21.9.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 246/1

(1)

Efter en antidumpningsundersökning (nedan kallad ”den ursprungliga undersökningen”) införde rådet i september 2005 genom förordning (EG) nr 1487/2005 (2) slutgiltiga antidumpningstullar (nedan kallade ”de ursprungliga åtgärderna”) på import av vissa appreterade polyesterfilamentvävnader med ursprung i Kina. Tullsatserna för de kinesiska appreterade polyesterfilamentvävnaderna varierade mellan 14,1 % och 56,2 %.

(2)

Den 13 november 2006 ingavs i enlighet med artikel 12 i grundförordningen en begäran om ny undersökning av de ursprungliga åtgärderna. Begäran ingavs av AIUFFASS (nedan kallad ”sökanden”) som företräder gemenskapstillverkare som svarar för en betydande del, i detta fall mer än 30 %, av gemenskapens sammanlagda produktion av appreterade polyesterfilamentvävnader.

(3)

Sökanden har lagt fram tillräcklig bevisning för att exportpriserna har sjunkit efter det att den ursprungliga antidumpningstullen infördes på vissa appreterade polyesterfilamentvävnader med ursprung i Kina och att rörelserna i återförsäljningspriserna och de påföljande försäljningspriserna i gemenskapen inte har varit tillräckliga. Detta har enligt sökanden lett till ökad dumpning, vilket har undergrävt effekten av de åtgärder som infördes. Sökanden har också lagt fram bevisning för att avsevärda mängder av den berörda produkten fortfarande importeras från Kina till gemenskapen.

(4)

Kommissionen meddelade den 28 december 2006 genom ett tillkännagivande i Europeiska unionens officiella tidning (nedan kallat ”tillkännagivandet om inledande”) (3) att man i enlighet med artikel 12 i grundförordningen skulle inleda en ny undersökning avseende de antidumpningsåtgärder som är tillämpliga på import av appreterade polyesterfilamentvävnader med ursprung i Kina.

(5)

Kommissionen underrättade officiellt de tillverkare och exportörer som den visste var berörda, företrädare för exportlandet, importörer och användare om inledandet av den nya undersökningen. De berörda parterna gavs möjlighet att inom den tidsfrist som angavs i tillkännagivandet om inledande lämna skriftliga synpunkter och begära att bli hörda. Kommissionen sände frågeformulär till alla kända berörda parter.

(6)

Eftersom det antal exporterande tillverkare och importörer som berördes av den ursprungliga undersökningen var stort, angavs det i tillkännagivandet om inledande att man skulle kunna komma att tillämpa ett stickprovsförfarande, i enlighet med artikel 17 i grundförordningen. För att kommissionen skulle kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt, och i så fall göra ett urval, ombads alla exporterande tillverkare och importörer att ge sig till känna och lämna in grundläggande uppgifter.

(7)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den bedömde vara nödvändiga för att avgöra om exportpriserna hade sjunkit och om rörelserna i återförsäljningspriserna eller de påföljande försäljningspriserna i gemenskapen hade varit otillräckliga. Kontrollbesök genomfördes på platsen hos de samarbetsvilliga exportörerna och tillverkarna i Kina och hos deras närstående företag där det var nödvändigt:

(8)

Den nya undersökningsperioden omfattade tiden från och med den 1 oktober 2005 till och med den 30 september 2006. Syftet med den nya undersökningsperioden var att fastställa den aktuella nivån på exportpriserna och på de priser som den första oberoende kunden i gemenskapen betalade. För att fastställa om priserna i gemenskapen hade rört sig i tillräckligt hög utsträckning, jämfördes prisnivåerna under den nya undersökningsperioden med prisnivåerna under den ursprungliga undersökningsperioden (1 april 2003–30 mars 2004).

(9)

Det bör noteras att kommissionen gav parterna tillräckligt med tid för att ge sig till känna och för att kunna göra ett urval av exporterande tillverkare i Kina i enlighet med artikel 17 i grundförordningen. På grund av olika exceptionella omständigheter begärde också de samarbetsvilliga parterna en förlängning av svarstiden. Dessa förlängningar beviljades när det var berättigat. Den nya undersökningen överskred därför något den normala undersökningsperiod på sex månader som föreskrivs i artikel 12.4 i grundförordningen.

(10)

Den produkt som var föremål för den nya undersökningen var densamma som i den ursprungliga undersökningen, dvs. appreterade klädtyger av polyesterfilament, vanligtvis klassificerade enligt KN-nummer ex 5407 51 00, 5407 52 00, 5407 54 00, ex 5407 61 10, 5407 61 30, 5407 61 90 och ex 5407 69 10 och ex 5407 69 90. Den berörda produkten är vävnader av syntetiska filamentgarn innehållande minst 85 viktprocent texturerade eller otexturerade polyesterfilament, färgade (även vävnader som färgats vita) eller tryckta, med ursprung i Kina. Den berörda produkten används huvudsakligen inom textilindustrin.

(11)

I allmänhet syftar en ny undersökning i enlighet med artikel 12 i grundförordningen till att fastställa om det efter införandet av de ursprungliga antidumpningsåtgärderna förekommit tillräcklig prisrörlighet i gemenskapen på appreterade klädtyger av polyesterfilament med ursprung i Kina. Om det konstateras att absorption förekommit bör därefter en ny beräkning av dumpningsmarginalerna göras. I enlighet med artikel 12 i grundförordningen skall importörer, användare och exportörer ges tillfälle att lägga fram bevisning om att andra skäl än absorption av antidumpningstullen kan ha lett till bristande prisrörelser i gemenskapen efter införandet av åtgärderna.

(12)

Som det anges i skäl 6 bad kommissionen alla exporterande tillverkare och importörer att ge sig tillkänna och att lämna in grundläggande uppgifter om sin verksamhet under den nya undersökningsperioden. Parterna ombads också ange om de var villiga att ingå i stickprovet.

