25.10.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 294/1

(1)

I artikel 6.4 i rådets förordning (EEG) nr 1907/90 av den 26 juni 1990 om vissa handelsnormer för ägg (2) fastställs kriterierna för det undantag som tillåter förpackningscentraler att fortsätta att tvätta ägg till och med den 31 december 2006. Undantag har beviljats nio förpackningscentraler i Sverige och en i Nederländerna.

(2)

Förordning (EEG) nr 1907/90 har upphävts genom rådets förordning (EG) nr 1028/2006 av den 19 juni 2006 om handelsnormer för ägg (3) med verkan från och med den 1 juli 2007. Övergångsperioden för tvättning av ägg bör följaktligen förlängas till det datumet.

(3)

Förordning (EEG) nr 1907/90 bör därför ändras i enlighet med detta.

25.10.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 294/2

(1)

I februari 1994 införde rådet genom förordning (EG) nr 229/94 (2) slutgiltiga antidumpningstullar på import av etanolaminer (berörd produkt) med ursprung i Amerikas förenta stater (USA). Tullarna utformades som rörliga tullar baserade på ett minimipris för de tre olika typerna av etanolaminer, det vill säga monoetanolamin, dietanolamin och trietanolamin.

(2)

Efter en begäran från Europeiska kemiindustrirådet (CEFIC) inledde kommissionen i februari 1999 en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artiklarna 11.2 och 11.3 i grundförordningen. Rådet drog efter översynen slutsatsen att slutgiltiga antidumpningstullar på import av etanolaminer med ursprung i USA skall införas, vilket gjordes genom förordning (EG) nr 1603/2000 (3). Åtgärdernas form ändrades och de övergick till en fast mängdtull per ton för alla typer av etanolamin. Två av de tre företag som omfattades av en individuell företagsspecifik antidumpningstull var Dow Chemical Company och Union Carbide Corporation.

(3)

Efter det att etanolamintillverkningen i Dow Chemical Company övergått till företaget INEOS LLC tilldelades INEOS LLC den individuella antidumpningstull på 69,40 euro per ton som hade tillämpats på Dow Chemical Company (4). Eftersom Dow Chemical Company den 6 februari 2001 förvärvade alla aktierna i Union Carbide Corporation, ett företag som omfattades av en individuell antidumpningstull på 59,25 euro per ton, är emellertid Dow Chemical Company fortfarande aktivt i etanolaminbranschen. Union Carbide Corporation finns fortfarande, men ingår nu i Dow Chemical Company group och har inte längre någon oberoende produktionsverksamhet.

(4)

Efter offentliggörandet i november 2004 av ett tillkännagivande om att giltighetstiden snart skulle komma att löpa ut för de gällande antidumpningsåtgärderna rörande import av etanolamin med ursprung i USA (5), mottog kommissionen den 25 april 2005 en begäran om översyn i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen.

(5)

Begäran lämnades in av CEFIC såsom företrädare för de tillverkare som står för en betydande del, i detta fall mer än 75 %, av den sammanlagda tillverkningen av etanolamin i gemenskapen.

(6)

Begäran grundades på att det var sannolikt att dumpningen och skadan för gemenskapsindustrin skulle fortsätta eller återkomma om åtgärderna upphörde att gälla. Kommissionen fastslog efter samråd med rådgivande kommittén att bevisningen var tillräcklig för att motivera att en översyn vid giltighetstidens utgång inleddes och påbörjade därför genom ett tillkännagivande om inledande av ett förfarande en undersökning (6) enligt artikel 11.2 i grundförordningen.

(7)

Kommissionens avdelningar underrättade officiellt gemenskapstillverkarna, de exporterande tillverkarna i USA, importörer, handlare, användarindustrier som såvitt känt var berörda, liksom de amerikanska myndigheterna om inledandet av översynen. Berörda parter gavs tillfälle att inom den tidsfrist som angavs i tillkännagivandet om inledande skriftligen lämna sina synpunkter och begära att bli hörda.

(8)

Kommissionen sände frågeformulär till alla parter som såvitt känt var berörda och till alla dem som begärde ett frågeformulär inom den tidsfrist som angavs i tillkännagivandet om inledande.

(9)

Kommissionen gav också de parter som var direkt berörda möjlighet att inom den tidsfrist som angavs i tillkännagivandet om inledande lämna synpunkter skriftligen och begära att bli hörda.

(10)

Svar på frågeformuläret inkom från två exporterande tillverkare i USA och deras nio närstående importörer i gemenskapen, en närstående importör i Schweiz, tre gemenskapstillverkare (”de klagande gemenskapstillverkarna”) och en industriell användare i gemenskapen. En gemenskapstillverkare besvarade inte frågeformuläret fullständigt, utan lämnade bara kortfattad information och två industriella användare i gemenskapen lämnade sina synpunkter.

(11)

Kommissionens avdelningar samlade in och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg nödvändiga för att fastställa sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning och skada och för att fastställa gemenskapens intresse. Kontrollbesök gjordes hos följande företag:

(12)

Undersökningen beträffande sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning och skada omfattade perioden från och med den 1 juli 2004 till och med den 30 juni 2005 (nedan kallad ”undersökningsperioden”). Undersökningen av de utvecklingstendenser som är av betydelse för bedömningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2002 fram till undersökningsperiodens slut (nedan kallad ”skadeundersökningsperioden”).

(13)

Den produkt som berörs av detta förfarande är densamma som i de föregående undersökningarna. Etanolaminer framställs genom att etenoxid (EO), som är en kemisk reaktion mellan eten och syre, får reagera med ammoniak. Denna syntes leder till tre olika konkurrerande reaktioner som ger tre olika typer av etanolaminer: Monoetanolamin (MEA), dietanolamin (DEA) och trietanolamin (TEA), beroende på hur många gånger etenoxiden bundits. Det maximala antalet kombinationer begränsas av antalet väteelement i ammoniak, det vill säga tre. De tre olika typernas andelar av slutresultatet beror på produktionsanläggningens utformning, men kan i viss utsträckning kontrolleras genom förhållandet mellan ammoniaken och etenoxiden (”mol”-förhållandet). I gemenskapens anläggningar använder man oftast nafta som energibärare, medan de amerikanska anläggningarna använder naturgas.

(14)

Den berörda produkten används som en mellanprodukt eller ett tillsatsmedel för ytaktiva ämnen i tvättmedel och kroppsvårdsprodukter, kosmetika, konstgödsel, växtskyddsmedel (glyfosat), korrosionsskyddsmedel, smörjoljor, textilhjälpmedel och mjukmedel (esterkvater), fotokemikalier, vid metall- och pappersbearbetning, som tillsatsmedel vid cementproduktion samt som absorptionsmedel vid gasrening (gör gasen sötare genom att ta bort syror). Sedan slutet av 2004 och början av 2005 används produkten i allt större utsträckning också för träbehandling. Slutligen kan produkten också användas av tillverkarna själva eller av deras närstående tillverkare i framställningen av etenamin.

(15)

Precis som vid tidigare undersökningar framgick det att den berörda produkten som tillverkas i USA och exporteras till gemenskapen konstaterades ha samma fysiska och tekniska egenskaper som den produkt som tillverkas och säljs i gemenskapen av gemenskapstillverkare och att det således inte är någon skillnad mellan produkterna. Det har också konstaterats att den berörda produkt som tillverkas i USA och säljs till gemenskapen är identisk med den produkt som säljs på den amerikanska hemmamarknaden. Alla dessa produkter måste därför anses vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(16)

I enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen undersöktes det om dumpning fortfarande förekom och, om så var fallet, huruvida åtgärdernas upphörande sannolikt skulle innebära att dumpningen skulle fortsätta eller återkomma.

(17)

Av de fyra amerikanska exporterande tillverkare som namnges i klagomålet, var det två som samarbetade i undersökningen.

(18)

De två samarbetsvilliga exporterande tillverkarna svarade för 100 % av all import till gemenskapen under undersökningsperioden, det vill säga 41 000 ton. Importen till gemenskapen av den berörda produkten med ursprung i USA utgjorde 16,7 % av gemenskapens förbrukning under undersökningsperioden, vilket skall jämföras med 29 % under föregående undersökningsperiod (1998).

(19)

När det gäller de två samarbetsvilliga amerikanska exporterande tillverkarna, fastställdes det enligt artikel 2.1 i grundförordningen ett normalvärde för varje typ av berörd produkt på grundval av de priser som faktiskt betalats på den amerikanska hemmamarknaden av icke-närstående köpare, eftersom försäljningen konstaterades ha skett i tillräckliga volymer och vid normal handel.

(20)

Liksom i den ursprungliga undersökningen och den tidigare översynen, visade denna undersökning på nytt att de två samarbetsvilliga amerikanska exporterande tillverkarna sålde den berörda produkten till gemenskapen via närstående företag. Följaktligen konstruerades exportpriset i enlighet med artikel 2.9 i grundförordningen på grundval av det pris till vilket den importerade produkten första gången såldes vidare till oberoende köpare i gemenskapen. Justeringar gjordes för alla kostnader som uppkommit mellan import och återförsäljning, inbegripet försäljnings- och administrationskostnader, allmänna kostnader samt den vinst som gjorts i gemenskapen av importföretagen under undersökningsperioden.

