9.2.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 49/13

Offentliggörande av ett meddelande om godkännande av en standardändring av produktspecifikationen för ett namn i vinsektorn enligt artikel 17.2 och 17.3 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/33

(2023/C 49/10)

Detta meddelande offentliggörs i enlighet med artikel 17.5 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/33 (1).

MEDDELANDE OM GODKÄNNANDE AV STANDARDÄNDRING

”Quarts de Chaume”

PDO-FR-A0829-AM02

Datum för meddelandet: 14.11.2022

BESKRIVNING AV OCH MOTIVERING TILL DEN ÄNDRING SOM GODKÄNTS

1. Den officiella geografiska kodexen

Kommunerna i det geografiska området och det omedelbara närområdet har uppdaterats i enlighet med den officiella geografiska kodexen.

Det avgränsade geografiska området förblir oförändrat.

Punkterna 6 och 9 i det sammanfattande dokumentet har ändrats.

2. Avstånd mellan vinstockarna

Det minsta avståndet mellan vinstockarna i samma rad har minskats från 1 m till 0,90 m.

Detta möjliggöra en ökad planteringstäthet utan att ändra avståndet mellan raderna.

Det har också lagts till en särskild bestämmelse för vinstockar på sluttningar med mer än 10 % lutning. För dessa tillåts ett minsta avstånd på 0,80 m mellan stockarna.

Denna ändring görs med hänsyn till de fall då vinstockar odlas på branta sluttningar, vilket kräver andra planteringsmetoder (plantering parallellt med sluttningen i stället för vinkelrätt mot den).

Punkt 5 i det sammanfattande dokumentet har ändrats.

3. Beskärning

Beskärningsbestämmelserna för beteckningarna i området Anjou Saumur i Loiredalen har harmoniserats.

Harmoniseringen syftar till att förbättra aktörernas kunskap och förenkla kontrollerna. Ändringen gör att vinodlare kan anpassa sig efter den allt senare frosten.

Punkt 5 i det sammanfattande dokumentet har ändrats.

4. Mognad

Lägsta naturliga alkoholhalt i volymprocent är 18 %. För att ta hänsyn till svårigheten att jäsa must med mycket hög sockerhalt har taket för lägsta verkliga alkoholhalt i volymprocent tagits bort och det anges inte längre ett minimivärde i produktspecifikationen.

Punkt 4 i det sammanfattande dokumentet har ändrats.

5. Övergångsbestämmelser

De övergångsbestämmelser som har löpt ut har strukits.

Det sammanfattande dokumentet har inte ändrats.

6. Märkning

Märkningsreglerna för beteckningarna i området Anjou Saumur i Loiredalen har specificerats och harmoniserats ytterligare. Ändringen är endast redaktionell.

Punkt 9 i det sammanfattande dokumentet har ändrats.

7. Redaktionella ändringar

Ett visst antal redaktionella ändringar har gjorts i produktspecifikationen.

Dessa ändringar medför ingen ändring av det sammanfattande dokumentet.

8. Hänvisning till kontrollorganet

Ordalydelsen i hänvisningen till kontrollorganet har setts över för att den ska anpassas till ordalydelsen i produktspecifikationerna för andra ursprungsbeteckningar. Ändringen är endast redaktionell.

Denna ändring medför ingen ändring av det sammanfattande dokumentet.

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

1. Namn

Quarts de Chaume

2. Typ av geografisk beteckning

SUB – Skyddad ursprungsbeteckning

3. Kategorier av vinprodukter

Vin

4. Beskrivning av vinet eller vinerna

KORT BESKRIVNING

Vinerna är stilla vita viner som framställs av druvor som skördas övermogna. Vinernas huvudsakliga analytiska egenskaper är följande:

Den lägsta naturliga alkoholhalten är 18 volymprocent.

Vinerna har efter jäsningen en halt av jäsbart socker (glukos och fruktos) som är högre än 85 gram per liter.

Den totala halten svaveldioxid och den totala syrahalten fastställs i unionslagstiftningen.

Vinerna är söta vita viner som framställs uteslutande av druvsorten chenin B. De är kraftfulla och samtidigt finstämda, med en stor sammansatt arom och en smak med en harmonisk balans mellan sötma och syra, som ofta understryks av en aning beska. De har en mycket god förmåga att åldras väl.

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta totala syrahalt
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)	25
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)

5. Vinframställningsmetoder

5.1. Särskilda oenologiska metoder

Specifika oenologiska metoder

Det är förbjudet att använda mottagningsbehållare med skruv, krosspump eller kontinuerlig press.

All form av berikning är förbjuden. All termisk behandling av vinskörden som leder till temperaturer under -5 °C är förbjuden. Användning av träspån är förbjuden.

Vinerna ska lagras före buteljering, åtminstone fram till den 1 juli året efter skörden.

Därutöver måste vinerna uppfylla alla oenologiska krav i unionens regelverk och i den franska lagen om jordbruk och fiske (Code rural et de la pêche maritime).

2. Planteringstäthet

Odlingsmetoder

Planteringstätheten ska vara minst 5 000 vinstockar per hektar. Avståndet mellan raderna får inte överstiga 2 meter och avståndet mellan vinstockarna i samma rad måste vara minst 0,90 meter.

Vinodlingar där avståndet mellan vinstockarna i samma rad är mindre än 0,90 meter men minst 0,80 meter, och där lutningen är mer än 10 %, har rätt att använda den kontrollerade ursprungsbeteckningen för skörden.

3. Beskärning och uppbindning av vinstockar

Odlingsmetoder

Vinstockarna beskärs (kortskottsbeskärning, långskottsbeskärning eller blandad beskärning) till högst 12 skott per stock.

Vid det tillväxtstadium som motsvarar 11 eller 12 blad (separata blomskott) ska antalet fruktbärande grenar det året vara högst 10 per planta.

Höjden på det uppbundna bladverket ska vara minst 0,6 gånger avståndet mellan raderna. Bladverkets höjd mäts mellan bladverkets nedre gräns (som ska ligga minst 0,40 meter över marken) och den övre gränsen för beskärningen (som ska vara minst 0,20 meter högre än den högsta uppbindningstråden).

4. Bevattning

Odlingsmetoder

Konstbevattning är inte tillåten.

5. Skörd

Odlingsmetoder

Vinerna framställs av druvor som skördats övermogna.

Druvorna skördas för hand i omgångar.

6. Transport av skörden

Odlingsmetoder

Det är förbjudet att använda självavlastande vindruvsvagnar med skruv eller med vingpumpar.

Druvorna får lastas till högst 1 meters höjd i de behållare som används för transport av skörden.

5.2. Högsta avkastning

25 hektoliter/hektar.

6. Avgränsat geografiskt område

Alla steg i produktionen ska äga rum i det geografiska område som omfattar följande kommun i departementet Maine-et-Loire, på grundval av 2021 års officiella geografiska kodex: Rochefort-sur-Loire.

7. Huvudsakliga druvsorter

Chenin B

8. Beskrivning av samband

8.1.

a) Beskrivning av de naturliga faktorerna bakom sambandet

Det geografiska området ligger i hjärtat av Anjou och genomkorsas av en brant ås som ligger i öst-västlig riktning ovanför floden Layon. Området ligger helt och hållet inom kommunen Rochefort-sur-Loire. De jordbrukslotter som avgränsats för skörd av druvorna upptar omkring 40 hektar i söderläge vid foten av den branta åsen. Höjdskillnaden inom det avgränsade odlingsområdet går från 25 till 75 meter på de nedre sluttningarna, som ligger mitt på ett av floden Layons meandernäs och domineras av odlingen.

De avgränsade jordbrukslotterna vilar huvudsakligen på en skiffergrund från neoproterozoikum, vilket gör platsen speciell eftersom denna geologiska grund är kännetecknande för Layons vänstra strand, men bara finns på några få platser på den högra stranden. På de högre belägna delarna av de avgränsade jordlotterna finns lokalt så kallad puddingsten, som består av eroderade konglomerat av stenar från floden. Jorden är starkt eroderad och berggrunden träder fram på många ställen, men vinstockarna är oftast planterade i en mycket grund lerjord. De grunda jordarna har en mycket begränsad vattenhållning och sluttningen gör att marken är utmärkt dränerad.

Klimatet i det geografiska området är ett nyanserat kustklimat, precis som i hela det geografiska området för den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Coteaux du Layon”. Området värms av föhnvinden och är skyddat från fukten från havet tack vare Maugesmassivets högre bergsryggar i väster. Årsnederbörden är omkring 600 millimeter, medan den ligger på 800 millimeter i Mauges. I den lilla dalen Bézigon, som formats av en av Layons meandrar, döljer morgondimmorna vinstockarna under hela höstförmiddagarna. Området är skyddat från vindar i norr, öster och väster och har god solinstrålning, vilket gör att den steniga marken snabbt värms upp på våren. Längs hela åsen växer stenek tillsammans med akacia och mandelträd och vittnar om Anjoudistriktets erkänt milda klimat.

b) Beskrivning av de mänskliga faktorerna bakom sambandet

Vinodlingens namn har gamla anor. Redan 1028 tilldelade Foulques Nerra, greve av Anjou, klostret i Ronceray d’Angers en egendom i kommunen Rochefort-sur-Loire. Nunnorna i klostret var väl medvetna om platsens fördelar och visste hur de skulle kunna dra bästa nytta av den. Så kom det sig att herrarna i Guerche, som arrenderade förläningen Chaume på 1400-talet betalade nunnorna med ”den bästa fjärdedelen av skörden på kullens södersluttning”. Klostret i Ronceray har brukat jorden genom århundradena och bevarat många dokument som hänvisar till viner som producerats på förläningen Chaume, bland annat ett meddelande av den 23 september 1674 som syftar till att fastställa tidsperioden för skörd. Vinerna var under 1600-talet och 1700-talet mycket eftertraktade av holländska vinhandlare som gjorde vingårdarna kring Layons stränder till sina huvudleverantörer.

I och med den franska revolutionen blev det möjligt för vanliga medborgare att förvärva gårdar inom det geografiska området. Vinodlingarna strukturerades om och fördelades mellan några egendomar, där man lade sig vinn om att skapa kvalitetsviner. I början av 1900-talet påtalade Louis Mignot, ägare till Château de Bellerive, flera gånger att långskottsbeskärning inte passade för druvsorten chenin B.

Producenterna insåg också snabbt fördelarna med att skörda druvan i långt framskriden mognad och med särskilda tekniker. Greve Alexandre-Pierre Odart skrev 1845 i sitt universalverk om druvsorter Traité des cépages: ”Till detta ska också läggas att druvorna skördas först när de är övermogna, det vill säga ungefär vid alla helgons dag, då skalen har mjukats upp av regnen och börjar ruttna.” Man eftersökte alltså övermognad som en del av målen vid skörden. André Jullien förklarade 1816 i sin beskrivning av all världens vinodlingar, Topographie de tous les vignobles connus: ”I de bästa områdena skördar man i flera omgångar. Av de båda första omgångarna, som endast består av de mognaste druvorna, framställs viner som man skickar utomlands. Det vin som man gör med den tredje skörden dricks i landet.”

Dekretet om godkännande av den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Quarts de Chaume”, daterat den 10 augusti 1954, återger platsens historia och den omsorg om kvalitet och äkthet som drivit producenterna i generation efter generation.

8.2.

2. Uppgifter om produktens kvalitet och egenskaper

Viner med den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Quarts de Chaume” är söta vita viner som framställs uteslutande av druvsorten chenin B. De är kraftfulla och samtidigt finstämda, med en stor sammansatt arom och en smak med en harmonisk balans mellan sötma och syra, som ofta understryks av en aning beska. De har en mycket god förmåga att åldras väl.

3. Samverkan mellan sambanden

Det sydliga inslaget i kustklimatet i kombination med en synnerligen gynnsam topografi, den unika exponeringen vid sluttningens fot, och de grunda och steniga jordarna som bildats av neoproterozoikums skiffer, ger denna plats alla förutsättningar att framställa stora viner. ”Quarts de Chaume” är en av de bästa växtplatserna för den inhemska druvan chenin B. Här kan den utveckla hela sin potential, och uttrycker sig med en särskild kraft och elegans. Producenterna ägnar stor omsorg åt sina vinstockar med målet att de ska ge en liten avkastning.

Platsens särprägel ligger i dess placering mitt på ett av floden Layons meandernäs. Höstmorgnarnas dimmor lämnar små vattendroppar på de fullmogna druvornas skal, vilket gynnar uppkomsten av Botrytis cinerea. Denna svamp, som ligger bakom det som man kallar ädelröta, växer till sig under solens varma strålar och breder ut sig på de gyllene druvklasarna och gör så att sockret koncentreras i druvorna och de sammansatta aromerna kan utvecklas. Ibland, under vissa år då hösten är torrare, koncentreras saften i druvorna i stället genom att druvorna får torka på vinstocken, under vindens och värmens inverkan. I sådana fall skördas druvorna för hand i omgångar inom en och samma jordlott när druvorna har en minsta sockerhalt på 298 gram per liter.

Här i hjärtat av Anjous vinodlingar har det med tiden uppstått särskilda vingårdar där exceptionella viner som ”Quarts de Chaume” regelbundet produceras. Dessa ligger på särskilt lämpade platser där topografin, jordmånen och klimatet samverkar för att ge optimala förhållanden. Genom århundradena har dessa platser identifierats och fått sina namn och blivit föremål för producenternas yttersta omsorger, när det gäller såväl vinstock som vinframställning. Här växer år efter år ursprunget till de originella viner som sedan flera sekel positionerat sig högst vid klassificeringen av viner från Anjou, under benämningen ”cru”. Ända sedan 1400-talet har druvorna från ”förläningen Chaume” varit synnerligen efterfrågade. Deras goda anseende var först lokalt, och omvittnat genom den omsorg som abbedissan i Ronceray och hennes nunnor visade dem och av prästen i Rocheforts församling som inte tvekade att under 1690-talet tydligt kräva vad som tillkom honom: ”en full pipa vin från Chaulme som monsieur de la Guerche ger mig från de nitton som han får från sagda Chaulme”.

Vinets anseende och goda rykte spreds via Layon, en vattenväg för sjöfart och handel. I slutet av 1700-talet var det tack vare flodens farbarhet som holländarna kunde komma och köpa in dessa viner som klarade transporten till havs utan problem. Från 1800-talet finner man flera skrifter som hyllar vinerna som benämns ”Quarts de Chaume”. Den engelske geografen William Guthries (1708–1770) skriver i sin bok A new system of modern geography, som kom ut på franska 1802, om sin klassificering av ”cru-vinerna från Quarts de chaume”. I sin bok L’Anjou, ses vignes et ses vins (Anjou, dess druvor och viner) som kom ut 1925, beskriver Paul Maisonneuve vinerna från ”Quarts de Chaume” som Layons pärlor.

Av tradition lagras vinerna i flera månader innan buteljering, vilket gör dem särskilt lämpliga för lagring och bidrar till att stärka de sammansatta aromer som kan förnimmas vid provsmakning. Uttrycket ”grand cru” som numera får användas på vinerna, vittnar om tradition, sakkunskap och ett historiskt anseende som byggts upp och befästs från generation till generation.

9. Väsentliga ytterligare villkor (förpackning, märkning, andra krav)

Omedelbart närområde

Rättslig ram

EU-lagstiftning

Typ av ytterligare villkor

Undantag med avseende på produktionen i det avgränsade geografiska området

Beskrivning av villkoret

Det omedelbara närområdet, som fastställts genom undantag för vinframställning, vinberedning och lagring, omfattar följande kommuner i departementet Maine-et-Loire på grundval av 2021 års officiella geografiska kodex: Aubigné-sur-Layon, Beaulieu-sur-Layon, Bellevigne-en-Layon, Brissac Loire Aubance (endast de delegerade kommunerna Brissac-Quincé och Vauchrétien), Chalonnes-sur-Loire, Chaudefonds-sur-Layon, Chemillé-en-Anjou (endast den delegerade kommunen Chanzeaux), Denée, Doué-en-Anjou (endast de delegerade kommunerna Brigné och Les Verchers-sur-Layon), Mauges-sur-Loire (endast de delegerade kommunerna Montjean-sur-Loire och La Pommeraye), Mozé-sur-Louet, Savennières, Soulaines-sur-Aubance, Terranjou (endast de delegerade kommunerna Chavagnes och Notre-Dame-d’Allençon) och Val-du-Layon.

Märkning

Rättslig ram

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor

Kompletterande bestämmelser om märkning

Beskrivning av villkoret

Alla valfria uppgifter, vilkas användning enligt unionens regelverk får regleras av medlemsstaterna, ska anges på etiketterna med bokstäver som inte får vara mer än dubbelt så höga, breda eller feta som de bokstäver som används i den kontrollerade ursprungsbeteckningens namn.

Namnet på den kontrollerade ursprungsbeteckningen får kompletteras med det traditionella uttrycket ”grand cru” enligt de regler som anges i produktspecifikationen.

Namnet på den kontrollerade ursprungsbeteckningen får kompletteras med den kompletterande geografiska beteckningen ”Val de Loire” enligt de regler för användning av denna beteckning som anges i produktspecifikationen. De bokstäver som används för den geografiska beteckningen ”Val de Loire” får varken på höjden eller på bredden vara större än två tredjedelar av de bokstäver som används i den kontrollerade ursprungsbeteckningens namn.

I märkningen av viner med den kontrollerade ursprungsbeteckningen får även en mindre geografisk enhet anges, förutsatt

—	att det rör sig om en registrerad plats, och

—	att denna plats nämns i skördedeklarationen.

Namnet på den registrerade platsen trycks med bokstäver som varken är högre eller bredare än hälften av de bokstäver som används i den kontrollerade ursprungsbeteckningens namn.

Länk till produktspecifikationen

https://info.agriculture.gouv.fr/gedei/site/bo-agri/document_administratif-f1846582-d0b3-45b0-89bc-e063ecf4008c

(1) EUT L 9, 11.1.2019, s. 2.

9.2.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 49/20

(2023/C 49/11)

Detta meddelande offentliggörs i enlighet med artikel 17.5 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/33 (1).

MEDDELANDE OM GODKÄNNANDE AV STANDARDÄNDRING

”Grignan-les-Adhémar”

PDO-FR-A0929-AM02

Datum för meddelandet: 11 november 2022

BESKRIVNING AV OCH MOTIVERING TILL DEN ÄNDRING SOM GODKÄNTS

1. Omedelbart närområde

Produktspecifikationen för beteckningen ”Grignan-les-Adhémar” har ändrats i kapitel 1 punkt IV.3 ”Omedelbart närområde”.

Det omedelbara närområdet har ändrats för att utesluta de kommuner i omgivningen som inte bedriver vinframställning eller som inte längre bedriver vinframställning, samtidigt som den geografiska kontinuiteten och sambandet mellan produktion och bearbetning av druvorna främjas.

—	Tre kommuner som ligger långt från vinframställningen (bergskommuner) har tagits bort: Comps, Orcinas och Chaudebonne.

—	Kommunen Morières-les-Avignon har tagits bort.

—	Kommunen Travaillan, där det bedrivs en omfattande vinframställning och som är granne med det omedelbara närområdet, har lagts till.

Dessa ändringar har införts i det sammanfattade dokumentet under rubriken ”Ytterligare villkor”.

2. Druvsorter

Produktspecifikationen för beteckningen ”Grignan-les-Adhémar” har ändrats i kapitel 1 punkt V, ”Druvsorter” och punkt IX ”Bearbetning, framställning, arbetet i vinkällaren, tappning och lagring”.

—	För roséviner har cinsaut N lagts till syrah N och grenache N som huvudsaklig druvsort. Det finns ingen ändring för röda viner.

—	För vita viner delas druvsorterna upp i huvudsakliga sorter (viognier B, grenache B, marsanne B) och sekundära sorter (bourboulenc B, clairette B).

Dessa ändringar av förteckningen över druvsorter per vinfärg påverkar inte det sammanfattande dokumentet eller förteckningen över druvsorter som får användas för att framställa viner med denna ursprungsbeteckning.

—	En högsta procentandel har införts för de vita druvsorter som får användas för framställning av rött vin (10 %) och rosévin (20 %).

—	Andelen huvudsakliga druvsorter i blandningar har fastställts till minst 70 %.

—	En bestämmelse har införts om att små företag (mindre än 1,5 hektar) som inte producerar vin ska undantas från kraven på andelen druvsorter på företaget.

—	Ett undantag på fem år har införts för att ge företagen tid att uppfylla bestämmelserna om andelen druvsorter om det har skett en oundviklig förändring av statusen, t.ex. på grund av expropriation eller arv.

Dessa ändringar påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

3. Minsta planteringstäthet

Produktspecifikationen för beteckningen ”Grignan-les-Adhémar” har ändrats i kapitel 1 punkt VI, ”Beskärning och uppbindning” för att ta bort undantaget som innebär att vissa äldre skiften – som namngivits av Institut national de l’origine et de la qualité – får ha en minsta planteringstäthet på 3 300 vinstockar/ha i stället för 4 000 vinstockar/ha.

Dessa skiften har omstrukturerats och följer nu de allmänna bestämmelserna.

Detta undantag har också tagits bort från det sammanfattande dokumentet under rubriken ”Vinframställningsmetoder”.

4. Beskärningsbestämmelser

Produktspecifikationen för beteckningen ”Grignan-les-Adhémar” har ändrats i kapitel 1 punkt IV, ”Beskärning och uppbindning” för att ändra beskärningsbestämmelserna.

Endast kortskottsbeskärning (av typen gobelet eller cordon de Royat) med högst 12 skott per stock är tillåten.

För att ta hänsyn till den tid som krävs för att bilda en kordong har det införts en bestämmelse som tillåter guyotbeskärning under denna period. Guyotbeskärning är nu tillåten på alla syrah- och viognierskiften, utan åldersbegränsning. Det måste dock vara en enkel guyotbeskärning med samma antal skott per vinstock som vid kortskottsbeskärning (högst 12 skott). Denna beskärningsmetod är fördelaktig eftersom den bidrar till att undvika skador på rankan och gör den mindre ömtålig vid maskinell skörd.

Dessa ändringar har införts i det sammanfattande dokumentet under rubriken ”Vinframställningsmetoder”.

5. Uppbindningsbestämmelser

Produktspecifikationen för beteckningen ”Grignan-les-Adhémar” har ändrats i kapitel 1 punkt VI, ”Beskärning och uppbindning” under rubriken ”Uppbindningsbestämmelser” för att specificera att uppbindning är obligatorisk för sorterna marsanne B, marselan N, roussanne B, syrah N och viognier B. Det måste finnas minst en stödtråd och en rad med bladverkstrådar (metod för beskärning och uppbindning: skottpositionering).