(13)

26 exportörer och tillverkare var villiga att lämna de begärda uppgifterna och att ingå i undersökningen. På grund av det stora antalet exportörer och tillverkare beslutades det att ett stickprovsförfarande var nödvändigt för att fastställa om åtgärderna absorberats av exportörerna och tillverkarna i Kina. Företag som ingick i stickprovet i samband med den ursprungliga undersökningen gavs förtur, samtidigt som urvalet nu gjordes för att omfatta den största representativa exportvolym som rimligen kunde undersökas inom den tid som stod till förfogande. I enlighet med artikel 17.2 i grundförordningen samrådde kommissionen med de kinesiska myndigheterna om stickprovet, och de gjorde inga invändningar.

(14)

Ursprungligen valdes nio företag ut för att ingå i stickprovet. Det rörde sig om ett företag som beviljats individuell behandling och åtta som beviljats marknadsekonomisk status i samband med den ursprungliga undersökningen. Strax före kontrollbesöken i Kina bestämde sig två företag (det som beviljats individuell behandling och ett som beviljats marknadsekonomisk status) för att dra sig ur stickprovsundersökningen. Dessa två företag betraktades som icke-samarbetsvilliga i den nya undersökningen. Det fanns således 24 samarbetsvilliga företag och stickprovet bestod av 7 exportörer och tillverkare med marknadsekonomisk status. Kommissionen konstaterade vid denna tidpunkt att inga exportörer eller tillverkare som beviljats individuell behandling medverkade i undersökningen.

(15)

De återstående sju företagen som ingick i stickprovet hade alla marknadsekonomisk status och stod för ungefär 78 % av samtliga samarbetsvilliga företags totala export till EU och 23,9 % av den sammanlagda exporten av appreterade klädtyger av polyesterfilament från Kina till gemenskapen. I detta skede av den nya undersökningen drogs slutsatsen att dessa företag stod för den största exportmängd som rimligen kunde undersökas inom den tid som stod till förfogande. Dessa sju företag ansågs därför vara representativa och fick ingå i den nya undersökningens stickprov.

(16)

Inga icke-närstående importörer lämnade in de begärda uppgifterna inom den tidsfrist som fastställdes i tillkännagivandet om inledande.

(17)

De 24 samarbetsvilliga exportörerna och tillverkarna som var villiga att ingå i stickprovet stod för ungefär 30 % av den sammanlagda kinesiska exporten av appreterade klädtyger av polyesterfilament till gemenskapen. Som det anges i skäl 14 drog sig ytterligare två tillverkare ur samarbetet. Det bristande samarbetet motsvarade slutligen ungefär 70 % av den totala exporten av appreterade klädtyger av polyesterfilament till gemenskapsmarknaden.

(18)

Mot bakgrund av detta ansågs det bristande samarbetet i detta fall vara högt.

(19)

Det bör noteras att inga icke-närstående importörer eller användare av den berörda produkten var villiga att samarbeta i samband med den nya undersökningen. Som det anges i skäl 18 var den bristande samarbetsviljan från exportörer och tillverkare i Kina hög.

(20)

Med undantag av en exportör/tillverkare som ingick i stickprovet kännetecknas handelsmönstret för appreterade klädtyger av polyesterfilament med ursprung i Kina av att den berörda produkten inte importeras av närstående företag för återförsäljning i gemenskapen. De oberoende köparna av appreterade klädtyger av polyesterfilament är vanligtvis användarföretag som direktimporterar den berörda produkten för eget bruk.

(21)

Försäljningsvillkoren vid exportförsäljning från de exportörer och tillverkare som deltog i den nya undersökningen var i allmänhet cif-priser (kostnad, försäkring och frakt). För att kunna bedöma prisrörelserna fastställdes därför prisnivån för den berörda produkten ursprungligen på cif-nivå. För den nya undersökningsperioden fastställdes cif-priset vid gemenskapens gräns på grundval av de uppgifter som lämnats av de samarbetsvilliga kinesiska exportörerna och tillverkarna som ingick i stickprovet.

(22)

För att bedöma prisrörelserna på exportör- och tillverkarnivå i gemenskapen gjordes en jämförelse, i samma handelsled och med samma leveransvillkor, mellan det genomsnittliga priset på appreterade klädtyger av polyesterfilament per produkttyp som fastställts för den nya undersökningsperioden med det genomsnittliga priset för appreterade klädtyger av polyesterfilament som fastställts under den ursprungliga undersökningsperioden.

(23)

Jämförelsen visade att genomsnittspriset i gemenskapen för appreterade klädtyger av polyesterfilament med ursprung i Kina inte hade minskat för något av företagen i stickprovet under den nya undersökningsperioden.

(24)

Rörelserna i återförsäljningspriset för en närstående importör som är etablerad i gemenskapen bedömdes produkttyp per produkttyp. Återförsäljningspriserna för icke-närstående kunder i gemenskapen jämfördes med samma leveransvillkor för båda undersökningsperioderna. Mot bakgrund av de uppgifter som samlats in kunde man bevisa att priserna hade ökat med belopp som överstiger antidumpningstullen.

(25)

Flera av de berörda parterna hävdade att deras exportpriser borde justeras. De framhöll att förändringarna i valutakursen mellan US-dollarn och euron ledde till en konstgjord minskning av deras exportpriser under den nya undersökningsperioden. Med tanke på att ingen prisminskning konstaterades under den nya undersökningsperioden även utan den begärda justeringen, som skulle medföra sjunkande priser i den ursprungliga undersökningsperioden, ansågs det dock inte vara nödvändigt att undersöka påståendet.

(26)

På grund av den stora andelen parter som vägrade samarbeta, omkring 70 % i detta fall, bör en absorptionstull påföras alla icke-samarbetsvilliga exportörer och tillverkare i Kina. Tullen bör fastställas mot bakgrund av artikel 18 i grundförordningen, dvs. på grundval av de mest tillförlitliga uppgifter som finns tillgängliga.