(21)

Normalvärdet jämfördes med det genomsnittliga exportpriset för varje typ av berörd produkt, fritt fabrik och i samma handelsled. I syfte att få en rättvis jämförelse såsom anges i artikel 2.10 i grundförordningen beaktades olikheter i de faktorer som påstods och visades påverka priserna och prisernas jämförbarhet. Justeringar gjordes för transportkostnader inom landet och till havs, i efterhand beviljade rabatter, hanterings- och förpackningskostnader, kreditkostnader och tullavgifter, som alla drogs av från återförsäljningspriserna i syfte att få fram ett pris fritt fabrik.

(22)

I enlighet med artikel 2.11 i grundförordningen fastställdes dumpningsmarginalen per produktslag på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga normalvärdet och de vägda genomsnittliga exportpriserna, i samma handelsled. Av jämförelsen framgick att det förekom dumpning under undersökningsperioden, om än på en lägre nivå än i den tidigare undersökningen. Den vägda genomsnittliga dumpningsmarginalen, uttryckt i procent av cif-värdet vid gemenskapens gräns var 4,8 % för INEOS och 20,3 % för Dow Chemical.

(23)

Utöver undersökningen av om det förekom dumpning under undersökningsperioden undersöktes även sannolikheten för fortsatt dumpning.

(24)

Om åtgärderna tas bort, skulle exportörerna kunna sänka sina exportpriser. En sänkning av exportpriserna skulle göra den amerikanska produkten mer attraktiv på gemenskapsmarknaden. Om exportpriserna skulle sänkas i proportion till tullnivån, skulle dumpningsmarginalerna under undersökningsperioden bli 13,4 % för INEOS och 28,3 % för Dow Chemical.

(25)

Det uppskattas att den oanvända produktionskapaciteten i USA under undersökningsperioden var 90 000 ton. Detta beräknades på grundval av uppgifter från de två samarbetsvilliga exporterande tillverkarna samt av information i ledande marknadstidskrifter. Jämfört med en beräknad, befintlig, total kapacitet i USA på 650 000 ton, skulle den beräknade, totala, tillgodosedda efterfrågan och den företagsinterna användningen på 560 000 ton innebära ett kapacitetsutnyttjande på 86 %, vilket är ganska lågt med tanke på de fördelaktiga marknadsförhållandena under undersökningsperioden. Det relativt låga kapacitetsutnyttjandet var en följd av driftsproblem vid vissa produktionsanläggningar. Den outnyttjade kapaciteten på 90 000 ton skall jämföras med de volymer som exporterades till gemenskapen från USA under undersökningsperioden (41 088 ton) och den totala gemenskapsförbrukningen (246 670 ton). Med andra ord finns det en ansenlig potential för att öka exporten från USA så att den skulle kunna ta över en stor del av gemenskapsmarknaden. Tendensen till ökad export till gemenskapen stöds ytterligare av den kapacitetsökning på 45 000 ton som 2006 pågår i Mexiko och Brasilien, som båda är viktiga exportmarknader för de amerikanska tillverkarna.

(26)

Sammanfattningsvis finns det outnyttjad kapacitet som skulle kunna användas till att framställa mer etanolamin och sälja den till gemenskapsmarknaden om åtgärderna skulle tas bort.

(27)

Etanolaminmarknaden kännetecknades av en starkt ökande efterfrågan på dietanolamin under åren 2000–2001, som berodde på att dietanolamin används vid tillverkningen av glyfosatherbicider, som används i en process för att göra genetiskt modifierade grödor motståndskraftiga mot sådana herbicider. Efterfrågan på trietanolamin kommer särskilt från användare i cementsektorn och från tillverkare av mjukgörande medel. Sedan 2004 har monoetanolaminmarknaden avsevärt ökat till följd av en amerikansk förordning, som trädde i kraft den 1 januari 2005 och som förbjuder användningen av alternativa metallbaserade produkter för träbehandling och som orsakade en ytterligare efterfrågan på monoetanolamin på ungefär 80 000 ton. Till följd av detta är världspriserna på etanolaminer höga eftersom efterfrågan är stor.

(28)

Undersökningen visade att de amerikanska inhemska priserna i genomsnitt var högre än försäljningspriserna på gemenskapsmarknaden. Industriella användare verkar uppnå liknande villkor på båda marknaderna, eftersom de ofta är multinationella företag som förhandlar fram sina inköp i hela världen och väljer leverantörer som klarar att leverera i liknande omfattning. De amerikanska inhemska priserna på alla typer av etanolaminer befanns vara högre vid försäljning till handlare och distributörer. Denna typ av försäljning på den amerikanska inhemska marknaden görs oftast som enstaka inköp, medan försäljningen på gemenskapsmarknaden görs enligt avtal som sluts på längre sikt. Detta betyder att försäljningspriserna i gemenskapen gäller en längre period och alltså är mer stabila.

(29)

De två samarbetsvilliga exporterande tillverkarnas försäljning till handlare och distributörer utgjorde bara 13 % av den volym som såldes på den amerikanska hemmamarknaden och 32 % av försäljningen på gemenskapsmarknaden, men de amerikanska inhemska priserna var i genomsnitt 35 % högre än priserna på gemenskapsmarknaden i samma handelsled. Detta tyder på att de amerikanska inhemska priserna anpassar sig snabbare till prisfluktuationer, eftersom försäljningen till handlare och distributörer har karaktären av enstaka inköp. Sett mot bakgrund av ökande priser kommer de amerikanska inhemska priserna att tendera att relativt sett vara högre än gemenskapspriserna, vilket ytterligare skulle förstärkas om åtgärderna upphörde. Å andra sidan utgör detta handelsled den minsta delen av försäljningen både på den amerikanska hemmamarknaden och på gemenskapsmarknaden.

(30)

För industriella användare, som utgör merparten av kunderna, skulle ett upphörande av åtgärderna förmodligen inte påverka prisnivån på etanolaminer på gemenskapsmarknaden, eftersom det har konstaterats att det var de amerikanska exporterande tillverkarna som fick bära kostnaderna för åtgärderna. De senare skulle därför kunna få en mer lönsam försäljning och bli motiverade att öka sin export till gemenskapsmarknaden. De industriella användarna skulle kunna utnyttja åtgärdernas upphörande till att förhandla fram lägre priser från både de amerikanska exporterande tillverkarna och gemenskapsindustrin.

(31)

Exportpriserna på den berörda produkten till övriga stora exportmarknader, nämligen Kanada och Sydamerika, uppvisar inte något regelbundet mönster. Försäljningspriserna är ibland lägre och ibland högre än i USA och till gemenskapsmarknaden beroende på försäljningsvillkoren. Mindre volymer medför oftast högre försäljningspriser.

(32)

Sammanfattningsvis kan man säga att den amerikanska marknaden fortsätter att vara den viktigaste försäljningsmarknaden för båda de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna. Med tanke på att 17 % av tillverkningen exporterades under undersökningsperioden, fortsätter emellertid försäljningen till gemenskapen och till resten av världen att spela en viktig roll när det gäller den övergripande användningen av och lönsamheten hos befintlig produktionskapacitet.

(33)

På kort sikt kan man när det gäller de två samarbetsvilliga amerikanska tillverkarna vänta sig att deras importvolymer kommer att förbli någorlunda stabila. Även med de gällande åtgärderna och trots att den amerikanska marknaden är attraktiv, har de fortsatt att göra affärer med sina gemenskapsbaserade kunder. En minskning av exportvolymerna kan möjligen förväntas från den amerikanska tillverkaren INEOS efter övertagandet av Innovene, som har produktionsanläggningar i gemenskapen, när företaget väl har fått igång de produktionsanläggningar man övertagit och när det har expanderat genom ny kapacitet i gemenskapen, men denna kommer inte att vara utbyggd före 2008. Samtidigt förväntar man sig att de amerikanska exporterande tillverkarna kommer att ha hämtat sig från skadorna i samband med orkanen under andra halvåret 2005 och att de kommer att vara fullt operationella igen i slutet av 2006 eller i början av 2007 och då kan tillverka större volymer som kan komma att säljas till gemenskapsmarknaden.

(34)

När det gäller de icke samarbetsvilliga amerikanska tillverkarna, som stod för 27 % av den amerikanska produktionskapaciteten under undersökningsperioden, kan man inte utesluta att de skulle komma att återuppta sin export till gemenskapen om åtgärderna upphör.

(35)

En analys gjordes också av den tänkbara utvecklingen på medellång sikt (upp till fem år) av efterfrågan och produktionskapacitet i gemenskapen, USA och resten av världen. Man analyserade också hur den förväntade situationen när det gäller tillgång och efterfrågan skulle påverka prisnivåerna i gemenskapen. Alla siffror nedan baseras på uppgifter från företagen BASF, Dow och INEOS och från PCI och Tecnon, som ger ut de ledande referenspublikationerna för den kemiska industrin.

(36)

Utifrån prognosen för tillverkarna både i USA och i gemenskapen när det gäller efterfrågan och produktionskapacitet kan man förvänta sig en lägre tillväxt i gemenskapen än i övriga världen. Den förväntade genomsnittliga tillväxttakten i gemenskapen kommer på medellång sikt att ligga på ungefär 3 % om året, vilket skall jämföras med 7 % i Asien och 4,2 % i världen som helhet.