Denna bestämmelse har införts i det sammanfattande dokumentet under rubriken ”Vinframställningsmetoder”.

En övergångsåtgärd planeras i punkt XI i produktspecifikationen för att specificera att kravet på uppbindning inte gäller för gamla vinstockar (planterade före 2011). Dessa skiften har en lägre avkastning på vinet.

I samma punkt har bestämmelsen om bladverkshöjd för gamla skiften som fastställts av Institut national de l’origine et de la qualité tagits bort. Dessa skiften har omstrukturerats och följer den allmänna bestämmelsen (se ”Planteringstäthet”).

Dessa bestämmelser påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

6. Druvornas sockerhalt och lägsta naturliga alkoholhalt i volymprocent

Produktspecifikationen för beteckningen ”Grignan-les-Adhémar” har ändrats i kapitel 1 punkt VII, ”Skörd, transport och druvornas mognadsgrad”.

Med tanke på den mognadsgrad som konstaterats i denna sydliga region har det föreslagits att höja den lägsta sockerhalten i druvorna för att höja den lägsta naturliga alkoholhalten i volymprocent till 12 % för röda viner och 11,5 % för roséviner och vita viner (från 11 %). Dessa ändringar har införts i det sammanfattande dokumentet under rubriken ”Beskrivning av vinerna”.

Den lägsta sockerhalten i druvorna har därför höjts i produktspecifikationen. Dessa ändringar påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

7. Avkastning

Produktspecifikationen för beteckningen ”Grignan-les-Adhémar” har ändrats i kapitel 1 punkt VIII ”Avkastning”.

Den högsta tillåtna avkastningen för vinet har sänkts från 60 till 58 hektoliter per hektar. Denna ändring har införts i det sammanfattande dokumentet under rubriken ”Högsta avkastning”.

Den årliga basavkastningen för vin har ökat från 45 till 48 hektoliter per hektar för röda viner och från 45 till 52 hektoliter per hektar för roséviner, vilket innebär att produktionen av röda viner och roséviner kan ökas samtidigt som de skyddade ursprungsbeteckningarnas egenskaper respekteras. För vita viner kvarstår avkastningen på 52 hektoliter per hektar. Dessa ändringar påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

8. Rapporteringskrav och huvudsakliga punkter som ska kontrolleras

Kapitlen 2 och 3 i produktspecifikationen för beteckningen ”Grignan-les-Adhémar” har ändrats för att förenkla dem och för att anpassa dem till övervakningsplanen för beteckningen samt till metoderna för deklaration om anspråk, paketering och övervakning (av de huvudsakliga punkter som ska kontrolleras) i samband med vinframställning.

Denna ändring av produktspecifikationen påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

1. Namn

Grignan-les-Adhémar

2. Typ av geografisk beteckning

SUB – Skyddad ursprungsbeteckning

3. Kategorier av vinprodukter

Vin

4. Beskrivning av vinet eller vinerna

1. Analytisk beskrivning

KORT BESKRIVNING

Viner med ursprungsbeteckningen ”Grignan-les-Adhémar” är stilla viner som kan vara röda viner, roséviner eller vita viner. Den lägsta naturliga alkoholhalten är 12 volymprocent för röda viner och 11,5 volymprocent för vita viner och roséviner.

Efter jäsning har vinerna en halt av jäsbart socker (glukos + fruktos) som inte överstiger följande:

—	Vita viner och roséviner: 4 g/l.

—	Röda viner med en naturlig alkoholhalt på högst 14 volymprocent: 3 g/l.

—	Röda viner med en naturlig alkoholhalt över 14 volymprocent: 4 g/l.

Vid tidpunkten för paketeringen har vinerna en halt av flyktiga syror på högst

—	18,37 milliekvivalenter per liter för röda viner, – 14,28 milliekvivalenter per liter för vita viner och roséviner.

—	Vid tidpunkten för paketeringen har de röda vinerna

ett totalt polyfenolindex (OD 280 nm) på högst 40,

en modifierad färgintensitet (OD 420 nm + OD 52 nm + OD 620 nm) som är högre än 5,

en högsta halt av äppelsyra på 0,4 gram per liter.

Efter berikning har vinerna en total alkoholhalt på högst 13 volymprocent.

De övriga analytiska kriterierna överensstämmer med de värden som fastställs i den europeiska lagstiftningen.

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta totala syrahalt
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)

2. Organoleptisk beskrivning

KORT BESKRIVNING

De sensoriska egenskaperna hos alla dessa produkter gör att de kan knytas till Rhônedalens stora vinfamilj, förutsatt att de har liknande jordmåner och druvsorter.

De röda vinerna utmärker sig dock, framför allt tack vare användningen av sorten grenache N, som odlas här i utkanten av mognadsområdet, vilket ger vinet finess, fruktig elegans och rundhet. Sorten syrah N kompletterar blandningen och ger tanninstruktur, en intensiv färg samt eleganta blommiga aromer och växtaromer. Dessa röda viner kan konsumeras som unga viner och har en utmärkt lagringspotential tack vare den stora andelen av sorten syrah N som används i denna kontrollerade ursprungsbeteckning från vinodlingarna i södra Rhônedalen.

Rosévinerna framställs antingen genom pressning eller saignéemetoden och är fruktiga och eleganta och har en blekrosa till ljusröd färg. De har en påtagligt frisk och spänstig smak och domineras av aromer av röda bär.

De vita vinerna framställs av en blandning av sydliga druvsorter (bland annat bourboulenc B, grenache B och clairette B) och nordliga druvsorter (bland annat marsanne B, roussanne B och viognier B). Detta utbud av sorter möjliggör många kombinationer och ger torra vita viner som utvecklar en stor aromatisk komplexitet (blommig, fruktig, mineralisk osv.) och en syrlig smak som alltid är i balans med vinets rundhet.

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta totala syrahalt
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)

5. Vinframställningsmetoder

5.1. Särskilda oenologiska metoder

Odlingsmetoder

Planteringstäthet

—	Planteringstätheten ska vara minst 4 000 vinstockar per hektar. Avståndet mellan raderna får inte överstiga 2,50 m.

Avståndet mellan stockarna i samma rad måste vara minst 1 meter och får inte överstiga 1,50 meter.

Beskärningsbestämmelser

Allmänna bestämmelser:

—	Vinstockarna beskärs med kortskottsbeskärning, av typen gobelet eller cordon de Royat, med högst 12 skott per vinstock.

—	Under den tid som krävs för att bilda en cordon de Royat, som är begränsad till två år, är guyotbeskärning tillåten.

—	För skiften som planterats efter den 1 augusti 2022 får kordongens höjd inte överstiga 70 cm.

Särskilda bestämmelser:

—	Sorterna viognier B och syrah N får också beskäras med enkel guyotbeskärning, med högst 10 skott på den långa grenen och högst 2 skott på den korta grenen.

Uppbindningsbestämmelser

Sorterna marsanne B, marselan N, roussanne B, syrah N och viognier B måste bindas upp med minst en stödtråd och en rad med bladverkstrådar (metod för beskärning och uppbindning: skottpositionering).

Bevattning kan tillåtas.

Särskilda oenologiska metoder

—	Subtraktiva berikningsmetoder är endast tillåtna för de röda vinerna inom en koncentrationsgräns på 10 %.

—	För produktion av roséviner får vinproducenten endast använda kol för oenologiskt bruk (enskilt eller som blandning i beredningar) för must från pressning och med en andel om högst 20 % av den volym som har beretts hos den aktuella producenten, för den aktuella skörden.

Därutöver måste vinerna uppfylla alla oenologiska krav i EU:s lagstiftning och i den franska lagen om jordbruk och fiske (Code rural et de la pêche maritime).

5.2. Högsta avkastning

58 hektoliter per hektar

6. Avgränsat geografiskt område

Skörden av druvor, vinframställning och vinberedning sker i följande kommuner inom departementet Drôme: Allan, La Baume-de-Transit, Chamaret, Chantemerle-lès-Grignan, Châteauneuf-du-Rhône, Clansayes, Colonselle, Donzère, Grignan, La Garde-Adhémar, Les Granges-Gontardes, Malataverne, Montségur-sur-Lauzon, Réauville, La Roche-Saint-Secret-Béconne, Roussas, Salles-sous-Bois, Saint-Paul-Trois-Châteaux, Saint-Restitut, Solérieux, Valaurie.

7. Druvsorter

Bourboulenc B – doucillon blanc

Carignan N

Cinsaut N – cinsault

Clairette B

Grenache N

Grenache blanc B

Marsanne B

Marselan N

Mourvèdre N – monastrell

Roussanne B

Syrah N – shiraz

Viognier B

8. Beskrivning av samband

8.1. Naturliga och mänskliga faktorer som är relevanta för sambandet

Beskrivning av de naturliga faktorerna bakom sambandet

Det geografiska området för beteckningen ”Grignan-les-Adhémar” ligger i hjärtat av regionen Drôme Provençale, som är en övergångszon och en korsningspunkt mellan de nutida områdena Dauphiné och Comtat, Centralmassivet och Alpernas utlöpare. Området ligger på Rhôneflodens vänstra strand, söder om Montélimar och norr om Bollène, i departementet Drôme. Det omfattar 21 kommuner som ligger mellan Rhône i väster och Enclave des Papes i öster. Landskapet är både platt och kuperat och ligger på en måttlig höjd på i genomsnitt 200 meter över havet.

Hela regionens substrat består huvudsakligen av formationer från mellersta miocen. I öster (kommunerna Grignan och Colonzelle) består dessa av märgelhaltig sand och molassformationer som kallas Molasses de Grignan. I centrum övergår dessa helvetiska avlagringar till den gulaktiga sanden och sandstenen (Saffres) i Valréas. Avlagringarna ger en lätt, sandig mark med varierande djup och låg mineralhalt.

I söder kännetecknas kommunen La Baume-de-Transit av sina würmterrasser med lerkalkiga och steniga jordar som avlagrats av Ayguesfloden, medan det i väster finns flodterrasser som bildats av Rhônefloden.

I norr omges de äldsta flodterrasserna av de kalkstenskullar som gränsar till Rhônedalen och är delvis täckta av kalksten från dessa sluttningar. Dessa områden med magra och torftiga jordar var hemvist för Domaine la Garrigue (Bois des Mattes). Det är relativt nyligen, på 1960-talet, som området började användas för vinodling.

Det allmänna klimatet i regionen präglas av en klimatgräns. Överlag råder ett medelhavsklimat, men dess påverkan blir gradvis mindre mot den norra delen av regionen, vilket sammanfaller med den norra gränsen för odling av oliver och druvsorten grenache N.

Nederbörden är oregelbunden. Den genomsnittliga årsnederbörden varierar mellan 700 mm och 1 000 mm.

Temperaturen är mild, med ett årsmedelvärde på cirka 13 °C, och det finns mycket solsken (cirka 2 500 timmar per år). Vindarna (framför allt mistral) bidrar till torra förhållanden på de kullar som används för vinodling.

Klimatet påverkas dessutom av kontinentala faktorer på grund av en rad kullar i Rhônedalen, vilket leder till strängare vintrar.

Genom att plantera vingårdar vid denna klimatgräns uppstår lokala kontraster, beroende på höjdförhållandena och topografin.

Beskrivning av de mänskliga faktorerna bakom sambandet

Bland de många romerska lämningar som vittnar om förekomsten av vinodlingar och viner i denna region är upptäckten 1983 av en stor vingård i kommunen Donzère, i hjärtat av området, onekligen en viktig del av de lokala vinodlingarnas prestigefyllda historia.

Dessa vinodlingar har fortsatt att blomstra ända från sina anrika rötter. År 1850 uppgick deras totala areal till 2 500 hektar. I likhet med andra franska vinodlingar drabbades de dock hårt av vinluskrisen 1885. Trots att intresset för vinframställning har minskat något, finns det en liten grupp passionerade vinproducenter som håller fast vid de traditionella lokala vinframställningsmetoderna och som verkar för att producera kvalitetsviner.

I detta syfte lämnade de 1962 in en ansökan till Institut national de l’origine et de la qualité om att regionens viner skulle få en ursprungsbeteckning som markerar vinets höga kvalitet: ”Coteaux du Tricastin”.

Denna ansökan godkändes officiellt genom dekretet av den 13 mars 1964, där produktionskraven fastställdes.

Tio år senare hade vinproducenterna finjusterat sina druvsorter till de lokala förhållandena för vinframställning och anpassat och förbättrat sina produktionsmetoder. De fick ett erkännande i form av en kontrollerad ursprungsbeteckning den 27 juli 1973.

Under 1970-talet fick vingårdarna ett uppsving och produktionen ökade snabbt, från 53 000 hektoliter 1976 till 78 000 hektoliter 1983.

Vinproducenterna hade länge väntat på att den kontrollerade ursprungsbeteckningen skulle byta namn från ”Coteaux du Tricastin” till ”Grignan-les-Adhémar”, vilket skedde genom ett dekret den 16 november 2010.

Under 2010 omfattade vinodlingarna 2 600 hektar och producerade i genomsnitt 55 000 hektoliter fördelade på cirka 40 oberoende vingårdar och 12 vinkooperativ. Vinerna med den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Grignan-les-Adhémar” finns i tre färger. Det mesta av det producerade vinet är rött, vilket utgjorde cirka 75 % av den totala volymen 2008.

De senaste odlingarna går successivt över till att utveckla produktionen av vitt vin, som stod för 7 % av den totala vinvolymen 2008.

8.2. Samverkan mellan sambanden

Mellan regionerna Dauphiné och Provence, på Rhôneflodens vänstra strand, ligger ett vindistrikt som gynnas av påverkan från Medelhavet i regionen Drôme Provençale. I detta vindistrikt finns ofta sydliga sorter som planterats i utkanten av mognadsområdet. Dessa sorter har ett särskilt unikt uttryck som är förknippat med de områden som valts ut av vinproducenter som föredrar medelhöga höjder och de soligaste lägen för att anlägga sina vinodlingar.

Upptäckten av en av de äldsta vingårdarna i den antika världen vittnar om vindistriktets långa tradition och framför allt om att det fanns kunskaper om vinframställning redan före romarnas erövring av Gallien.

Dessa kunskaper har förts vidare genom historien i hela Tricastin-området, och generationer av vinodlare har kunnat bevara sina vingårdar trots allvarliga hot, bland annat bladlusen, som ledde till att det bildades vinodlarföreningar som lärde sig att införa gemensamma bestämmelser för att utveckla kvalitetsviner.

Framstegen i detta samarbete visade sig i att de lokala vinerna senare erkändes med ursprungsbeteckningen ”vin délimité de qualité supérieure”, följt av den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Coteaux du Tricastin”. Detta skedde vid en tidpunkt då efterfrågan mycket lättare kunde ha motiverat en produktionsökning i stället för att prioritera det lokala vinets kvalitet.

Alla viner kommer från druvor som skördats från noggrant utvalda skiften och blandningar av flera sorter, som planterats på skiften med magra jordar som ofta är varma och har god dränering. Dessa faktorer ger vinerna deras unika egenskaper. De röda vinerna är spänstiga och fruktiga, men ändå fylliga. De torra vita vinerna, som är typiska för söder, har ett stort antal olika aromer. Rosévinerna är som de röda vinerna: spänstiga och fruktiga.

Dessa viners kvalitet och anseende har varit erkända under lång tid, även om deras identitet har förändrats med tiden med namn som antingen hänvisar till en viss kommun eller till regionen.

År 2010 ändrades namnet på den kontrollerade ursprungsbeteckningen till ”Grignan-les-Adhémar”, vilket vinproducenterna hade hoppats på i flera år. Därmed riktades fokus åter på regionens geografiska centrum och vinerna i kommunen Grignan, vars historia är knuten till familjen Adhémar de Grignan. François de Castellane Adhémar (greve av Grignan och guvernör i Provence på 1600-talet, som gifte sig med Madame de Sévignés dotter 1669) bidrog till att befästa sambandet mellan namnet på hans familj och namnet på kommunen Grignan.

År 1781 skriver Faujas de Saint-Fonds i sin Histoire naturelle de la province de Dauphiné (Naturhistoria om Dauphiné-regionen) om de berömda viner som kallas Donzère-viner och som producerades i kommunen med samma namn: ”De mest kända distrikten är Les Roussettes, Le Suel, La Figerasse och Javalin, som sträcker sig över olika bergssluttningar, vilka är ungefär en halv mil långa, med en jordmån som innehåller rikligt med stenar och småstenar.” Och vidare: ”Grès-slätten ... ger också goda viner, liksom distrikten Opplilias, Borillon och Lerminas, vars vin måste blandas med Grès-vinet.” Dessutom får vi veta att dessa viner redan är erkända och uppskattade utanför det geografiska området och ibland långt utanför: ”Donzère-vinerna exporteras till Paris, Lyon, Grenoble och regionerna Velay och Viverais. De tål sjötransporter och har skickats till Konstantinopel med stor framgång.” I samma bok anser författaren att de druvsorter som planterades vid den tiden (Clairette, Picardan, Rosani) ger ett utsökt vitt vin.

I ett meddelande från 1986 om vingården Château-Bizard i Allan rankades vinerna från kommunerna Allan, Roussas och La Garde-Adhémar som likvärdiga med de andra vinerna från Côte du Rhône. Vinerna från Allan nämns också i Julliens topografi över franska vingårdar från 1822. Författaren placerar dem direkt efter ”Ermitage” och ”Côte-Rôtie”. På sidan 811 i G. Foex traktat om vinodling (1895) hänvisar författaren till vingården i Allan och gör jämförelser mellan vinet som kommer därifrån och ”Châteauneuf-du-Pape”.

Kommunen Grignan, som är det geografiska centrumet för den kontrollerade ursprungsbeteckningen och som ofta nämns i vindistriktets historia, har återupplivat sitt goda anseende som vinproducent tack vare vinproducenternas insatser för att förbättra kvaliteten. Detta återspeglas i de många evenemang som äger rum där och i inrättandet av ett Vinets hus i Grignan-les-Adhémar.

9. Väsentliga ytterligare villkor (förpackning, märkning, andra krav)

Rättslig ram

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor

Undantag med avseende på produktionen i det avgränsade geografiska området

Beskrivning av villkoret

Det omedelbara närområdet, definierat genom undantag för vinframställning och vinberedning, omfattar följande kommuner:

—	Departementet Ardèche: Alba-la-Romaine, Aubignas, Bidon, Bourg-Saint-Andéol, Gras, Larnas, Ruoms, Saint-Just, Saint-Marcel-d’Ardèche, Saint-Martin-d’Ardèche, Saint-Montan, Saint-Remèze, Saint-Thomé, Le Teil, Valvignières, Viviers.

—

Departementet Drôme: Aleyrac, Arpavon, Aubres, La Bégude-de-Mazenc, Bouchet, Châteauneuf-de-Bordette, Condorcet, Curnier, Dieulefit, Espeluche, Eyrolles, Eyzahut, Mirabel-aux-Baronnies, Montaulieu, Montboucher-sur-Jabron, Montbrison, Montélimar, Montjoux, Montjoyer, Nyons, Le Pègue, Piégon, Pierrelatte, Les Pilles, Le Poët-Laval, Pont-de-Barret, Portes-en-Valdaine, Puygiron, Rochebaudin, Rochefort-en-Valdaine, Rochegude, Rousset-les-Vignes, Salettes, Saint-Ferréol-Trente-Pas, Saint-Gervais-sur-Roubion, Saint-Maurice-sur-Eygues, Saint-Pantaléon-les-Vignes, Sainte-Jalle, Souspierre, Suze-la-Rousse, Taulignan, Teyssières, La Touche, Tulette, Valouse, Venterol, Vesc, Vinsobres.

—	Departementet Gard: Pont-Saint-Esprit, Saint-Paulet-de-Caisson.

—

Departementet Vaucluse: Bollène, Buisson, Cairanne, Entrechaux, Faucon, Gigondas, Grillon, Lagarde-Paréol, Lamotte-du-Rhône, Lapalud, Montdragon, Mornas, Puyméras, Rasteau, Richerenche, Roaix, Sablet, Séguret, Saint-Marcellin-lès-Vaison, Saint-Romain-en-Viennois, Saint-Roman-de-Malegarde, Sainte-Cécile-les-Vignes, Travaillan, Vacqueyras, Vaison-la-Romaine, Valréas, Villedieu, Violès, Visan.

Rättslig ram

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor

Kompletterande bestämmelser om märkning

Beskrivning av villkoret

På märkningen av viner med kontrollerad ursprungsbeteckning kan den större geografiska enheten ”Vignobles de la Vallée du Rhône” anges i enlighet med villkoren i det avtal som ingåtts mellan de olika berörda skydds- och förvaltningsorganen.

Länk till produktspecifikationen

https://info.agriculture.gouv.fr/gedei/site/bo-agri/document_administratif-f57bb70c-e0a8-44c0-bc75-3aeca81c658d

(1) EUT L 9, 11.1.2019, s. 2.

9.2.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 49/28

(2023/C 49/12)

Detta meddelande offentliggörs i enlighet med artikel 17.5 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/33 (1).

MEDDELANDE OM GODKÄNNANDE AV STANDARDÄNDRING

”Cabernet d’Anjou”

PDO-FR-A1005-AM02

Datum för meddelandet: 11.11.2022

BESKRIVNING AV OCH MOTIVERING TILL DEN ÄNDRING SOM GODKÄNTS

1. Den officiella geografiska kodexen

Kommunerna i det geografiska området och det omedelbara närområdet har uppdaterats enligt den officiella geografiska kodexen (Code officiel géographique).

Uppdateringen påverkar inte det avgränsade geografiska områdets gränser.

Punkterna 6 och 9 i det sammanfattande dokumentet har ändrats.

2. Avgränsat odlingsområde

De datum då den behöriga nationella myndigheten godkände en ändring av det avgränsade odlingsområdet inom det geografiska produktionsområdet har lagts till. Avgränsningen handlar om att inom det geografiska produktionsområdet fastställa vilka jordlotter som lämpar sig för produktion av vin med den berörda skyddade ursprungsbeteckningen.

Det sammanfattande dokumentet påverkas inte av denna ändring.

3. Avstånd mellan vinstockar

Det minsta avståndet mellan vinstockarna i samma rad har minskats från 1 m till 0,90 m.

Syftet med denna ändring är att möjliggöra en ökad planteringstäthet utan att ändra avståndet mellan raderna.

