Ett förnyat engagemang i Irak

Kommissionen föreslår att EU förnyar sitt engagemang i Irak mot bakgrund av hur situationen utvecklats sedan EU:s insatser i Irak inleddes 2004 och de utmaningar som landet fortfarande står inför för att återupprätta säkerheten. Dialogen och samarbetet mellan Irak och EU bygger på rekommendationer och målsättningar för den politiska, ekonomiska och sociala återuppbyggnaden av Irak. Tyngdpunkterna i engagemanget gäller dels en stärkt rättstat som bygger på respekt för de olika befolkningsgrupperna och som kan ge befolkningen grundläggande tjänster, dels en ekonomisk utveckling som bygger på landets egna resurser och en diversifierad ekonomi.

RÄTTSAKT

Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet av den 7 juni 2006, "Rekommendationer för Europeiska unionens förnyade engagemang i Irak" [KOM(2006) 283 slutlig - Ej offentliggjort i Europeiska unionens officiella tidning].

SAMMANFATTNING

Kommissionen föreslår att EU förnyar sitt engagemang i Irak på grundval av en bedömning av hur situationen i Irak och relationerna mellan EU och Irak har utvecklats sedan ramen för engagemanget (es de en fr) fastställdes 2004.

Den politiska och konstitutionella utvecklingen i Irak har gått framåt; den första regeringen har bildats, det hölls val 2005 och man har fått en ny konstitution. Läget i Irak är ändå fortfarande präglat av bristande stabilitet och säkerhet och av politiska spänningar.

I detta sammanhang är respekt för etniska och religiösa gruppers deltagande i den politiska processen och säkerhetsförhållanden avgörande faktorer för ett ökat engagemang från EU.

UTMANINGAR FÖR IRAK

De viktigaste utmaningar som den nya regeringen har att brottas med är inbördes relaterade och av både ekonomisk och politisk natur. Lämpliga åtgärder för att bemöta dessa utmaningar bör först och främst gynna befolkningen och därför inriktas på bättre förvaltning, ekonomisk stabilitet och hållbar utveckling för att befästa demokratin och stimulera ekonomin.

Befästa demokratin och stärka det civila samhället

Att fortsätta demokratiseringen betyder att stärka de demokratiska grundvalarna. Lokala och regionala val och folkomröstningen om konstitutionen måste kompletteras med att det civila samhället stärks och att de mänskliga rättigheterna och friheterna respekteras.

Den nationella sammanhållningen förutsätter att etniska och religiösa grupper respekteras. Valet av styrelseform och hur denna tillämpas i den offentliga förvaltningen kommer att vara avgörande, vilket bildandet av en nationell enhetsregering redan har visat. Nationell försoning är dock fortfarande av största vikt, särskilt för att säkerställa landets territoriella integritet och förhindra negativa följder för grannländerna.

Ökad säkerhet förutsätter ett stärkt rättstatssystem. Religiöst motiverat våld, svaga säkerhetsstyrkor, organiserad brottslighet och gatuvåld leder till bristande säkerhet och till migration. Därför är också initiativ för avväpning, demobilisering och återanpassning, bekämpning av brott mot de mänskliga rättigheterna och av fördrivning av befolkningsgrupper samt åtgärder för att skapa förtroende av största vikt.

Grunder för en hållbar ekonomisk utveckling

Att få fart på ekonomin igen förutsätter hållbara grundläggande tjänster, skapande av arbetstillfällen och inkomstgenererande verksamhet. Dessa faktorer kommer att gynna säkerheten, befolkningens livskvalitet och utnyttjandet av det mänskliga kapitalet.

En effektiv administrativ ram kommer att garantera att ekonomin förvaltas korrekt, att väsentliga offentliga tjänster kan tillhandahållas och att politiska strategier utvecklas och genomförs. Reformen av den offentliga förvaltningen, som får stöd av världssamfundet, kommer att leda till modernisering och höjd kompetens.

Iraks ekonomiska utveckling bör bygga på följande:

• Landets energiresurser. Det finns betydande ännu outnyttjade olje- och gasreserver (på grund av föråldrad infrastruktur och teknik, brist på insyn, plundring och smuggling) samtidigt som landet försvagas på grund av sitt beroende av oljeintäkter och externa ekonomiska faktorer.
• Ekonomisk diversifiering som nyckeln till välfärd. Sektorer som vatten och jordbruk skulle kunna generera intäkter, skapa arbetstillfällen och uppmuntra investeringar under förutsättning att det finns en stabil rättslig och budgetmässig ram.

