade på databehandling. Vidare uppmanar datatillsynsmannen lagstiftaren att göra det lättare för de registrerade att effektivt utöva sina rättigheter i ett gränsöverskridande sammanhang, genom att föreskriva att den behöriga myndighet som har direktkontakt med den försäkrade personen bör fungera som enda instans både när det gäller socialförsäkringsförmåner och i fråga om alla uppgifter som behandlas med anknytning till dessa förmåner.

49.

När det gäller säkerhetsåtgärder, rekommenderar datatillsynsmannen att den ”gemensamma säkerhetsram ”för överföring av uppgifter som anges i artikel 4 i förslaget vederbörligen tar hänsyn till de relevanta rekommendationerna om uppgiftsskydd och säker behandling. I detta sammanhang bör experter på uppgiftsskydd och säkerhet medverka i den behöriga administrativa kommissionens arbete.

26.4.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 91/24

—

på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/comm/competition/mergers/cases/). Denna webbplats ger olika möjligheter att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, även uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

—

i elektronisk form på EUR-Lex webbplats, under dokument nummer 32007M4577. EUR-Lex ger tillgång till gemenskapsrätten via Internet. (http://eur-lex.europa.eu)

26.4.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 91/24

—

på kommissionens webbplats för konkurrens (http://ec.europa.eu/comm/competition/mergers/cases/). Denna webbplats ger olika möjligheter att hitta enskilda beslut i koncentrationsärenden, även uppgifter om företag, ärendenummer, datum och sektorer,

—

i elektronisk form på EUR-Lex webbplats, under dokument nummer 32007M4594. EUR-Lex ger tillgång till gemenskapsrätten via Internet. (http://eur-lex.europa.eu)

26.4.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 91/25

26.4.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 91/26

26.4.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 91/27

—

investeringar i jordbruksföretag, max. 40 % med ett tak på 400 000 EUR för tre budgetår,

—

stöd till rådgivning för enskilda företag i samband med ledningssystem, max. 80 % med ett tak på 2 000 EUR,

—

arrondering, max. 90 %,

—

kostnader för att bilda producentkooperativ, max. 60 %, med ett tak på 400 000 EUR per kooperativ för 5 år.

—

Investeringar i jordbruksföretag (programmet för stöd till jordbruksinvesteringar (Agrarinvestitionsförderungsprogramm))

För att främja ett konkurrenskraftigt, hållbart, miljöskonande, djurvänligt och mångsidigt jordbruk kan investeringar i jordbruksföretag som sysslar med primärproduktion av jordbruksprodukter stödjas. Härvid skall både konsumenternas intressen, landsbygdsutvecklingen och bevarandet av biologisk mångfald beaktas, men också förbättringen av levnads-, arbets- och produktionsvillkoren.

Åtgärden grundas på artikel 4 (investeringar i jordbruksföretag).

—

Stöd till rådgivning för enskilda företag i samband med ledningssystem

Stöd betalas till rådgivning för enskilda företag som går utöver rutinrådgivning, i samband med användandet av dokumentationssystem. Åtgärden skall hjälpa jordbrukare att uppfylla normerna för modernt och kvalitetsinriktat jordbruk, i synnerhet kraven i artikel 4 och 5 samt bilagorna III och IV i förordning (EG) nr 1782/2003 (tvärvillkor). Rådgivningen erbjuds av offentliga och privata rådgivningstjänster som måste vara erkända av förbundsstaterna. Uppgifterna i dokumentationssystemen skall ligga till grund för företagsinriktad rådgivning. Åtgärden riktar sig till alla stödmottagare och betalas som tillskott till rådgivningstjänsterna.

Åtgärden grundas på artikel 15 (jordbruksrådgivning)

—

Arrondering (principer för främjande av integrerad landsbygdsutveckling (främjande av omstrukturering av jordegendomen på landet))

Stödets syfte är omstrukturering av jordegendomen på landet och den fysiska planeringen av landsbygden för att förbättra jordbrukets struktur i enlighet med lagen om arrondering och lagen om anpassning av jordbruket, inbegripet åtgärder för att garantera en hållbar och konkurrenskraftig naturförvaltning och frivilligt byte av användning. De kostnader som uppstår i samband med dessa förfaranden är stödberättigande.

Åtgärden grundas på artikel 13 (Stöd till arrondering).