Det har också lagts till en särskild bestämmelse för vinstockar på sluttningar med mer än 10 % lutning. För dessa tillåts ett minsta avstånd på 0,80 m mellan stockarna.

Denna ändring görs för att ta hänsyn till de fall då vinstockar planterats på branta sluttningar, vilket kräver särskilda metoder under planteringsstadiet (plantering parallellt med sluttningen i stället för vinkelrätt mot den).

Punkt 5 i det sammanfattande dokumentet har ändrats.

4. Beskärning

Beskärningsbestämmelserna har harmoniserats för de viner som omfattas av beteckningarna i området Anjou Saumur i Loiredalen

för att se till att vinodlare är bättre informerade och underlätta nödvändiga kontroller. Ändringen gör det lättare för vinodlare att anpassa sig inför perioder av frost, som börjar allt senare under året.

Punkt 5 i det sammanfattande dokumentet har ändrats.

5. Samband

Sambandet har ändrats för att inkludera en hänvisning till 2021 i stället för 2018 och för att uppdatera antalet kommuner till följd av vissa sammanslagningar.

Punkt 8 i det sammanfattande dokumentet har ändrats.

6. Övergångsbestämmelser

De övergångsbestämmelser som har löpt ut tas bort.

En övergångsbestämmelse har lagts till efter det att odlingsområdena i vissa kommuner har fått nya gränser.

Det sammanfattande dokumentet har inte ändrats.

7. Märkning

Märkningsbestämmelserna har uppdaterats och harmoniserats för de viner som omfattas av beteckningarna i området Anjou Saumur i Loiredalen. Ändringen är endast redaktionell.

Punkt 9 i det sammanfattande dokumentet har ändrats.

8. Hänvisning till kontrollorganet

Ordalydelsen i hänvisningen till kontrollorganet har setts över och anpassats till ordalydelsen i produktspecifikationerna för andra ursprungsbeteckningar. Ändringen är endast redaktionell.

Denna ändring påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

9. Redaktionella ändringar

Ett visst antal redaktionella uppdateringar har gjorts i produktspecifikationen.

Dessa ändringar påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

1. NAMN

Cabernet d’Anjou

2. TYP AV GEOGRAFISK BETECKNING

SUB – Skyddad ursprungsbeteckning

3. KATEGORIER AV VINPRODUKTER

Vin

4. BESKRIVNING AV VINET ELLER VINERNA

KORT BESKRIVNING

Vinerna är stilla roséviner med följande analytiska egenskaper: Vinernas naturliga alkoholhalt är minst 10,5 volymprocent. Vinernas halt av jäsbart socker (glukos + fruktos) efter jäsning är minst 10 gram per liter. Efter berikning har vinerna en total alkoholhalt på högst 13 volymprocent. Halten flyktiga syror, den totala syrahalten och den totala svaveldioxidhalten ska följa de regler som fastställs i unionslagstiftningen. Varje parti otappat vin som kan omfattas av uppgiften ”primeur” eller ”nouveau” ska emellertid ha en halt flyktiga syror på högst 10,2 milliekvivalenter per liter. Vinerna ska ha en mer eller mindre hög halt jäsbart socker och sötma. Deras intensiva aromatiska uttryck speglar druvsorternas unika egenskaper. Fruktigheten är dock alltid närvarande (persika, jordgubbe, citrus m.fl.). Smaken är väl avvägd mellan friskhet och rundhet. Aromen är lång och intensiv.

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)	10
Lägsta totala syrahalt
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)

5. VINFRAMSTÄLLNINGSMETODER

5.1. Särskilda oenologiska metoder

1. Planteringstäthet – avstånd

Odlingsmetoder

Planteringstätheten ska vara minst 4 000 vinstockar per hektar. Avståndet mellan raderna får inte överstiga 2,5 meter och avståndet mellan vinstockarna i samma rad måste vara minst 0,90 meter.

Vinodlingar där avstånden mellan vinstockarna i samma rad är mindre än 0,90 meter men minst 0,80 meter, och som sluttar mer än 10 %, har rätt att använda den kontrollerade ursprungsbeteckningen för skörden.

Skörden från de vinodlingar där planteringstätheten är minst 3 300 stockar per hektar men mindre än 4 000 stockar per hektar får omfattas av den kontrollerade ursprungsbeteckningen med förbehåll för att bestämmelserna om uppbindning och bladverkets höjd i denna produktspecifikation följs. I vinodlingarna får avståndet mellan raderna inte överstiga 3 meter och avståndet mellan vinstockarna i samma rad måste vara minst 1 meter.

2. Beskärningsbestämmelser

Odlingsmetoder

Vinstockarna beskärs genom långskottsbeskärning eller kortskottsbeskärning, eller genom en kombination av de två. Vinstockarna beskärs med högst 12 skott per stock. Vinstockarna får beskäras med två extra skott per vinstock under förutsättning att det finns högst tolv fruktbärande grenar per vinstock detta år, under det fenologiska stadiet motsvarande elva eller tolv blad (separata blomskott).

3. Bevattning

Odlingsmetoder

Konstbevattning är inte tillåten.

4. Särskilda oenologiska metoder

Användning av kol för oenologiskt bruk, enskilt eller som blandning i beredningar, är förbjuden.

All användning av träspån är förbjuden.

Efter berikning har vinerna en total alkoholhalt på högst 13 volymprocent.

Därutöver måste vinerna uppfylla alla oenologiska krav i unionens regelverk och i den franska lagen om jordbruk och fiske (Code rural et de la pêche maritime).

5. Bladverkets höjd och uppbindning

Odlingsmetoder

Det uppbundna bladverkets höjd ska minst vara lika med 0,6 gånger radavståndet. Bladverkets höjd mäts mellan bladverkets nedre gräns (som ska ligga minst 0,40 meter över marken) och den övre gränsen för beskärningen (som ska vara minst 0,20 meter högre än den högsta uppbindningstråden).

Vinodlingar med en planteringstäthet på mindre än 4 000 stockar per hektar men minst 3 300 stockar per hektar ska dessutom uppfylla följande uppbindningsbestämmelser: Uppbindningsstolparnas höjd över marken ska vara minst 1,9 meter. Uppbindningen ska ha 4 trådnivåer. Den översta tråden ska ligga minst 1,85 meter över marken.

5.2. Högsta avkastning

1.	69 hektoliter/hektar.

6. AVGRÄNSAT GEOGRAFISKT OMRÅDE

Samtliga steg i produktionsprocessen för vin som kan omfattas av den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Cabernet d’Anjou” äger rum i det geografiska område som omfattar följande kommuner, på grundval av den officiella geografiska kodexen från 2021:

—

Departementet Deux-Sèvres: Brion-près-Thouet, Loretz-d’Argenton, Louzy, Plaine-et-Vallées (endast den delegerade kommunen Oiron), Saint-Cyr-la-Lande, Sainte-Verge, Saint-Martin-de-Mâcon, Saint-Martin-de-Sanzay, Thouars (endast de delegerade kommunerna Mauzé-Thouarsais och Sainte-Radegonde och den tidigare kommunen Thouars), Tourtenay och Val en Vignes (endast de delegerade kommunerna Bouillé-Saint-Paul, Cersay och Saint-Pierre-à-Champ).

—

Departementet Maine-et-Loire: Allonnes, Angers, Antoigné, Artannes-sur-Thouet, Aubigné-sur-Layon, Beaulieu-sur-Layon, Bellevigne-en-Layon, Bellevigne-les-Châteaux, Blaison-Saint-Sulpice, Bouchemaine, Brain-sur-Allonnes, Brissac Loire Aubance (endast de delegerade kommunerna Alleuds, Brissac-Quincé, Charcé-Saint-Ellier-sur-Aubance, Chemellier, Coutures, Luigné, Saint-Rémy-la-Varenne, Saint-Saturnin-sur-Loire och Vauchrétien), Brossay, Cernusson, Chalonnes-sur-Loire, Champtocé-sur-Loire, Chaudefonds-sur-Layon, Chemillé-en-Anjou (endast de delegerade kommunerna Chanzeaux, La Jumellière och Valanjou), Cizay-la-Madeleine, Cléré-sur-Layon, Le Coudray-Macouard, Courchamps, Denée, Dénezé-sous-Doué, Distré, Doué-en-Anjou, Épieds, Fontevraud-l’Abbaye, Les Garennes sur Loire, Gennes-Val-de-Loire (endast de delegerade kommunerna Chênehutte-Trèves-Cunault, Gennes, Grézillé, Saint-Georges-des-Sept-Voies och Le Thoureil), Huillé-Lézigné (endast den delegerade kommunen Huillé), Ingrandes-Le Fresne sur Loire (endast det område som tidigare utgjorde kommunen Ingrandes), Jarzé Villages (endast den delegerade kommunen Lué-en-Baugeois), Louresse-Rochemenier, Lys-Haut-Layon, Mauges-sur-Loire (endast de delegerade kommunerna La Chapelle-Saint-Florent, Le Mesnil-en-Vallée, Montjean-sur-Loire, La Pommeraye, Saint-Florent-le-Vieil, Saint-Laurent-de-la-Plaine och Saint-Laurent-du-Mottay), Mazé-Milon (endast den delegerade kommunen Fontaine-Milon), Montilliers, Montreuil-Bellay, Montsoreau, Mozé-sur-Louet, Mûrs-Erigné, Orée d’Anjou (endast de delegerade kommunerna Bouzillé, Champtoceaux, Drain, Landemont, Liré och La Varenne), Parnay, Passavant-sur-Layon, La Possonnière, Le Puy-Notre-Dame, Rives-de-Loir-en-Anjou (endast den delegerade kommunen Villevêque), Rochefort-sur-Loire, Rou-Marson, Sainte-Gemmes-sur-Loire, Saint-Georges-sur-Loire, Saint-Germain-des-Prés, Saint-Just-sur-Dive, Saint-Macaire-du-Bois, Saint-Melaine-sur-Aubance, Saumur, Savennières, Soulaines-sur-Aubance, Souzay-Champigny, Terranjou, Tuffalun, Turquant, Les Ulmes, Val-du-Layon, Varennes-sur-Loire, Varrains och Vaudelnay.

—	Departementet Vienne: Berrie, Curçay-sur-Dive, Glénouze, Pouançay, Ranton, Saint-Léger-de-Montbrillais, Saix, Ternay och Les Trois-Moutiers. Kartor som visar det geografiska området kan konsulteras på webbplatsen för Institut national de l’origine et de la qualité.

7. DRUVSORTER

Cabernet franc N

Cabernet sauvignon N

8. BESKRIVNING AV SAMBAND

8.1.

1 – Uppgifter om det geografiska området

a) Beskrivning av de naturliga faktorerna som bidrar till sambandet

Det geografiska området utbreder sig över två stora geologiska områden, där vingårdarna främst ligger på floddalarnas sluttningar och några platåer: i väster ansluter den prekambriska och paleozoiska sockeln till det armorikanska massivet, i öster täcker det mesozoiska och kenozoiska underlaget i Parisbäckenet den gamla berggrunden. Dessa geologiska särdrag skiljer den västra delen av det geografiska området, som präglas av förekomsten av skiffer och som lokalt kallas Anjou noir, från den östra delen av det geografiska området, med sin karakteristiska kalktuff (Saumur), som lokalt kallas Anjou blanc.

Jordmånen i de odlingsområden som används för skörd av druvor har sitt ursprung i olika geologiska formationer. Även om de är mycket varierande är dessa jordar i allmänhet magra och har en medelstor vattenreserv. De har också god värmehållningsförmåga.

Det geografiska området har ett tempererat kustklimat med ganska låga temperaturskillnader tack vare det förhållandevis korta avståndet till Atlanten i kombination med den värmereglerande inverkan av Loirefloden och dess tillflöden samt vinodlingarnas placering på sluttningarna. Anjoudistriktet har ett erkänt milt klimat under vintern, den långa våren och hösten. Under sommaren är det däremot vanligt med kraftiga värmeböljor. Landskapets relief i nordvästlig/sydöstlig riktning ger skydd för de västliga vindarna, som ofta är mycket fuktiga. Det geografiska området får därför ganska lite nederbörd och skyddas av föhnvinden mot fukten från havet, till följd av de högre bergen i Choletais och Mauges. Årsnederbörden ligger kring 585 millimeter, medan den är nästan 800 millimeter i Choletais.

b) Beskrivning av de mänskliga faktorerna bakom sambandet

Vin har odlats kontinuerligt i Anjou sedan första århundradet efter Kristus och frodas i området, vilket beskrivs i några rader i en dikt av Apollonius (500-talet): ”Inte långt från Bretagne ligger en stad på en klippa, rik på Ceres och Bacchus gåvor, som har fått det grekiska namnet Andégave (Angers).” Vinodlingen i Anjou utvecklades under hela medeltiden och spreds via klostren längs Loireflodens stränder och runt Angers, och det var framförallt under 600- och 700-talet som dess rykte befästes. Tack vare strålglansen från Henrik den II:s och Eleonora av Akvitaniens hov syntes nu ”vin d’Anjou” vid de finaste borden.

Produktionen utvecklades kraftigt från och med 1500-talet, då holländska mäklare sökte vin att importera till hemlandet och till kolonierna. Holländarna gjorde stora beställningar och handeln blomstrade så kraftigt under 1700-talet att man byggde en kanal av floden Layon, som korsar det geografiska området, för att underlätta transporten. Det goda anseendet hos ”vins d’Anjou” väckte dock stort habegär och flera typer av avgifter infördes (”droit de cloison”, ”de boîte”, ”d’appetissement”, ”de huitième”, ”de passe-debout” m.fl.), som skadade handeln. Skövlingarna under revolten i Vendée ledde till att vinodlingen förstördes, men området återhämtade sig under 1800-talet. År 1881 täckte vinodlingen en areal på 45 000 hektar, varav 10 000 hektar återstod 1893, efter vinlusutbrottet.

8.2.

Vindistriktet Anjou är kanske mest känt för produktionen av vita viner av druvsorten chenin B. Men också arealen med odlingar av druvsorten cabernet franc N och lite senare av druvsorten cabernet sauvignon N ökade kraftigt efter vinluskrisen. I början av 1900-talet var vinframställningen främst inriktad på produktion av ”rouget”, det lokala namnet på lätta viner som dracks på caféerna, vilket blev det första steget i omställningen av vinodlingen i Anjou. Tillsammans med druvsorterna grolleau N och grolleau gris G, som används för att producera viner av typen ”clairet” och ljusare viner, och som komplettering till druvsorterna gamay N och pineau d’aunis N, bidrar de till utvecklingen av en stor produktion av emblematiska roséviner som är kända och erkända under de kontrollerade ursprungsbeteckningarna ”Cabernet d’Anjou” och ”Rosé d’Anjou”. Det andra steget i denna omställning baseras på producenternas erfarenheter av att förvalta dessa olika sorter. Observation och analys av den bästa kombinationen av druvsorter och odlingsplatser, bedömning av försäljningsmöjligheterna och kunskaper om vinframställningsteknikerna ledde fram till att produktionen av röda viner började utvecklas från och med 1960-talet.

2 – Uppgifter om produkternas kvalitet och egenskaper

Rosévinerna har en mer eller mindre hög halt jäsbart socker och sötma. De har ett intensivt aromatiskt uttryck som speglar särdragen i de druvsorter som ingår. Fruktigheten är dock alltid närvarande (persika, jordgubbe, citrus m.fl.). Smaken är väl avvägd mellan friskhet och rundhet. Aromen är lång och intensiv.

3 – Samverkan mellan sambanden

Kombinationen av ett vinodlingsområde i ett nordligt läge och ett särpräglat landskap, milt klimat samt unika geologiska och pedologiska förhållanden ger vinerna en identitet som uttrycker sig i deras friska smak.

De många olika vinodlingslägena med varierande geologiska och pedologiska förutsättningar har gett producenterna möjlighet att hitta bästa möjliga villkor för att låta varje druvsort komma till uttryck. Vinodlarna har genom observation och analys av sina odlingsresultat kunnat avgöra vilka druvsorter som passar bäst på varje plats. På kullarnas och högslätternas sand- och grushaltiga jordar växer druvsorterna grolleau N, grolleau gris G och pineau d’aunis N som ger fruktiga roséviner, medan cabernet franc N och cabernet-sauvignon N trivs i grunda eller bruna jordar med en begränsad vattentillförsel där de ger upphov till avrundade roséviner med kvardröjande aromer.

9. VÄSENTLIGA YTTERLIGARE VILLKOR (FÖRPACKNING, MÄRKNING, ANDRA KRAV)

Omedelbart närområde

Rättslig ram:

EU-lagstiftning

Typ av ytterligare villkor:

Undantag med avseende på produktionen i det avgränsade geografiska området

Beskrivning av villkoret:

Det omedelbara närområdet, definierat genom undantag för framställning och beredning av viner som kan omfattas av den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Cabernet d’Anjou”, omfattar följande kommuners område, på grundval av 2021 års officiella geografiska kodex:

—	Departementet Indre-et-Loire: Saint-Nicolas-de-Bourgueil.

—	Departementet Loire-Atlantique: Ancenis-Saint-Géréon (endast den tidigare kommunen Ancenis), Le Loroux-Bottereau, Le Pallet, La Remaudière, Vair-sur-Loire (endast den delegerade kommunen Anetz) och Vallet.

—	Departementet Maine-et-Loire: Orée d’Anjou (endast den delegerade kommunen Saint-Laurent-des-Autels) och Saint-Martin-du-Fouilloux.

Märkning

Rättslig ram:

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor:

Kompletterande bestämmelser om märkning

Beskrivning av villkoret:

Den kontrollerade ursprungsbeteckningen får kompletteras med uppgiften ”primeur” eller ”nouveau” enligt de regler som fastställs i produktspecifikationen.

Alla frivilliga uppgifter, vilkas användning enligt EU:s regelverk får regleras av medlemsstaterna, ska anges på etiketterna med bokstäver som varken på höjden eller på bredden får vara mer än dubbelt så stora som de bokstäver som används i den kontrollerade ursprungsbeteckningens namn.

Namnet på den kontrollerade ursprungsbeteckningen får kompletteras med den geografiska beteckningen ”Val de Loire” enligt de regler som fastställs i produktspecifikationen. De teckensnitt som används för den geografiska beteckningen ”Val de Loire” får varken på höjden eller bredden vara större än två tredjedelar av de tecken som används i den kontrollerade ursprungsbeteckningens namn.

Viner som märks med uppgiften ”primeur” eller ”nouveau” måste presenteras med angivelse av årgången.

Märkningen av vinerna kan ange namnet på en mindre geografisk enhet, förutsatt – att det rör sig om en registrerad plats, – att denna plats nämns i skördedeklarationen. De bokstäver som används för denna registrerade plats får varken på höjden eller på bredden vara mer än hälften så stora som de bokstäver som används i den kontrollerade ursprungsbeteckningens namn.

LÄNK TILL PRODUKTSPECIFIKATIONEN

https://info.agriculture.gouv.fr/gedei/site/bo-agri/document_administratif-cea1d3f7-577f-445e-9e58-b708a8d13eb8

(1) EUT L 9, 11.1.2019, s. 2.

9.2.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 49/35

(2023/C 49/13)

Detta meddelande offentliggörs i enlighet med artikel 17.5 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/33 (1).

MEDDELANDE OM GODKÄNNANDE AV STANDARDÄNDRING

”Anjou”

PDO-FR-A0820-AM03

Datum för meddelandet: 11.11.2022

BESKRIVNING AV OCH MOTIVERING TILL DEN ÄNDRING SOM GODKÄNTS

1. Den officiella geografiska kodexen

Kommunerna i det geografiska området och det omedelbara närområdet har uppdaterats enligt den officiella geografiska kodexen.

Detta påverkar inte perimetern för det avgränsade geografiskt området.

Punkterna 6 och 9 i det sammanfattande dokumentet har ändrats.

2. Avgränsat odlingsområde

De datum då den behöriga nationella myndigheten godkände en ändring av det avgränsade odlingsområdet inom det geografiska produktionsområdet har lagts till. Avgränsningen av odlingsområden handlar om att inom det geografiska produktionsområdet fastställa vilka jordbrukslotter som lämpar sig för produktion av vin med den berörda skyddade ursprungsbeteckningen.

Det sammanfattande dokumentet påverkas inte av denna ändring.

3. Druvblandning

Bestämmelserna om druvblandning för röda viner framställda på de sekundära druvsorterna grolleau och pineau d’aunis har ändrats för att främja druvsorten grolleau, som har fördelaktiga egenskaper, särskilt mot bakgrund av klimatförändringarna.

Det sammanfattande dokumentet har inte ändrats.

4. Avstånd mellan stockarna

Minsta avstånd mellan stockarna i samma rad har minskats från 1 m till 0,90 m.

Syftet med denna ändring är att möjliggöra ökad planteringstäthet utan att ändra avståndet mellan raderna.

Det har också lagts till en särskild bestämmelse för vinstockar som ligger på sluttningar med mer än 10 % lutning, eftersom dessa vinstockar tillåts ha ett minimiavstånd mellan sig på 0,80 m.

Syftet med denna ändring är att se till att hänsyn tas till fall då vinrankor planterats på branta sluttningar, vilket kräver särskilda metoder under planteringsstadiet (plantering parallellt med sluttningen i stället för vinkelrätt mot den).

Punkt 5 i det sammanfattande dokumentet har ändrats.

5. Beskärning

Beskärningsbestämmelserna har harmoniserats för beteckningarna i området Anjou Saumur i Loiredalen.

Denna harmonisering syftar till att förbättra aktörers kunskap och förenkla kontrollerna. Ändringen ger vinodlare flexibilitet att anpassa sig till frostperioden, som börjar allt senare.

Punkt 5 i det sammanfattande dokumentet har ändrats.

6. Kol för oenologiskt bruk

Förbudet mot kol för oenologiskt bruk har avskaffats för roséviner.

Förbudet mot användning av ekspån under vinifieringen har avskaffats för mousserande vitt vin och rosévin.

Denna ändring gör det möjligt att vid behov åtgärda vissa typer av kontaminering och förbättra strukturen hos basviner som är avsedda för en andra jäsning på flaska.

Punkt 5 i det sammanfattande dokumentet har ändrats.

7. Samband

Avsnittet ”Samband” har ändrats dels genom att hänvisningen till 2018 har ersatts med en hänvisning till 2021, och dels genom att antalet kommuner på grund av sammanslagningar har ändrats.

Punkt 8 i det sammanfattande dokumentet har ändrats.

8. Övergångsbestämmelser

De övergångsbestämmelser som har löpt ut har tagits bort.