REKOMMENDATIONER FÖR EU-STÖDET

Irak har stor potential tack vare sina mänskliga resurser, sina naturtillgångar och kulturella tillgångar som kan bidra till att upprätta stabilitet och välstånd.

Stabilitet och välstånd i Irak är minst lika viktigt för landets grannar och för internationella aktörer, däribland EU, på grund av effekterna för politik, ekonomi, säkerhetsförhållanden och energifrågor. EU är i detta sammanhang väl lämpat att stödja Irak, både när man ser till den geografiska närheten, EU:s roll internationellt och dess erfarenheter av att hantera situationer efter en konflikt. Dessutom har EU stöd av instrument som t.ex. politisk dialog, ekonomiskt stöd, samarbete på rättsstatsområdet och de förbindelser som upprättats med Irak.

För att ha god effekt bör EU:s engagemang på kort sikt inriktas på att förverkliga tydligt fastställda mål och uppnå konkreta resultat. Det är dock Iraks egen inställning och utvecklingen av säkerhetsförhållandena som avgör hur EU:s engagemang kommer att se ut. Det är också viktigt att se till att EU:s insatser och dess stöd till insatser som genomförs av FN(EN)(FR)och andra internationella aktörer kompletterar varandra.

En demokratisk regering som är öppen för olika samfund

Det är viktigt att företrädare för de olika etniska och religiösa samfunden bereds plats i regeringen. Att se till att valprocessen respekteras och följs är ett annat sätt att återupprätta förtroendet.

EU kommer att stödja nationella, regionala och lokala institutioner samt det civila samhället och bidra till de internationella aktörernas stöd till den politiska processen. Detta stöd kan bland annat gälla följande:

• Relationerna mellan de olika samfunden, särskilt strategier och initiativ som gynnar respekt, dialog och nationell försoning och motverkar sekterism, och politik som stöder en mångetnisk och mångreligiös förvaltning.
• Iraks territoriella integritet och nationella enighet genom stöd till relationerna med regionala aktörer och till det regionala samarbetet.
• Översynen av konstitutionen, där medlemsstaternas erfarenheter kommer att vara värdefulla, och stöd till ambitiösa initiativ för dialog med och information till allmänheten.
• De parlamentariska och demokratiska institutionerna genom stöd, även tekniskt stöd, till utbyte och partnersamverkan för att stärka institutionernas kapacitet. Fortsatt bistånd kan också beviljas den oberoende valkommissionen och andra organisationer i det civila samhället.

Rättstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna bidrar till att skapa säkerhet

EU är redan involverat genom medlemsstaterna men också inom ramen för sina egna instrument, bland annat Eujust Lex (EN) som inleddes 2005. Uppdraget hör till europeiska säkerhets- och försvarspolitikens område (ESFP) och samlar alla berörda aktörer för att inrätta ett integrerat rättsstatssystem och ett straffrättsligt system.

Dessa erfarenheter ligger till grund för

• att utarbeta ett program på rättsstatsområdet för att stärka rättsväsendet i såväl straffrättsligt som civilrättsligt avseende,
• att införa en kultur av respekt för de mänskliga rättigheterna och tillämpa internationella konventioner, inbegripet tillräcklig kapacitet för att klara detta,
• insatser för avväpning, demobilisering och återanpassning (EN).

En förutsättning är dock att den irakiska regeringen får bukt med miliser och icke-statliga väpnade grupper och att den skapar en ram till stöd för det civila samhällets agerande.

Grundläggande tjänster och arbetstillfällen

Bättre tillgång till grundläggande tjänster för befolkningen (t.ex. vatten, utbildning, sanitet, elektricitet och hälso- och sjukvård) skulle bidra till bättre livskvalitet och hållbar stabilitet. Stödet från gemenskapen och samarbetet med FN bidrar i hög grad för att åstadkomma detta men det krävs att den irakiska regeringen uttryckligen tar ställning för social utveckling för att säkra att stödet används på rätt sätt. Den nationella utvecklingsstrategin från 2004 skulle efter en uppdatering kunna utgöra basen för detta.

Sysselsättning är ett prioriterat område men behöver stöd av ett klimat som gynnar skapande av arbetstillfällen och utveckling av inkomstgenererande verksamhet. Detta skulle kunna uppnås genom harmonisering av återuppbyggnadsprogrammen, stimulans till den privata sektorn, däribland till små och medelstora företag, för att skapa arbetstillfällen samt genom diversifiering av ekonomin.

