Europeiska byrån för återuppbyggnad

Europeiska byrån för återuppbyggnad ansvarar för genomförandet av merparten av gemenskapens stöd till Montenegro, Serbien (inbegripet Kosovo enligt FN:s säkerhetsråds resolution 1244) och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien.

RÄTTSAKT

Rådets förordning (EG) nr 2667/2000 av den 5 december 2000 om Europeiska byrån för återuppbyggnad [se ändringsrättsakter].

SAMMANFATTNING

Europeiska byrån för återuppbyggnad ansvarar på uppdrag av kommissionen för genomförandet av merparten av gemenskapens bistånd till Montenegro, Serbien (inbegripet Kosovo i enlighet med FN:s säkerhetsråds resolution 1244) och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien.

Uppgifter

Europeiska byrån för återuppbyggnad har följande uppgifter:

• Inhämta, analysera och till kommissionen överlämna uppgifter rörande skador och behov i samband med återuppbyggnaden och flyktingars och fördrivna personers återvändande samt om områden där det behövs katastrofbistånd.
• Utarbeta förslag till program rörande återuppbyggnaden av länderna och flyktingars och fördrivna personers återvändande.
• Garantera genomförandet av gemenskapens bistånd genom att utarbeta riktlinjer, förbereda anbudsinfordringar, underteckna avtal, ingå finansieringsöverenskommelser, tilldela kontrakt, utvärdera och övervaka genomförandet av projekt och verkställa betalningar.

Byrån kan även på uppdrag av medlemsstaterna och givarländerna ta ansvar för genomförandet av program för återuppbyggnad, flyktingars återvändande och återupprättande av det civila samhället och rättsstatsprincipen, särskilt inom ramen för samarbetet med internationella finansinstitut såsom Världsbanken och Europeiska investeringsbanken.

Byrån kan även följa upp beslut rörande stödet till Förenta nationernas uppdrag i Kosovo (UNMIK).

Dessutom kan kommissionen ge byrån i uppdrag att genomföra åtgärder för att stödja den ekonomiska utvecklingen i den turkcypriotiska gemenskapen i enlighet med förordning (EG) nr 389/2006. Denna möjlighet har hittills aldrig utnyttjats.

Bestämmelser som rör byrån

Byrån har sitt säte i Thessaloniki och operativa centrum i Belgrad, Podgorica, Pristina och Skopje

Byrån leds av en styrelse som består av en företrädare för varje medlemsstat och två företrädare för Europeiska kommissionen, samt en observatör från Europeiska investeringsbanken som inte har rösträtt. Företrädarna utses för en period av 30 månader. Kommissionen innehar ordförandeskapet. Styrelsen sammanträder minst en gång i kvartalet. Den har i uppgift att godkänna rekommendationer rörande genomförandevillkoren för projekt, anpassning av projekt som håller på att genomföras och enskilda projekt som är särskilt känsliga. Den beslutar även om följande:

• Närmare föreskrifter för utvärdering av genomförandet av projekt.
• Andra givares program som byrån eventuellt kan genomföra.
• Den fleråriga avtalsramen för gemenskapens bistånd till UNMIK.
• Rätt för observatörer att närvara vid styrelsens möten.
• Inrättande av nya operativa centrum.

Direktören för byrån utses av styrelsen för en period av 30 månader och har följande uppgifter:

• Utarbetande av förslag till årligt åtgärdsprogram.
• Information och uppläggning av styrelsens arbete.
• Den löpande driften av byrån.
• Budget- och personalfrågor.
• Utarbetande av rapporter.
• Genomförande av styrelsens beslut.

Styrelsen utarbetar ett budgetförslag på grundval av förslag från direktören, vilket lämnas till kommissionen och bifogas EU:s allmänna budget. När den allmänna budgeten har antagits antar styrelsen byråns slutgiltiga budget.

Direktören lägger för varje kvartal fram en verksamhetsrapport för Europaparlamentet. Direktören lägger även varje år fram detaljerade räkenskaper för kommissionen, styrelsen och revisionsrätten.

Kommissionen lägger fram ett förslag till rådet om avveckling av byrån när den anser att byrån fullföljt sitt uppdrag. Byråns mandat löpte ursprungligen ut den 31 december 2004, men förlängdes till och med den 31 december 2006. Därefter har mandatet återigen förlängts, för sista gången, till och med den 31 december 2008.