En övergångsbestämmelse har lagts till eftersom vissa kommuners odlingsområde har fått nya gränser.

Det sammanfattande dokumentet har inte ändrats.

9. Märkning

Märkningsbestämmelserna har specificerats och harmoniserats avseende beteckningar i området Anjou Saumur i Loiredalen. Ändringen är endast redaktionell.

Punkt 9 i det sammanfattande dokumentet har ändrats.

10. Hänvisning till kontrollorganet

Denna ändring medför ingen ändring av det sammanfattande dokumentet.

11. Redaktionella ändringar

Ett visst antal redaktionella ändringar har gjorts i produktspecifikationen.

Dessa ändringar medför inga ändringar i det sammanfattande dokumentet.

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

1. Namn

Anjou

2. Typ av geografisk beteckning

SUB – Skyddad ursprungsbeteckning

3. Kategorier av vinprodukter

Vin

5.	Mousserande kvalitetsvin

4. Beskrivning av vinet eller vinerna

1. Stilla vita viner

KORT BESKRIVNING

Vinerna har följande egenskaper: – En lägsta naturlig alkoholhalt på 11 volymprocent. Torra viner har en halt av jäsbart socker efter jäsning på högst 3 gram per liter, eller högst 8 gram per liter när den totala syrahalten uttryckt i gram vinsyra per liter inte understiger halten jäsbart socker med mer än 2 gram per liter. Efter berikning har vinerna en total alkoholhalt på högst 12,5 volymprocent. Halten flyktiga syror, den totala syrahalten och den totala svaveldioxidhalten ska följa de regler som fastställs i unionslagstiftningen. De stilla vita vinerna är oftast torra. De kan dock i vissa fall ha en viss halt av jäsbart socker och kvalificeras som ”demi-sec”, ”moelleux” eller ”doux” (halvtorrt, halvsött eller sött). Deras aromatiska uttryck är oftast intensivt, med blommiga aromer (hagtorn, syren, lindblom, verbena, kamomill…) och mer fruktiga toner (citrus, plommon, päron, nötter …). Smaken är rund, fyllig och avslutas i friskhet och finess.

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)	9,5
Lägsta totala syrahalt
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)

2. Stilla röda viner

KORT BESKRIVNING

Vinerna har följande egenskaper: – En lägsta naturlig alkoholhalt på 10,5 volymprocent. – En halt av jäsbart socker efter jäsning på högst 3 gram per liter. – Viner med beteckningen ”gamay” följt av något av uttrycken ”primeur” eller ”nouveau” har en halt av jäsbart socker efter jäsning på högst 2 gram per liter. Den malolaktiska jäsningen för de röda vinerna är helt avslutad. Viner som är klara att släppas ut på marknaden otappade eller som befinner sig i förpackningsskedet ska ha en halt av äppelsyra på högst 0,4 gram per liter. Efter berikning har vinerna en total alkoholhalt på högst 12,5 volymprocent. Halten flyktiga syror, den totala syrahalten och den totala svaveldioxidhalten ska följa de regler som fastställs i unionslagstiftningen. Varje parti otappat vin som kan omfattas av något av uttrycken ”primeur” eller ”nouveau” ska dock ha en halt flyktiga syror på högst 10,2 milliekvivalenter per liter. De röda vinerna ska åtminstone lagras till den 15 januari året efter skörden. De stilla röda vinerna har en bra tanninstruktur. Deras aromatiska uttryck är ganska intensivt, med toner av främst röda bär. Strukturen finns där men det är lättheten som ska dominera. Det är behagliga, lätta viner som bör drickas inom tre år från skörden. Röda viner med beteckningen ”gamay” är friska, livliga och lätta. De utvecklar karakteristiska aromer, oftast fruktiga. De bör i allmänhet drickas unga.

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta totala syrahalt
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)

3. Mousserande vin

KORT BESKRIVNING

De mousserande vinerna är vita eller roséviner. De basviner som ska användas vid framställning av mousserande vitt vin eller mousserande rosévin har en lägsta naturlig alkoholhalt på 10,5 volymprocent. De basviner som ska användas vid framställning av mousserande vin och som inte har genomgått någon berikning har en lägsta verklig alkoholhalt på 12 volymprocent. Basviner som inte har genomgått någon berikning har efter jäsning en halt av jäsbart socker (glukos + fruktos) på högst 24 gram per liter. Basviner som har genomgått berikning har efter jäsning en halt av jäsbart socker (glukos + fruktos) på högst 5 gram per liter. De basviner som ska användas vid framställning av mousserande vitt vin och mousserande rosévin och som har berikats har en total alkoholhalt på högst 11,6 volymprocent. Efter den andra jäsningen (prise de mousse) och innan tillsatsen av expeditionslikör får den totala alkoholhalten efter berikning inte överstiga 13 volymprocent. Halten flyktiga syror, den totala syrahalten och den totala svaveldioxidhalten ska följa de regler som fastställs i unionslagstiftningen. De mousserande vinerna är vita eller roséviner. De kännetecknas av finess, som återfinns inte bara i kolsyran utan även i det aromatiska uttrycket och smakstrukturen.

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta totala syrahalt
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)

5. Vinframställningsmetoder

5.1. Särskilda oenologiska metoder

1. Planteringstäthet – avstånd

Odlingsmetoder

Planteringstätheten ska vara minst 4 000 vinstockar per hektar. Avståndet mellan raderna får inte överstiga 2,5 meter och avståndet mellan vinstockarna i samma rad måste vara minst 0,90 meter.

Skörden från de vinodlingar där avståndet mellan vinstockar i samma rad är minst 0,80 meter men mindre än 0,90 meter och sluttningens lutning överstiger 10 % får omfattas av den kontrollerade ursprungsbeteckningen.

Skörden från de vinodlingar där planteringstätheten är minst 3 300 vinstockar per hektar men mindre än 4 000 vinstockar per hektar får omfattas av den kontrollerade ursprungsbeteckningen med förbehåll för att produktspecifikationens bestämmelser om uppbindning och bladverkets höjd följs. I vinodlingarna får avståndet mellan raderna inte överstiga 3 meter och avståndet mellan vinstockarna i samma rad måste vara minst 1 meter.

2. Beskärningsbestämmelser

Odlingsmetoder

Vinstockarna beskärs antingen genom långskottsbeskärning, kortskottsbeskärning eller blandad beskärning.

—

Stilla vita viner (alla druvsorter), stilla röda viner (cabernet franc N, cabernet-sauvignon N, gamay N, pineau d’aunis N): vinstockarna beskärs med högst tolv skott per stock. Vinstockarna får beskäras med två extra skott per stock under förutsättning att antalet fruktbärande grenar per vinstock detta år, under det fenologiska stadiet motsvarande elva eller tolv blad (separata blomskott), inte är fler än tolv.

—

Stilla röda viner (grolleau N): vinstockarna beskärs med högst tio skott per stock. Vinstockarna får beskäras med två extra skott per stock under förutsättning att antalet fruktbärande grenar per vinstock det året, under det fenologiska stadiet motsvarande elva eller tolv blad (separata blomskott), inte är fler än tolv.

—	Mousserande vitt vin och rosévin (chenin B, gamay N, grolleau G, grolleau N, pineau d’aunis N): vinstockarna beskärs med högst tolv skott per stock.

Vinstockarna får beskäras med fyra extra skott per vinstock under förutsättning att antalet fruktbärande grenar per vinstock det året, under det fenologiska stadiet motsvarande elva eller tolv blad (separata blomskott), inte är fler än tolv.

3. Beskärningsbestämmelser

Odlingsmetoder

Vinstockarna beskärs antingen genom långskottsbeskärning, kortskottsbeskärning eller blandad beskärning.

—	Mousserande vitt vin och rosévin (cabernet franc N, cabernet-sauvignon N, chardonnay B, sauvignon B): vinstockarna beskärs med högst 14 skott per stock.

Vinstockarna får beskäras med fyra extra skott per vinstock under förutsättning att antalet fruktbärande grenar per vinstock detta år, under det fenologiska stadiet motsvarande elva eller tolv blad (separata blomskott), inte är fler än fjorton.

4. Bevattning

Odlingsmetoder

Konstbevattning är inte tillåten.

5. Berikning

Specifika oenologiska metoder

Subtraktiva berikningsmetoder är tillåtna för röda viner. Vid partiell koncentrering får inte ursprungsvolymen minska med mer än 10 %.

Efter berikning har de stilla vinerna en total alkoholhalt på högst 12,5 volymprocent.

De basviner som ska användas vid framställning av mousserande vitt vin och mousserande rosévin och som har berikats har en halt av jäsbart socker på ≤ 5 gram/liter och en total alkoholhalt på ≤ 11,6 volymprocent.

6. Användning av ekspån

Specifika oenologiska metoder

All användning av ekspån är förbjuden vid framställning av stilla vita viner.

För röda och mousserande viner är användning av ekspån förbjuden, utom under vinifieringen.

’Vid framställning av de basviner som ska användas vid framställning av mousserande roséviner får maceration eller avblödning (saignée) användas.

Därutöver måste vinerna uppfylla alla oenologiska krav i unionens regelverk och i den franska lagen om jordbruk och fiske (Code rural et de la pêche maritime).

7. Bladverkets höjd och uppbindning

Odlingsmetoder

Höjden på det uppbundna bladverket ska vara minst 0,6 gånger avståndet mellan raderna Bladverkets höjd mäts mellan bladverkets nedre gräns (som ska vara minst 0,4 meter över markytan) och den övre gränsen för toppningen (som ska vara minst 0,2 m ovanför spaljéns översta tråd).

5.2. Högsta avkastning

1. Stilla vita viner

65 hektoliter per hektar

2. Stilla röda viner

65 hektoliter per hektar

3. Mousserande vita viner och roséviner

76 hektoliter per hektar

4. Viner med beteckningen ”gamay”

72 hektoliter per hektar

6. Avgränsat geografiskt område

Alla steg i produktionsprocessen för vin som kan omfattas av de kontrollerade ursprungsbeteckningarna ”Anjou”, ”Cabernet d’Anjou” och ”Rosé d’Anjou” ska äga rum i det geografiska område som omfattar följande kommuner, på grundval av den officiella geografiska kodexen från 2021:

—

Departementet Deux-Sèvres: Brion-près-Thouet, Loretz-d’Argenton, Louzy, Plaine-et-Vallées (endast området i den delegerade kommunen Oiron), Saint-Cyr-la-Lande, Sainte-Verge, Saint-Martin-de-Mâcon, Saint-Martin-de-Sanzay, Thouars (endast området i de delegerade kommunerna Mauzé-Thouarsais, Sainte-Radegonde och i den tidigare kommunen Thouars), Tourtenay och Val en Vignes (endast området i de delegerade kommunerna Bouillé-Saint-Paul, Cersay och Saint-Pierre-à-Champ).

—

Departementet Maine-et-Loire: Allonnes, Angers, Antoigné, Artannes-sur-Thouet, Aubigné-sur-Layon, Beaulieu-sur-Layon, Bellevigne-en-Layon, Bellevigne-les-Châteaux, Blaison-Saint-Sulpice, Bouchemaine, Brain-sur-Allonnes, Brissac Loire Aubance (endast området i de delegerade kommunerna Alleuds, Brissac-Quincé, Charcé-Saint-Ellier-sur-Aubance, Chemellier, Coutures, Luigné, Saint-Rémy-la-Varenne, Saint-Saturnin-sur-Loire och Vauchrétien), Brossay, Cernusson, Chalonnes-sur-Loire, Champtocé-sur-Loire, Chaudefonds-sur-Layon, Chemillé-en-Anjou (endast området i de delegerade kommunerna Chanzeaux, La Jumellière och Valanjou), Cizay-la-Madeleine, Cléré-sur-Layon, Le Coudray-Macouard, Courchamps, Denée, Dénezé-sous-Doué, Distré, Doué-en-Anjou, Épieds, Fontevraud-l’Abbaye, Les Garennes sur Loire, Gennes-Val-de-Loire (endast området i de delegerade kommunerna Chênehutte-Trèves-Cunault, Gennes, Grézillé, Saint-Georges-des-Sept-Voies och Le Thoureil), Huillé-Lézigné (endast området i den delegerade kommunen Huillé), Ingrandes-Le Fresne sur Loire (endast det område som tidigare utgjorde kommunen Ingrandes), Jarzé Villages (endast området i den delegerade kommunen Lué-en-Baugeois), Louresse-Rochemenier, Lys-Haut-Layon, Mauges-sur-Loire (endast området i de delegerade kommunerna La Chapelle-Saint-Florent, Le Mesnil-en-Vallée, Montjean-sur-Loire, La Pommeraye, Saint-Florent-le-Vieil, Saint-Laurent-de-la-Plaine och Saint-Laurent-du-Mottay), Mazé-Milon (endast området i den delegerade kommunen Fontaine-Milon), Montilliers, Montreuil-Bellay, Montsoreau, Mozé-sur-Louet, Mûrs-Erigné, Orée d’Anjou (endast området i de delegerade kommunerna Bouzillé, Champtoceaux, Drain, Landemont, Liré och La Varenne), Parnay, Passavant-sur-Layon, La Possonnière, Le Puy-Notre-Dame, Rives-de-Loir-en-Anjou (endast området i den delegerade kommunen Villevêque), Rochefort-sur-Loire, Rou-Marson, Sainte-Gemmes-sur-Loire, Saint-Georges-sur-Loire, Saint-Germain-des-Prés, Saint-Just-sur-Dive, Saint-Macaire-du-Bois, Saint-Melaine-sur-Aubance, Saumur, Savennières, Soulaines-sur-Aubance, Souzay-Champigny, Terranjou, Tuffalun, Turquant, Les Ulmes, Val-du-Layon, Varennes-sur-Loire, Varrains och Vaudelnay.

—	Departementet Vienne: Berrie, Curçay-sur-Dive, Glénouze, Pouançay, Ranton, Saint-Léger-de-Montbrillais, Saix, Ternay och Les Trois-Moutiers.

Kartor över det geografiska området finns på webbplatsen för Institut national de l’origine et de la qualité (INAO).

Alla steg i produktionsprocessen för vin som kan omfattas av beteckningen ”gamay” äger rum i det geografiska område som omfattar följande kommuner, på grundval av den officiella geografiska kodexen från 2021:

—

Departementet Deux-Sèvres: Brion-près-Thouet, Loretz-d’Argenton, Louzy, Saint-Cyr-la-Lande, Sainte-Verge, Saint-Martin-de-Sanzay, Thouars (endast området i de delegerade kommunerna Mauzé-Thouarsais, Sainte-Radegonde och i den tidigare kommunen Thouars) och Val en Vignes (endast området i de delegerade kommunerna Bouillé-Saint-Paul, Cersay och Saint-Pierre-à-Champ).

—

Departementet Maine-et-Loire: Allonnes, Angers, Aubigné-sur-Layon, Beaulieu-sur-Layon, Bellevigne-en-Layon, Blaison-Saint-Sulpice, Bouchemaine, Brain-sur-Allonnes, Brissac Loire Aubance (endast området i de delegerade kommunerna Alleuds, Brissac-Quincé, Charcé-Saint-Ellier-sur-Aubance, Chemellier, Coutures, Luigné, Saint-Rémy-la-Varenne, Saint-Saturnin-sur-Loire och Vauchrétien), Cernusson, Chalonnes-sur-Loire, Champtocé-sur-Loire, Chaudefonds-sur-Layon, Chemillé-en-Anjou (endast området i de delegerade kommunerna Chanzeaux, La Jumellière och Valanjou), Cléré-sur-Layon, Denée, Dénezé-sous-Doué, Doué-en-Anjou (endast området i de delegerade kommunerna Brigné, Concourson-sur-Layon, Doué-la-Fontaine, Forges, Montfort, Saint-Georges-sur-Layon och Les Verchers-sur-Layon), Les Garennes sur Loire, Gennes-Val-de-Loire (endast området i de delegerade kommunerna Chênehutte-Trèves-Cunault, Gennes, Grézillé, Saint-Georges-des-Sept-Voies och Le Thoureil), Huillé-Lézigné (endast området i den delegerade kommunen Huillé), Ingrandes-Le Fresne sur Loire (endast området i den delegerade kommunen Ingrandes), Jarzé Villages (endast området i den delegerade kommunen Lué-en-Baugeois), Louresse-Rochemenier, Lys-Haut-Layon, Mauges-sur-Loire (endast området i de delegerade kommunerna La Chapelle-Saint-Florent, Le Mesnil-en-Vallée, Montjean-sur-Loire, La Pommeraye, Saint-Florent-le-Vieil, Saint-Laurent-de-la-Plaine and Saint-Laurent-du-Mottay), Mazé-Milon (endast området i den delegerade kommunen Fontaine-Milon), Montilliers, Mozé-sur-Louet, Mûrs-Erigné, Orée d’Anjou (endast området i de delegerade kommunerna Bouzillé, Champtoceaux, Drain, Landemont, Liré och La Varenne), Passavant-sur-Layon, La Possonnière, Rives-de-Loir-en-Anjou (endast området i den delegerade kommunen Villevêque), Rochefort-sur-Loire, Sainte-Gemmes-sur-Loire, Saint-Georges-sur-Loire, Saint-Germain-des-Prés, Saint-Macaire-du-Bois, Saint-Melaine-sur-Aubance, Savennières, Soulaines-sur-Aubance, Terranjou, Tuffalun, Val-du-Layon och Varennes-sur-Loire.

Kartor över det geografiska området finns på INAO:s webbplats.

7. Druvsorter

Cabernet franc N

Cabernet-sauvignon N

Chenin B

Gamay N

Grolleau N

Grolleau gris G

Pineau d’aunis N

8. Beskrivning av samband

8.1. Stilla viner

Det geografiska området utbreder sig över två stora geologiska områden, där vingårdarna främst ligger på floddalarnas sluttningar och några platåer: i väster ansluter den prekambriska och paleozoiska sockeln till det armorikanska massivet, i öster täcker det mesozoiska och kenozoiska underlaget i Parisbäckenet den gamla berggrunden. Dessa geologiska särdrag skiljer den västra delen av det geografiska området, som präglas av förekomsten av skiffer och som lokalt kallas ”Anjou noir”, från den östra delen av det geografiska området, med sin karakteristiska kalktuff (Saumur), som lokalt kallas ”Anjou blanc”.

Historiskt sett är det geografiska området förknippat med den gamla provinsen Anjou och omfattar år 2021 huvudsakligen den södra delen av departementet Maine-et-Loire (68 kommuner) och de norra utkanterna av departementen Deux-Sèvres (elva kommuner) och Vienne (nio kommuner). I norra delen av departementet Maine-et-Loire finns också några odlingar, som bär vittnesbörd om en tid då vinodlingarna bredde ut sig i hela departementet.

Vin har odlats kontinuerligt i Anjou sedan första århundradet efter Kristus och frodas i området, vilket beskrivs i några rader i en dikt av Apollonius (500-talet): ”Inte långt från Bretagne ligger en stad på en klippa, rik på Ceres och Bacchus gåvor, som har fått det grekiska namnet Andégave (Angers).” Vinodlingen i Anjou utvecklades under hela medeltiden och spreds via klostren längs Loireflodens tillflöden och runt Angers, och det var framförallt under 600- och 700-talet som dess rykte befästes. Tack vare strålglansen från Henrik den II:s och Eleonora av Akvitaniens hov syntes nu ”vin d’Anjou” vid de finaste borden.

Vindistriktet Anjou är kanske mest känt för produktionen av vita viner av druvsorten chenin B. Men också arealen odlingar av druvsorten cabernet franc N och lite senare av druvsorten cabernet-sauvignon N ökade kraftigt efter vinluskrisen. I början av 1900-talet var vinframställningen främst inriktad på produktion av ”rouget”, det lokala namnet på lätta viner som dracks på caféerna, vilket blev det första steget i omställningen av vinodlingen i Anjou. Det andra steget i denna omställning baseras på producenternas erfarenheter av att förvalta dessa olika sorter.

8.2. Stilla viner

Observation och analys av den bästa kombinationen av druvsorter och odlingsplatser, bedömning av försäljningsmöjligheterna och kunskaper om vinframställningsteknikerna ledde fram till att produktionen av röda viner började utvecklas från och med 1960-talet.

Stilla viner med den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Anjou” produceras som röda och vita viner och roséviner.

De stilla vita vinerna är oftast torra. De kan dock i vissa fall ha en viss halt av jäsbart socker och kvalificeras som ”demi-sec”, ”moelleux” eller ”doux” (halvtorrt, halvsött eller sött). Deras aromatiska uttryck är oftast intensivt, med blommiga aromer (hagtorn, syren, lindblom, verbena, kamomill…) och mer fruktiga toner (citrus, plommon, päron, nötter …). Smaken är rund, fyllig och avslutas i friskhet och finess.

De röda vinerna har en bra tanninstruktur. Deras aromatiska uttryck är ganska intensivt, med toner av främst röda bär. Strukturen finns där men det är lättheten som ska dominera. Det är behagliga, lätta viner som bör drickas inom tre år från skörden.

Röda viner med beteckningen ”gamay” är friska, livliga och lätta. De utvecklar karakteristiska aromer, oftast fruktiga. De bör i allmänhet drickas unga.

De många olika vinodlingslägena med varierande geologiska och pedologiska förutsättningar har gett producenterna möjlighet att hitta bästa möjliga villkor för att låta varje druvsort komma till uttryck. Vinodlarna har genom observation och analys av sina odlingsresultat kunnat avgöra vilka druvsorter som passar bäst på varje plats. I hela Anjoudistriktet råder förhållanden som låter druvsorten chenin B uttrycka sina huvudsakliga egenskaper i de vita vinerna, men på de solbelysta och exponerade sydsluttningarna får den kraft att utrycka sig i ett mer sammansatt och mognare vin, och om hösten bjuder på rätt väder kan den också ge upphov till halvsöta och söta viner.

På kullarnas och högslätternas sand- och grushaltiga jordar växer druvsorterna grolleau N, grolleau gris G och pineau d’aunis N som ger fruktiga roséviner, medan cabernet franc N och cabernet-sauvignon N trivs i grunda eller bruna jordar med en begränsad vattentillförsel där de ger upphov till avrundade roséviner med kvardröjande aromer eller röda viner vars lätta robusthet raffineras genom en kort tids lagring före buteljering som föreskrivs i produktspecifikationen.

Druvsorten gamay N, slutligen, trivs bäst på jordbrukslotter med jordmåner som utvecklats på de prekambriska berggrunderna i hjärtat av ”Anjou noir”, men ingenstans i ”Anjou blanc”, vilket framgår av den geografiska enhet som definieras mer specifikt i produktspecifikationen för de viner som får märkas med beteckningen ”gamay” inom det geografiska området.