(27)

I detta fall anses de tillgängliga uppgifterna i Eurostats importstatistik vara det mest direkta och tillförlitliga underlaget för att beräkna den mängd appreterade klädtyger av polyesterfilament som exporterades av icke-samarbetsvilliga kinesiska exportörer till gemenskapsmarknaden. Om man bortser från de Eurostatuppgifter som bekräftats av samarbetsvilliga företag för vilka ingen absorption konstaterats, fastställs absorptionsmarginalen för icke-samarbetsvilliga företag till 18,6 % på grundval av Eurostats uppgifter.

(28)

På grundval av ovanstående drogs slutsatsen att ingen av de exportörer och tillverkare som ingick i stickprovet absorberade den gällande antidumpningstullen. Ingen absorptionstull bör därför fastställas för de exportörer och tillverkare i Kina som var villiga att samarbeta och att ingå i stickprovet.

(29)

En absorptionstull på 18,6 % bör dock fastställas för de icke-samarbetsvilliga exportörerna och tillverkarna i Kina.

(30)

Eftersom de företag som ingick i stickprovet kunde visa att deras exportpriser på den berörda produkten vid export till gemenskapsmarknaden inte minskat, förblir åtgärdsnivån oförändrad:

(31)

Samma slutsatser bör dras för de 17 företag som samarbetade och var villiga att ingå i stickprovsundersökningen:

(32)

För de icke-samarbetsvilliga parterna ansågs det som det anges i skäl 26 lämpligt att ändra antidumpningstullen i enlighet med den sista meningen i artikel 12.3 i grundförordningen. Följande ändrade antidumpningstullsatser bör tillämpas på nettopriset fritt gemenskapens gräns före tull:

(33)

Mot bakgrund av resultaten av undersökningen, dvs. det bristande samarbetet i Kina, vilket möjligen kan kopplas till det faktum att exporterande tillverkare av appreterade klädtyger av polyesterfilament är små och medelstora företag, kan gemenskapen se över situationen för exportörer som inte kunde samarbeta i samband med denna nya undersökning, under förutsättning att de kan lägga fram bevisning för att ingen absorption av de gällande antidumpningsåtgärderna har förekommit under denna undersökningsperiod. Denna möjlighet är öppen för alla tillverkare och exportörer av den berörda produkten i Kina.

21.9.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 246/7

(1)

I förordning (EG) nr 3223/94 anges som tillämpning av resultaten av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärdena vid import från tredje land för de produkter och de perioder som anges i bilagan till den förordningen.

(2)

Vid tillämpningen av dessa kriterier bör schablonvärdena vid import fastställas till de nivåer som anges i bilagan till denna förordning.

21.9.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 246/9

(1)

Genom förordning (EG) nr 812/2007 öppnades tullkvoter för import av grisköttsprodukter.

(2)

De ansökningar om importlicens som lämnades in under de första sju dagarna av september 2007 för delperioden 1 oktober–31 december 2007 avser kvantiteter som är mindre än de kvantiteter som finns tillgängliga. Det bör därför fastställas för vilka kvantiteter det inte har lämnats in några ansökningar, och dessa kvantiteter bör läggas till den kvantitet som fastställts för den följande delkvotperioden.

21.9.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 246/10

(1)

Genom förordning (EG) nr 979/2007 öppnades tullkvoter för import av grisköttsprodukter.

(2)

De ansökningar om importlicens som lämnades in under de första sju dagarna av september 2007 för delperioden 1 oktober–31 december 2007 avser kvantiteter som är mindre än de kvantiteter som finns tillgängliga. Det bör därför fastställas för vilka kvantiteter det inte har lämnats in några ansökningar, och dessa kvantiteter bör läggas till den kvantitet som fastställts för den följande delkvotperioden.

21.9.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 246/11

(1)

Genom förordning (EG) nr 806/2007 öppnades tullkvoter för import av grisköttprodukter.

(2)

De ansökningar om importlicenser som lämnades in under de första sju dagarna av september 2007 för delperioden 1 oktober–31 december 2007 avser, för vissa kvoter, en kvantitet som är mindre än den kvantitet som finns tillgänglig. Det bör därför fastställas för vilka kvantiteter det inte har lämnats in några ansökningar, och dessa kvantiteter bör läggas till den kvantitet som fastställts för den följande delkvotperioden.

21.9.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 246/13

(1)

Genom förordning (EG) nr 2021/2006 öppnas en årlig total tullkvot för import av 160 000 ton ris i rårisekvivalenter, varav 125 000 ton med ursprung i AVS-staterna (löpnummer 09.4187), 25 000 ton med ursprung i Nederländska Antillerna och Aruba (löpnummer 09.4189) och 10 000 ton med ursprung i de minst utvecklade ULT (löpnummer 09.4190), samt en årlig tullkvot för brutet ris med ursprung i AVS-staterna på 20 000 ton (löpnummer 09.4188).

(2)

September är den tredje delperioden för de kvoter som avses i artikel 1.1 a och b i förordning (EG) nr 2021/2006.

(3)

Det framgår av de meddelanden som skickats i enlighet med artikel 17 a i förordning (EG) nr 2021/2006 att de ansökningar som i enlighet med artikel 13 första stycket i den förordningen lämnats in de fem första arbetsdagarna i september 2007 avser en kvantitet ris i rårisekvivalenter som för kvoten/kvoterna med löpnummer 09.4187, överstiger den tillgängliga kvantiteten. Det bör därför beslutas i vilken utsträckning importlicenser kan utfärdas och det bör fastställas en tilldelningskoefficient som skall tillämpas på den begärda kvantiteten.

(4)

Av de meddelanden som avses ovan framgår det också att de ansökningar som i enlighet med artikel 13 första stycket i den förordningen lämnats in de fem första arbetsdagarna i september 2007 avser en kvantitet ris i rårisekvivalenter som för kvoterna med löpnummer 09.4189 och 09.4190 understiger den tillgängliga kvantiteten.