(37)

Under 2004 översteg efterfrågan på den europeiska marknaden gemenskapens befintliga produktionskapacitet med ungefär 40 000 ton. Den motsatta situationen gällde i USA, där den befintliga kapaciteten var ungefär 90 000 ton högre än den faktiska användningen och försäljningen av produkten, vilket ändå inte påverkade de höga prisnivåerna negativt på grund av driftsproblem vid tillverkningen som begränsade leveranserna till kunderna. När man jämför den förväntade tillväxttakten med de annonserade kapacitetsökningarna, ser det ut som om överskottskapaciteten kommer att bli högre än efterfrågan från och med 2008, särskilt på grund av att INEOS har investeringsplaner i gemenskapen, vilket skulle öka gemenskapens befintliga kapacitet med mellan en fjärdedel och en tredjedel. En sådan kapacitetsökning kan emellertid inte äga rum förrän i början av 2008. Även om en sådan kapacitetsökning samtidigt till en del kan komma att kompenseras av en minskning av importen till gemenskapen och en ökning av gemenskapstillverkarnas export, kan man förvänta sig att den totala befintliga kapaciteten i gemenskapen från alla tillverkare skulle bli högre än efterfrågan på gemenskapsmarknaden under 2008.

(38)

Utifrån de belägg som kommissionen kan stödja sig på kan man förvänta sig att den nuvarande överskottskapaciteten i USA kommer att fortsätta åtminstone på kort sikt, därför att den inhemska efterfrågan, även om den ökar, inte kan ta hand om den nyuppkomna överskottskapaciteten. I ett längre tidsperspektiv, upp till 2010, förväntas överskottskapaciteten försvinna och minska de amerikanska tillverkarnas intresse för att exportera. Samtidigt tyder prognoser på ett avsevärt underskott i Asien. Dow Chemical har till exempel tillsammans med Petronas bildat ett samriskföretag, kallat Optimal, och har nu en kapacitet på 75 000 ton i Malaysia för att möta efterfrågan på etanolamin på den asiatiska marknaden.

(39)

Överlag kommer den globala produktionskapaciteten år 2010 troligen att ha ökat från omkring 1 300 000 ton till 1 785 000 ton. Detta inkluderar ny kapacitet i gemenskapen (+ 205 000), i USA (+80 000), Saudiarabien (+ 100 000) och Asien (+ 100 000). Med en förväntad tillväxttakt på 4,2 % skulle den globala efterfrågan runt 2010 ha ökat till mellan 1 550 000 ton och 1 700 000 ton. Med hänsyn tagen till att en del av överskottskapaciteten försvinner vid driftsstopp för underhåll och att det därför behövs en viss buffert, visar prognosen för 2010 på överskottskapacitet i gemenskapen, jämvikt i USA och underskott i Asien och i resten av världen. Sammanfattningsvis visar de olika kapacitetsökningarna inte på att de amerikanska exporterande tillverkarna skulle vara benägna att dumpa på gemenskapsmarknaden, beroende på balansen i tillgång och efterfrågan på global nivå. Man skall emellertid lägga märke till att detta är en bedömning som gäller utvecklingen på medellång sikt, dvs. 2008–2010.

(40)

Man skall minnas att dumpning konstaterades för båda de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna under undersökningsperioden, om än på en lägre nivå än vid den tidigare översynen.

(41)

Jämfört med den tidigare översynen, hade USA-importens marknadsandel minskat från 29 % till 16,7 %. Det verkar finnas en överskottskapacitet på 90 000 ton i USA. Det låga kapacitetsutnyttjandet under undersökningsperioden verkar vara en följd av vissa händelser och användningen av den beräknade, befintliga amerikanska kapaciteten på 27 % kunde inte undersökas på grund av bristande samarbetsvilja. Man kan inte helt utesluta att dessa icke-samarbetsvilliga tillverkare återvänder till gemenskapsmarknaden med dumpade priser om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Trots att efterfrågan på den amerikanska marknaden förväntas bli större än i gemenskapen, förväntas överskottskapaciteten i USA bara försvinna på medellång sikt. För att bibehålla lönsamheten hos befintlig produktionskapacitet, har alla tillverkare för närvarande ett incitament att öka sin försäljning till gemenskapsmarknaden om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(42)

Sammanfattningsvis kan det sägas att det är sannolikt att dumpningen fortsätter och importvolymerna ökar och att detta utmynnar i ett pristryck nedåt i gemenskapen, åtminstone på kort sikt, om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(43)

De tre klagande gemenskapstillverkarna samarbetade fullt ut i undersökningen. Under undersökningsperioden stod de för 80 % av tillverkningen i gemenskapen. Det finns ytterligare en gemenskapstillverkare som stöder klagomålet och som särskilt lämnade uppgifter om sin tillverkning, men som inte svarade på hela frågeformuläret. Denna tillverkare måste alltså ses som icke-samarbetsvillig.

(44)

Det bör noteras att sedan offentliggörandet i rådets förordning (EG) nr 1603/2000 av de åtgärder som för närvarande är i kraft, tillverkar Union Carbide Ltd (UK), som togs över av Dow Chemical Company, inte längre etanolamin i gemenskapen. Vidare ändrade BP Chemicals sitt namn till Innovene och Condea ändrade sitt namn till Sasol. Slutligen förvärvade INEOS Oxide Ltd, det engelska moderbolaget till INEOS Americas LLC, Innovene den 16 december 2005. Båda företagen, INEOS Americas LLC och Innovene, fortsatte att samarbeta fullt ut i förfarandet.

(45)

De tre gemenskapstillverkarna är nu alltså BASF AG, Innovene och Sasol och de anses därför utgöra gemenskapsindustrin i den mening som avses i artiklarna 4.1 och 5.4 i grundförordningen.

(46)

Undersökningen visade att liksom i den tidigare översynen är en del av tillverkningen av etanolamin i gemenskapen avsedd för företagsinternt bruk. Andelen uppskattas till ungefär en tredjedel av gemenskapens totala tillverkning, vilket är lika mycket som i den tidigare översynen. Produktion för företagsinternt bruk fann man hos en av de tillverkare som ingår i gemenskapsindustrin. Denna tillverkare driver en anläggning som är avsedd endast för företagsinternt bruk och är öronmärkt för detta. Undersökningen visade att de klagande gemenskapstillverkarna inte köpte den berörda produkten för handel eller för internt bruk från oberoende parter inom eller utanför gemenskapen. Etanolamin för internt bruk anses följaktligen inte konkurrera med det etanolamin som finns tillgängligt på gemenskapsmarknaden (nedan kallad ”den öppna marknaden”).

(47)

Den totala förbrukningen i gemenskapen fastställdes utifrån en kombination av samtliga gemenskapstillverkares produktion med avdrag för exporten och importen från tredjeländer till gemenskapsmarknaden. Jämfört med år 2002, ökade förbrukningen under undersökningsperioden med 29 % eller med 83 000 ton. Tillväxten var särskilt uttalad mellan 2002 och 2003 (+ 17 % eller +48 000 ton), men den fortsatte under 2004 och under undersökningsperioden, fastän i lägre takt. Förbrukningen har ökat till följd av en ökad efterfrågan på etanolaminer, som beror på större och expanderande användningsområden. Det som framförallt drivit på efterfrågan sedan 2002 är dietanolamin till glyfosattillverkning, trietanolamin till esterkvattillverkning och monoetanolamin till träbehandling.

(48)

Förbrukningen på den öppna marknaden ökade med 32 % (eller med 60 000 ton) under skadeundersökningsperioden, med en ökning på 20 % (eller 37 000 ton) mellan 2002 och 2003.

(49)

När det gäller den företagsinterna marknaden, ökade förbrukningen med 23 % eller med 22 000 ton beroende på ökad användning av etanolaminer i tillverkningsprocessen av andra kemikalier.

(50)

Importen till gemenskapen från USA minskade med 12 % mellan 2002 och 2003 och ligger fortfarande på samma nivå. Marknadsandelen fastställdes på grundval av förbrukningen på den öppna marknaden i gemenskapen och minskade från 24,7 % till 16,7 % under skadeundersökningsperioden, vilket betyder en förlust på 8 procentandelar. Den minskade importen och marknadsandelen mellan 2002 och 2003 sammanföll med en allmän nedgång på 7 % när det gäller genomsnittligt importpris. Mellan 2002 och 2003 hade de amerikanska exporterande tillverkarna inte någon del i den ökade förbrukningen på den öppna marknaden i gemenskapen. Inte heller efter 2003 ökade de amerikanska exporterande tillverkarna sin marknadsandel, trots att importpriserna ökade igen. På en säljarmarknad skulle en sådan ökad attraktionskraft normalt sett ha ökat försäljningen, men de amerikanska exporterande tillverkarna kom inte tillbaka till gemenskapsmarknaden som väntat, på grund av driftsproblem och mer attraktiva villkor på den amerikanska hemmamarknaden.

(51)

Det bör noteras att priserna ovan härrör från Eurostats importstatistik. Statistiken skiljer inte på olika produktmixer och baseras på vissa försäljningsvillkor som inte kan jämföras med dem som används av andra operatörer på gemenskapsmarknaden. En noggrann prisjämförelse gjordes mellan den dumpade importen och gemenskapstillverkarnas priser i samma handelsled och den förklaras i skäl 52. Under skadeundersökningsperioden ökade genomsnittspriset för importen med blygsamma 2 %. All import till gemenskapen med ursprung i USA gick via närstående importörer och importpriserna är därför internpriser inom företagsgruppen. I den tidigare översynen fann man att sådana priser hade satts artificiellt för att man åtminstone delvis skulle kunna absorbera de då gällande antidumpningsåtgärderna. De närstående importörerna i gemenskapen fick kännas vid avsevärda förluster under den förra undersökningsperioden och de marginaler de hade mellan inköpspris (faktiskt importpris) och återförsäljningspris på gemenskapsmarknaden räckte inte till för att täcka de kostnader som uppkommit mellan import och återförsäljning. Detta var orsaken till att den tidigare översynen ledde till en ändring av typen av antidumpningsåtgärder och att fasta mängdtullar per ton infördes.