Producenternas yrkeskunskaper, som förvärvats genom flera generationers erfarenheter, kommer också till uttryck i de tekniska val de gjort vid vinframställningen och blandningen av druvsorter, beroende på vad de har för mål med produktionen och beroende på årgången. Mångfalden av produkter spelar en viktig roll för erövrandet av olika marknader. Det gäller inte bara på nationell nivå, där vinerna särskilt uppskattas av de som bor i och kring staden Angers och i regionerna Bretagne och Normandie, utan även utanför Frankrikes gränser, där vinerna med de kontrollerade ursprungsbeteckningarna ”Anjou”, ”Cabernet d’Anjou” och ”Rosé d’Anjou” utgör en inte försumbar del av ”Val de Loire” som ligger på sjunde plats bland Frankrikes exportregioner.

8.3. Mousserande vin

Produktionen av mousserande viner grundas historiskt sett på produktionen av stilla vita viner. Redan på 1400-talet lade producenterna märke till att vin som buteljerats under vintern och fått en andra jäsning i samband med vårens första värmeperioder blev pärlande samtidigt som det behöll sin aromatiska finess. De pärlande vinerna vidareutvecklades genom att man lärde sig behärska den andra jäsningen på flaska, antingen med hjälp av det jäsbara sockret i den delvis jästa musten, eller genom att tillsätta en tiragelikör. Det ledde i början av 1800-talet till att produktionen av mousserande viner började utvecklas, mycket tack vare tillgången till stora hålrum där man tidigare brutit kalktuff och där vinerna kunde bevaras och lagras vid en låg och jämn temperatur.

De mousserande vinerna kännetecknas av finess, som återfinns inte bara i kolsyran utan även i det aromatiska uttrycket och smakstrukturen.

Produktionen av mousserande viner har samma bakgrund. Producenterna konstaterade att viner som buteljerats och förvarats i vinkällaren kunde börja jäsa igen i slutet av vintern. Genom empiriska försök lärde man sig att hantera denna ”spontana andra jäsning” vilket till en början ledde till produktion av pärlande viner, särskilt med druvsorten chenin B. Det är en sen druvsort med egenskaper och potential till friskhet och subtila aromer som gör den särskilt lämplig för produktion av mousserande viner. Detta utnyttjades i början av 1800-talet genom utvecklandet, bland annat på initiativ av Jean-Baptiste Ackerman, av en ”andra jäsning på flaska” i samband med framställningen av mousserande viner.

Druvskörden ägnas en särskild uppmärksamhet. Vid skörden försäkrar man sig om en optimal mognad och en bra balans mellan socker och syra, vilket krävs såväl för att garantera friskheten som för en bra kolsyreutveckling och en god lagringspotential. En annan gynnsam faktor är förekomsten av stora underjordiska hålrum, särskilt i hjärtat av ”Anjou blanc”, eftersom framställningen av dessa viner kräver stora utrymmen där de kan lagras och hanteras under optimala förhållanden vad gäller ljus, luftfuktighet och temperatur. Dessa stränga regler och tekniska föreskrifter har tillämpats på blå druvsorter, för en begränsad produktion av mousserande kvalitetsroséviner.

Tack vare mer än hundra års erfarenhet har de producenter som framställer mousserande viner en yrkeskunskap som gör att de fullständigt behärskar konsten att komponera sina blandningar. Lagringen på jästfällningen i minst nio månader bidrar till utvecklingen av vinernas komplexitet.

9. Väsentliga ytterligare villkor (förpackning, märkning, andra krav)

Omedelbart närområde

Rättslig ram

EU-lagstiftning

Typ av ytterligare villkor

Undantag med avseende på produktionen i det avgränsade geografiska området

Beskrivning av villkoret

Det omedelbara närområdet, som fastställts genom undantag för framställning och beredning av viner som får omfattas av de kontrollerade ursprungsbeteckningarna ”Cabernet d’Anjou” och ”Rosé d’Anjou”, framställning, beredning och lagring av stilla viner som får omfattas av den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Anjou”, samt framställning, beredning, lagring och buteljering av mousserande viner som får omfattas av den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Anjou”, omfattar följande kommuners område, på grundval av 2021 års officiella geografiska kodex:

—	Departementet Indre-et-Loire: Saint-Nicolas-de-Bourgueil.

—	Departementet Loire-Atlantique: Ancenis-Saint-Géréon (endast det område som tidigare utgjorde kommunen Ancenis), Le Loroux-Bottereau, Le Pallet, La Remaudière, Vair-sur-Loire (endast området i den delegerade kommunen Anetz) och Vallet.

—	Departementet Maine-et-Loire: Orée d’Anjou (endast det område som tidigare utgjorde den delegerade kommunen Saint-Laurent-des-Autels) och Saint-Martin-du-Fouilloux.

Omedelbart närområde för beteckningen ”gamay”

Rättslig ram

EU-lagstiftning

Typ av ytterligare villkor

Undantag med avseende på produktionen i det avgränsade geografiska området

Beskrivning av villkoret

Det omedelbara närområdet, som fastställts genom undantag för framställning och beredning av viner som kan omfattas av beteckningen ”gamay”, omfattar följande kommuners område, på grundval av den officiella geografiska kodexen från 2021:

—	Departementet Deux-Sèvres: Saint-Martin-de-Mâcon och Tourtenay.

—	Departementet Indre-et-Loire: Saint-Nicolas-de-Bourgueil.

—	Departementet Loire-Atlantique: Ancenis-Saint-Géréon (endast det område som tidigare utgjorde kommunen Ancenis), Le Loroux-Bottereau, Le Pallet, La Remaudière, Vair-sur-Loire (endast området i den delegerade kommunen Anetz) och Vallet.

—

Departementet Maine-et-Loire: Antoigné, Artannes-sur-Thouet, Bellevigne-les-Châteaux, Brossay, Cizay-la-Madeleine, Le Coudray-Macouard, Courchamps, Distré, Doué-en-Anjou (endast området i den delegerade kommunen Meigné), Épieds, Fontevraud-l’Abbaye, Montreuil-Bellay, Montsoreau, Orée d’Anjou (endast området i den delegerade kommunen Saint-Laurent-des-Autels), Parnay, Le Puy-Notre-Dame, Rou-Marson, Saint-Just-sur-Dive, Saint-Martin-du-Fouilloux, Saumur, Souzay-Champigny, Turquant, Les Ulmes, Varrains och Vaudelnay.

—	Departementet Vienne: Berrie, Curçay-sur-Dive, Glénouze, Pouançay, Ranton, Saint-Léger-de-Montbrillais, Saix, Ternay och Les Trois-Moutiers.

Förpackning

Rättslig ram

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor

Förpackning i det avgränsade geografiska området

Beskrivning av villkoret

De mousserande vinerna framställs enbart med en andra jäsning på flaska.

Lagringen på jäsningsrester (sur lies) på flaska ska vara i minst nio månader.

De mousserande vinerna produceras och säljs i de flaskor som kolsyreutvecklingen har skett i, med undantag för flaskor med en volym på högst 37,5 centiliter eller på mer än 150 centiliter.

Märkning

Rättslig ram

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor

Kompletterande bestämmelser om märkning

Beskrivning av villkoret

Namnet på den kontrollerade ursprungsbeteckningen får kompletteras med den geografiska beteckningen ”Val de Loire” enligt de regler som fastställs i produktspecifikationen.

De bokstäver som används för den geografiska beteckningen ”Val de Loire” får varken på höjden eller på bredden vara större än två tredjedelar av de bokstäver som används i den kontrollerade ursprungsbeteckningens namn.

Viner med beteckningen ”gamay”

Rättslig ram

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor

Kompletterande bestämmelser om märkning

Beskrivning av villkoret

Den kontrollerade ursprungsbeteckningens namn får kompletteras med beteckningen ”gamay” på de viner som uppfyller de produktionskrav som fastställs för denna beteckning i produktspecifikationen.

Beteckningen ”gamay” ska obligatoriskt anges på etiketten efter den kontrollerade ursprungsbeteckningens namn med bokstäver i samma färg som inte är högre eller bredare än två tredjedelar av bokstäverna i den kontrollerade ursprungsbeteckningen.

Beteckningen ”gamay” får kompletteras med något av uttrycken ”primeur” eller ”nouveau” på viner som uppfyller de krav som fastställs i produktspecifikationen för dessa uttryck.

På viner som märkts med något av uttrycken ”primeur” eller ”nouveau” måste även årgången anges.

Stilla vita viner

Rättslig ram

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor

Kompletterande bestämmelser om märkning

Beskrivning av villkoret

Stilla vita viner måste i handelsdokument, förflyttningstillstånd och på etiketter presenteras tillsammans med uppgiften ”demi-sec”, ”moelleux” eller ”doux” beroende på halten jäsbart socker (glukos och fruktos) i vinet, i enlighet med de regler som fastställs i unionslagstiftningen. På etiketterna ska dessa uppgifter anges i samma synfält som namnet på den kontrollerade ursprungsbeteckningen.

Mindre geografisk enhet

Rättslig ram

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor

Kompletterande bestämmelser om märkning

Beskrivning av villkoret

Märkningen av viner med den kontrollerade ursprungsbeteckningen kan ange en mindre geografisk enhet, förutsatt att det rör sig om en registrerad plats och att denna plats nämns i skördedeklarationen. De bokstäver som används för denna registrerade plats får varken på höjden eller på bredden vara mer än hälften så stora som de bokstäver som används i den kontrollerade ursprungsbeteckningens namn.

Länk till produktspecifikationen

https://info.agriculture.gouv.fr/gedei/site/bo-agri/document_administratif-cea1d3f7-577f-445e-9e58-b708a8d13eb8

(1) EUT L 9, 11.1.2019, s. 2.

9.2.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 49/47

(2023/C 49/14)

Detta meddelande offentliggörs i enlighet med artikel 17.5 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/33 (1).

MEDDELANDE OM GODKÄNNANDE AV STANDARDÄNDRING

”Crémant de Loire”

PDO-FR-A0391-AM02

Datum för meddelandet: 11.11.2022

BESKRIVNING AV OCH MOTIVERING TILL DEN ÄNDRING SOM GODKÄNTS

1. Den officiella geografiska kodexen

Kommunerna i det geografiska området har uppdaterats i enlighet med den officiella geografiska kodexen.

Uppdateringen påverkar inte det avgränsade geografiska områdets gränser.

Punkt 6 i det sammanfattande dokumentet ändras.

2. Avgränsat odlingsområde

Datum för sammanträden för godkännande av avgränsning har lagts till.

Syftet med ändringen är att lägga till det datum då den behöriga nationella myndigheten godkände en ändring av det avgränsade odlingsområdet inom det geografiska produktionsområdet. Avgränsningen av odlingsområdet handlar om att inom det geografiska produktionsområdet fastställa vilka jordbrukslotter som lämpar sig för produktion av vin med den berörda skyddade ursprungsbeteckningen.

Det sammanfattande dokumentet påverkas inte av denna ändring.

3. Avstånd mellan vinstockarna

Minimiavståndet mellan vinstockarna har ändrats från 1 m till 0,90 m.

Syftet med denna ändring är att öka planteringstätheten utan att ändra avståndet mellan raderna.

Det har också lagts till en särskild bestämmelse för vinstockar på sluttningar med mer än 10 % lutning. För dessa tillåts ett minimiavstånd mellan vinstockarna på 0,80 m.

Syftet med detta tillägg är att se till att hänsyn tas till fall då vinrankor planterats på branta sluttningar, vilket kräver särskilda metoder under planteringsstadiet (att plantera parallellt med sluttningen i stället för vinkelrätt mot den).

Punkt 5 i det sammanfattande dokumentet ändras.

4. Beskärning

Beskärningsbestämmelserna har harmoniserats för beteckningarna i området Anjou Saumur i Loiredalen.

Harmoniseringen syftar till att förbättra aktörernas kunskap och förenkla kontroller. Ändringen ger vinodlare mer flexibilitet att anpassa sig till frostperioden, som inträffar allt senare under året.

Punkt 5 i det sammanfattande dokumentet ändras.

5. Samband med det geografiska området

Sambandet har ändrats så att man hänvisar till 2021 i stället för 2018 och för att justera antalet kommuner eftersom vissa har slagits samman.

Punkt 8 i det sammanfattande dokumentet ändras.

6. Märkning

Regelverket för frivilliga uppgifter har förtydligats.

Punkt 9 i det sammanfattande dokumentet ändras.

7. Övergångsbestämmelser

De övergångsbestämmelser som har löpt ut har tagits bort.

En övergångsbestämmelse har lagts till för kommuner vars avgränsade odlingsområde godkändes i november 2020.

Dessa ändringar medför ingen ändring av det sammanfattande dokumentet.

8. Redaktionella ändringar

Ett antal redaktionella ändringar har gjorts i produktspecifikationen.

Dessa ändringar medför ingen ändring av det sammanfattande dokumentet.

9. Hänvisning till kontrollorganet

Ordalydelsen i hänvisningen till kontrollorganet har setts över för att den ska anpassas till ordalydelsen i produktspecifikationerna för andra ursprungsbeteckningar. Denna ändring är endast en ändring av ordalydelsen.

Den medför ingen ändring av det sammanfattande dokumentet.

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

1. Namn

Crémant de Loire

2. Typ av geografisk beteckning

SUB – Skyddad ursprungsbeteckning

3. Kategorier av vinprodukter

5.	Mousserande kvalitetsvin

4. Beskrivning av vinet eller vinerna

1. Egenskaper

KORT BESKRIVNING

Vinerna är mousserande kvalitetsroséviner och mousserande vita kvalitetsviner. Vinernas naturliga alkoholhalt är minst 9 volymprocent. Basviner som inte har genomgått någon berikning har en verklig alkoholhalt på högst 12 volymprocent och en halt av jäsbart socker (glukos och fruktos) på högst 24 gram per liter. Basviner som har genomgått berikning har efter jäsning en halt av jäsbart socker (glukos + fruktos) på mindre än 5 gram per liter. Efter berikning har basvinerna en total alkoholhalt på högst 11,6 volymprocent. Vinerna har före degorgeringen ett övertryck av koldioxid på minst 4 bar vid 20°C och har efter degorgeringen en total svaveldioxidhalt på högst 150 milligram per liter. Den totala halten flyktiga syror och den totala svaveldioxidhalten ska följa de regler som fastställs i unionslagstiftningen. Den totala alkoholhalten i vinet får efter den andra jäsningen (prise de mousse) och innan tillsatsen av expeditionslikör och vid berikning av musten inte överstiga 13 volymprocent. Den totala syrahalten och den totala halten flyktiga syror ska följa de regler som fastställs i unionslagstiftningen.

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta totala syrahalt
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)

2. Beskrivning

KORT BESKRIVNING

”Crémant de Loire” är ett mousserande vin, som till största delen produceras som vitt mousserade vin och till en mindre del som mousserande rosévin. Det har regelbundna, pärlande, utsökta och långlivade bubblor. Doften påminner ofta om vita blommor blandat med fruktiga toner av till exempel persika och aprikos. Smaken är fin och harmonisk och har en utsökt balans mellan friskhet och sötma.

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta totala syrahalt
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)

5. Vinframställningsmetoder

5.1. Specifika oenologiska metoder

1. Planteringstäthet – avstånd (1)

Odlingsmetoder

Vinstockar som odlas i det geografiska området för den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Anjou”: Planteringstätheten ska vara minst 4 000 stockar per hektar. Avståndet mellan raderna får inte överstiga 2,50 meter och avståndet mellan vinstockarna i samma rad måste vara minst 0,90 meter. Skörden från vinodlingar där avståndet mellan vinstockarna är mindre än 0,90 meter men minst 0,80 meter i samma rad får omfattas av den kontrollerade ursprungsbeteckningen om de ligger på sluttningar med mer än 10 % lutning. Vinodlingar med en planteringstäthet på mindre än 4 000 stockar per hektar men minst 3 300 stockar per hektar har vid skörden rätt att använda den kontrollerade ursprungsbeteckningen förutsatt att produktspecifikationens särskilda bestämmelser om uppbindning och bladverkets höjd följs. På dessa jordbrukslotter får avståndet mellan raderna inte överstiga 3 meter och avståndet mellan vinstockarna i samma rad måste vara minst 1 meter.

2. Planteringstäthet – avstånd (2)

Odlingsmetoder

b)	Vinstockar som odlas i det geografiska området för den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Touraine”: Planteringstätheten ska vara minst 4 500 stockar per hektar. Avståndet mellan raderna får inte överstiga 2,10 meter och avståndet mellan vinstockarna i samma rad måste vara minst 0,90 meter.

c)	Vinstockar som odlas i det geografiska området för den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Cheverny”: Planteringstätheten ska vara minst 4 500 stockar per hektar. Avståndet mellan raderna får inte överstiga 2,10 meter. Avståndet mellan vinstockarna i en rad ska vara mellan 0,90 och 1,20 meter.

3. Uppbindningsbestämmelser

Odlingsmetoder

—

Vinstockar som odlas i det geografiska området för den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Anjou”: Höjden på det uppbundna bladverket ska vara åtminstone 0,6 gånger avståndet mellan raderna. Bladverkets höjd mäts mellan bladverkets nedre gräns, som ska vara minst 0,40 meter över markytan, och den övre gränsen för toppningen, som ska vara minst 0,20 meter ovanför spaljéns översta tråd. Vinodlingar med en planteringstäthet på mindre än 4 000 stockar per hektar men minst 3 300 stockar per hektar ska dessutom uppfylla följande uppbindningsbestämmelser: Uppbindningsstolparna ska vara minst 1,90 meter över marken. Uppbindningen ska ha 4 trådnivåer. Den översta tråden ska minst ligga 1,85 meter över marken.

—

Vinstockar som odlas i det geografiska området för den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Touraine” och ”Cheverny”: Höjden på det uppbundna bladverket ska vara åtminstone 0,6 gånger avståndet mellan raderna. Bladverkets höjd mäts mellan bladverkets nedre gräns, som ska vara minst 0,30 meter över markytan, och den övre gränsen för toppningen, som ska vara minst 0,20 meter ovanför spaljéns översta tråd.

4. Beskärningsbestämmelser

Odlingsmetoder

Vinstockarna beskärs med antingen långskottsbeskärning, kortskottsbeskärning eller blandad beskärning.

Chenin B, grolleau N, grolleau gris G, orbois B och pineau d’aunis N: Vinrankorna beskärs med högst 12 skott per stock. Vinrankorna får beskäras med fyra extra skott per vinstock under förutsättning att antalet fruktbärande grenar per vinstock detta år, under det fenologiska stadiet motsvarande elva eller tolv blad (separata blomskott), inte är fler än tolv.

Cabernet franc N, cabernet sauvignon N, chardonnay B och pinot noir N: Vinrankorna beskärs med högst 14 skott per stock. Vinstockarna får beskäras med fyra extra skott per vinstock under förutsättning att antalet fruktbärande grenar per vinstock detta år, under det fenologiska stadiet motsvarande elva eller tolv blad (separata skott), inte är fler än fjorton.

5. Bevattning

Odlingsmetoder

Konstbevattning är inte tillåten.

6. Skörd

Odlingsmetoder

Vinerna framställs av druvor som har skördats för hand. Användning av skördemaskin är förbjuden.

Druvorna transporteras i behållare som inte är täta. Behållarna får högst ha en höjd respektive bredd på 1,20 × 1,20 meter och druvorna får högst vara packade till ett djup av 0,40 meter. Tiden mellan plockning av druvorna och pressning får inte överstiga 24 timmar.

Specifika oenologiska metoder

a)	Efter berikning har basvinerna en total alkoholhalt på högst 11,6 volymprocent. Den totala alkoholhalten i vinet får efter den andra jäsningen (prise de mousse) och innan tillsatsen av expeditionslikör och vid berikning av musten inte överstiga 13 volymprocent.

b)	Därutöver måste vinerna uppfylla alla oenologiska krav i unionens regelverk och i den franska lagen om jordbruk och fiske (Code rural et de la pêche maritime).

c)	Pressanläggningarna måste uppfylla de kriterier som fastställs i produktspecifikationen för mottagning av druvskörden, pressanläggningar och pressar, lastning av pressarna, fraktionering av druvsaft samt hygien.

Druvorna läggs hela i pressen. Basvinerna framställs inom ett gränsvärde på 100 liter utvunnen must per 150 kilo druvor.

5.2. Högsta avkastning

80 hektoliter/hektar.

6. Avgränsat geografiskt område

Samtliga steg i produktionsprocessen äger rum i det geografiska område som omfattar följande kommuner, på grundval av den officiella geografiska kodexen från 2021:

—

Departementet Deux-Sèvres: Brion-près-Thouet, Loretz-d’Argenton, Louzy, Plaine-et-Vallées (endast området i den delegerade kommunen Oiron), Saint-Cyr-la-Lande, Sainte-Verge, Saint-Martin-de-Mâcon, Saint-Martin-de-Sanzay, Thouars (endast området i de delegerade kommunerna Mauzé-Thouarsais och Sainte-Radegonde och i den tidigare kommunen Thouars), Tourtenay och Val en Vignes (endast området i de delegerade kommunerna Bouillé-Saint-Paul, Cersay och Saint-Pierre-à-Champ).

—

Departementet Indre-et-Loire: Amboise, Anché, Artannes-sur-Indre, Athée-sur-Cher, Avoine, Avon-les-Roches, Azay-le-Rideau, Azay-sur-Cher, Beaumont-en-Véron, Benais, Bléré, Bossay-sur-Claise, Bourgueil, Brizay, Candes-Saint-Martin, Cangey, Chambray-lès-Tours, Chançay, Chanceaux-sur-Choisille, La Chapelle-sur-Loire, Chargé, Cheillé, Chemillé-sur-Indrois, Chenonceaux, Chinon, Chisseaux, Chouzé-sur-Loire, Cinais, Cinq-Mars-la-Pile, Civray-de-Touraine, Coteaux-sur-Loire, Couziers, Cravant-les-Côteaux, La Croix-en-Touraine, Crouzilles, Dierre, Draché, Épeigné-les-Bois, Esvres, Fondettes, Francueil, Genillé, Huismes, L’Île-Bouchard, Joué-lès-Tours, Langeais (endast området i den delegerade kommunen Langeais), Larçay, Lémeré, Lerné, Lignières-de-Touraine, Ligré, Limeray, Lussault-sur-Loire, Luynes, Luzillé, Marçay, Montlouis-sur-Loire, Montreuil-en-Touraine, Mosnes, Nazelles-Négron, Neuillé-le-Lierre, Noizay, Panzoult, Parçay-Meslay, Pocé-sur Cisse, Pont-de-Ruan, Razines, Restigné, Reugny, Rigny-Ussé, Rivarennes, Rivière, La Roche-Clermault, Rochecorbon, Saché, Saint-Avertin, Saint-Benoît-la-Forêt, Sainte-Maure-de-Touraine, Saint-Étienne-de-Chigny, Saint-Germain-sur-Vienne, Saint-Martin-le-Beau, Saint-Nicolas-de-Bourgueil, Saint-Ouen-les-Vignes, Saint-Règle, Savigny-en-Véron, Savonnières, Sazilly, Seuilly, Souvigny-de-Touraine, Tavant, Theneuil, Thilouze, Thizay, Tours, Vallères, Véretz, Vernou-sur-Brenne, Villaines-les-Rochers och Vouvray.

