Mot ett europeiskt samförstånd om humanitärt bistånd

Antagandet av en gemensam förklaring om humanitärt bistånd syftar till att förbättra responsen vid humanitära kriser eller naturkatastrofer i världen genom samordnade åtgärder inom Europeiska unionen (EU), dess medlemsstater och med andra aktörer.

RÄTTSAKT

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet av den 13 juni 2007 - Mot ett europeiskt samförstånd om humanitärt bistånd [COM(2007) 317 slutlig - Ej offentliggjort i EUT].

SAMMANFATTNING

Kommissionen lägger fram principer om framtida samförstånd om Europeiska unionens (EU) humanitära bistånd. Syftet med denna gemensamma förklaring är att öka biståndseffektiviteten, genom att se till att EU:s och medlemsstaternas åtgärder kompletterar varandra på ett bättre sätt.

EU är den största biståndsgivaren i världen, om man räknar samman det bistånd som ges på EU-nivå och på nationell nivå. EU behöver dock anta ett mer strategiskt angreppssätt, framför när det gäller nya utmaningar i samband med kriser:

• humanitära kriser har blivit allt vanligare till följd av fattigdomen, klimatförändringen och konkurrensen om naturtillgångarna;
• det finns en ökande tendens att inte respektera den humanitära rätten och folkrätte;
• intrång i det humanitära utrymmet * har gjort det svårare att nå fram till sårbara befolkningsgrupper.

Ett europeiskt samförstånd bör om humanitärt bistånd bör hänga ihop med det europeiska samförståndet för utveckling.

Skapa ett gemensamt synsätt

Humanitärt bistånd grundar sig på särskilda principer och former. Kommissionen föreslår därför att EU ska säkerställa:

• respekten för de grundläggande humanitära principerna, särskilt principerna om humanitet *, neutralitet *, opartiskhet * och oberoende *;
• främjandet av internationell rätt, särskilt den internationella humanitära rätten;
• konsekvens i politikåtgärderna för humanitärt bistånd (t.ex. krishantering och tryggad livsmedelsförsörjning) samt att de kompletterar varandra och är effektiva, samtidigt som man betonar skillnaderna mellan dem och deras oberoende.

Erfarenhetsutbyten, också genom internationella samarbeten, kan bidra till att göra biståndet mer verkningsfullt. I detta sammanhang ska EU bekräfta sitt engagemang för initiativet om principer och bästa praxis för humanitär hjälp (EN).

Omsätta principerna i praktiken

Det ekonomiska humanitära biståndet ska analyseras mot ett effektivitetsmål. Kommissionen rekommenderar därför att EU ska:

• förbinda sig att tillhandahålla ett adekvat humanitärt bistånd på grundval av fastställda miniminormer för bistånd och skydd;
• inrätta en enhetlig ram för behovsbedömning och utbyte av expertanalyser;
• säkerställa väl avvägda hjälpinsatser, särskilt vid glömda kriser *.

En god samordning mellan alla de partner är nödvändigt för att genomföra åtgärder. Det handlar i synnerhet om, europeiska och lokala icke-statliga organisationer, FN genom sitt kontor för samordning av humanitära frågor (OCHA) (EN), samt Röda korset (EN) (FR) och Röda halvmånen. För att garantera att det humanitära biståndet förmedlas snabbt och effektivt ska partnerna väljas på grundval av följande kriterier:

• professionalism, erfarenhet och förmåga att avhjälpa konstaterade behov;
• tillämpning av internationella normer och riktlinjer;
• kostnadseffektivitet (t.ex. att administrationskostnaderna är proportionerliga i förhållande till det bistånd som når fram till mottagarna);
• partnerskap med lokala befolkningsgrupper;
• ansvarsskyldighet inför biståndsmottagarna och den europeiska allmänheten, öppen redovisning av resultat.

EU:s förmåga att agera snabbt ska förstärkas, särskilt genom att använda lokala kapaciteter. EU ska även bidra till att avhjälpa brister i förmågan att agera snabbt på internationell nivå, särskilt när det gäller transporter, kommunikationer och logistik, samtidigt som man förbättrar den egna förmågan till snabba insatser.

De humanitära aktörerna kan understödjas av medlemsstaternas räddningstjänst och militära resurser. EU uppmanar särskilt till iakttagande av FN:s riktlinjer för användning av militära och civila försvarsmedel vid naturkatastrofer (Osloriktlinjerna (EN)) och komplexa katastrofer (direktiven om militära och civila skyddsresurser (EN)).

En annan viktig del av de humanitära åtgärderna är att förebygga risker orsakade av naturkatastrofer. Kommissionen rekommenderar därför att man ska uppmuntra internationella initiativ inom Hyogo-handlingsplanen (EN), som lägger fram en global modell för förebyggande av risker knutna till naturkatastrofer fram till 2015.

Slutligen ska EU på basen av de erfarenheter och lärdomar som har gjorts utarbeta en ram för att i praktiken förstärka kopplingen mellan katastrofbistånd, återuppbyggnad och utveckling Detta ska kompletteras med samarbete mellan organisationerna för humanitärt bistånd och utvecklingsbistånd (särskilt när det gäller komplexa kriser och sönderfallande stater).

ANKNYTANDE RÄTTSAKTER

Meddelande från kommissionen till europaparlamentet och rådet Halvtidsöversyn av handlingsplanen för det europeiska samförståndet om humanitärt bistånd – Effektiva, principbaserade humanitära insatser på EU-nivå [KOM(2010) 722 slutlig – Ej offentliggjort i Europeiska unionens officiella tidning]. Kommissionen identifierar de områden där ytterligare åtgärder behövs för fortsättningen av verkställandet av ett europeiskt samförstånd om humanitärt bistånd. Aktörerna ska bland annat förstärka sina gemensamma åtgärder som gäller planering av ingripanden, livsmedelsbistånd, förebyggande av risk för katastrofer och övergångsbistånd efter en katastrof.

Senast ändrat den 13.05.2011