(52)

I den nuvarande översynen fann man att både de amerikanska exporterande tillverkarna och deras närstående importörer i gemenskapen hade haft vinster under undersökningsperioden och att de närstående importörernas marginaler överensstämde med marknadsvillkoren. Nivån på försäljningspriserna jämfört med normalvärdet eller produktionskostnaderna möjliggjorde en adekvat vinst för alla företag på marknader som utmärktes av höga försäljningspriser.

(53)

Jämförelsen mellan de importpriser cif vid gemenskapens gräns, inklusive antidumpningstullar, som betalas av oberoende kunder med gemenskapsindustrins priser, fritt fabrik, för samma produktslag i samma handelsled tyder på ett prisunderskridande på mellan 7,3 % och 17,5 % av gemenskapsindustrins försäljningspriser.

(54)

Importen från andra tredjeländer minskade med hälften under skadeundersökningsperioden. Marknadsandelen för de andra viktigaste exportländerna, främst Ryssland och Iran, har blivit ganska obetydlig. Enligt användarindustrin beror den nedåtgående tendensen på att det var svårt att få de beställda kvantiteterna på ett visst leveransdatum i de två nämnda länderna.

(55)

Under skadeundersökningsperioden ökade förbrukningen med 41 %. Samtidigt ökade kapaciteten med 18 %, vilket ledde till att kapacitetsutnyttjandet ökade från 78,4 % till 93,2 %.

(56)

Den ökade produktionskapaciteten mellan 2002 och 2003 är marginell och återspeglar ett par förbättringar av effektiviteten. Från och med 2004 ökade produktionen igen och ny kapacitet installerades.

(57)

Nivån på varulagret jämfördes i slutet av varje år mellan 2002 och 2004 och den varierar till en viss del beroende på orderingången. Nivån i slutet av undersökningsperioden är lägre, men den visar läget den 30 juni 2005 och är därför inte helt jämförbar med uppgiften om lager i slutet av året. Detta beror på att företagen sommartid planerar för en lägre nivå på produktion och underhåll av produktionsanläggningarna, eftersom efterfrågan då minskar något.

(58)

Gemenskapsindustrins försäljningsvolym till oberoende kunder ökade med 35 % under skadeundersökningsperioden. Både marknadsandelen för den totala gemenskapsförbrukningen och förbrukningen på den öppna marknaden visar att marknadsandelen, efter förlusten av marknadsandelar mellan 2002 och 2003, har stabiliserat sig och låg på ungefär 48 % i förhållande till den totala förbrukningen respektive 71,3 % av den öppna marknaden under undersökningsperioden. Det genomsnittliga försäljningspriset till icke-närstående kunder följde ett liknande mönster och efter en nedgång på 5 % mellan 2002 och 2003 var prisnivån på den öppna marknaden under undersökningsperioden 17 % högre än 2002.

(59)

Jämfört med prisnivån under undersökningsperioden i den föregående översynen, som sammanföll med kalenderåret 1998, var försäljningspriserna under 2004 och under den nuvarande undersökningsperioden i genomsnitt 22,7 % respektive 37,5 % högre än 1998. Inga fakturor ställs ut för den produktion som är avsedd för företagsinternt bruk i integrerade produktionsanläggningar.

(60)

Förbrukningen har kontinuerligt ökat under det sista decenniet, från 152 000 ton under 1995 till 367 000 ton under undersökningsperioden, vilket innebär en årlig ökning med 9,7 %. Den mer nyliga ökningen av förbrukningen under skadeundersökningsperioden från 2002 fram till undersökningsperioden var 10,7 % årligen, vilket skall jämföras med 7 % årlig kapacitetsökning. Denna utveckling gynnade höga prisnivåer i gemenskapen, samtidigt som gemenskapsindustrin uppmuntrades till en avsevärd förbättring av kapacitetsutnyttjandet från 78,4 % till 93,2 %, vilket ledde till en årlig produktionsökning på 14,5 %. I absoluta tal ökade produktionen med 84 000 ton, som skall jämföras med en ökning av förbrukningen på 83 000 ton, och av kapaciteten med bara 48 500 ton.

(61)

En allt högre efterfrågan tillsammans med en lägre takt i kapacitetsökningen och en allmän minskning av importen har hållit uppe prisnivån på etanolamin i gemenskapen. Försäljningsmarginalerna har dessutom knappast påverkats av de fulla produktionskostnaderna per ton under skadeundersökningsperioden. Ökningen av produktionskostnaden med 5,9 % mellan 2004 och undersökningsperioden berodde på höjda priser på nafta, som är en oljebaserad energibärare som används vid framställningen av etenoxid, som är den huvudsakliga råvaran vid etanolamintillverkning i gemenskapen.

(62)

Sysselsättningen i gemenskapsindustrin för den likadana produkten var stabil under skadeundersökningsperioden. Tillverkningsprocessen är i hög grad automatiserad och således inte arbetskraftsintensiv. Samtidigt, beroende på konstanta förbättringar och bättre genomströmning i produktionsanläggningarna, ökade produktionen med 42 % under skadeundersökningsperioden.

(63)

Under skadeundersökningsperioden ökade lönerna med 11 % med en topp under 2004, som kan tillskrivas omstruktureringar och friställningar från en av de klagande gemenskapstillverkarna. Den genomsnittliga lönekostnaden per anställd följde ett liknande mönster.

(64)

Lönsamheten under skadeundersökningsperioden hos försäljningen på den öppna marknaden av den berörda produkten till icke-närstående parter i gemenskapen ökade från 2,8 % 2002 till 15,5 % under undersökningsperioden, efter en nedgång till 1,1 % under 2003. Denna förbättring av lönsamheten sedan 2003 skall ses mot bakgrund av en stabil import från USA och en ökande efterfrågan, som ledde till både en ökad försäljningsvolym och en ökad nivå på försäljningspriserna, som under undersökningsperioden var mer uttalad än ökningen av produktionskostnaderna.

(65)

De prisnivåer som uppnåddes i gemenskapen avgjorde huruvida företagen var benägna att bygga upp tilläggskapacitet. Under 2002 och 2003 ansågs avkastningen på investeringar inte vara tillräckligt hög för att berättiga till en uppbyggnad av ytterligare produktionsanläggningar. Således begränsade sig företagen till att göra vissa förbättringar av genomströmning och effektivitet. Den ständigt ökande efterfrågan i kombination med en måttligt utökad kapacitet gav upphov till höga prisnivåer, i en sådan utsträckning att det från och med 2004 igen blev realistiskt att genomföra investeringsprojekt som tidigare legat på is.

(66)

När det gäller kapitalanskaffningsförmågan, bör det noteras att etanolaminproduktionen bara är en liten del av den sammanlagda produktionen av kemiska produkter inom gemenskapsindustrin, som i huvudsak utgörs av stora internationella kemiska företag som har genomgående bra kassaflöde, självfinansiering och kreditvärdighet. Således hade gemenskapsindustrin i allmänhet inte några svårigheter med att anskaffa kapital.

(67)

Utvecklingen av kassaflödet visar åter på sambandet mellan prisnivåer, lönsamhet och avkastning på investeringar. Efter låga kassaflödesnivåer 2002 och 2003, var kassaflödet från och med 2004 åter uppe i tvåsiffriga tal i förhållande till omsättningen och dess nivå är för de flesta företagen tillräckligt hög för att kapital skall kunna investeras i etanolaminverksamheten.

(68)

Gemenskapsindustrin drog nytta av marknadstillväxten under skadeundersökningsperioden, vilket illustreras av ökningen av dess marknadsandel av den totala förbrukningen från 45,9 % till 48 % och av dess marknadsandel av förbrukningen på den öppna marknaden från 69,9 % till 71,3 %.

(69)

Dumpningen fortsatte under undersökningsperioden, men på en lägre nivå än vad som konstaterades i den tidigare översynen.

(70)

Såsom visas ovan har gemenskapsindustrin haft goda chanser att återhämta sig från den tidigare dumpningen, särskilt när det gäller försäljningspriser och lönsamhet.

(71)

Gemenskapsindustrins exportvolymer till tredjeländer ökade med 11 % under skadeundersökningsperioden, vilket motsvarar ungefär 4 % om året, vilket överensstämmer väl med ökningen i förbrukningen på världsmarknaden. Detta visar att gemenskapsindustrin är konkurrenskraftig på världsmarknaden.

(72)

Den volym etanolamin som förbrukades på gemenskapsmarknaden ökade med 29 %, medan importen från USA minskade med 11 % under skadeundersökningsperioden. Samtidigt kunde gemenskapsindustrin öka sin försäljningsvolym och därigenom befästa och till och med öka sin marknadsandel något.

(73)

Gemenskapsindustrins ekonomiska situation förbättrades när det gäller de flesta ekonomiska indikatorer: produktion (+ 41 %), produktionskapacitet (+ 18 %), kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym (+ 35 % eller 45 000 ton) och värde (+ 58 %), produktivitet, marknadsandel (+ 2 %), kassaflöde och lönsamhet, investeringar och avkastning på investeringar. Utvecklingen av produktionskostnaderna per ton fortsatte att ligga under utvecklingen av försäljningspriserna. Gemenskapsindustrin fortsatte dessutom att dra nytta av tillväxten på gemenskapsmarknaden och hålla jämn takt med den globala efterfrågan, eftersom dess exportvolym ökade med 11 %.