—

Departementet Loir-et-Cher: Angé, Blois, Candé-sur-Beuvron, Cellettes, Chailles, Châteauvieux, Châtillon-sur-Cher, Chaumont-sur-Loire, Chémery, Cheverny, Chissay-en-Touraine, Chitenay, Choussy, Le Controis en Sologne, Cormeray, Couddes, Couffy, Cour-Cheverny, Faverolles-sur-Cher, Huisseau-sur-Cosson, Mareuil-sur-Cher, Maslives, Méhers, Mesland, Meusnes, Monteaux, Monthou-sur-Bièvre, Monthou-sur-Cher, Les Montils, Montlivault, Mont-près-Chambord, Montrichard Val de Cher, Muides-sur-Loire, Noyers-sur-Cher, Oisly, Pontlevoy, Pouillé, Rilly-sur-Loire, Saint-Aignan, Saint-Claude-de-Diray, Saint-Dyé-sur-Loire, Saint-Georges-sur-Cher, Saint-Julien-de-Chédon, Saint-Laurent-Nouan, Saint-Romain-sur-Cher, Sambin, Sassay, Seigy, Seur, Soings-en-Sologne, Thésée, Tour-en-Sologne, Valaire, Valencisse (endast området i de delegerade kommunerna Chambon-sur-Cisse och Molineuf), Vallières-les-Grandes, Valloire-sur-Cisse (endast området i den delegerade kommunen Chouzy-sur-Cisse), Veuzain-sur-Loire (endast området i den delegerade kommunen Onzain) och Vineuil.

—

Departementet Maine-et-Loire: Allonnes, Angers, Antoigné, Artannes-sur-Thouet, Aubigné-sur-Layon, Beaulieu-sur-Layon, Bellevigne-en-Layon, Bellevigne-les-Châteaux, Blaison-Saint-Sulpice, Bouchemaine, Brain-sur-Allonnes, Brissac Loire Aubance (endast området i de delegerade kommunerna Les Alleuds, Brissac-Quincé, Charcé-Saint-Ellier-sur-Aubance, Chemellier, Coutures, Luigné, Saint-Rémy-la-Varenne, Saint-Saturnin-sur-Loire och Vauchrétien), Brossay, Cernusson, Chalonnes-sur-Loire, Champtocé-sur-Loire, Chaudefonds-sur-Layon, Chemillé-en-Anjou (endast området i de delegerade kommunerna Chanzeaux, La Jumellière och Valanjou), Cizay-la-Madeleine, Cléré-sur-Layon, Le Coudray-Macouard, Courchamps, Denée, Dénezé-sous-Doué, Distré, Doué-en-Anjou, Épieds, Fontevraud-l’Abbaye, Les Garennes sur Loire, Gennes-Val-de-Loire (endast området i de delegerade kommunerna Chênehutte-Trèves-Cunault, Gennes, Grézillé, Saint-Georges-des-Sept-Voies och Le Thoureil), Huillé-Lézigné (endast området i den delegerade kommunen Huillé), Ingrandes-Le Fresne sur Loire (endast området som tidigare utgjorde kommunen Ingrandes), Jarzé Villages (endast området i den delegerade kommunen Lué-en-Baugeois), Louresse-Rochemenier, Lys-Haut-Layon, Mauges-sur-Loire (endast området i de delegerade kommunerna La Chapelle-Saint-Florent, Le Mesnil-en-Vallée, Montjean-sur-Loire, La Pommeraye, Saint-Florent-le-Vieil, Saint-Laurent-de-la-Plaine och Saint-Laurent-du-Mottay), Mazé-Milon (endast området i den delegerade kommunen Fontaine-Milon), Montilliers, Montreuil-Bellay, Montsoreau, Mozé-sur-Louet, Mûrs-Erigné, Orée d’Anjou (endast området i de delegerade kommunerna Bouzillé, Champtoceaux, Drain, Landemont, Liré och La Varenne), Parnay, Passavant-sur-Layon, La Possonnière, Le Puy-Notre-Dame, Rives-de-Loir-en-Anjou (endast området i den delegerade kommunen Villevêque), Rochefort-sur-Loire, Rou-Marson, Sainte-Gemmes-sur-Loire, Saint-Georges-sur-Loire, Saint-Germain-des-Prés, Saint-Just-sur-Dive, Saint-Macaire-du-Bois, Saint-Melaine-sur-Aubance, Saumur, Savennières, Soulaines-sur-Aubance, Souzay-Champigny, Terranjou, Tuffalun, Turquant, Les Ulmes, Val-du-Layon, Varennes-sur-Loire, Varrains och Vaudelnay.

—	Departementet Vienne: Berrie, Curçay-sur-Dive, Glénouze, Pouançay, Ranton, Saint-Léger-de-Montbrillais, Saix, Ternay och Les Trois-Moutiers.

Kartor som visar det geografiska området kan konsulteras på webbplatsen för Institut national de l’origine et de la qualité.

7. Druvsorter

cabernet franc N

cabernet sauvignon N

chardonnay B

chenin B

grolleau N

grolleau gris G

orbois B

pineau d’aunis N

pinot noir N

8. Beskrivning av samband

8.1.

a) Beskrivning av naturliga faktorer som bidrar till sambandet

Det geografiska området sträcker sig över en böljande högslätt som geologiskt motsvarar de äldsta formationerna i utlöparna från det armorikanska massivet och de yngre formationerna från mesozoikum och i mindre utsträckning från tertiärtiden i Parisbäckenets sydvästra utkant. Det geografiska området följer Loirefloden och dess tillflöden – Vienne, Indre och Cher – i ungefär 200 km. År 2021 omfattade området 246 kommuner, varav några är berömda på grund av sina slott.

De odlingsområden som används för skörd av druvor består av skiffer- eller lerskifferjord i den västra delen och av ler- och kalkhaltig jord (från tidsperioderna cenomanium, turon, seron och eocen) i den östra. Markerna har en måttligt god förmåga att hålla vatten och är väldränerade.

Det geologiska lagret från turonperioden är avgörande. Det är ursprunget till den kalktuff som har brutits på en mängd platser och har använts för att bygga Loiredalens slott och mer generellt bidragit till regionens arkitektur. Stenbrytningen har samtidigt gett upphov till oräkneliga hålrum. Stenbrotten har omvandlats till källare, med en konstant temperatur och luftfuktighet, där man har odlat svamp och lagrat vin.

Klimatet är ett kustklimat med vissa variationer. I områdets östra utkant, i vinodlingsområdet Sologne, är klimatet mer kontinentalt, med en något högre årsnederbörd än resten av det geografiska området, på 550–650 millimeter per år. I väster är klimatet mer påverkat av kustklimatet, temperaturen är jämn, vintrarna är milda och somrarna svala. Ju längre österut man kommer, desto mer tenderar dock temperaturen att variera. Det nätverk av vattendrag som utgörs av floden Loire och dess tillflöden har överlag en viktig temperaturreglerande funktion.

b) Beskrivning av mänskliga faktorer som bidrar till sambandet

Vinodlingen har en förhållandevis lång historia i området och är knuten till etableringen av en mängd kloster i regionen. Saint Grégoire de Tours skriver i sin Histoire de France om en utbredd vinodling i området på 500-talet och beskriver användningen av ”skrämmor” för att jaga bort fåglar från odlingarna när druvorna mognade. Vinodlingen nådde en topp under 1600- och 1700-talen tack vare den handel som utvecklades av holländarna. Med sin stora flotta kunde de segla uppför Loirefloden för att köpa upp vin, framför allt vita viner, i Ponts-de-Cé, Saumur och Vouvray. På så sätt utvecklades en marknad för kvalitetsviner som tålde att fraktas till havs.

Framställningen av mousserande viner har sina rötter i 1800-talet och byggde på att Saumurvinerna som framställdes av chenin B hade en historiskt dokumenterad förmåga att jäsa en andra gång. Jean-Baptiste Ackerman, som var medveten om denna särskilda egenskap och dess överraskande likhet med vinerna från Champagne, utvecklade mycket tidigt, redan från 1811, produktionen av mousserande vin enligt den traditionella metoden. År 1838 förklarade en kommission med uppdrag att bedöma de produkter som ställdes ut vid industrimässan i Angers följande: ”Dessa viner är fullständigt klara och genomskinliga, deras bubblor är ljusa, livliga och pärlande… Detta bevisar att vi kan framställa lika fina viner som i Champagne.”

På mindre än 50 år hade den tävlingslust som väckts bland traktens många entreprenörer av kommissionens uppmuntrande ord lett till etableringen av stora vinhus som Veuve Amiot, Bouvet-Ladubay, Langlois-Château och Monmousseau. De håligheter som hade uppstått vid tuffbrytningen användes nu framför allt för att framställa mousserande vin. Man grävde till och med ut nya grottor enbart för att lagra flaskorna. Under perioden 1845–1875 ledde den ökande levnadsstandarden i Frankrike och järnvägsutbyggnaden till att nya försäljningsmöjligheter öppnades för producenterna av mousserande viner. År 1874 levererades 4 miljoner flaskor mousserande vin från Loiredalen till alla delar av Europa och vinernas anseende växte fram under hela 1900-talet.

Den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Crémant de Loire” godkändes genom dekret den 17 oktober 1975. Producenterna hade då sedan länge förstått vikten av att respektera råvaran i samband med framställningen av mousserande vin. Genom de regler för produktionen som fastställs i dekretet visade de sin vilja att hålla fast vid metoderna att skörda för hand, lägga druvorna hela i pressen, använda en mjuk pressning och en längre lagringsperiod horisontellt (sur lattes).

År 2009 uppgick den årliga produktionen till 13 miljoner flaskor.

8.2.

2. Uppgifter om produktens kvalitet och egenskaper

3. Samverkan mellan sambanden

Vinodlingen har utvecklats under inverkan av det nätverk av vattendrag som utgörs av floden Loire och dess tillflöden, över ett område som täcker nästan 200 km. Variationer i mesoklimat inom det geografiska området och mycket skiftande jordmåner har gett producenterna möjlighet välja olika druvsorter beroende på deras egenskaper. Denna mångfald av vinodlingsförhållanden ger betydande fördelar för druvsammansättningen i blandningar.

Producenterna, särskilt i Saumur och Vouvray, har lärt sig att hantera en naturlig andra jäsning på flaska, framför allt tack vare att viner som framställs av druvsorten chenin B lämpar sig för en andra jäsning. Producenterna, som är stolta över denna framgång och angelägna om att framställa en produkt med högt anseende, använder och utvecklar metoder som gör det möjligt att säkerställa högsta kvalitet. Förekomsten av grottor som grävts ut ur tuffen har varit en gynnsam faktor för utvecklingen av framställningen av dessa viner, som kräver stora tempererade utrymmen för lagring och hantering.

Produktionsvillkoren i samband med skörden, framför allt i fråga om transport av druvorna, syftar till att bibehålla druvorna hela ända fram till pressningen och begränsa oxideringen. Pressningen genomförs under kontrollerade förhållanden, med lämplig utrustning enligt regler där det fastställs ett exakt förhållande mellan den skörd som används och volymen druvmust som extraheras, vilket garanterar att den saft som erhålls håller rätt kvalitet och inte är grumlig. Tack vare mer än hundra år av erfarenhet har de producenter som framställer mousserande viner en yrkeskunskap som gör att de fullständigt behärskar konsten att komponera sina blandningar. En lång lagringsperiod ger vinet möjlighet att utveckla sina särskilda aromatiska egenskaper, sin komplexitet och finess.

En vinodlare i Anjou-området sade på 1980-talet att Crémant de Loire var frukten av modern teknik som användes för att trygga traditionen på bästa sätt. Vinernas anseende fortsätter att växa, och detta vita mousserande vin eller mousserande rosévin, som nu är en självklarhet i Val de Loire, kommer att spridas vidare såväl inom landet som på export.

9. Väsentliga ytterligare villkor (förpackning, märkning, andra krav)

Märkning

Rättslig ram

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor

Kompletterande bestämmelser om märkning

Beskrivning av villkoret

Alla valfria uppgifter, vilkas användning enligt unionens regelverk får regleras av medlemsstaterna, ska anges med bokstäver som varken på höjden eller på bredden får vara mer än dubbelt så stora som de bokstäver som används i den kontrollerade ursprungsbeteckningens namn.

Namnet på den kontrollerade ursprungsbeteckningen får kompletteras med den geografiska beteckningen ”Val de Loire”. De bokstäver som används för den geografiska beteckningen får varken på höjden eller på bredden vara större än två tredjedelar av de bokstäver som används i den kontrollerade ursprungsbeteckningens namn.

Namnet på den kontrollerade ursprungsbeteckningen skrivs på korken, på den del som sitter i flaskans hals.

Märkningen av viner med den kontrollerade ursprungsbeteckningen kan ange en mindre geografisk enhet, förutsatt

—	att det rör sig om en registrerad plats, och

—	att denna plats nämns i skördedeklarationen.

De bokstäver som används för denna registrerade plats får varken på höjden eller på bredden vara mer än hälften så stora som de bokstäver som används i den kontrollerade ursprungsbeteckningens namn.

Förpackning

Rättslig ram

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor

Förpackning i det avgränsade geografiska området

Beskrivning av villkoret

Vinerna framställs genom en andra jäsning på glasflaskor.

Omtappning på de glasflaskor där kolsyreutvecklingen sker ska göras tidigast den 1 december efter skörden.

Lagringen på jäsningsrester (sur lies) i flaska ska vara i minst 9 månader.

Vinerna framställs och släpps ut på marknaden i samma flaskor som kolsyreutvecklingen har skett, med undantag för flaskor med en volym på högst 37,5 centiliter eller på mer än 150 centiliter.

Vinerna släpps ut på marknaden för försäljning till konsument efter minst 12 månaders lagring efter omtappningen.

Länk till produktspecifikationen

https://info.agriculture.gouv.fr/gedei/site/bo-agri/document_administratif-fbd01859-710c-4b01-bc35-12c58579e127

(1) EUT L 9, 11.1.2019, s. 2.

9.2.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 49/56

(2023/C 49/15)

Detta meddelande offentliggörs i enlighet med artikel 17.5 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/33 (1).

MEDDELANDE OM GODKÄNNANDE AV EN STANDARDÄNDRING

”Côtes du Jura”

PDO-FR-A0155-AM01

Datum för meddelandet: 10.11.2022

BESKRIVNING AV OCH MOTIVERING TILL DEN ÄNDRING SOM GODKÄNTS

1. Geografiskt område

I kapitel I avsnitt IV punkt 1 i produktspecifikationen har orden ”utförs” ersatts med orden ”äger rum” och orden ”på grundval av 2021 års officiella geografiska kodex” har lagts till efter ”Jura”.

Denna redaktionella ändring gör det möjligt att hänvisa till det geografiska området i förhållande till den version av den officiella geografiska kodexen, som ges ut av den franska nationella statistikbyrån Insee, som gällde år 2021 och därmed juridiskt säkerställa det geografiska områdets avgränsning.

Förteckningen över kommuner (inklusive kommunernas namn) som utgör det geografiska området har uppdaterats i linje med de administrativa ändringar som gjorts i den officiella geografiska kodexen, men detta påverkar inte det geografiska områdets gränser.

Punkt 6 i det sammanfattande dokumentet har ändrats.

Dessutom läggs en mening till i IV.1 för att informera om att kartor över det geografiska området finns tillgängliga på INAO:s webbplats.

2. Omedelbart närområde

I kapitel I avsnitt IV.3 i produktspecifikationen läggs orden ”på grundval av 2021 års geografiska kodex” till efter ”följande”.

Denna redaktionella ändring gör det möjligt att hänvisa till det omedelbara närområdet i 2021 års version av den officiella geografiska kodexen som upprättats av Insee.

Tillägget av denna hänvisning innebär att definitionen av omedelbart närområde säkerställs juridiskt.

För att ta hänsyn till de administrativa ändringar som skett har förteckningen över kommuner som utgör det omedelbara närområdet samt deras namn uppdaterats utan att avgränsningen ändrats.

Avsnittet ”Ytterligare villkor” i det sammanfattande dokumentet har ändrats.

3. Druvsorter

I kapitel I avsnitt V.1 i produktspecifikationen har druvsorterna aligoté B, chenin B, enfariné B, gringet B, marsanne B, roussane B, sacy B, béclan N, franc noir de haute-saône N och gamay N, som anses vara anpassade för klimatförändringarna, lagts till i förteckningen över druvsorter som är godkända för framställning av följande viner:

—	Stilla vita viner: aligoté B, chenin B, enfariné N, gringet B, marsanne B, roussane B och sacy B.

—	Stilla röda viner och roséviner: béclan N, enfariné N, franc noir de Haute-Saône N och gamay N.

—	Stilla viner som får märkas med uttrycket ”vin jaune”: enfariné N och gringet B.

Den behöriga nationella kommittén vid Institut national de l’origine et de la qualité (nationella institutet för ursprung och kvalitet) har beslutat att, för de beteckningar för vilka ansökningshandlingar lämnas in, införa sorter anpassade för klimatförändringarna eller för samhällets förväntningar när det gäller användningen av växtskyddsmedel.

Dessa druvsorter, vilka delvis har sitt ursprung i Juraregionen, kan vara en fördel i samband med den globala uppvärmningen. En del av sorterna är sena och möjliggör en anpassning till risken för frost, andra har en högre syrahalt, vilket ger förutsättningar för mer balanserade viner. De är minst lika motståndskraftiga mot sjukdomar som de druvsorter som redan är godkända för beteckningen. Införandet av dessa sorter syftar även till att framhäva de särskilda egenskaperna hos vinerna med beteckningen.

Det sammanfattande dokumentet påverkas inte av denna ändring.

4. Regler om andelar för användning

I kapitel I avsnitt V.2 i produktspecifikationen läggs en bestämmelse till enligt vilken de anpassade sorternas andel begränsas till 5 volymprocent av druvbeståndet som används och beräknas på alla jordlotter där vinet med den skyddade ursprungsbeteckningen produceras.

Det sammanfattande dokumentet påverkas inte av denna ändring.

5. Beskärningsbestämmelser

I kapitel I avsnitt VI.1 b i produktspecifikationen ändras bestämmelserna rörande beskärning av stockarna för att omfatta de anpassade sorterna.

Avsnittet ”Särskilda oenologiska metoder” i det sammanfattande dokumentet ändras.

6. Allmänt odlingssätt för vinstockarna

I kapitel I avsnitt VI.1 f i produktspecifikationen anges det att gödningsmedel med syntetiskt mineralkväve begränsas till 40 enheter per hektar och år för att begränsa vinodlingens miljöpåverkan.

Det sammanfattande dokumentet påverkas inte av denna ändring.

7. Andra odlingsmetoder

I kapitel I avsnitt VI.2 i produktspecifikationen anges det att på jordlotter med en lutning på över 15 procent ska växtligheten, sådd eller spontan, hållas efter på mekanisk eller fysikalisk väg på minst vartannat radmellanrum för att bevara den fysiska och biologiska miljöns egenskaper. Denna bestämmelse ersätter begränsningen längs raderna för jordlotter med en lutning över 15 procent.

Det sammanfattande dokumentet påverkas inte av denna ändring.

8. Skörd

I kapitel I avsnitt VII.1 a i produktspecifikationen stryks bestämmelsen rörande fastställande av startdatum för skörd. Denna bestämmelse stryks eftersom produktspecifikationen anger en minsta sockerhalt i druvorna som ger aktörerna möjlighet att skörda enligt årets egenskaper och sin geografiska belägenhet.

Denna ändring berör inte det sammanfattande dokumentet.

9. Avkastning

I kapitel I avsnitt VIII.2 a i produktspecifikationen ökas gränsen för skördeuttag för stilla vita viner från 72 till 78 hl/ha. Denna ändring gör det möjligt för vinodlarna att dra nytta av produktiva år i samband med att den genomsnittliga produktionsvolymen minskar.

Avsnittet ”Högsta avkastning” i det sammanfattande dokumentet ändras.

10. Blandning av druvsorter

I kapitel I avsnitt IX.1 a anges det att anpassade sorter inte, vare sig tillsammans eller var för sig, kan utgöra mer än 10 volymprocent av den slutliga blandningen av druvsorter i vinerna.

Det sammanfattande dokumentet påverkas inte av denna ändring.

11. Förflyttning mellan godkända upplagshavare

I kapitel I avsnitt IX.5 stryks led b om datum för förflyttning av vinet mellan godkända upplagshavare.

För att tillåta överföringar av tidigt vin, bland annat till aktörer inom vinhandeln, stryks datumet från vilket viner kan förflyttas mellan godkända upplagshavare.

Rubriken till avsnitt IX.5 ändras därför, och orden ”förflyttning av produkterna och” tas bort.

Rubriken i IX.5 a tas bort.

Det sammanfattande dokumentet påverkas inte av dessa ändringar i produktspecifikationen.

12. Samband med det geografiska området

I kapitel I avsnitt X.3 i produktspecifikationen tas orden ”begränsning av radernas längd” bort. Denna ändring överensstämmer med ändringen i punkten ”Andra odlingsmetoder” i kapitel I avsnitt VI.2 i produktspecifikationen.

Rubriken ”Samband med det geografiska området” i det sammanfattande dokumentet ändras.

13. Deklarationskrav

I kapitel II avsnitt I.2 i produktspecifikationen ändras sista datum för deklaration om anspråk för att överensstämma med sista datum för skördedeklarationen.

Det sammanfattande dokumentet påverkas inte av denna ändring.

14. Huvudpunkter som ska kontrolleras och utvärderingsmetoder

I kapitel III avsnitt I i produktspecifikationen ändras tabellen med huvudpunkter som ska kontrolleras innan hänsyn tas till de nya skrivreglerna.