—

Kostnader för att bilda producentkooperativ (Principer för främjande av förbättrad marknadsstruktur (kooperativ))

Stödet syftar till att främja inrättandet och bedrivandet av kooperativ samt till att förbättra konkurrenskraften hos företag som bearbetar eller saluför jordbruksprodukter, för att garantera avsättningen eller skapa intäktsfördelar på producentnivå.

Stödet bidrar till att anpassa registreringen, bearbetningen och saluförandet av jordbruksprodukter (vad gäller anbudets mängd och kvalitet) till marknadsvillkoren.

Stödet till kooperativ grundas på artikel 9 (stöd till producentkooperativ).

Provincie Noord-Brabant

Brabantlaan 1

Postbus 90151

5200 MC 's-Hertogenbosch

Nederland

Provincie Limburg

Limburglaan 10

Postbus 5700

6202 MA Maastricht

Nederland

—

Punkt 1.2: 3 000 000 EUR för perioden 2007-2013.

—

Punkt 1.4: 60 000 EUR för perioden 2007-2013.

—

Punkt 1.5: 1 250 000 EUR för perioden 2007-2013.

—

Punkt 1.9: 4 500 000 EUR för perioden 2007-2013.

—

Punkt 6.1: 3 000 000 EUR för perioden 2007-2013.

—

Punkt 6.4: 1 200 000 EUR för perioden 2007-2013.

—

Punkt 1.2: högst 60 % av de stödberättigande kostnaderna, dock högst 1,2 miljoner EUR per projekt, i enlighet med artikel 4.2 e och 4.4 a-c.

—

Punkt 1.9: högst 60 % av de stödberättigande kostnaderna, i enlighet med artikel 4.2 e och 4.4 a-c.

—

Punkt 6.1: högst 60 % av de stödberättigande kostnaderna, i enlighet med artikel 4.2 e och 4.4 a-c.

—

Punkt 1.4: högst 50 % av de stödberättigande kostnaderna, dock högst 20 000 EUR per projekt, i enlighet med artikel 4.2 e och 4.4 a-c.

—

Punkt 1.5: högst 50 % av de stödberättigande kostnaderna, dock högst 1,25 miljoner EUR, i enlighet med artikel 4.2 e och 4.4 a-c.

—

Punkt 6.4: högst 50 % av de stödberättigande kostnaderna, dock högst 50 000 EUR per projekt, i enlighet med artikel 4.2 e och 4.4 a-c.

—

Punkt 1.2: Stödet avser kostnader för genomförbarhetsstudier och företagsplaner samt byggande och förbättring av fast egendom i enlighet med målen i artikel 4.3 a-d.

—

Punkt 1.9: Stödet avser kostnader för byggande och förbättring av fast egendom i enlighet med målen i artikel 4.3 a-d.

—

Punkt 6.1: Stödet avser kostnader för byggande och förbättring av fast egendom i enlighet med målen i artikel 4.3 a-d.

—

Punkt 1.4: Stödet avser kostnader för genomförbarhetsstudier och företagsplaner i samband med byggande och förbättring av fast egendom i enlighet med målen i artikel 4.3 a-d.

—

Punkt 1.5: Stödet avser kostnader för genomförbarhetsstudier och företagsplaner samt byggande och förbättring av fast egendom i enlighet med målen i artikel 4.3 a-d.

—

Punkt 6.4: Stödet avser kostnader för genomförbarhetsstudier och företagsplaner i samband med förbättring av fast egendom i enlighet med målen i artikel 4.3 a-d.

Provincie Limburg

Limburglaan 10

Postbus 5700

6202 MA Maastricht

Nederland

Provincie Limburg

Limburglaan 10

Postbus 5700

6202 MA Maastricht

Nederland

Provincie Limburg

Limburglaan 10

Postbus 5700

6202 MA Maastricht

Nederland

Ministerstvo zemědělství ČR

Těšnov 17

CZ-117 05 Praha 1

Ministerstvo zemědělství ČR

Těšnov 17

CZ-117 05 Praha 1

26.4.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 91/33

26.4.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 91/34

Europeiska kommissionen

Generaldirektoratet för konkurrens

Registreringsenheten för statligt stöd

SPA 3 6/5

B-1049 Bryssel

Fax (32-2) 296 12 42

—

an annual compensation of GBP 150 million granted to POL for the net public service cost of rural counter coverage (“rural network support”),

—

an aid devoted to back POL's debt to Royal Mail Group plc which had financed POL's balance-sheet deficits up to 31 March 2002 (“debt payment funding”),

—

a rolling working capital loan to POL for over-the-counter cash payments meant to fund the basic postal account.