(5)

De totala tillgängliga kvantiteterna för nästa delperiod bör därför fastställas i enlighet med artikel 15.1 i förordning (EG) nr 2021/2006.

21.9.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 246/16

(1)

Genom kommissionens förordning (EG) nr 964/2007 (3) öppnades för regleringsåret 2007/2008 en årlig importtullkvot på 5 821 ton ris som omfattas av KN-nummer 1006 uttryckt som rårisekvivalent och med ursprung i de minst utvecklade länderna (löpnummer 09.4177).

(2)

Det framgår av det meddelande som har gjorts i enlighet med artikel 4 a i förordning (EG) nr 964/2007 att de ansökningar som har lämnats in under de sju första dagarna i september 2007, i enlighet med artikel 2.4 i den förordningen, omfattar större kvantiteter än vad som finns tillgängliga. Det bör därför fastställas för vilka kvantiteter importlicenser får utfärdas med hjälp av en tilldelningskoefficient som skall tillämpas på de begärda kvantiteterna.

21.9.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 246/17

(1)

Genom kommissionens förordning (EG) nr 1484/95 (4) fastställs tillämpningsföreskrifter för ordningen för tillämpning av tilläggsbelopp för import samt representativa priser av fjäderfäkött, ägg och äggalbumin.

(2)

Det framgår av den regelbundna kontrollen av de uppgifter som ligger till grund för fastställandet av de representativa priserna för produkterna inom sektorerna för fjäderfäkött, ägg och äggalbumin att de representativa priserna för import av vissa produkter bör ändras med hänsyn till variationerna i pris efter ursprung. De representativa priserna bör därför offentliggöras.

(3)

Med hänsyn till situationen på marknaden bör denna ändring genomföras så snart som möjligt.

(4)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för fjäderfäkött och ägg.

21.9.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 246/19

(1)

I artikel 8.2 i direktiv 91/414/EEG föreskrivs att kommissionen skall genomföra ett arbetsprogram för att successivt undersöka de verksamma ämnen som finns på marknaden två år efter anmälan av detta direktiv. Programmet pågår fortfarande.

(2)

Den andra och tredje etappen fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 451/2000 av den 28 februari 2000 om genomförandebestämmelser för den andra och tredje etappen i det arbetsprogram som avses i artikel 8.2 i rådets direktiv 91/414/EEG (2) och i kommissionens förordning (EG) 1490/2002 av den 14 augusti 2002 om kompletterande tillämpningsföreskrifter för den tredje etappen av det arbetsprogram som avses i artikel 8.2 i rådets direktiv 91/414/EEG och om ändring av förordning (EG) nr 451/2000 (3). Fjärde etappen i arbetsprogrammet fastställdes genom kommissionens förordning (EG) nr 2229/2004 av den 3 december 2004 om genomförandebestämmelser för den fjärde etappen i det arbetsprogram som avses i artikel 8.2 i rådets direktiv 91/414/EEG (4).

(3)

Bedömning av flera ämnen som ingår i tredje och fjärde etappen pågår fortfarande. Det förefaller nödvändigt att skynda på undersökningarna. Beroende på huruvida granskning av ett ämne redan inletts eller inte bör olika bestämmelser gälla för delar av förfarandet.

(4)

För att påskynda undersökningsförfarandet bör arbetsflödet och förhållandet mellan sökande, medlemsstater, Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) och kommissionen, liksom de olika parternas skyldigheter enligt programmet, anpassas utan att det negativt inverkar på skyddsnivån för hälsa och miljö.

(5)

Myndighetens resurser bör utnyttjas effektivt. Om det finns tydliga tecken på att ett verksamt ämne uppfyller de krav som avses i artikel 5.1 i direktiv 91/414/EEG, särskilt att det inte har någon skadlig inverkan på människors eller djurs hälsa eller på grundvattnet, eller har någon oacceptabel inverkan på miljön, bör ämnet upptas i bilaga I till det direktivet. I sådana uppenbara fall bör det inte krävas ett vetenskapligt yttrande från EFSA innan ämnet kan inkluderas i bilaga I. Myndigheten bör dock avge sitt yttrande om dessa ämnen vid en senare tidpunkt, särskilt i syfte att säkerställa ett harmoniserat tillvägagångssätt när medlemsstaterna tillämpar de enhetliga principerna vid bedömning av godkännanden. Där det å andra sidan finns tydliga tecken på att ett verksamt ämne har skadlig inverkan bör det inte krävas att kommissionen får detta bekräftat, utan kommissionen bör ha möjlighet att utan att rådfråga EFSA besluta att ämnet inte skall tas upp i bilagan.

(6)

EFSA bör koncentrera sig på fall där det råder tveksamhet som behöver redas ut innan beslut kan fattas om huruvida ett verksamt ämne skall tas upp i bilagan.

(7)

För att påskynda förfarandet ytterligare bör det vara möjligt att bevilja en längre tidsfrist för återkallande i fall där tvivel kvarstår och de sökande går med på att återkalla ansökan om att ett verksamt ämne skall upptas i bilagan. Förfarandet bör bara gälla i fall där det inte finns tydliga tecken på att ett ämne har negativ påverkan på människors eller djurs hälsa eller på grundvattnet, eller att det har oacceptabel inverkan på miljön.

(8)

För att kartlägga de fall där det finns tydliga tecken på att ett ämne inte har någon skadlig inverkan eller, det motsatta, att ett ämne har en sådan inverkan, bör det fastställas kriterier.

(9)

För att säkerställa att alla tidsfrister för utvärdering respekteras, och för att säkerställa lika behandling av alla sökande, föreskrivs i gällande bestämmelser att de sökande inte får inkomma med resultat från nya vetenskapliga undersökningar efter ett visst stadium i bedömningen, dock kan undantag göras i vissa fall. Denna allmänna princip bör behållas, men det är lämpligt att klargöra när de sökande har rätt att inkomma med ny information annan än resultat från vetenskapliga undersökningar.