(74)

Att döma av den positiva utvecklingen av indikatorerna för gemenskapsindustrin, är den i en bra situation. Det går inte att fastställa att vållandet av väsentlig skada har fortsatt. Därför undersökte man om det var sannolikt att skadan skulle återkomma om åtgärderna upphörde att gälla.

(75)

Det erinras om att de exporterande tillverkarna i USA fortfarande praktiserade dumpning under undersökningsperioden, om än i mindre utsträckning jämfört med den tidigare undersökningen. Ett upphörande av åtgärderna skulle om exportpriserna sänks proportionerligt leda till dumpningsmarginaler på mellan 13,4 % and 28,3 % för de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna, medan det är okänt hur de icke-samarbetsvilliga tillverkarna som representerar 42 % i den ursprungliga undersökningen skulle bete sig. De sistnämnda skulle emellertid vara mest motiverade att återvända till gemenskapsmarknaden, eftersom de är föremål för de strängaste antidumpningsåtgärderna.

(76)

Samtidigt uppskattar man att det finns en reservkapacitet på 90 000 ton på den amerikanska marknaden, när man väl har kommit tillrätta med driftsproblemen och följderna av orkanen.

(77)

Sammanfattningsvis kan det sägas att det är sannolikt att dumpningen skulle fortsätta och importvolymerna öka och att detta skulle utmynna i ett pristryck nedåt i gemenskapen, åtminstone på kort sikt, om åtgärderna upphör att gälla.

(78)

Det är vanligtvis så att en ökning av den dumpade importen skulle ge ett pristryck nedåt på försäljningspriserna och försämra gemenskapsindustrins lönsamhet och den ekonomiska återhämtning som kunde konstateras under skadeundersökningsperioden. I detta sammanhang bör man notera att prisunderskridandenivån skulle öka avsevärt om åtgärderna upphör att gälla.

(79)

Man förväntar sig att de amerikanska tillverkarna i viss utsträckning kommer att omleda användningen av råvaran etenoxid (EO) från tillverkningen av monoetenglykol (MEG) till tillverkningen av etanolamin.

(80)

Råvaran etenoxid (EO) används vid tillverkningen av andra kemiska produkter eller avledda produkter, mestadels etenglykoler och i synnerhet monoetenglykol (MEG). Kapacitet för etenoxid finns bara i några få anläggningar i hela världen, beroende på att ämnet är explosivt och giftigt och föremål för särskilda bestämmelser inom miljö, hälsa, säkerhet och försvar. Till följd av detta är användningen av etenoxid avhängigt av marknadspriserna på dess avledda produkter.

(81)

Historiskt sett fanns det en viss hierarki inom prisnivåerna: Priset på eten var högre än på monoetenglykol och priset på etanolamin var högre än på både eten och monoetenglykol. Sedan i slutet av 2003 har emellertid priserna på monoetenglykol i gemenskapen ökat betydligt och är nu högre än priserna på eten och vid vissa tidpunkter även högre än priserna på etanolamin. Till följd av detta har etenoxid alltmer omletts till tillverkning av monoetenglykol, vilket har skapat en viss brist på etenoxid på marknaden, vilket samtidigt har bidragit till att priserna på etanolamin hållit sig på en ganska hög nivå.

(82)

Länderna i Mellanöstern investerar för närvarande i framställningen av naftabaserad etenglykol. Man väntar sig att ny produktionskapacitet när det gäller monoetenglykol kommer att tas i bruk i Kuwait (med Dow Chemicals medverkan), Saudiarabien och Iran. Eftersom nafta är en oljebaserad råvara, kommer dessa länder ha en uppenbar konkurrensfördel när det gäller kostnader. Det är därför rimligt att anta att priserna på monoetenglykol kommer att sjunka på kort sikt och att det blir svårare för de amerikanska tillverkarna att sälja monoetenglykol, i synnerhet i Asien, där kinesisk textil- och polyestertillverkning redan står för mer än 30 % av den globala förbrukningen av monoetenglykol. Detta skulle alldeles särskilt gälla en av de icke-samarbetsvilliga exporterande tillverkarna, som för närvarande är en betydelsefull exportör av monoetenglykol till Asien. Man kan därför vänta sig att de amerikanska tillverkarna skulle börja tillverka mer etanolamin, vilket skulle åstadkomma ett pristryck nedåt och man skulle då behöva finna nya kunder utanför den amerikanska hemmamarknaden och alltså vända sig till gemenskapsmarknaden.

(83)

Med tanke på gemenskapsindustrins nuvarande stabila situation, beror sannolikheten för återkommande skada till följd av ett pristryck nedåt också på hur stort prisfallet skulle bli liksom andra faktorer, såsom produktionskostnad och i vilken mån det går att överföra kostnadsökningarna till kunderna. I detta avseende undersökte man hur situationen såg ut efter undersökningsperioden.

(84)

Man samlade in ytterligare uppgifter för att kontrollera om de slutsatser som dragits av analysen av skadeundersökningsperioden och särskilt av undersökningsperioden skulle fortsätta att gälla under andra halvåret 2005 och de fem första månaderna 2006.

(85)

Under det andra halvåret 2005 fortsatte priserna för alla typer av etanolaminer på gemenskapsmarknaden att gå upp med 11,4 %–14,7 %. Den genomsnittliga prisökningen på den amerikanska marknaden var ännu större med 22 %. Orkanskadorna i Louisiana var den främsta orsaken till den tillfälliga utbudsbristen på den amerikanska hemmamarknaden.

(86)

Utvecklingen fortsatte under de fem första månaderna 2006, men i påtagligt långsammare takt. Priserna på gemenskapsmarknaden gick upp med 2,8 %–4 % och på den amerikanska hemmamarknaden med 9,9 %, vilket visar på att man börjar komma till rätta med lokala driftsproblem och skador.

(87)

Jämfört med undersökningsperioden ökade priserna avsevärt under andra halvåret 2005 med överlag 30 %, vilket ytterligare påverkade den kostnadsökning på nafta, som började under andra hälften av undersökningsperioden (första halvåret 2005). Priserna på den amerikanska importen till gemenskapen verkar anpassa sig i långsammare takt till de ökade råvarupriserna, dels därför att avtalspriser anpassar sig långsammare och man strävar efter att behålla marknadsandelar, dels därför att de amerikanska produktionsanläggningarna baseras på naturgas i stället för på nafta och gaspriserna har inte gått upp lika mycket som oljepriserna.

(88)

Oljepriserna fortsatte överlag att öka med 10 % under de första fem månaderna 2006 och detta påverkade negativt gemenskapsindustrins lönsamhet på grund av den konstaterade uppåtgående tendensen när det gäller försäljningspriserna.

(89)

Undersökningen av utvecklingen efter undersökningsperioden verkar tyda på en vändpunkt för etanolaminerna på gemenskapsmarknaden. Försäljningspriserna verkar ha nått ett tak och för vissa typer av etanolamin kunde man till och med notera en viss nedgång. Det finns tecken som tyder på att den ökade tillverkningskostnaden inte blir lätt att omvandla till högre inköpspriser för kunderna. Det är emellertid fortfarande oklart i vilken utsträckning den ökade tillverkningskostnaden och det nedåtgående trycket på lönsamheten kommer att vålla skada för gemenskapsindustrin på medellång sikt.

(90)

Om åtgärderna skulle upphöra att gälla, är det sannolikt med en kortsiktig ökad dumpning av import från USA och att detta skulle utmynna i ett pristryck nedåt i gemenskapen.

(91)

På medellång sikt kan detta förvärras av ökningen av etanolamintillverkningen i USA som reaktion på den försämrade försäljningen av monoetenglykol, vilket tvingar de amerikanska tillverkarna att hitta nya försäljningsmarknader och därmed exportera större volymer till gemenskapsmarknaden.

(92)

Avstannandet av ökningen av försäljningspriserna i början av 2006 och den ogynnsamma kostnadsutvecklingen beroende på oljepriserna verkar påverka också gemenskapsindustrins lönsamhet negativt.

(93)

Alla dessa faktorer pekar på att det är sannolikt att skadan återkommer. En del av slutsatserna ovan baseras emellertid på händelser som bara är troliga på medellång sikt.

(94)

I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida bibehållandet av de befintliga antidumpningsåtgärderna skulle strida mot gemenskapens intresse som helhet. Gemenskapens intresse fastställdes på grundval av en undersökning av alla berörda parters intressen, dvs. gemenskapsindustrins, importörernas, handlarnas, grossisternas och de industriella användarnas intresse av den berörda produkten.

(95)

Det bör erinras om att det vid de tidigare undersökningarna inte ansågs strida mot gemenskapens intresse att vidta åtgärder. Den här undersökningen avser dessutom en översyn vid giltighetstidens utgång, vilket innebär att man undersöker en situation där antidumpningsåtgärder redan har införts.

(96)

På denna grundval undersöktes om det, trots slutsatsen att det var sannolikt att den skadevållande dumpningen skulle fortsätta och skadan för gemenskapsindustrin återkomma, fanns tvingande skäl att dra slutsatsen att det i detta fall inte skulle ligga i gemenskapens intresse att bibehålla åtgärderna.

(97)

Det erinras om att det under undersökningsperioden fortfarande förekom dumpning och att den sannolikt kommer att fortsätta för den berörda produkten med ursprung i USA med risk för att skadan för gemenskapsindustrin återkommer.