26.4.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 91/42

1.

Kommissionen mottog den 19 april 2007 en anmälan om en föreslagen koncentration enligt artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1), genom vilken företagen International Power plc (”IPR”, Storbritannien) och Mitsui & Co., Ltd. (”Mitsui”, Japan), på det sätt som avses i artikel 3.1 b i förordningen, förvärvar gemensam kontroll över företagen Deeside Power Development Company Limited (”Deeside”, Storbritannien), Rugeley Power Limited (”Rugeley”, Storbritannien), International Power IQ Limited (”Indian Queens”, Storbritannien) och International Power Fuel Company Limited (”IPFC”, Storbritannien), för närvarande ensamt kontrollerade av IPR, genom förvärv av aktier i ett nyskapat företag som utgör ett gemensamt företag.

2.

De berörda företagen bedriver följande affärsverksamhet:

3.

Kommissionen har vid en preliminär granskning kommit fram till att den anmälda koncentrationen kan omfattas av förordning (EG) nr 139/2004, dock med det förbehållet att ett slutligt beslut i denna fråga fattas senare. Det bör noteras att detta ärende kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande, i enlighet med kommissionens tillkännagivande om ett förenklat förfarande för handläggning av vissa koncentrationer enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 (2).

4.

Kommissionen uppmanar berörda tredje parter att till den lämna eventuella synpunkter på den föreslagna koncentrationen.

Synpunkterna skall ha kommit in till kommissionen senast tio dagar efter detta offentliggörande. Synpunkterna kan sändas till kommissionen per fax ((32-2) 296 43 01 eller 296 72 44) eller per post, med angivande av referens COMP/M.4654 – IPR/MITSUI (UK Electricity generation business), till

26.4.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 91/43

1.

Kommissionen mottog den 19 april 2007 en anmälan om en föreslagen koncentration enligt artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1), genom vilken företaget Bridgepoint Capital Group Ltd. (”Bridgepoint”, Storbritannien), på det sätt som avses i artikel 3.1 b i förordningen, förvärvar fullständig kontroll över utbildningsdivisionen av företaget Wolters Kluwer N.V. (”WKE”, Nederländerna) genom förvärv av aktier.

2.

De berörda företagen bedriver följande affärsverksamhet:

3.

Kommissionen har vid en preliminär granskning kommit fram till att den anmälda koncentrationen kan omfattas av förordning (EG) nr 139/2004, dock med det förbehållet att ett slutligt beslut i denna fråga fattas senare. Det bör noteras att detta ärende kan komma att behandlas i enlighet med kommissionens tillkännagivande om ett förenklat förfarande för handläggning av vissa koncentrationer enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 (2).

4.

Kommissionen uppmanar berörda tredje parter att till den lämna eventuella synpunkter på den föreslagna koncentrationen.

Synpunkterna skall ha kommit in till kommissionen senast tio dagar efter detta offentliggörande. Synpunkterna kan sändas till kommissionen per fax ((32-2) 296 43 01 eller 296 72 44) eller per post, med angivande av referens COMP/M.4658 – Bridgepoint Capital/Wolters Kluwer Educational Division, till

26.4.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 91/44

1.

Kommissionen mottog den 18 april 2007 en anmälan om en föreslagen koncentration enligt artikel 4 och till följd av ett hänskjutande enligt artikel 4.5 i rådets förordning (EG) nr 139/2004 (1), genom vilken företaget HgCapital Investments Managers Ltd, UK (”HgCapital”), på det sätt som avses i artikel 3.1 b i förordningen, förvärvar fullständig kontroll över företagen Denton ATD, Inc., Förenta staterna, Robert Denton, Inc., Förenta staterna, och Denton COE GmbH, Tyskland (tillsammans ”Denton”) genom förvärv av aktier.

2.

De berörda företagen bedriver följande affärsverksamhet:

3.

Kommissionen har vid en preliminär granskning kommit fram till att den anmälda koncentrationen kan omfattas av förordning (EG) nr 139/2004, dock med det förbehållet att ett slutligt beslut i denna fråga fattas senare.

4.

Kommissionen uppmanar berörda tredje parter att till den lämna eventuella synpunkter på den föreslagna koncentrationen.

Synpunkterna skall ha kommit in till kommissionen senast tio dagar efter detta offentliggörande. Synpunkterna kan sändas till kommissionen per fax ((32-2) 296 43 01 eller 296 72 44) eller per post, med angivande av referens COMP/M.4498 – HgCapital/Denton, till