(10)

Kommissionens förordning (EG) nr 1490/2002 och kommissionens förordning (EG) nr 2229/2004 bör därför ändras i enlighet med detta.

(11)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

1.

Artiklarna 11 och 12 skall ersättas med följande:

”Artikel 11

Mottagande av och tillgång till utkastet till bedömningsrapport

1.   Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet skall, inom 30 dagar efter det att den har mottagit den uppdaterade samlingsakten och utkastet till bedömningsrapport enligt artikel 10.1, meddela den rapporterande medlemsstaten att rapporten mottagits.

Om utkastet till bedömningsrapport i undantagsfall inte upprättats i enlighet med kommissionens rekommendationer för formen skall kommissionen och EFSA enas om en tidsfrist inom vilken en ändrad version skall skickas in. Denna tidsperiod får inte överskrida två månader.

2   Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet skall utan dröjsmål översända utkastet till bedömningsrapport till kommissionen, övriga medlemsstater och de sökande, och ange en tidsperiod på högst två månader inom vilken medlemsstaterna och de sökande kan inkomma med kommentarer.

Myndigheten skall sammanställa de kommentarer som inkommer, inklusive sina egna, och vidarebefordra dem till kommissionen, medlemsstaterna och de sökande.

3.   Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet skall på särskild begäran tillhandahålla eller ge intresserade personer möjlighet att få tillgång till följande:

Artikel 11a

Undersökning av utkastet till bedömningsrapport

Kommissionen skall utan dröjsmål undersöka utkastet till bedömningsrapport, den rekommendation som den rapporterande medlemsstaten gjort och de kommentarer som inkommit från andra medlemsstater, från Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och från de sökande i enlighet med artikel 11.2.

Artikel 11b

Verksamma ämnen för vilka det finns tydliga tecken på att de inte har skadlig inverkan

Om det finns tydliga tecken på att ett verksamt ämne, i enlighet med bilaga V, inte har någon skadlig inverkan på människors eller djurs hälsa eller på grundvattnet, eller att det inte har någon oacceptabel inverkan på miljön, skall artikel 12.1 a och 12.2 a gälla.

Artikel 11c

Samråd med Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet

1.   Om artikel 11b inte är tillämplig får kommissionen när som helst under utvärderingen be Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet att genomföra en granskning, antingen av det fullständiga utkastet till bedömningsrapport eller av särskilda punkter, även gällande de kriterier som fastställs i bilaga VI. Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet skall organisera samråd med medlemsstaternas experter, även den rapporterande medlemsstatens experter.

Om kommissionen begär att Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet skall göra en fullständig granskning skall denna slutföras inom sex månader från det att begäran görs. Om kommissionen inte begär en fullständig granskning, utan bara uttalanden om särskilda punkter, skall detta göras inom tre månader från det att begäran görs. Under inga omständigheter får slutsatserna avges senare än den 30 september 2008.

2.   Om det i samband med granskningen framkommer tydliga tecken på att ett verksamt ämne förväntas ha skadlig inverkan på människors eller djurs hälsa eller på grundvattnet i enlighet med bilaga VI skall Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet informera kommissionen om detta.

Kommissionen får fatta beslut i enlighet med artikel 11f.

3.   För att förenkla planeringen av arbetet skall kommissionen och Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet enas om en tidsplan för när slutsatserna skall avges. Kommissionen och myndigheten skall enas om i vilken form myndighetens slutsatser skall läggas fram.

Artikel 11d

Inlämnande av ytterligare information efter det att utkastet till bedömningsrapport överlämnats till Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet

1.   Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 7 i direktiv 91/414/EEG skall det inte vara möjligt att lämna in nya undersökningsresultat.

2.   Om Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet anser att det krävs ytterligare information från den sökande för att uppfylla en begäran från kommissionen enligt artikel 11c skall den rapporterande medlemsstaten begära informationen. En sådan begäran skall göras skriftligen, och informationen skall lämnas in inom en månad från det att begäran görs. Resultat från nya vetenskapliga studier får inte begäras in. Den rapporterande medlemsstaten skall skriftligen underrätta kommissionen och Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet om varje sådan begäran.

Den rapporterande medlemsstaten skall utvärdera sådan ny information inom en månad från det att den inkommit, och skicka utvärderingen till Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet.

3.   Information som den sökande inkommit med men som inte begärts, eller som inte lämnats in inom den tidsfrist som avses i punkt 2, skall inte beaktas såvida informationen inte lämnats in i enlighet med artikel 7 i direktiv 91/414/EEG.

Om den rapporterande medlemsstaten i enlighet med punkt 1 eller första stycket i denna punkt vägrar beakta undersökningsresultat eller information som den sökande lämnat in, skall den informera kommissionen och Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet om detta och ange orsaken.

Artikel 11e

Återkallande av ansökan

Om artikel 11b inte är tillämplig får den sökande återkalla sin ansökan om att det verksamma ämnet skall upptas i bilaga I till direktiv 91/414/EEG inom två månader från det att det utkast till bedömningsrapport som avses i artikel 11.2 tagits emot.

Artikel 11f

Verksamma ämnen för vilka det finns tydliga tecken på skadlig inverkan

Om det finns tydliga tecken på att ett verksamt ämne förväntas ha skadlig inverkan på människors eller djurs hälsa eller på grundvattnet i enlighet med bilaga VI skall kommissionen, i enlighet med artikel 12.1 a och 12.2 b i denna förordning, fatta beslut om att det verksamma ämnet inte skall upptas i bilaga I till direktiv 91/414/EEG.

Artikel 12

Presentation av utkast till direktiv eller utkast till beslut

1.   Kommissionen skall till kommittén överlämna ett utkast till granskningsrapport senast sex månader efter det att den mottagit

2.   Tillsammans med utkastet till granskningsrapport skall kommissionen till kommittén överlämna

Direktivet eller beslutet skall antas enligt det förfarande som avses i artikel 19.2 i direktiv 91/414/EEG.