Bakgrund

Förordning (EG) nr 1628/96 beträffande stöd till Bosnien-Hercegovina, Kroatien, Jugoslavien (numera Serbien och Montenegro) och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien upphävdes genom förordning (EG) nr 2666/2000 beträffande stöd till sydöstra Europa.

De bestämmelser som rör inrättandet av och verksamheten vid Europeiska byrån för återuppbyggnad införlivades i den aktuella förordningen. Byråns mandat gällde först bara Kosovo, med utökades till Serbien och Montenegro och till f.d. jugoslaviska republiken Makedonien.

Europeiska byrån för återuppbyggnad är endast är verksam i Montenegro, Serbien (inbegripet Kosovo enligt FN:s säkerhetsråds resolution 1244) och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, medan gemenskapsstödet till övriga länder på Västra Balkan (dvs. Kroatien, Bosnien och Hercegovina och Albanien) för närvarande genomförs centralt i direkt form av kommissionens delegationer, till vilka befogenheter delegerats. Kommissionen har beslutat att ge klartecken åt en decentraliserad förvaltning av stödet av de kroatiska myndigheterna under det första kvartalet 2006.

ANKNYTANDE RÄTTSAKTER

Rapport från kommissionen till rådet av den 23 december 2005 om framtiden för Europeiska byrån för återuppbyggnad[KOM(2005) 710 slutlig - Ej offentliggjord i Europeiska unionens officiella tidning] I enlighet med förordning (EG) nr 2667/2000 lade kommissionen fram en rapport om byråns framtid före utgången av 2005. Stabiliserings- och associeringsprocessen utgör tillsammans med Thessalonikiagendan ramen för den politiska tillnärmningen mellan EU och länderna på Västra Balkan, vars målsättning är att länderna i denna region ska ansluta sig till EU. I detta sammanhang måste man skapa liknande förutsättningar så att länderna gradvis kan ta på sig det ekonomiska ansvaret för genomförandet av EU:s ekonomiska stöd på ett decentraliserat sätt. Syftet med att överföra förvaltningen av instrumenten för stöd inför anslutningen till kommissionens delegationer (delegering) och till de nationella myndigheterna (decentralisering) är att göra kandidatländerna och möjliga kandidatländerna mer förtrogna med förvaltningen av strukturfonderna när de ansluter sig till EU. Decentraliseringen är därför ett viktigt mål i instrumentet för stöd inför anslutningen, som utgör det enda stödet till kandidatländerna och de möjliga kandidatländerna för perioden 2007-2013.

Byrån kan dock inte stödja en sådan process eftersom förvaltningen av gemenskapens medel indirekt sker på ett centraliserat sätt. I april 2006 lade kommissionen fram ett förslag till förordning om att byråns mandat skulle förlängas till och med den 31 december 2008 och att dess verksamhet därefter skulle upphöra. Fram till detta datum ska byrån avsluta förvaltningen av de medel som omfattas av Cardsprogrammet till dessa länder. Förlängningen av mandatet möjliggör även för förmånsländerna att inrätta egna kapaciteter på nationell nivå för att gradvis överta förvaltningen av medlen. När byrån upphör med sin verksamhet kommer dessutom de löpande programmen att flyttas över till kommissionen och förvaltningen av gemenskapsstödet kommer gradvis att överföras till kommissionens delegationer. Delegationerna i Belgrad, Podgorica och Skopje samt kontoret i Pristina kommer att förstärkas.

ÅRSRAPPORTER OM BYRÅNS VERKSAMHET

Årsrapport för 2005 till Europaparlamentet och rådet från juni 2006 [Ej offentliggjord i Europeiska unionens officiella tidning]. Byrån förvaltade 282 miljoner euro av gemenskapens medel 2005, vilket innebär att strax över 2,6 miljarder euro har anslagits till byrån sedan den inrättades. Den största delen av dessa medel härrör från Cardsprogrammet. Däremot förvaltar den inte alla medel som tilldelas Serbien och Montenegro och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien. Dess verksamhet är i första hand inriktad på att stärka den lokala och centrala förvaltningen, och då framför allt infrastrukturerna. Den har således en inverkan på den ekonomiska utvecklingen i de berörda länderna. Den är också inriktad på sociala projekt, särskilt de som rör minoriteter, kvinnor, flyktingar och fördrivna personer och på att stärka det civila samhället och medierna. Energireformen har också varit en viktig del i arbetet.