(98)

Gemenskapsindustrin har visat att den har bärkraft och är konkurrenskraftig, vilket bekräftas av den positiva utvecklingen för de flesta ekonomiska indikatorer, särskilt lönsamhet, kassaflöde och avkastning på investeringar. De antidumpningsåtgärder som tidigare införts har bidragit till den nuvarande prisnivån på gemenskapsmarknaden och har gjort det möjligt för gemenskapsindustrin att återfå en lönsamhet som ger en tillräcklig avkastning på investeringar, i sådan utsträckning att investeringar i ny kapacitet blir ekonomiskt försvarbara. Särskilt är det den amerikanska tillverkaren INEOS, som efter övertagandet av Innovene nu faktiskt har blivit gemenskapstillverkare, som har tillkännagivit betydande investeringar i gemenskapen. Om åtgärderna fortsätter, skulle detta också bidra till att upprätthålla lönsamheten för detta investeringsprojekt. Det ligger därför i gemenskapsindustrins intresse att åtgärderna mot dumpad import med ursprung i USA bibehålls.

(99)

Eftersom ingen handlare eller grossist ville samarbeta, får man dra slutsatsen att dessa parter inte verkar särskilt berörda av om åtgärderna fortsätter eller upphör. Vidare visade undersökningen att det inte finns några icke-närstående importörer, utan all import till gemenskapen av den berörda produkten med ursprung i USA verkar gå via importörer som är närstående de amerikanska exporterande tillverkarna.

(100)

En fortsatt tillämpning av åtgärderna kommer inte att ändra den nuvarande situationen för de närstående importörerna, som hade haft vinster under undersökningsperioden med marginaler som överensstämde med marknadsvillkoren. Ett upphörande av åtgärderna skulle kunna vara i de närstående importörernas intresse om försäljningspriserna till kunderna inte skulle påverkas och om de exporterande amerikanska tillverkarna inte skulle göra anspråk på hela eller delar av den extra vinstmarginal som skulle bli resultatet om de samtidigt sätter priserna för de närstående importörernas inköp av etanolamin.

(101)

Beroende på att en fortsatt tillämpning av åtgärderna skulle innebära förnyade antidumpningsåtgärder för andra gången, lade man särskild vikt vid de industriella användarnas intresse.

(102)

Det var bara användare från esterkvattillverkningen för mjukmedel som gav sig till känna i denna undersökning. En industriell användare som svarade för ungefär 14 % av den totala importen från USA under undersökningsperioden svarade på frågeformuläret och två andra meddelade sina synpunkter och lämnade upplysningar om kostnadsstrukturen på de färdiga varorna. Esterkvat tillverkas med hjälp av trietanolamin och används som mjukmedel som saluförs av så kallade såptillverkare såsom Procter & Gamble, Unilever, Henkel, Benckiser och Colgate. Dessa industriella användare hävdar att prisökningen på trietanolamin äventyrar deras verksamhet och att det finns en utbudsbrist på gemenskapsmarknaden. Båda dessa faktorer skulle mildras om antidumpningsåtgärderna upphörde att gälla. Man hävdar att den fortsatta tillverkningen i gemenskapen äventyras om inte lönsamheten för esterkvattillverkningen förbättras.

(103)

Man fann att under undersökningsperioden svarade trietanolamin för 23 % av den totala kostnaden för tillverkningen av esterkvat, vilket är en procentenhet högre än under 2003, men ungefär lika mycket som under 2002, som är det första året under skadeundersökningsperioden. Med tanke på prisutvecklingen på trietanolamin, kan man förvänta sig att trietanolamin efter undersökningsperioden blir ännu viktigare för den fullständiga kostnaden för den färdiga produkten. Det står klart att ett undanröjande av antidumpningsåtgärderna åtminstone på kort sikt skulle minska betydelsen av kostnaden för trietanolamin som råvara. Om man utgår från hypotesen att undanröjandet av åtgärderna fullt ut skulle resultera i ett lägre inköpspris, skulle kostnaden för trietanolamin minska med ungefär 7 %. Effekten på den fullständiga produktionskostnaden för de färdiga varorna skulle bli en minskning på ungefär 1 %, vilket skulle öka lönsamheten med lika mycket.

(104)

Man fann att lönsamheten för esterkvatverksamheten under skadeundersökningsperioden faktiskt försämrades från ungefär 18 % till 8 %. Nedgången i försäljningspriserna på esterkvat med 6 % under skadeundersökningsperioden verkar emellertid ha varit den främsta bidragande faktorn, och detta medförde att produktionskostnadernas del av försäljningspriset ökade med nära 10 %. Sektorn verkar präglas av flyttning österut, särskilt till Ryssland, där kostnaderna överlag är lägre, i synnerhet för inköp av fettsyran ”thalo”, som är den andra huvudsakliga råvaran. Denna produkt från nötkreatur kan ersättas av vegetabilisk ”palmstyren” som det finns större tillgång på i öst. De så kallade såptillverkarna vill dessutom av effektivitetsskäl ha lokala leverantörer, vilket kan vara det främsta skälet till en eventuell utlokalisering från gemenskapen.

(105)

Slutligen undersökte man den påstådda utbudsbristen på trietanolamin i gemenskapen, men fann att detta inte kunde styrkas, eftersom anbuden från vissa tillverkare inte hade godtagits av de berörda användarna.

(106)

Även om det står klart att prisökningen på trietanolamin har lett till ett negativt pristryck på produktionskostnaden på de färdiga varorna för de industriella användare som gav sig till känna, måste man ändå dra slutsatsen att detta tryck är ganska begränsat och att ett undanröjande av antidumpningsåtgärderna bara skulle medföra en marginell lättnad. Andra faktorer såsom råvarukostnader och kundernas krav på produkterna konstaterades ha mycket större betydelse. Man fann därför att de industriella användarna inte skulle påverkas väsentligt om åtgärderna bibehölls.

(107)

Undersökningen har visat att de gällande antidumpningsåtgärderna har bidragit till gemenskapsindustrins återhämtning. Gemenskapsindustrin skulle gynnas av fortsatta åtgärder så att de nuvarande lönsamma prisnivåerna kan upprätthållas och ge utrymme för nya investeringar. Om åtgärderna tilläts upphöra att gälla skulle detta äventyra återhämtningsprocessen. Fortsatta åtgärder är därför i gemenskapsindustrins intresse.

(108)

Det verkar inte finnas några icke-närstående importörer och några icke-närstående handlare eller grossister hörde inte av sig. All import med ursprung i USA görs via närstående handlare, som medan åtgärderna pågick befanns ha uppnått marknadsanpassade vinstmarginaler under undersökningsperioden.

(109)

Dessutom förefaller de gällande åtgärderna inte tidigare ha haft några betydande negativa verkningar på användarnas ekonomiska situation. Mot bakgrund av de uppgifter som inhämtats under den nuvarande undersökningen verkar en eventuell prisökning till följd av införandet av antidumpningsåtgärder därför inte vara oproportionell jämfört med den fördel som gemenskapsindustrin skulle få om man undanröjde den snedvridning av handeln som vållas av den dumpade importen.

(110)

När det gäller gemenskapens intresse är slutsatsen att det inte finns några tvingande skäl till att inte fortsätta med de nu gällande antidumpningsåtgärderna mot import av etanolaminer med ursprung i USA.

(111)

Det anses därför lämpligt att bibehålla de nu gällande antidumpningsåtgärderna mot import av etanolaminer med ursprung i USA.

(112)

Samtliga parter underrättades om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för kommissionens avsikt att rekommendera bibehållandet av de gällande åtgärderna. De beviljades också en tidsfrist inom vilken de kunde lämna in synpunkter och krav efter det att dessa uppgifter meddelats.

(113)

Undersökningen visade att det fanns outnyttjad kapacitet i det berörda landet och att dumpningen fortsatte under undersökningsperioden. Gemenskapsindustrins situation förbättrades under skadeundersökningsperioden när det gäller de flesta av skadefaktorerna, främst beroende på gynnsamma globala marknadsvillkor. Med tanke på den positiva utvecklingen av gemenskapsindustrins ekonomiska situation går det inte att fastställa att vållandet av väsentlig skada har fortsatt. Undersökningen av sannolikheten för återkommande skada visade emellertid att ett antal faktorer som till exempel outnyttjad kapacitet i USA, minskade försäljningsmöjligheter för monoetenglykol och situationen för etanolamin både globalt och på gemenskapsnivå, tyder på att det är sannolikt att skadan återkommer på medellång sikt.

(114)

Av ovanstående följer att de antidumpningsåtgärder som tillämpas på import av etanolaminer med ursprung i Amerikas förenta stater och som infördes genom rådets förordning (EG) nr 1603/2000, senast ändrad genom ett meddelande om fasta antidumpningstullar som skall tillämpas på INEOS (7), bör bibehållas i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen. Det är vidare lämpligt att bara behålla åtgärderna under en period om ytterligare två år.

(115)

Å ena sidan är det sannolikt med återkommande skadevållande dumpning beroende på att i) de amerikanska exporterande tillverkarnas dumpning har fortsatt trots gällande åtgärder och ii) importen till gemenskapen förväntas öka på grund av den befintliga amerikanska överskottskapaciteten på 90 000 ton som kommer att kunna utnyttjas igen i slutet av 2006 och som inte motsvaras av någon inhemsk efterfrågan i USA. Den främsta icke-samarbetsvilliga amerikanska tillverkaren som för närvarande är föremål för de strängaste antidumpningsåtgärderna och som därmed är mest motiverad att återvända till gemenskapsmarknaden, om åtgärderna skulle upphöra att gälla, har dessutom det distributionsnät som behövs, eftersom företaget säljer andra kemiska produkter på gemenskapsmarknaden.