3.   Genom undantag från punkt 2 b skall medlemsstaterna återkalla godkännanden senast den 31 december 2010 i de fall som avses i punkt 1 c såvida inte kommissionen, vid behov efter samråd med Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, har dragit slutsatsen att ämnet uppfyller kraven i bilaga VI.

Artikel 12a

Yttrande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet

Om ett verksamt ämne i enlighet med artikel 11b i denna förordning upptas i bilaga I till direktiv 91/414/EEG skall kommissionen be Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet att senast den 31 december 2010 avge sitt yttrande om utkastet till granskningsrapport. Medlemsstaterna och de sökande skall samarbeta med Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och med kommissionen.

För att förenkla planeringen av arbetet skall kommissionen och Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet enas om en tidsplan för när myndighetens yttrande om utkastet till granskningsrapport skall vara klart och det format yttrandet skall ha.”

2.

Bilagorna till förordning (EG) nr 1490/2002 skall ändras i enlighet med bilaga I till den här förordningen.

1.

Artiklarna 24 och 25 skall ersättas med följande:

”Artikel 24

Mottagande av och tillgång till utkastet till bedömningsrapport

1.   Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet skall, inom 30 dagar efter det att den har mottagit den uppdaterade samlingsakten och utkastet till bedömningsrapport enligt artikel 21.1 eller 22.1, meddela den rapporterande medlemsstaten att rapporten mottagits.

Om utkastet till bedömningsrapport i undantagsfall inte upprättats i enlighet med kommissionens rekommendationer för formen skall kommissionen och Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet enas om en tidsfrist inom vilken en ändrad version skall skickas in. Denna tidsperiod får inte överskrida två månader.

2.   Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet skall utan dröjsmål översända utkastet till bedömningsrapport till kommissionen, övriga medlemsstater och de sökande, och ange en tidsperiod på högst två månader inom vilken medlemsstaterna och de sökande kan inkomma med kommentarer.

Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet skall sammanställa de kommentarer som inkommer, inklusive sina egna, och vidarebefordra dem till kommissionen, medlemsstaterna och de sökande.

3.   Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet skall på särskild begäran tillhandahålla eller ge intresserade personer möjlighet att få tillgång till följande:

Artikel 24a

Utvärdering av utkastet till bedömningsrapport

Kommissionen skall utan dröjsmål utvärdera utkastet till bedömningsrapport, den rekommendation som den rapporterande medlemsstaten gjort och de kommentarer som inkommit från andra medlemsstater, från Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och från de sökande i enlighet med artikel 24.2.

Artikel 24b

Verksamma ämnen för vilka det finns tydliga tecken på att de inte har skadlig inverkan

Om det finns tydliga tecken på att ett verksamt ämne inte har någon skadlig inverkan på människors eller djurs hälsa eller på grundvattnet, eller att det inte har någon oacceptabel inverkan på miljön, i enlighet med bilaga VI, skall artikel 25.1 a och 25.2 a gälla.

Artikel 24c

Samråd med Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet

1.   Om artikel 24b inte är tillämplig får kommissionen när som helst under utvärderingen be Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet att genomföra en granskning, antingen av det fullständiga utkastet till bedömningsrapport eller av särskilda punkter, även gällande de kriterier som fastställs i bilaga VII. Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet skall organisera samråd med medlemsstaternas experter, även den rapporterande medlemsstatens experter.

Om kommissionen begär att Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet skall göra en fullständig granskning skall denna slutföras inom sex månader från det att begäran görs. Om kommissionen inte begär en fullständig granskning, utan bara uttalanden om särskilda punkter, skall detta göras inom tre månader från det att begäran görs. Under inga omständigheter får slutsatserna avges senare än den 30 september 2008.

2.   Om det i samband med granskningen framkommer tydliga tecken på att ett verksamt ämne förväntas ha skadlig inverkan på människors eller djurs hälsa eller på grundvattnet i enlighet med bilaga VII, skall Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet informera kommissionen om detta.

Kommissionen får fatta beslut i enlighet med artikel 24f.

3.   För att förenkla planeringen av arbetet skall kommissionen och Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet enas om en tidsplan för när slutsatserna skall avges. Kommissionen och myndigheten skall enas om i vilken form myndighetens slutsatser skall läggas fram.

Artikel 24d

Inlämnande av ytterligare information efter det att utkastet till bedömningsrapport överlämnats till Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet

1.   Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 7 i direktiv 91/414/EEG skall det inte vara möjligt att lämna in nya undersökningsresultat.

2.   Om Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet anser att det krävs ytterligare information från den sökande för att uppfylla en begäran från kommissionen enligt artikel 24c skall den rapporterande medlemsstaten begära informationen. En sådan begäran skall göras skriftligen, och informationen skall lämnas in inom en månad från det att begäran görs. Resultat från nya vetenskapliga studier får inte begäras in. Den rapporterande medlemsstaten skall skriftligen underrätta kommissionen och Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet om varje sådan begäran.

Den rapporterande medlemsstaten skall utvärdera sådan ny information inom en månad från det att den inkommit, och skicka utvärderingen till Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet.

3.   Information som den sökande inkommit med men som inte begärts, eller som inte lämnats in inom den tidsfrist som avses i punkt 2, skall inte beaktas såvida informationen inte lämnats in i enlighet med artikel 7 i direktiv 91/414/EEG.

Om den rapporterande medlemsstaten i enlighet med punkt 1 eller första stycket i denna punkt vägrar beakta undersökningsresultat eller information som den sökande lämnat in, skall den informera kommissionen och Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet om detta och ange orsaken.

Artikel 24e

Återkallande av ansökan

Om artikel 24b inte är tillämplig får den sökande återkalla sin ansökan om att det verksamma ämnet skall upptas i bilaga I till direktiv 91/414/EEG inom två månader från det att det utkast till bedömningsrapport som avses i artikel 24.2 tagits emot.