Det sammanfattande dokumentet påverkas inte av dessa ändringar i produktspecifikationen.

15. Hänvisningar till kontrollorganet

I kapitel III avsnitt II i produktspecifikationen uppdateras adressen till kontrollorganet som anges i första stycket.

Andra stycket där kontrollorganet citeras har strukits på grund av de nya skrivreglerna för denna del av produktspecifikationen.

Tredje stycket har ändrats och fjärde stycket har tagits bort på grund av de nya skrivreglerna.

Det sammanfattande dokumentet påverkas inte av dessa ändringar.

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

1. Namn

Côtes du Jura

2. Typ av geografisk beteckning

SUB – Skyddad ursprungsbeteckning

3. Kategorier av vinprodukter

Vin

15.	Vin från lätt torkade druvor

4. Beskrivning av vinet eller vinerna

1. Stilla vita viner

KORT BESKRIVNING

Den huvudsakliga produktionen utgörs av ett torrt vitt vin som främst framställs av en blandning av druvsorterna chardonnay B och savagnin B. Vinets aromer består huvudsakligen av toner av mineraler och flinta med inslag av frukt och mycket friskhet. De vita vinerna har en lägsta naturlig alkoholhalt på 10,5 volymprocent, och får efter berikning inte överstiga en total alkoholhalt på högst 14 volymprocent. Vid buteljering och utsläppande på marknaden för försäljning till konsument har vinerna en halt av jäsbart socker (glukos + fruktos) på högst 3 gram per liter.

Övriga analytiska egenskaper fastställs i unionslagstiftningen.

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta totala syrahalt
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)

2. Stilla röda viner och roséviner

KORT BESKRIVNING

De röda vinernas och rosévinernas aromer kännetecknas av stor komplexitet. Druvsorten poulsard N, från vilken vinerna framställs, ger vinerna en karaktäristisk ljust rubinröd färg och fruktiga aromer. Druvsorten pinot noir N ger en djupare nyans och aromatiska toner av röda bär. Druvsorten trousseau N, ger viner med mer tanniner och ofta kraftigare färg i kombination med animaliska toner. När röda viner (eller roséviner) mognar utvecklas aromerna ofta mot undervegetation, humus och svamp. De röda vinerna och rosévinerna har en naturlig alkoholhalt på minst 10 volymprocent. Efter berikning har vinerna en total alkoholhalt på högst 13,5 volymprocent. Vid buteljering och utsläppande på marknaden för försäljning till konsument har de röda vinerna en halt av äppelsyra på högst 0,4 gram per liter. Vid buteljering och utsläppande på marknaden för försäljning till konsument har vinerna en halt av jäsbart socker (glukos + fruktos) på högst 3 gram per liter.

Övriga analytiska egenskaper fastställs i unionslagstiftningen.

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta totala syrahalt
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)

3. Viner med det traditionella uttrycket ”vin de paille”

KORT BESKRIVNING

Vin med uttrycket ”vin de paille” är ett sött vin som utvecklar aromer av kanderad frukt med drag av plommon, syltade apelsinskal eller honungstoner. Detta vins aromer och smaker varierar inte bara efter ursprunget utan även beroende på vilka druvsorter det framställs från och kunskaperna hos respektive producent eller källarmästare. Viner med det traditionella uttrycket ”vin de paille” har en verklig alkoholhalt på minst 14 volymprocent och en total alkoholhalt på minst 19 volymprocent. Viner med uttrycket ”vin de paille” har vid buteljering och utsläppande på marknaden för försäljning till konsument en halt av flyktiga syror under 25 milliekvivalenter per liter.

Övriga analytiska egenskaper fastställs i unionslagstiftningen.

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta totala syrahalt
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)

4. Viner med det traditionella uttrycket ”vin jaune”

KORT BESKRIVNING

Vinet med uttrycket ”vin jaune” kännetecknas främst av sin unika och komplexa ”goût de jaune”, en kombination av aromatiska toner av valnöt, äpple, kanderad frukt och kryddor, och av sin vackra gyllengula färg. Viner med uttrycket ”vin jaune” har en lägsta naturlig alkoholhalt på 10,5 volymprocent. Vid buteljering och utsläppande på marknaden för försäljning till konsument har vinerna en halt av jäsbart socker (glukos + fruktos) på högst 3 gram per liter.

Övriga analytiska egenskaper fastställs i unionslagstiftningen.

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta totala syrahalt
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)

5. Vinframställningsmetoder

5.1. Särskilda oenologiska metoder

Odlingsmetoder

Planteringstätheten ska vara minst 5 000 stockar per hektar, med undantag för vinstockar planterade i terrassodlingar. För vinstockar som inte är planterade i terrassodlingar och för terrassodlingar med minst 2 rader vinstockar ska varje vinstock förfoga över en yta på högst 2 kvadratmeter. Denna yta beräknas genom att man multiplicerar avstånden mellan raderna med avståndet mellan vinstockarna i samma rad. Avståndet mellan raderna får vara högst 2 meter.

—	Endast enkel eller dubbel guyotbeskärning och kort beskärning (med cordon de royat-metoden är tillåten).

—

För druvsorterna chardonnay B, poulsard N, savagnin B, trousseau N, aligoté B, chenin B, enfariné N, gringet b, marsanne B, roussane B, Sacy B, béclan N, franc noir de Haute-Saône N och gamay N beskärs högst 20 skott per vinstock och 120 000 skott per hektar. Vid enkel eller dubbel guyotbeskärning beskärs tio skott eller mer på den långa grenen, och högst två årsgrenar med två skott.

—	För druvsorten pinot noir N beskärs högst 80 000 skott per hektar. Vid enkel eller dubbel guyotbeskärning beskärs åtta skott eller mer på den långa grenen, och högst två årsgrenar med två skott.

—	Viner med det traditionella uttrycket ”vin de paille” framställs av druvor som har skördats för hand i omgångar.

Särskilda oenologiska metoder

Efter berikningen får den totala alkoholhalten i volymprocent inte överstiga 13,5 volymprocent för de röda vinerna och rosévinerna och 14 volymprocent för de vita vinerna.

Vid framställningen av roséviner är det förbjudet att använda kol för oenologiskt bruk, enskilt eller som blandning i beredningar. Användning av träspån vid lagringen av vinet är förbjuden för alla viner. Subtraktiva berikningsmetoder är tillåtna på vinmust för röda viner. Den partiella koncentreringen är fastställd till högst 10 volymprocent. Därutöver måste vinerna uppfylla alla oenologiska krav i EU:s lagstiftning och i den franska lagen om jordbruk och fiske (code rural et de la pêche maritime).

5.2. Högsta avkastning

1. Stilla vita viner

78 hektoliter/hektar

2. Stilla röda viner och roséviner

66 hektoliter/hektar

3. Viner med det traditionella uttrycket ”vin de paille”

20 hektoliter/hektar

6. Avgränsat geografiskt område

Skörd av druvor, framställning, beredning och lagring av vinet äger rum i följande kommuner i departementet Jura, på grundval av 2021 års geografiska kodex: Abergement-le-Grand, Abergement-le-Petit, Aiglepierre, Arbois, Arlay, Les Arsures, Augea, Aumont, Balanod, Baume-les-Messieurs, Beaufort-Orbagna, Bersaillin, Blois-sur-Seille, Brainans, Buvilly, Césancey, La Chailleuse (endast det område som tidigare utgjorde communen Saint-Laurent-la-Roche), Champagne-sur-Loue, La Chapelle-sur-Furieuse, Château-Chalon, Chevreaux, Chille, Chilly-le-Vignoble, Conliège, Courbouzon, Cousance, Cramans, Cuisia, Darbonnay, Digna, Domblans, L’Etoile, Frébuans, Frontenay, Gevingey, Gizia, Grange-de-Vaivre, Grozon, Ladoye-sur-Seille, Lavigny, Lons-le-Saunier, Le Louverot, Macornay, Mantry, Marnoz, Mathenay, Maynal, Menétru-le-Vignoble, Mesnay, Messia-sur-Sorne, Miéry, Moiron, Molamboz, Monay, Montagna-le-Reconduit, Montaigu, Montain, Montholier, Montigny-lès-Arsures, Montmorot, Mouchard, Nevy-sur-Seille, Pagnoz, Pannessières, Passenans, Perrigny, Le Pin, Plainoiseau, Les Planches-près-Arbois, Poligny, Port-Lesney, Pretin, Pupillin, Quintigny, Revigny, Rotalier, Ruffey-sur-Seille, Saint-Amour, Saint-Cyr-Montmalin, Saint-Didier, Saint-Lamain, Saint-Lothain, Sainte-Agnès, Salins-les-Bains, Sellières, Toulouse-le-Château, Tourmont, Trenal (endast det område som tidigare utgjorde kommunen Grusses och Vercia et Vincelles), Les Trois-Châteaux, Vadans, Val-Sonnette (endast de områden som tidigare utgjorde kommunerna Grusses, Vercia och Vincelles), Vaux-sur-Poligny, Vernantois, Le Vernois, Villeneuve-sous-Pymont, Villette-lès-Arbois och Voiteur.

Kartor över det geografiska området finns på INAO:s webbplats.

7. Druvsorter

Chardonnay B

Pinot noir N

Poulsard N – ploussard

Savagnin blanc B

Trousseau N

8. Beskrivning av samband

8.1. Beskrivning av de naturliga faktorerna bakom sambandet

Det geografiska område som omfattas av beteckningen ”Côtes du Jura” är en del av naturregionen Revermont, vilken begränsas enligt följande:

—	i öst av Juras första kalkstensplatå, på en genomsnittlig höjd av 550 meter,

—

i väst av slätten som utgör den östliga randen av fossé bressan.

Vinregionen sträcker sig över ett 80 kilometer långt och 2–5 kilometer brett långsmalt område som huvudsakligen vetter mot väster och ligger på 300–450 meters höjd över havet.

Området består av ett komplext radband av vidsträckta kullar från norr till söder, nedanför huvudmassivet, som höjer sig 50–100 meter över dalgångar i samma riktning. Formen är en direkt följd av Jurabergens överskjutning till fossé bressan när alpernas bildades:

—	det rätlinjiga huvudmassivet motsvarar kanten på Jurabergens första högplatå. Geologiskt består denna av ett lager hård kalksten från den mellersta juraperioden, varunder det ligger flera lager märgel och lera från de geologiska perioderna trias och lias.

—

kullarna består av fiskfjällsliknande fragment som slitits loss från platån, och förts framåt till kanten av de överlappande förkastningarna. De sträcker sig i regel längre i nord-sydlig riktning (2–3 kilometer) än i öst-västlig riktning (0,5–1 kilometer). Tack vare sin motståndskraft mot erosion höjer sig dessa kalkstensformationer över det omgivande landskapet i det geografiska området. I dalgångarna är den undre delen av jordmånen däremot märgelhaltig. Större delen av det ursprungligen mer än 200 meter tjocka märgellagret, som bit för bit har förts bort och transporterats mot Bresse under veckningen, finns i dessa dalgångar.

Merparten av de avgränsade jordlotterna där druvorna skördas ligger antingen på bergssluttningen vid foten av högplatåns trädbevuxna klippavsats, eller på de mest solexponerade bergssluttningarna på bergsmassivets utlöpare.

Kalkstenen finns överallt. Denna genomsläppliga och lättlösliga bergart lämpar sig mycket bra för vinodling, och särskilt för de druvsorter som används i Juraregionen. På kalkstenshögplatåns sluttningar är jordarna ganska komplexa, bestående av en blandning av märgel, lera och kalksten.

Det geografiska området har ett svalt kustklimat med mycket nederbörd, med vissa inslag av inlandsklimat: kraftiga temperaturvariationer under året, med en medeltemperatur på omkring 10,5° C, samt varma och fuktiga somrar. Årsnederbörden överstiger 1 000 millimeter och är utspridd över hela året. Hösten är dock i allmänhet relativt torr och blåsig.

8.2. Beskrivning av de mänskliga faktorerna bakom sambandet

Redan under romartiden fanns det vinodlingar i Jura, vilka har omnämnts många gånger i skrift, första gången så långt tillbaka i tiden som runt år 1000 e.Kr. I en text från första århundradet e. Kr. nämner Plinius den yngre berömda viner från ”Sequania”, som är ett gammalt namn för regionen. År 1272 fastställde Jean de Chalon regler för hur man skulle odla vinstockar i Jura för att bevara vinernas kvalitet.

I slutet av 1800-talet kunde departementet skryta med 20 000 hektar av vinodlingar. Efter vinlusens härjningar i slutet av 1800-talet, vilka följdes av 1900-talets krig och ekonomiska kriser, lyckades vinodlingen i Jura återhämta sig tack vare producenternas vilja och målmedvetenhet.

Druvsorterna som odlas i Jura har odlats där i flera århundraden. Följande tre druvsorter är typiska för Jura: poulsard N, som nämnts i skriftliga källor från 1620 i Jura, trousseau n, som med säkerhet kan spåras tillbaka till 1732 års Jura, och savagnin B, för vilken det finns bevis för att den har odlats i regionen sedan 1717. Två druvsorter härrör från grannområdet Bourgogne: chardonnay B, som har odlats i Jura sedan 1717, och pinot noir N, där det äldsta skriftliga belägget är från 1385, under namnet ”savagnin noir”.

Det är vanligt med en relativt lång lagring av vita viner för att ta fram deras särskilda aromatiska egenskaper.

Tillverkning av vin med uttrycket ”vin jaune” är en specialitet för Jura vars ursprung är oklart. Producenterna i Jura har fastställt stränga regler för detta vin: Val av druvsorten savagnin B, bevarande av förhållanden för naturlig utveckling av endogena mikrobarter som bildar jästtäcket, lagring utan påfyllning m.m. Druvorna skördas vid optimal mognad och vinifieras till torrt vitt vin. Detta vin lagras sedan, utan påfyllning, under minst 6 år på ekfat. Under den långa mognaden utvecklas jästtäcke naturligt på vinets yta. Den säkerställer en reglerad oxidation under lagringen. Slutligen buteljeras ”vin jaune” i en originalflaska på 62 centiliter som kallas clavelin.

Även tillverkning av viner med uttrycket ”vin de paille” är en specialitet för Jura. För att få en hög koncentration av socker i ett relativt fuktigt och svalt klimat används torkning av utvalda druvor i torkrum under sex veckor. Druvorna hängs i ståltrådar eller läggs i små perforerade lådor eller på galler och placeras i torra och välventilerade, men inte uppvärmda, lokaler. Därefter ger en långsam pressning med lågt utbyte av druvsaft en must med mycket hög sockerhalt som jäses långsamt.

2009 var årsproduktionen av viner med den skyddade ursprungsbeteckningen ”Côtes du Jura” på 526 hektar ungefär 12 800 hektoliter vita viner, 6 250 hektoliter röda viner eller roséviner, 600 hektoliter vin med uttrycket ”vin jaune” och 450 hektoliter med uttrycket ”vin de paille”.

8.3. Samspel mellan de olika sambanden

De särskilda egenskaperna hos viner med den skyddade ursprungsbeteckningen ”Côtes du Jura” är bland annat förknippade med avgränsade jordlotter med kalkhaltig lera som innehåller flintnoduler, men även med sluttningarnas lutning och deras exponering. Vinstockarna har en kontinuerlig svalka på djupet och på ytan främjar det tjocka lagret av stennoduler uppvärmning och dränering av jorden. Föreningen av dessa pedologiska och topografiska faktorer ger det geografiska området optimala förhållanden för produktion av aromatiska vita viner som uttrycker fruktighet och mineralitet och har en friskhet som ger god lagringspotential.

Vinproducenten säkerställer optimala förhållanden för plantan och har kontroll över dess livskraft och skördepotential genom att använda metoder för styrd avkastning. Producenten använder metoder som bidrar till att bevara jorden (gräsremsor m.m.) för att motverka erosion för vinodlingar i branta sluttningar och på lerjordar täckta av stenskärvor.

Vinodlingarna vetter åt syd, sydväst eller väst, vilket innebär rikligt med solljus och skydd mot de kalla östliga och nordliga vindarna

De stora temperaturskillnaderna mellan vinter och sommar bidrar till utvecklingen av jästtäcket som möjliggör framställning av ”vin jaune”. Traditionen med mycket lång lagring, utan påfyllning, som beskrivs i produktspecifikationen, framhäver de särskilda egenskaperna hos ”vin jaune”. Under lagringen koncentreras aromerna och blir mer komplexa.

De relativt torra och blåsiga höstarna gynnar koncentreringen av druvorna som ska användas för framställning av ”vin de paille”. Den minimala lagringsperioden fram till 15 november det tredje året som följer efter skörden, varav 18 månader på fat, gynnar utvecklingen av vinernas komplexa aromer och deras förfining.

Juras märgelhaltiga jordmån utgör en miljö där druvorna av sorten chardonnay B får en säregen smak och doft som skiljer sig från de som odlas i grannområdena.

Druvsorterna trosseau N och savagnin B odlas på mindre områden än andra sorter eftersom de har specifika krav på jordmån. Den förstnämnda behöver mycket varma grusjordar medan den andra trivs bäst i jordar som är mycket steniga på ytan men svala på djupet.

Producenterna har genom långvarig observation av hur vinstockar reagerar på varje enskild kombination av jordmån och klimatförhållanden kunnat plantera druvsorterna där de trivs bäst.

Traditionen med mycket lång lagring, utan påfyllning, som beskrivs i produktspecifikationen, bidrar till att få fram särdragen hos de vita vinerna.

Société de Viticulture du Jura inrättades 1907 och var en av de första erkända vinsammanslutningarna. Den spelade en viktig roll i inrättandet av Frankrikes kontrollerade ursprungsbeteckningar och Institut national de l’origine et de la qualité (INAO). Den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Côtes du Jura” har varit erkänd sedan 1937, vilket visar på dess goda rykte.

9. Väsentliga ytterligare villkor (förpackning, märkning, andra krav)

Omedelbart närområde

Rättslig ram

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor

Undantag med avseende på produktionen i det avgränsade geografiska området

Beskrivning av villkoret

Det omedelbara närområdet, definierat genom undantag för vinframställning, vinberedning och lagring, omfattar följande kommuner på grundval av 2021 års officiella geografiska kodex:

—

Departementet Doubs: Arc-et-Senans, Bartherans, Brères, Buffard, By, Cademène, Cessey, Charnay, Châtillon-sur-Lison, Chay, Chenecey-Buillon, Chouzelot, Courcelles, Cussey-sur-Lison, Echay, Epeugney, Fourg, Goux-sous-Landet, Lavans-Quingey, Liesle, Lombard, Mesmay, Montrond-le-Château, Myon, Palantine, Paroy, Pessans, Quingey, Rennes-sur-Loue, Ronchaux, Rouhe, Rurey, Samson och Le Val.

—

Departementet Jura: Abergement-lès-Thésy, Aresches, Augerans, Augisey, Bans, Barretaine, Belmont, Besain, Biefmorin, Bletterans, Blye, Bois-de-Gand, Bonnefontaine, Bornay, Bracon, Briod, Cernans, Chamblay, Chamole, Champrougier, Chapelle-Voland, La Charme, La Chassagne, La Châtelaine, Chatelay, Le Chateley, Châtillon, Chaumergy, Chaussenans, Chaux-Champagny, La Chaux-en-Bresse, Chemenot, Chêne-Sec, Chilly-sur-Salins, Chissey-sur-Loue, Clucy, Colonne, Commenailles, Condamine, Cosges, Courbette, Courlans, Courlaoux, Desnes, Les Deux-Fays, Dournon, Ecleux, Fay-en-Montagne, La Ferté, Le Fied, Fontainebrux, Foulenay, Francheville, Geraise, Germigney, Geruge, Graye-et-Charnay, Hauteroche, Ivory, Ivrey, Larnaud, Lemuy, Loisia, Lombard, La Loye, La Marre, Molain, Montbarrey, Montmarlon, Mont-sous-Vaudrey, Nance, Neuvilley, Nogna, Ounans, Oussières, Picarreau, Plasne, Poids-de-Fiole, Pont-d’Héry, Pont du Navoy, Publy, Recanoz, Relans, Repots, Rosay, Rye, Saint-Maur, Saint-Thiébaud, Saizenay, Santans, Sergenaux, Sergenon, Souvans, Thésy, Thoissia, Trenal (endast den del som motsvarar den tidigare kommunen Mallerey), Val-d’Epy (endast den del som motsvarar de tidigare kommunerna Nantey, Val d’Epy och Senaud), Val-Sonnette (endast den del som motsvarar den tidigare kommunen Bonnaud), Vaudrey, Verges, Véria, Vers-sous-Sellières, Vevy, La Vieille-Loye, Villeneuve-d’Aval, Villerserine, Villers-Farlay, Villers-les-Bois, Villevieux, Le Villey och Vincent-Froideville.

Märkning

Rättslig ram

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor

Kompletterande bestämmelser om märkning

Beskrivning av villkoret

Den skyddade ursprungsbeteckningen ”Côtes du Jura” får kompletteras med det traditionella uttrycket ”vin de paille”.

Den skyddade ursprungsbeteckningen ”Côtes du Jura” får kompletteras med det traditionella uttrycket ”vin jaune”.

För viner med uttrycket ”vin de paille” måste även årgången anges.

Märkningen av viner med den kontrollerade ursprungsbeteckningen kan ange en mindre geografisk enhet under följande förutsättningar:

—	att det rör sig om en registrerad plats,

—	att platsen nämns i skördedeklarationen.

De bokstäver som används för denna registrerade plats får varken på höjden eller på bredden vara mer än hälften så stora som de bokstäver som används för den kontrollerade ursprungsbeteckningens namn.

Förpackning

Rättslig ram

EU-lagstiftning

Typ av ytterligare villkor

Kompletterande bestämmelser om märkning

Beskrivning av villkoret

Flaskan ”clavelin” eller ”bouteille à vin jaune” rymmer ungefär 62 centiliter och är reserverad för förpackning endast av viner med ursprungsbeteckning med det traditionella uttrycket ”vin jaune”.

Länk till produktspecifikationen

https://info.agriculture.gouv.fr/gedei/site/bo-agri/document_administratif-40d171ab-4187-40be-86f4-fcc155a4eca8

(1) EUT L 9, 11.1.2019, s. 2.

9.2.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 49/67

Offentliggörande av en ansökan i enlighet med artikel 50.2 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel

(2023/C 49/16)

I enlighet med artikel 51 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 (1) ges rätt att göra invändningar inom tre månader från dagen för detta offentliggörande.