Mekanismer som gynnar ekonomisk återhämtning och välstånd

Den irakiska regeringen måste satsa på ekonomiska reformer, framför allt för att stoppa korruptionen och optimera användningen av resurser, vilket skulle bidra till ekonomisk återhämtning och välstånd.

Dialog, samarbetsprogram, erfarenhetsutbyte och ekonomiskt stöd kommer att utgöra ramen för EU:s och Iraks fortsatta arbete på den inslagna vägen och bör främst inriktas på följande två områden:

• Energisektorn. EU:s insatser kommer att stödja både den interna ramen och den regionala externa ramen. En stabil rättslig och budgetmässig ram kommer att uppmuntra investeringar och bekämpningen av korruption, organiserad brottslighet och kriminalitet. Genom regionala nätverk och dialog i tekniska frågor för att utveckla och exportera olje- och gastillgångarna kommer det regionala samarbetet att utvecklas.
• Diversifiering av ekonomin och ett attraktivt handels- och investeringssystem. Förhandlingar om ett handels- och samarbetsavtal som för landet närmare Världshandelsorganisationen (WTO)(EN), bättre tillgång till den europeiska marknaden (allmänna preferenssystemet), ett engagemang från Europeiska investeringsbankens sida (EIB) och stöd från gemenskapen för att stärka centralbanken och finansministeriet kommer att stödja denna process.

En effektiv och öppen förvaltningsram

Irak måste fortsätta reformen av den offentliga förvaltningen (rättsliga strukturer, personal, sund ekonomisk förvaltning osv.). En plan med realistiska mål och kriterier skulle komplettera de åtaganden som Irak ingått gentemot internationella aktörer.

EU kan bidra till denna utveckling med sina erfarenheter från kapacitets- och institutionsuppbyggnad i samband med utvidgningen och, i ett större sammanhang, inom ramen för sina yttre åtgärder. I detta sammanhang kommer förhandlingarna om ett handels- och samarbetsavtal med Irak att komplettera ramen för EU:s stöd. Samtidigt som avtalet kommer att motivera Irak att bygga upp kapacitet för att klara genomförandet av avtalet kommer det att bidra till att det inrättas tekniska arbetsgrupper som en lämplig ram för erfarenhetsutbyte.

Bakgrund

I meddelandet från 2004 med titeln "Europeiska unionen och Irak : En ram för ett ökat engagemang (es de en fr)" och det brev som medföljde detta, undertecknat av kommissionären med ansvar för yttre förbindelser och av den höge representanten för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP), fastställdes en strategi på medellång sikt för EU:s engagemang i Irak efter utnämningen av interimsregeringen och antagandet av FN:s säkerhetsråds resolution 1546 den 8 juni.

Strategin på medellång sikt var huvudsakligen inriktad på att skapa ett säkert, stabilt och demokratiskt Irak som lever i fred med sina grannar, som är integrerat i det internationella samfundet och som har en öppen och bärkraftig marknadsekonomi. EU:s engagemang har tagit formen av

• stöd till den politiska och konstitutionella processen (experthjälp, resurser för genomförandet av val och upprättandet av rättsstaten) och ett ökat engagemang gentemot Iraks politiska ledarskap (gemensam förklaring från EU och Irak som undertecknades den 21 september 2005 (FR)(pdf), besök av trojkan, den internationella konferensen i Bryssel i juni 2005 som stöddes av Europeiska unionen och USA,
• stärkta bilaterala förbindelser genom att kommissionen öppnat en delegation och genom förslaget om att inleda förhandlingar med sikte på ett handels- och samarbetsavtal,
• bidrag till det internationella engagemanget genom betydande ekonomiskt stöd, främst via den internationella fonden för Iraks återuppbyggnad, och nära kontakter med andra internationella aktörer som ger stöd till Irak.

ANKNYTANDE RÄTTSAKTER

Förklaring av den 22 juni 2005 i samband med den internationella konferensen om Irak (FR)(pdf ).

Gemensam förklaring från Europeiska unionen och Irak av den 21 september 2005 om den politiska dialogen (FR)(pdf ).

Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet av den 1 oktober 2003 - Madridkonferensen om återuppbyggnad av Irak: den 24 oktober 2003 [KOM(2003) 575 slutlig - Ej offentliggjort i Europeiska unionens officiella tidning].

Senast ändrat den 07.08.2007