(116)

Å andra sidan förväntas den amerikanska överskottskapaciteten gradvis försvinna fram till senast 2010, och den kapacitetsökning som planeras av en av de samarbetsvilliga amerikanska exporterande tillverkarna i gemenskapen beräknas vara i drift i slutet av 2008, dvs. om två år. Dessa överväganden tillsammans med en fortsatt osäkerhet kring oljeprisernas påverkan på produktionskostnaderna och gemenskapsindustrins lönsamhet motiverar att man begränsar åtgärderna till två år.

(117)

Efter denna period om två år kommer kommissionen om så är lämpligt att på eget initiativ påbörja en ny översyn i enlighet med artikel 11 i grundförordningen.

25.10.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 294/17

(1)

I förordning (EG) nr 3223/94 anges som tillämpning av resultaten av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärdena vid import från tredje land för de produkter och de perioder som anges i bilagan till den förordningen.

(2)

Vid tillämpningen av dessa kriterier bör schablonvärdena vid import fastställas till de nivåer som anges i bilagan till denna förordning.

25.10.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 294/19

(1)

I bilaga III till förordning (EG) nr 318/2006 fastställs de nationella och regionala kvoterna för produktion av socker, isoglukos och inulinsirap. För regleringsåret 2006/07 bör nämnda kvoter justeras senast den 30 september 2006.

(2)

Justeringen bör främst grunda sig på tillämpningen av artiklarna 8 och 9 i förordning (EG) nr 318/2006 enligt vilka tilläggskvoter för socker och tilläggskvoter och kompletterande kvoter för isoglukos fastställs. Vid justeringen bör man beakta de meddelanden från medlemsstaterna som föreskrivs i artikel 12 i kommissionens förordning (EG) nr 952/2006 av den 29 juni 2006 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 318/2006 i fråga om förvaltningen av den inre marknaden för socker och kvotsystemet (2) som i synnerhet rör de tilläggskvoter och kompletterande kvoter som redan tilldelats den dag då meddelandet överlämnades.

(3)

Justeringen av kvoterna i bilaga III till förordning (EG) nr 318/2006 bör även grunda sig på tillämpningen av artikel 3 i rådets förordning (EG) nr 320/2006 av den 20 februari 2006 om inrättande av en tillfällig ordning för omstrukturering av sockerindustrin i gemenskapen och om ändring av förordning (EG) nr 1290/2005 om finansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken (3), enligt vilken de företag som avstår från sina kvoter kan få ett omstruktureringsstöd. Det är därför nödvändigt att beakta de kvoter som företag avstått från i enlighet med meddelandet från kommissionen (2006/C 234/04) av den 29 september 2006 om den uppskattade tillgången på ekonomiska resurser för tilldelning av omstruktureringsstöd för regleringsåret 2006/2007 (4).

(4)

Justeringen av kvoterna i bilaga III till förordning (EG) nr 318/2006 påverkar inte tillämpningen av de villkor för att bevilja stöd som fastställs i kapitel 10f i rådets förordning (EG) nr 1782/2003 av den 29 september 2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare och om ändring av förordningarna (EEG) nr 2019/93, (EG) nr 1452/2001, (EG) nr 1453/2001, (EG) nr 1454/2001, (EG) nr 1868/94, (EG) nr 1251/1999, (EG) nr 1254/1999, (EG) nr 1673/2000, (EEG) nr 2358/71 och (EG) nr 2529/2001 (5) och i artikel 7 i förordning (EG) nr 320/2006.

(5)

Bilaga III till förordning (EG) nr 318/2006 bör därför ändras i enlighet med detta.

(6)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för socker.

25.10.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 294/21

(1)

Genom kommissionens förordning (EG) nr 1483/2006 (2) inleds stående anbudsinfordringar för försäljning på gemenskapsmarknaden av spannmål som innehas av medlemsstaternas interventionsorgan.

(2)

Med tanke på situationen på marknaderna för vete, majs och råg i gemenskapen och utvecklingen när det gäller efterfrågan på spannmål i de olika regionerna under de senaste veckorna är det nödvändigt att i vissa medlemsstater göra nya kvantiteter interventionsspannmål tillgängliga. Man bör därför tillåta interventionsorganen i de berörda medlemsstaterna att öka de kvantiteter som omfattas av anbudsinfordringarna när det gäller vete med 350 000 ton i Tyskland samt i Ungern, 172 272 ton i Sverige, 174 021 ton i Danmark och 30 000 ton i Finland, majs med 100 000 ton i Ungern samt i Slovakien liksom när det gäller råg med 236 565 ton i Tyskland.

(3)

Förordning (EG) nr 1483/2006 bör därför ändras i enlighet med detta.

(4)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för spannmål.

25.10.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 294/25

(1)

Enligt förordning (EG) nr 765/2006, skall frysning ske av alla tillgångar och ekonomiska resurser som tillhör, ägs, förvaras eller kontrolleras av president Lukasjenko samt alla tillgångar och ekonomiska resurser som tillhör, ägs, förvaras eller kontrolleras av vissa andra tjänstemän i Vitryssland som bär ansvaret för åsidosättandet av internationella normer för genomförande av val i samband med presidentvalet i Vitryssland den 19 mars 2006 samt för repressalierna mot det civila samhället och den demokratiska oppositionen, och de fysiska eller juridiska personer, enheter eller organ som har samröre med dem, enligt förteckningen i bilaga I till den förordningen.

(2)

Genom rådets beslut 2006/718/GUSP (2) ändrades bilaga IV till den gemensamma ståndpunkten 2006/276/GUSP (3), som innehåller en förteckning över de fysiska och juridiska personer, enheter eller organ som omfattas av bestämmelserna om frysning av tillgångar och ekonomiska resurser i den gemensamma ståndpunkten. Bilaga I bör därför ändras i överensstämmelse med detta.

(3)

För att säkerställa att de åtgärder som föreskrivs i denna förordning är effektiva, måste förordningen träda i kraft omedelbart.

25.10.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 294/27

(1)

I rådets förordning (EG) nr 51/2006 av den 22 december 2005 om fastställande för år 2006 av fiskemöjligheter och därmed förbundna villkor för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i gemenskapens vatten och, för gemenskapens fartyg, i andra vatten där fångstbegränsningar krävs (3) fastställs kvoter för år 2006.

(2)

Enligt de uppgifter som kommissionen har mottagit har fångsterna av det bestånd som anges i bilagan till den här förordningen, gjorda av fartyg som är registrerade i den medlemsstat som anges i samma bilaga, eller som seglar under den medlemsstatens flagg, medfört att kvoten för 2006 har uttömts.

(3)

Det är därför nödvändigt att förbjuda fiske efter detta bestånd samt förvaring ombord, omlastning och landning av fångster av detta bestånd.

25.10.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 294/29

(1)

Kvoter för år 2006 fastställs i rådets förordning (EG) nr 51/2006 av den 22 december 2005 om fastställande för år 2006 av fiskemöjligheter och därmed förbundna villkor för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i gemenskapens vatten och, för gemenskapens fartyg, i andra vatten där fångstbegränsningar krävs (3).

(2)

Enligt de uppgifter som kommissionen har mottagit har fångsterna av det bestånd som anges i bilagan till den här förordningen, gjorda av fartyg som är registrerade i de medlemsstater som anges i samma bilaga, eller som seglar under de medlemsstaternas flagg, medfört att kvoten för 2006 har uttömts.

(3)

Det är därför nödvändigt att förbjuda fiske efter detta bestånd samt förvaring ombord, omlastning och landning av fångster av detta bestånd.

25.10.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 294/31

(1)

7 ansökningar om importlicenser för smör från Nya Zeeland (inom kvot nr 09.4589) har lämnats in till de behöriga myndigheterna under perioden 16–18 oktober 2006 enligt förordning (EG) nr 1452/2006. Ansökningarna avser sammanlagt 14 294,6 ton.

(2)

Eftersom kvantiteten är lika med den tillgängliga kvantiteten på 14 294,6 ton kan alla ansökningarna godkännas.

25.10.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 294/32

(1)

I direktiv 2004/23/EG fastställs kvalitets- och säkerhetsnormer för donation, tillvaratagande, kontroll, bearbetning, konservering, förvaring och distribution av mänskliga vävnader och celler avsedda för användning på människa samt av produkter som är framställda av mänskliga vävnader och celler och avsedda för användning på människa, i syfte att säkerställa en hög hälsoskyddsnivå.

(2)

För att förhindra spridning av sjukdomar via mänskliga vävnader och celler och för att garantera en likvärdig kvalitets- och säkerhetsnivå, skall enligt direktiv 2004/23/EG särskilda tekniska krav fastställas för varje steg i användningen av mänskliga vävnader och celler. Detta omfattar även standarder och specifikationer för ett kvalitetssystem för vävnadsinrättningar.

(3)

Ett system för ackreditering, utseende och auktorisering av eller tillstånd till vävnadsinrättningar och för preparationsmetoder vid vävnadsinrättningar bör inrättas i medlemsstaterna i enlighet med direktiv 2004/23/EG för att säkerställa hög hälsoskyddsnivå. Det är nödvändigt att fastställa tekniska krav för detta system.