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

”Euskal Sagardoa / Sidra del País Vasco”

EU-nr: PDO-ES-2309 – 11.5.2017

SUB (X) SGB ( )

1. Namn

”Euskal Sagardoa/Sidra del País Vasco”

2. Medlemsstat eller tredjeland

Spanien

3. Beskrivning av jordbruksprodukten eller livsmedlet

3.1 Produkttyp

Klass 1.8 Övriga produkter i bilaga I till fördraget (kryddor etc.)

3.2 Beskrivning av den produkt för vilken namnet i punkt 1 är tillämpligt

”Euskal Sagardoa/Sidra del País Vasco” är en dryck som framställs genom alkohol- och äppelsyrajäsning av äppelmust. Varken socker eller vatten tillsätts vid framställningen av denna dryck, som är ofiltrerad och endast kolsyrad på naturlig väg.

Organoleptiska egenskaper

Följande särskilda egenskaper har fastställts vid Fraisorolaboratoriet för miljö- och jordbruksforskning (provinsstyrelsen för Guipúzcoa) och beskrivits i rapporten om de organoleptiska skillnaderna mellan baskisk naturlig cider (sidra natural vasca) och andra cidersorter:

—	Färgen beror på vilka äppelsorter som används vid framställningen av cidern och varierar mellan halmgult till mörkt guldgult.

—	Cidern är grumlig med mycket små kolsyrebubblor integrerade i vätskan. Cidersorter som filtreras blir klarare. Genom filtrering avlägsnas även många mikroorganismer och en betydande del av den naturligt förekommande kolsyran.

—

Dofterna från flyktiga ämnen kan spåras tillbaka till de äppelsorter som används vid framställningen. Om äpplena plockas vid rätt tidpunkt i mognadsprocessen ger de en doft av gröna frukter. Senare skörd ger söta dofter av varierande intensitet eller en doft som påminner om kokta äpplen. Beroende på typ av jäsning, mognadsgrad eller vilken typ av jäst som används kan även andra dofter uppstå, t.ex. med blommiga, fruktiga eller kryddiga toner av varierande intensitet, egenskaper och komplexitet. Ett utmärkande inslag är de dofter och smaker som uppstår på grund av den flyktiga syran (ättiksyra).

—	Dofterna från de flyktiga ämnena i cidern och balansen mellan söta, syrliga, salta och bittra smaker ger cidern dess arom.

—	Balansen mellan sötma, syrlighet, bitterhet och strävhet (torrhet) och ciderns fyllighet bedöms tillsammans.

Fysikaliska och kemiska egenskaper

Halt av flyktiga syror (uttryckt som ättiksyra): < 2,2 g/l; alkoholhalt (volymprocent): > 5 %; total svaveldioxidhalt: < 100 mg/l; total torrsubstanshalt: > 14 g/l; summan av glukos och fruktos: ≤ 0,2 g/l. Det sistnämnda värdet är specifikt för ”Euskal Sagardoa/Sidra del País Vasco”, eftersom det mesta av glukosen och fruktosen har omvandlats till alkohol.

3.3 Råvaror

Samtliga äppelsorter som är godkända för framställning av ”Euskal Sagardoa/Sidra del País Vasco” odlas i det avgränsade geografiska området och klassificeras som inhemska sorter, dvs. lokala sorter som är anpassade till klimatet och jordmånen i det geografiska området. Ett antal studier har genomförts för att fastställa ursprung och egenskaper för cideräppelsorterna i regionen Baskien, då även DNA-test av sorterna gjordes, med entydiga resultat. (Toki Pommes, projekt genomfört av euroregionen Euskadi-Nouvelle Aquitaine-Navarre och Universidad Pública de Navarra, UPNA).

Av de 106 inhemska äppelsorterna hade 76 unikt DNA (och dessa sorter motsvarar 85 % av den totala odlingsarealen). Sorter som markeras med en asterisk (*) håller på att analyseras.

Samtliga dessa äppelsorter är relativt homogena och kan klassificeras som syrliga, bittra eller bittersyrliga med varierande intensitet. Det som gör denna cider speciell och utmärkande är att äpplena skördas vid rätt tidpunkt och blandas i rätt proportioner.

De 24 vanligaste sorterna:

1.	Azpeiti Sagarra

Ibarra*

13.

Mokote

19.	Udare Marroi

2.	Bostkantoi

Limoi

14.

Mozoloa

20.

Urdin

Errezila*

Manttoni

15.

Patzuloa

21.

Urtebete

Gezamina

10.

Merabi

16.

Saltxipi

22.	Urtebi Haundi

Goikoetxe

11.

Mikatza

17.

Txalaka

23.	Urtebi Txiki

Haritza

12.

Moko

18.	Txori Sagarra

24.	Verde Agria

Övriga 82 sorter:

1.	Aia Sagarra

22.

Dominixe

43.

Moliua*

64.

Txistu

Altza

23.

Enpan

44.	Musugorri*

65.	Txori Haundia*

3.	Ama Birjina

24.

Errege

45.	Muxu zabala

66.	Txori Sagarra

4.	Ami Sagarra*

25.

Geza Zuri

46.

Odixa

67.

Txotixe

Añarregi

26.	Gaza Gorri

47.

Orkola*

68.	Txurten Luze

Andoain

27.

Gazi Zuri

48.	Horri Zarratue

69.

Udare

Añarre*

28.

Gazia

49.	Oru Sagarra*

70.	Udare Txuria

8.	Aranguren*

29.

Gaziloka

50.	Ostro Beltza

71.

Ugarte

Arantzate

30.	Gezamina beltza*

51.

Palazio

72.	Urdan Iturri

10.

Areso*

31.

Goozti*

52.

Palancaya

73.

Urkola*

11.	Arimasagasti

32.	Gorri Txikia

53.	Patzulo Gorria

74.

Zubieta*

12.

Astarbe

33.

Greñas*

54.

Perran

75.	Zuri Txikixe

13.	Azpuru Garratza

34.

Illunbe*

55.	Piku Sagarra

76.	Pelestrina*

14.	Azpuru Sagarra

35.

Itxausti*

56.

Potrokilo

77.	Kanpandoja*

15.	Berandu Erreineta

36.	Manzana de Quesillo*

57.	Sagar Beltza

78.

Telleri

16.

Berrondo

37.

Martiku

58.	Sagar Gorria

79.

Bizi*

17.	Billafrankie

38.

Maximela

59.	Sagar Txuria*

80.

Zuzen*

18.	Bizkai Sagarra

39.

Mendiola*

60.

Saluetia*

81.

Legor*

19.

Burgo

40.

Merkalina

61.

Santa Ana

82.	San Francisco*

20.

Burdin

41.	Mila Sagarra

62.

Sulei*

21.

Buztin

42.

Mocetas*

63.

Txarbia

3.4 Särskilda steg i produktionsprocessen som måste äga rum i det avgränsade geografiska området

—	Produktion av äpplen av godkända inhemska sorter.

—	Skörd och transport till ciderframställningsanläggningen.

—

Steg vid ciderframställningen:

—	Äpplena tvättas.

—	Musten pressas fram: äpplena krossas och pressas.

—	Jäsning på tank: alkoholjäsning (sockret omvandlas till etanol och kolsyra) och äppelsyrajäsning (äppelsyra omvandlas till mjölksyra).

—	Cidern får mogna klart på tank.

3.5 Särskilda regler för förpackning

För att produktens fysikaliska, kemiska och organoleptiska egenskaper ska bevaras måste buteljeringen ske i det område som beskrivs i avsnitt 4. Eftersom cidern inte filtreras och inga stabiliseringsmedel tillsätts och med tanke på att den naturligt förekommande kolsyran utgör en av produktens särskilda egenskaper bör man undvika processer som innebär att cidern tappas över, transporteras eller flyttas innan den buteljeras. Sådana processer kan äventyra kvaliteten och inverka negativt på den naturligt förekommande kolsyran. Av tradition har buteljering därför brukat ske vid samma anläggning som cidern framställs vid.

Detta innebär dels att ciderns kvalitet och egenskaper säkerställs, dels att det blir lättare att övervaka och spåra produkten.

3.6 Särskilda regler för märkning av den produkt som det registrerade namnet avser

Förvaltningsmyndigheten har ett uppdaterat register över producentföretagen. Alla företag, utan undantag, som har anmält att de framställer ”Euskal Sagardoa/Sidra del País Vasco” ska av förvaltningsmyndigheten tillåtas använda de numrerade etiketterna med ursprungslogotypen på produkter som uppfyller de krav som anges i produktspecifikationen. Alla flaskor måste märkas med ursprungslogotypen.

4. Kort beskrivning av det geografiska området

Det område där äpplena produceras och cidern framställs omfattar följande distrikt:

—	Bizkaia: Distrikten Uribe-Kosta-Mungialdea, Lea-Artibai, Busturialdea, Arratia-Amorebieta, Durangaldea, Encartaciones och Nerbioi-Ibaizabal.

—	Gipuzkoa: Distrikten Buruntzaldea, Oarsoaldea, Donostialdea, Goierri, Tolosaldea, Bajo Deba, Alto Deba, Urola-Kosta och Bidasoaldea.

—	Álava/Araba: Álavas västra dalgångar, Llanada Alavesa, Laguardia-Rioja Alavesa och Montaña Alavesa.

Kartan nedan visar områden med odling av äppelsorter som används för framställning av ”Euskal Sagardoa/Sidra del País Vasco”.

5. Samband med det geografiska området

5.1 Specifika uppgifter om det geografiska området

Den autonoma regionen Baskien är ett bergigt område med mycket regn (genomsnittlig årsnederbörd är 1 080 mm) och milda temperaturer (i genomsnitt 12,5 °C).

Jordarna är leriga, med ett genomsnittligt ler- och siltinnehåll på över 65–70 %.

Klimat- och jordmånsförhållandena har spelat en avgörande roll för de olika äppelsorternas utveckling. Detta framgår av det faktum att 76 äppelsorter har ett unikt DNA till följd av deras anpassning till sin miljö.

Det råder vetenskaplig konsensus om att klimatet är den faktor som har störst inverkan när det gäller växters förekomst och olika vegetationstyper, och att klimatet även är den viktigaste begränsande faktorn när det gäller förekomst. Även jordens fysikaliska och kemiska egenskaper inverkar på växternas utveckling och förekomst. Det är förklaringen till att vissa specifika äppelsorter har utvecklats i det område där ”Euskal Sagardoa/Sidra del País Vasco” produceras. En annan påverkande faktor är det genetiska urval som under seklernas gång skett inom produktionssektorn och som har lett till en diversifiering av de äppelsorter som är bäst lämpade för miljön och det resultat som ciderproducenten vill uppnå, beroende på hur söt, syrlig och bitter sorten är.

5.2 Specifika uppgifter om produkten

Det som är utmärkande för ”Euskal Sagardoa/Sidra del País Vasco” grundar sig på ciderns organoleptiska egenskaper som beror av råvarans egenskaper och det faktum att ingen filtrering äger rum under framställningsprocessen. I en vetenskaplig artikel om hur man bestämmer egenskaperna hos spansk cider med hjälp av kemisk och olfaktometrisk profilering och kemometrik (”Characterization of Spanish ciders by means of chemical and olfactometric profiles and chemometrics”) dras slutsatsen att det är möjligt att tydligt skilja mellan cider från Asturien och cider från Baskien utifrån volatilitet och olfaktometrisk profil.

I en vetenskaplig artikel med titeln ”Chemometric classification of Basque and French ciders based on their total polyphenol contents and CIELab parameters” jämförs baskiska och franska cidersorter, och slutsatsen är att ciderns allmänna parametervärden, t.ex. total polyfenolhalt enligt Folin-Ciocalteu-metoden och de kromatiska parametrarna CIELab (L*, a*, b*) såväl som vissa kemometriska metoder gör det möjligt att skilja mellan fransk och baskisk cider med cirka 90 % exakthet.

För att bestämma den smakprofil som skiljer ut baskisk cider från andra produkter inom samma kategori undersökte en smakpanel brittisk cider, fransk cider från Bretagne och Normandiet samt cider från Tyskland och USA. Dessa cidersorter är klarare, och kolsyrebubblorna är inte lika integrerade i vätskan, utan bildar ett krämigt skum. Även färgmässigt skiljer de sig från ”Euskal Sagardoa/Sidra del País Vasco” eftersom de framställs av en blandning av andra frukter och dessertäpplen. Dofterna och smakerna kommer från dessertäppelsorter, en blandning av olika frukter eller tillsatta aromämnen, och de saknar den flyktig syra (ättiksyra) som är så karakteristisk för baskisk cider.

När det gäller cider från Asturien kunde smakpanelen dessutom fastställa följande skillnader, jämfört med naturlig baskisk cider:

—	Asturiska naturliga cidersorter från Asturien förlorar snabbt sin kolsyra.

—	De är klarare.

—	De har inte samma friskhet i doft och smak. De är ljusare, inte lika oljiga och krämiga, vilket innebär att strävheten är mer uttalad.

5.3 Orsakssamband. Samband mellan naturliga och mänskliga faktorer, råvaror och slutprodukten

Studier om inhemska äpplen som används för ciderframställning har visat att dessa sorter har en specifik polyfenolprofil som hänger nära samman med produktens fysikaliska och kemiska egenskaper. I en vetenskaplig artikel från december 2014 om polyfenolprofilering av cider och antioxidationsförmågan (”Polyphenolic profile in cider and antioxidant power”) beskrivs hur polyfenolhalten i cider framställd av en enda äppelsort mäts från must till cider. Det visade sig att varje sort har en distinkt polyfenolprofil som har nära koppling till de fysikaliska och kemiska egenskaper som sorten bidrar med till slutprodukten.

De traditionella kunskaperna hos producenterna är också avgörande vid framställningen av ”Euskal Sagardoa/Sidra del País Vasco” eftersom de påverkar tidpunkten för skörd av äpplena (som ger olika mognadsgrad hos råvaran) och hur vissa äppelsorter blandas. Även produktionssystemet, krossningen, pressningen, de mikroorganismer som ingår i jäsningsprocessen, lagringen på jäsningsrester och blandningen av tankar med olika äppelsorter har oerhört stor betydelse för den slutliga profil som karakteriserar ”Euskal Sagardoa/Sidra del País Vasco”.

På grund av Baskiens topografi är odlingarna småskaliga och utspridda inom det avgränsade geografiska området. Detta har även lett till att det tillkommit nya äppelsorter som har odlats i olika fruktträdgårdar i hundratals år. Det milda, blöta klimatet i kombination med den leriga jordmånen ger äpplen med utpräglad syrlighet och polyfenolhalt, egenskaper som är centrala för ”Euskal Sagardoa/Sidra del País Vasco”. Producenternas sakkunskap är avgörande för hur produkten framställs, produktens egenskaper (ofiltrerad, utan tillsatt socker eller vatten och endast naturlig kolsyra) samt äppelträdens kultivering. Att kunna välja ut rätt sorter bland dem som finns tillgängliga och bestämma när de är mogna så att rätt pH och polyfenolhalt uppnås är avgörande för produkten eftersom dessa faktorer säkerställer stabiliteten och hållbarheten hos en produkt som varken kan filtreras eller stabiliseras. Dessutom påverkar äpplets kvävehalt i kombination med tillgängliga jästsorter såväl produktens alkoholhalt som äppelsyrajäsningen. Detta har en direkt inverkan på sockerarternas totala utjäsning och den naturliga kolsyreproduktionen i produkten, två faktorer som är avgörande för kvaliteten och hållbarheten.

Det är således tydligt att det är egenskaperna hos det avgränsade geografiska området som bestämmer egenskaperna hos de äpplen som används vid framställning av ”Euskal Sagardoa/Sidra del País Vasco”. Dessa egenskaper omfattar bl.a. de fysikaliska och kemiska egenskaper som äpplena bidrar med till denna cider och som särskiljer den från andra liknande naturliga cidersorter, vilket också bekräftas i olika studier från Baskiens universitet (”Estudio mediante espectroscopía de resonancia magnética nuclear de diferentes variedades de manzana de sidra durante su maduración” [kärnmagnetisk resonansspektroskopisk analys av olika cideräppelsorter under deras mognad], juli 2002, s. 2, Gloria L. del Campo Martínez et al.) som visar att äpplenas kemiska sammansättning beror på sort, klimat, mognadsgrad och odlingsmetod.

Hänvisning till produktspecifikationen (artikel 6.1 andra stycket i denna förordning)

Produktspecifikation: https://euskalsagardoa.eus/pliego-de-condiciones/?lang=es

Webbplats för litteraturhänvisningar:

https://euskalsagardoa.eus/bibliografia-de-interes/?lang=es

(1) EUT L 343, 14.12.2012, s. 1.

		ISSN 1977-1061
Europeiska unionens officiella tidning		C 49

Svensk utgåva	Meddelanden och upplysningar	66 årgången 9 februari 2023

Innehållsförteckning		Sida
	IV Upplysningar
	UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN
	Europeiska kommissionen
2023/C 49/01	Eurons växelkurs – 8 februari 2023	1
	Europeiska datatillsynsmannen
2023/C 49/02	Sammanfattning av Europeiska datatillsynsmannens yttrande om undertecknande, provisorisk tillämpning och ingående av avtalet mellan Europeiska unionen och Republiken Seychellerna om tillträde för seychelliska fiskefartyg till Mayottes vatten (Den fullständiga texten till detta yttrande finns på engelska, franska och tyska på EDPS webbplats https://edps.europa.eu)	2
	UPPLYSNINGAR OM EUROPEISKA EKONOMISKA SAMARBETSOMRÅDET
	Eftas övervakningsmyndighet
2023/C 49/03	Meddelande från Eftas övervakningsmyndighet om de räntesatser för återkrav av statligt stöd och referens-/diskonteringsräntor som gäller för Eftastaterna från och med den 1 november 2022 – Offentliggörs i enlighet med reglerna om referens- och diskonteringsräntor i del VII i övervakningsmyndighetens riktlinjer för statligt stöd och artikel 10 i övervakningsmyndighetens beslut nr 195/04/KOL av den 14 juli 2004	4

	V Yttranden
	ADMINISTRATIVA FÖRFARANDEN
	Europeiska kommissionen
2023/C 49/04	Riktade ansökningsomgångar under 2023, inom ramen för 2023 års arbetsprogram för Kol- och stålforskningsfondens program (2021–2027)	5
	DOMSTOLSFÖRFARANDEN
	Europeiska kommissionen
2023/C 49/05	Begäran om ett rådgivande yttrande från Eftadomstolen enligt skrivelse från Verwaltungsgerichtshof des Fürstentums Liechtenstein (Furstendömet Liechtensteins förvaltningsdomstol) av den 26 september 2022 i målet RS mot Steuerverwaltung des Fürstentums Liechtenstein (skattemyndigheten i Furstendömet Liechtenstein) (Mål E-11/22)	6
2023/C 49/06	Begäran om ett rådgivande yttrande från Eftadomstolen enligt beslut av Verwaltungsgerichtshof des Fürstentums Liechtenstein av den 26 september 2022 i målet Maximilian Maier (Mål E-12/22)	7
	FÖRFARANDEN FÖR GENOMFÖRANDE AV DEN GEMENSAMMA HANDELSPOLITIKEN
	Europeiska kommissionen
2023/C 49/07	Tillkännagivande om att giltighetstiden för vissa antidumpningsåtgärder snart kommer att löpa ut	8
	FÖRFARANDEN FÖR GENOMFÖRANDE AV KONKURRENSPOLITIKEN
	Europeiska kommissionen
2023/C 49/08	Förhandsanmälan av en koncentration (Ärende M.11013 – CINVEN VII / OTPP / GROUP.ONE / DOGADO) – Ärendet kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande ( 1 )	9
2023/C 49/09	Förhandsanmälan av en koncentration (Ärende M.10971 – ILS / DANX / JV) – Ärendet kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande ( 1 )	11
	ÖVRIGA AKTER
	Europeiska kommissionen
2023/C 49/10	Offentliggörande av ett meddelande om godkännande av en standardändring av produktspecifikationen för ett namn i vinsektorn enligt artikel 17.2 och 17.3 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/33	13
2023/C 49/11	Offentliggörande av ett meddelande om godkännande av en standardändring av produktspecifikationen för ett namn i vinsektorn enligt artikel 17.2 och 17.3 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/33	20
2023/C 49/12	Offentliggörande av ett meddelande om godkännande av en standardändring av produktspecifikationen för ett namn i vinsektorn enligt artikel 17.2 och 17.3 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/33.	28
2023/C 49/13	Offentliggörande av ett meddelande om godkännande av en standardändring av produktspecifikationen för ett namn i vinsektorn enligt artikel 17.2 och 17.3 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/33	35
2023/C 49/14	Offentliggörande av ett meddelande om godkännande av en standardändring av produktspecifikationen för ett namn i vinsektorn enligt artikel 17.2 och 17.3 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/33	47
2023/C 49/15	Offentliggörande av ett meddelande om godkännande av en standardändring av produktspecifikationen för ett namn i vinsektorn enligt artikel 17.2 och 17.3 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/33	56
2023/C 49/16	Offentliggörande av en ansökan i enlighet med artikel 50.2 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel	67

	Valuta	Kurs
USD	US-dollar	1,0735
JPY	japansk yen	140,81
DKK	dansk krona	7,4421
GBP	pund sterling	0,88800
SEK	svensk krona	11,3423
CHF	schweizisk franc	0,9881
ISK	isländsk krona	151,50
NOK	norsk krona	11,0260
BGN	bulgarisk lev	1,9558
CZK	tjeckisk koruna	23,782
HUF	ungersk forint	388,73
PLN	polsk zloty	4,7385
RON	rumänsk leu	4,8975
TRY	turkisk lira	20,2164
AUD	australisk dollar	1,5416
CAD	kanadensisk dollar	1,4389
HKD	Hongkongdollar	8,4265
NZD	nyzeeländsk dollar	1,6971
SGD	singaporiansk dollar	1,4220
KRW	sydkoreansk won	1 351,40
ZAR	sydafrikansk rand	18,9129
CNY	kinesisk yuan renminbi	7,2841
IDR	indonesisk rupiah	16 227,39
MYR	malaysisk ringgit	4,6144
PHP	filippinsk peso	58,817
RUB	rysk rubel
THB	thailändsk baht	35,973
BRL	brasiliansk real	5,5644
MXN	mexikansk peso	20,2984
INR	indisk rupie	88,5940

	Island	Liechtenstein	Norge
1.11.2022	5,08	-0,45	2,38