Årsrapport för 2004 till Europaparlamentet och rådet från juni 2005 [Ej offentliggjord i Europeiska unionens officiella tidning]. Byrån förvaltade ett belopp på 310 miljoner euro av gemenskapens medel under 2004, vilket innebär att den sammanlagt förvaltat 2,3 miljarder sedan den inrättades. De program som byrån genomförde berörde reformprocessen (när det gäller lagstiftning, offentlig förvaltning, rättsstaten) i de länder som omfattas av dess mandat, stöd för marknadsekonomi, regional utveckling och stärkande av det civila samhället. Generellt sett hjälper den de berörda länderna med de reformer som krävs för att de ska kunna ansluta sig till EU. Det är inte längre Generaldirektoratet för yttre förbindelser som ansvarar för byråns verksamhet utan Generaldirektoratet för utvidgning. Kommissionen klargjorde hur effektivt byrån utförde sitt mandat i en rapport från 2004 och rådet beslutade att förlänga mandatet till och med den 31 december 2006.

Årsrapport för 2003 till Europaparlamentet och rådet från juni 2004 [Ej offentliggjord i Europeiska unionens officiella tidning]. De medel som anslogs till byrån inom ramen för förvaltningen av gemenskapens fonder uppgick till 328 miljoner euro för år 2003, vilket innebär att byrån sammanlagt förvaltat 2 miljarder sedan den inrättades. Byrån deltog i främst i förvaltningen av gemenskapsmedel som tilldelats för att stärka reformprocessen för utveckling och återuppbyggnad i regionen. Den förvaltade särskilt medel som omfattades av Cardsprogrammet. Detta berörde frågor som goda styrelseformer, institutionsuppbyggande och rättstatsprincipen. Byrån bidrog även till utvecklingen mot marknadsekonomi genom att betona investeringar i infrastruktur och miljöåtgärder. Den stödde även den sociala utvecklingen och stärkandet av det civila samhället.

Kommissionens rapport till Europaparlamentet och rådet från maj 2003 - Europeiska byrån för återuppbyggnad. Årsrapport 2002 [Ej offentliggjord i Europeiska unionens officiella tidning] Den 31 december 2002 uppgick byråns budget till 1,7 miljarder euro. Byråns insatser inriktades främst på att återuppbygga infrastruktur, stimulera den ekonomiska aktiviteten och stödja medier och det civila samhället. Främjande av goda styrelseformer blev också en viktig del av byråns verksamhet. Från 1998 till 2002 avsatte byrån 561 miljoner euro till biståndsprogram i Serbien, 74 miljoner till Montenegro, 803 miljoner till Kosovo och 166,5 miljoner till f.d. republiken Makedonien.

Kommissionens rapport till Europaparlamentet och rådet av den 10 juni 2002 - Europeiska byrån för återuppbyggnad - Årsrapport 2001 [KOM(2002) 288 slutlig - ej offentliggjord i Europeiska unionens officiella tidning]

I december 2001 utvidgades byråns mandat till att även omfatta f.d. jugoslaviska republiken Makedonien. Ett nytt kontor och ett operativt centrum inrättades i Podgorica respektive Skopje. Under 2001 anslogs 525 miljoner euro till byrån. De tre viktigaste målen för de program som finansierades med dessa medel var fysisk och ekonomisk återuppbyggnad (60 % av medlen under 2001), utveckling av en marknadsorienterad ekonomi och stöd till privat företagsamhet (25 % av medlen) samt stöd till demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen (15 % av medlen).

Kommissionens rapport till Europaparlamentet och rådet av den 30 juli 2001 - Europeiska byrån för återuppbyggnad - Årsrapport 2001 [KOM(2001) 446 slutlig - ej offentliggjord i Europeiska unionens officiella tidning] Ända från början koncentrerade byrån sitt stöd till att bygga upp infrastrukturen och de allmännyttiga tjänsterna, vilket är nödvändigt för att få livet i Kosovo att återgå till det normala. Byråns verksamhet inriktades främst på energi, bostäder, transporter, vattenförsörjning, företagsutveckling, jordbruk och hälso- och sjukvård. Till dessa åtgärder anslogs 262 miljoner euro. Effekterna var särskilt anmärkningsvärda på bostads- och energiområdet. Till följd av regeringsförändringarna i Jugoslavien och Serbien under oktober/november 2000 utvidgades verksamheten vid byrån till att omfatta hela Förbundsrepubliken Jugoslavien. Byrån deltog således i ett katastrofbiståndsprogram på 180 miljoner euro till förmån för Serbien.

Senast ändrat den 05.12.2006