(4)

Kraven för ackreditering, utseende och auktorisering av eller tillstånd till vävnadsinrättningar bör omfatta organisation och förvaltning, personal, utrustning och material, anläggningar och lokaler, dokumentering och arkivering samt kvalitetsgranskning. Vävnadsinrättningar som ackrediteras, utses, auktoriseras eller beviljas tillstånd bör uppfylla de särskilda tilläggskraven för den typ av verksamhet som de bedriver.

(5)

Luftkvaliteten under bearbetningen av vävnader och celler är en nyckelfaktor som kan påverka risken för att vävnaderna eller cellerna kontamineras. Allmänt krävs en luftkvalitet där halten av partiklar och mikroorganismer motsvarar klass A i bilaga 1 till den europeiska vägledningen för god tillverkningssed (European Guide to Good Manufacturing Practice) och kommissionens direktiv 2003/94/EG (2). I vissa situationer krävs dock inte en luftkvalitet med halter av partiklar och mikroorganismer motsvarande klass A. Under sådana förhållanden bör det visas och dokumenteras att den valda miljön har den kvalitet och säkerhet som krävs för den aktuella typen av vävnader och celler, bearbetning och användning på människa.

(6)

Tillämpningsområdet för detta direktiv bör omfatta kvaliteten på och säkerheten för mänskliga vävnader och celler under kodning, bearbetning, konservering, förvaring och distribution till den vårdinrättning där de skall användas i människokroppen. Det bör dock inte omfatta själva användningen på människa av dessa vävnader och celler (t.ex. implantationskirurgi, perfusion, insemination eller överföring av embryon). Det som sägs i detta direktiv om spårbarhet och rapportering av allvarliga biverkningar och komplikationer gäller också donation, tillvaratagande och kontroll av mänskliga vävnader och celler enligt kommissionens direktiv 2006/17/EG (3).

(7)

Användning av vävnader och celler på människa innebär en risk för överföring av sjukdomar och för andra negativa effekter för mottagaren. För att dessa negativa verkningar skall kunna övervakas och nedbringas bör man fastställa särskilda spårbarhetskrav och ett gemenskapsförfarande för anmälan av allvarliga biverkningar och komplikationer.

(8)

Misstänkta allvarliga biverkningar hos givare eller mottagare och allvarliga komplikationer under processen från donation till distribution av vävnader och celler, som kan påverka vävnadernas och cellernas kvalitet och säkerhet och som kan hänföras till tillvaratagande (inklusive bedömning och val av givare), kontroll, bearbetning, konservering, förvaring och distribution av mänskliga vävnader och celler bör utan dröjsmål anmälas till den behöriga myndigheten.

(9)

Allvarliga biverkningar kan upptäckas under eller efter tillvaratagandet hos levande givare, eller under eller efter användningen på människa. De bör rapporteras till den berörda vävnadsinrättningen för utredning och anmälan till den behöriga myndigheten. Detta bör inte hindra en organisation för tillvaratagande eller en organisation med ansvar för användning på människa från att direkt göra anmälan till den behöriga myndigheten om den så önskar. I detta direktiv bör det anges vilka uppgifter som åtminstone behövs vid anmälan till den behöriga myndigheten, utan att det påverkar medlemsstaternas möjlighet att inom landet behålla eller införa strängare skyddsåtgärder, som står i överensstämmelse med kraven i fördraget.

(10)

För att minimera kostnaderna för överföring, undvika överlappningar och öka effektiviteten i administrationen bör modern teknik och e-förvaltning utnyttjas i arbetet med överföring och bearbetning av information. Denna teknik bör basera sig på ett standardformat för dataöverföring i ett system som lämpar sig för hantering av referensuppgifter.

(11)

För att underlätta spårbarheten och informationen om de viktigaste egenskaperna hos vävnader och celler är det nödvändigt att fastställa de basuppgifter som skall ingå i en europeisk kod.

(12)

Detta direktiv är förenligt med de grundläggande rättigheter och principer som erkänns som allmänna gemenskapsrättsliga principer, bland annat i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

(13)

De åtgärder som föreskrivs i detta direktiv är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats genom artikel 29 i direktiv 2004/23/EG.

a)

mänskliga vävnader och celler avsedda för användning på människa,

b)

tillverkade produkter som härrör från mänskliga vävnader och celler och är avsedda för användning på människa, om dessa produkter inte omfattas av något annat direktiv.

a)

organisationer för tillvaratagande har rutiner för att arkivera uppgifterna om tillvaratagna vävnader och celler och att utan dröjsmål anmäla till vävnadsinrättningarna varje allvarlig biverkning hos en levande givare som kan påverka vävnadernas eller cellernas säkerhet och kvalitet,

b)

organisationer med ansvar för användning av vävnader och celler på människa har rutiner för att arkivera uppgifterna om vävnader och celler som använts på människa och att utan dröjsmål anmäla till vävnadsinrättningarna varje biverkning som iakttagits under och efter den kliniska användningen och kan kopplas till vävnadernas och cellernas kvalitet och säkerhet,

c)

vävnadsinrättningar som distribuerar vävnader och celler för användning på människa informerar organisationen med ansvar för användning av vävnader och celler på människa om hur denna bör rapportera sådana allvarliga biverkningar som avses i b.

a)

har rutiner för att utan dröjsmål meddela den behöriga myndigheten alla relevanta uppgifter om sådana misstänkta allvarliga biverkningar som avses i punkt 1 a och b,

b)

har rutiner för att utan dröjsmål informera den behöriga myndigheten om slutsatsen av den utredning som gjorts för att analysera orsak och följder.

a)

den ansvariga person som avses i artikel 17 i direktiv 2004/23/EG meddelar den behöriga myndigheten de uppgifter som skall ingå i anmälan i enlighet med del A i bilaga III,

b)

vävnadsinrättningarna informerar den behöriga myndigheten om de åtgärder som vidtagits med hänsyn till andra berörda vävnader och celler som har distribuerats för att användas på människa,

c)

vävnadsinrättningarna meddelar den behöriga myndigheten slutsatsen av utredningen, och lämnar åtminstone den information som anges i del B i bilaga III.

a)

organisationerna för tillvaratagande och vävnadsinrättningarna har rutiner för att registrera och utan dröjsmål anmäla till vävnadsinrättningarna varje allvarlig komplikation under tillvaratagandet som kan påverka de mänskliga vävnadernas eller cellernas kvalitet och säkerhet.

b)

organisationerna med ansvar för användning av vävnader och celler på människa har rutiner för att utan dröjsmål anmäla till vävnadsinrättningarna varje allvarlig komplikation som kan påverka vävnadernas och cellernas kvalitet och säkerhet.

c)

vävnadsinrättningarna informerar organisationen med ansvar för användning på människa om hur den bör rapportera till vävnadsinrättningarna allvarliga komplikationer som kan påverka vävnadernas och cellernas säkerhet.

a)

har rutiner för att utan dröjsmål meddela den behöriga myndigheten alla relevanta uppgifter om sådana misstänkta allvarliga komplikationer som avses i punkt 1 a och b,

b)

har rutiner för att utan dröjsmål informera den behöriga myndigheten om slutsatsen av den utredning som gjorts för att analysera orsak och följder.

a)

den ansvariga person som avses i artikel 17 i direktiv 2004/23/EG meddelar den behöriga myndigheten den information som skall ingå i anmälan i enlighet med del A i bilaga IV,

b)

vävnadsinrättningarna utvärderar allvarliga komplikationer för att kartlägga de orsaker som kan förebyggas i processen,

c)

vävnadsinrättningarna meddelar den behöriga myndigheten slutsatsen av utredningen och lämnar minst den information som anges i del B i bilaga IV.

25.10.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 294/51

(1)

Den 5 juni 2003 bemyndigade rådet kommissionen att inleda förhandlingar med tredjeländer om att ersätta vissa bestämmelser i befintliga bilaterala avtal med ett gemenskapsavtal.

(2)

Kommissionen har på gemenskapens vägnar förhandlat fram ett avtal med Republiken Albanien om vissa luftfartsaspekter (nedan kallat ”avtalet”), i enlighet med mekanismerna och förhandlingsdirektiven i bilagan till rådets beslut om att bemyndiga kommissionen att inleda förhandlingar med tredjeländer om att ersätta vissa bestämmelser i befintliga bilaterala avtal med ett gemenskapsavtal.

(3)

Avtalet bör undertecknas och tillämpas provisoriskt, med förbehåll för att det senare ingås.

25.10.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 294/59

(1)

Kommissionens beslut 79/491/EEG av den 17 maj 1979 om fastställandet av en kod och standardregler för överföring till maskinläslig form av data från de statistiska grundundersökningarna av vinodlingsområden (2) har ändrats flera gånger på ett väsentligt sätt (3). För att skapa klarhet och överskådlighet bör det beslutet kodifieras.

(2)

Förordning (EEG) nr 357/79 föreskriver att medlemsstaterna skall överlämna till kommissionen de uppgifter som de insamlar inom ramen för statistiska grundundersökningar om vinodlingsområden, i enlighet med ett tabellschema som är indelat efter geografiska enheter, och att dessa enheter skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 8 i den förordningen, det vill säga genom beslut av kommissionen efter det att Ständiga kommittén för jordbruksstatistik yttrat sig över förslaget.

(3)

De medlemsstater som bearbetar resultaten av sina undersökningar om vinodlingsområden elektroniskt skall överlämna dessa resultat i maskinläsbar form. Denna kodning för överlämnande av undersökningsresultat skall fastställas genom förfarandet enligt artikel 8 i förordning (EEG) nr 357/79.

(4)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från Ständiga kommittén för jordbruksstatistik.