Artikel 24f

Verksamma ämnen för vilka det finns tydliga tecken på skadlig inverkan

Om det finns tydliga tecken på att ett verksamt ämne förväntas ha skadlig inverkan på människors eller djurs hälsa eller på grundvattnet i enlighet med bilaga VII skall kommissionen, i enlighet med artikel 25.1 a och 25.2 b i denna förordning, fatta beslut om att det verksamma ämnet inte skall upptas i bilaga I till direktiv 91/414/EEG.

Artikel 25

Presentation av utkast till direktiv eller utkast till beslut

1.   Kommissionen skall till kommittén överlämna ett utkast till granskningsrapport senast sex månader efter det att den mottagit

2.   Tillsammans med utkastet till granskningsrapport skall kommissionen till kommittén överlämna

Direktivet eller beslutet skall antas enligt det förfarande som avses i artikel 19.2 i direktiv 91/414/EEG.

3.   Genom undantag från punkt 2 b skall den tidsperiod som gäller för medlemsstaternas återkallande av godkännanden vara den 31 december 2010 i de fall som avses i punkt 1 c såvida inte kommissionen, vid behov efter samråd med Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, har dragit slutsatsen att ämnet uppfyller kraven i bilaga VII.

Artikel 25a

Yttrande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet

Om ett verksamt ämne i enlighet med artikel 24b i denna förordning upptas i bilaga I till direktiv 91/414/EEG skall kommissionen be Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet att senast den 31 december 2010 avge sitt yttrande om utkastet till granskningsrapport. Medlemsstaterna och de sökande skall samarbeta med Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och med kommissionen.

För att förenkla planeringen av arbetet skall kommissionen och Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet enas om en tidsplan för när myndighetens yttrande om utkastet till granskningsrapport skall vara klart och det format yttrandet skall ha.”

2.

Bilagorna till förordning (EG) nr 2229/2004 skall ändras i enlighet med bilaga II till den här förordningen.

a)

Artikel 11b är inte tillämplig och ett av följande är fallet:

b)

Den sökande informerar kommissionen om att ansökan om att det verksamma ämnet skall upptas i förteckningen i bilaga I till direktiv 91/414/EEC återkallas inom två månader från denna förordnings ikraftträdande.

a)

Artikel 24b är inte tillämplig och ett av följande är fallet:

b)

Den sökande informerar kommissionen om att ansökan om att det verksamma ämnen skall upptas i förteckningen i bilaga I till direktiv 91/414/EEC återkallas inom två månader från denna förordnings ikraftträdande.

21.9.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 246/29

(1)

I bilaga I till förordning (EG) nr 1183/2005 anges de fysiska och juridiska personer, enheter och organ som omfattas av frysningen av tillgångar och ekonomiska resurser enligt den förordningen.

(2)

Den 11 september 2007 ändrade Förenta nationernas säkerhetsråds sanktionskommitté förteckningen över de fysiska och juridiska personer, enheter och organ som bör omfattas av frysningen av tillgångar och ekonomiska resurser. Bilaga I bör därför ändras i enlighet med detta.

21.9.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 246/31

(1)

Genom artikel 63.7 i rådets förordning (EG) nr 1493/1999 av den 17 maj 1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för vin (2) begränsas beviljandet av exportbidrag för vin till de mängder och utgiftsbelopp som fastställs i det jordbruksavtal som ingicks i samband med de multilaterala handelsförhandlingarna under Uruguayrundan.

(2)

I artikel 9 i förordning (EG) nr 883/2001 fastställs villkoren för när kommissionen kan vidta särskilda åtgärder för att hindra att den mängd eller den budget som fastställs i avtalet överskrids.

(3)

Att döma av de uppgifter om exportlicensansökningar som kommissionen förfogar över den 19 september 2007, finns det en risk för att de mängder som fortfarande finns tillgängliga den 15 november 2007, för bestämmelsezonerna 1) Afrika och 3) Östeuropa enligt artikel 9.5 i förordning (EG) nr 883/2001 kan komma att överskridas om det inte införs restriktioner för utfärdandet av exportlicenser med förutfastställelse av bidraget. Följaktligen bör därför en enhetlig procentsats för godkännande av kvantiteter för vilka ansökan har inlämnats den 16–18 september 2007 fastställas och utfärdandet av licenser och inlämnandet av ansökningar tillfälligt upphöra för dessa zoner till och med den 16 november 2007.

21.9.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 246/32

(1)

Kommissionen har i enlighet med rådets direktiv av den 16 november 2000, ändrade genom rådets beslut av den 27 maj 2002, den 26 november 2003 och den 25 november 2004 förhandlat med regeringarna i Kina, Japan, Republiken Indien, Republiken Korea, Ryska federationen och Amerikas förenta stater om ett avtal om upprättande av en internationell fusionsenergiorganisation för gemensamt genomförande av ITER-projektet.

(2)

Vid ministermötet i Moskva den 28 juni 2005 kom parterna i ITER-förhandlingarna överens om att ITER skulle uppföras i Cadarache. De kom också överens om ett bifogat gemensamt dokument om värdpartens (Euratom) och icke-värdpartens (Japan) roll i ITER-projektet.

(3)

Kommissionen har i enlighet med det ovan nämnda gemensamma dokumentet och de ändrade rådsdirektiven fört förhandlingar med Japan om ett avtal om gemensamt genomförande av verksamhet enligt strategin med bredare inriktning.

(4)

Den 20 juni 2006 antog Euratoms och Japans företrädare vid ett möte i Tokyo den slutliga rapporten från förhandlingarna om avtalet om verksamhet enligt strategin med bredare inriktning, vilken bekräftade att förhandlingsprocessen var avslutad och förtecknar de underliggande dokument som har utarbetats av Euratom och Japan.

(5)

Den 22 november 2006 undertecknade Euratoms och Japans företrädare en gemensam förklaring om genomförande av verksamhet enligt strategin med bredare inriktning, vilken innehåller mer ingående uppgifter om de bidrag som parterna i verksamheten enligt strategin med bredare inriktning skall lämna.

(6)

Kommissionens ingående av avtalet mellan Europeiska atomenergigemenskapen och Japans regering om gemensamt genomförande av verksamhet enligt strategin med bredare inriktning inom området fusionsenergiforskning bör godkännas.

21.9.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 246/47

(1)

Enligt artikel 8.2 i direktiv 91/414/EEG får en medlemsstat under en period av tolv år efter anmälan av det direktivet godkänna att växtskyddsmedel som innehåller verksamma ämnen som inte är upptagna i bilaga I till det direktivet och som fanns på marknaden två år efter anmälan av direktivet släpps ut på marknaden under den tid som dessa ämnen successivt undersöks inom ramen för ett arbetsprogram.

(2)

Kommissionens förordningar (EG) nr 451/2000 (2) och (EG) nr 703/2001 (3) innehåller närmare bestämmelser om genomförandet av den andra etappen i det arbetsprogram som avses i artikel 8.2 i direktiv 91/414/EEG och en förteckning över de verksamma ämnen som skall bedömas för att eventuellt införas i bilaga I till direktiv 91/414/EEG. I den förteckningen ingår benfurakarb.

(3)

Effekterna av benfurakarb på människors hälsa och på miljön har bedömts i enlighet med förordningarna (EG) nr 451/2000 och (EG) nr 703/2001 för ett antal av de användningsområden som anmälaren har föreslagit. I dessa förordningar utses dessutom de rapporterande medlemsstater som i enlighet med artikel 8.1 i förordning (EG) nr 451/2000 skall lämna relevanta utvärderingsrapporter och rekommendationer till Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA). För benfurakarb utsågs Belgien till rapporterande medlemsstat, och alla relevanta upplysningar lämnades den 2 augusti 2004.

(4)

Utvärderingsrapporten granskades av medlemsstaterna och EFSA inom dess arbetsgrupp för utvärdering och lades fram för kommissionen den 28 juli 2006 i form av EFSA:s slutsats angående granskningen av riskbedömningen för bekämpningsmedel med det verksamma ämnet benfurakarb. Rapporten granskades av medlemsstaterna och kommissionen inom ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa och färdigställdes slutgiltigt den 16 mars 2007 som kommissionens granskningsrapport om benfurakarb.

(5)

Under utvärderingen av det verksamma ämnet väcktes en rad frågor. Benfurakarb är ett ämne vars främsta metabolit är karbofuran, som i sig är ett verksamt ämne som granskats enligt direktiv 91/414/EEG. Användningen av benfurakarb leder till förekomst av metaboliten karbofuran som är betydligt giftigare än modersubstansen benfurakarb. Avseende restsubstanser av karbofuran från användningen av benfurakarb uttrycktes oro i utvärderingen för akut exponering av känsliga konsumentgrupper, särskilt barn. EFSA har dock fastställt att det inte är möjligt att göra en heltäckande bedömning av risken för konsumenter eftersom de uppgifter som anmälaren lämnat är bristfälliga. De uppgifter anmälaren tillhandahöll inom den föreskrivna tiden gav inte tillräcklig information för att EFSA skulle kunna göra en heltäckande bedömning av riskerna för kontaminering av grundvattnet med andra metaboliter än karbofuran. Slutligen gick det inte att med ledning av de tillgängliga uppgifterna påvisa att risken är godtagbar för fåglar och däggdjur, vattenlevande organismer, marklevande organismer, daggmaskar och andra organismer som inte är målorganismer. På grundval av den tillgängliga informationen var det således inte möjligt att dra slutsatsen att benfurakarb uppfyllde kraven för att tas upp i bilaga I till direktiv 91/414/EEG.

(6)

Kommissionen uppmanade anmälaren att inkomma med synpunkter på resultatet av granskningen och att meddela om ansökan om att få ämnet godkänt vidhölls. Anmälaren inkom med synpunkter som granskades omsorgsfullt. Trots de argument som anmälaren lade fram kunde frågorna emellertid inte avföras, och bedömningar på grundval av inlämnade uppgifter som granskats under EFSA:s expertmöten har inte visat att växtskyddsmedel innehållande benfurakarb, under föreslagna användningsvillkor, generellt uppfyller kraven i artikel 5.1 a och b i direktiv 91/414/EEG.

(7)

Benfurakarb bör därför inte tas upp som verksamt ämne i bilaga I till rådets direktiv 91/414/EEG.

(8)

Åtgärder bör vidtas för att se till att beviljade godkännanden för växtskyddsmedel innehållande benfurakarb dras tillbaka inom en föreskriven period och inte förnyas samt att inga nya godkännanden beviljas för sådana produkter.

(9)

Om medlemsstaterna tillåter en övergångsperiod under vilken kvarvarande lager av de växtskyddsmedel som innehåller benfurakarb får omhändertas, lagras, släppas ut på marknaden och användas, bör den perioden begränsas till högst tolv månader så att kvarvarande lager kan användas under ytterligare en växtodlingssäsong, vilket säkerställer att växtskyddsmedel innehållande benfurakarb förblir tillgängliga för jordbrukare i 18 månader från den dag detta beslut har antagits.

(10)

Detta beslut påverkar inte inlämnandet av en ansökan i enlighet med artikel 6.2 i direktiv 91/414/EEG om att eventuellt ta upp benfurakarb i bilaga I till det direktivet.

(11)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

a)

att godkännanden av växtskyddsmedel som innehåller benfurakarb återkallas från och med den 20 mars 2008, och

b)

att inga godkännanden av växtskyddsmedel som innehåller benfurakarb beviljas eller förnyas från och med dagen för offentliggörandet av detta beslut.

21.9.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 246/49