Gemensam ram för gemensam flerårig programplanering

I detta meddelande föreslås en gemensam ram för programplaneringen av utvecklingsbiståndet i syfte att öka effektiviteten. Denna programplanering är ett av inslagen i EU:s handlingsprogram för ett effektivare bistånd.

RÄTTSAKT

Kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet av den 2 mars 2006: Ett effektivare utvecklingsbistånd från EU: en gemensam ram för utarbetandet av landstrategidokument och en gemensam flerårig programplanering [KOM(2006) 88 slutlig - Europeiska unionens officiella tidning C 130 av den 3 juni 2006].

SAMMANFATTNING

Programplaneringsramen för landstrategidokumenten är ett instrument för flerårig programplanering som antogs år 2000 som ett led i kommissionens reform av förvaltningen av det yttre biståndet. Mellan 2002 och 2006 användes detta instrument i landstrategidokumentens och regionstrategidokumentens programplanering för alla utvecklingsländer som får stöd från Europeiska utvecklingsfonden (EUF) och programmen ALA, Meda, Tacis och Cards. Användningen av landstrategi- och regionstrategidokument har gjort det möjligt att förbättra kvaliteten på kommissionens programplanering. Dessutom har landstrategidokumentens kvalitet och effektivitet höjts genom de halvtidsöversyner som gjordes 2004 och 2005. En översyn av regionstrategierna gjordes 2005.

I meddelandet föreslås en uppdatering av programplaneringsramen för landstrategidokumenten från 2000 för att inrätta en gemensam flerårig programplanering i syfte att

• underlätta för givarna att successivt anpassa sig till partnerländernas fleråriga programplaneringscykler,
• göra det enklare att synkronisera medlemsstaternas och kommissionens programplaneringsprocesser.

Den gemensamma fleråriga programplaneringen är ett av inslagen i EU:s handlingsprogram för ett effektivare bistånd samt en av principerna i det europeiska samförståndet om utveckling.

Principerna för en effektiv programplanering

Kommissionen rekommenderar att landstrategidokumentens struktur och huvudpunkter baseras på följande principer:

• Respekt för samarbets- och partnerskapsavtalen och överensstämmelse med de regionala strategierna.
• Beaktande av målen i det europeiska samförståndsdokumentet (fattigdomsbekämpning, hållbar utveckling, främjande av demokrati osv.).
• Samstämmighet mellan de utvecklingspolitiska målen och målen för övriga politiska områden av betydelse för förbindelserna med partnerlandet.
• Hänsyn till partnerländernas olika förutsättningar, både när det gäller den allmänna politiken och samarbetsprogrammen, men också hänsyn till övergripande frågor som jämställdhet, mänskliga rättigheter och en hållbar miljö.
• Informationsutbyte med alla berörda parter samt komplementaritet mellan kommissionens och medlemsstaternas insatser och andra internationella givares verksamhet.
• Användning av allmänt eller sektorsinriktat budgetstöd som redskap för genomförandet.
• Koncentration till ett begränsat antal insatsområden.
• Utarbetande av strategier och programplanering utifrån partnerlandets dagordning.
• Användning av resultatindikatorer i programplaneringen, genomförandet och utvärderingen, för att mäta biståndets verkan.
• Deltagande av det civila samhället, den privata sektorn, lokala myndigheter och parlament i utarbetandet och genomförandet av samarbetsstrategin.
• Regelbunden utvärdering av landstrategidokumentens resultat och anpassning av strategin i enlighet med resultaten.

Landstrategidokumentens huvudpunkter

Kommissionen föreslår att följande viktiga huvudpunkter ska ingå i landstrategidokumenten:

• Ramen för förbindelserna mellan givaren och partnerlandet (inbegripet samarbets- och partnerskapsavtalen).
• Kartläggning av landet:

- En analys av den politiska, ekonomiska och handelsmässiga, sociala och miljömässiga situationen i partnerlandet.

- Partnerlandets politiska dagordning, bland annat dess utvecklingsstrategi.

- En analys av hur hållbar landets aktuella politik är och problemen på medellång sikt.

• En översikt över det tidigare och nuvarande samarbetet med givaren.
• En lägesbeskrivning av partnerskapet med partnerlandet.
• Givarens samarbetsstrategi och dess särskilda mål, strategins överensstämmelse med övriga instrument och annan politik inom området yttre bistånd och dess komplementaritet med andra givares program.
• Ett nationellt vägledande program, det vill säga ett flerårigt arbetsprogram där man fastställer mätbara mål, målgrupper, de program som ska genomföras för att nå dessa mål, givarens bidrag, stödmekanismernas beskaffenhet och räckvidd, de resultat som uppnåtts samt en tidsplan för genomförandet.
• Bilagor, däribland en sammanfattande tabell över landet, en översikt över landets miljöprofil, en översikt över den framtida givarstrukturen, en migrationsprofil, en redogörelse för samråd med icke-statliga aktörer och, eventuellt, en färdplan för harmoniseringen.

Utifrån dessa punkter utarbetar kommissionen sina landstrategidokument, vilket kommer att ske successivt: omedelbart för länderna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS-länderna), och i ett senare skede för Asien och Latinamerika samt de länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken och Ryssland.

Förfarande för utarbetande av ett landstrategidokument

Den gemensamma programplaneringen bör uppfylla följande kriterier:

• Den bör vara flexibel så att den kan anpassas både till partnerlandets situation och till givarnas situation, eftersom dessa kan vara mer eller mindre redo för en harmonisering.
• Den bör ske gradvis så att integrationen sker etappvis i takt med att situationen utvecklas.
• Den bör vara öppen för fler än medlemsstaterna, vilka kan delta i eventuella befintliga förfaranden som syftar till att inleda en gemensam programplanering.
• Partnerlandet bör ha en pådrivande roll i den gemensamma programplaneringens förberedelser och samordning. De länder som inte har kapacitet att vara pådrivande bör ges det stöd som är nödvändigt för att utveckla denna kapacitet.
• Kommissionens delegationer och andra partner bör finnas på plats och se till att täta kontakter upprätthålls mellan huvudkontoret och de lokala representationskontoren.

Den gemensamma programplaneringens etapper

Den första etappen i den gemensamma programplaneringen är att parterna delar med sig av viktiga analysfaktorer i syfte att utforma en samarbetsstrategi. Exempel:

• En bedömning av den allmänna politiska situationen.
• En uppskattning av det makroekonomiska, sociala och miljömässiga läget i landet.
• En beskrivning av partnerlandets prioriteringar.
• En analys av erfarenheterna från tidigare samarbete och av samstämmigheten med partnerlandets politik på andra områden.

Den andra etappen är utformning av ett gemensamt strategiskt svar. Exempel:

• En gemensam definition av samarbetsmålen med den berörda partnern.
• En definition av handlingsområdena, med angivande av arbetsfördelningen mellan parterna (givarstrukturen).
• Uppgifter om anslagen, riskanalysen och de åtaganden som partnerländerna enats om.

ANKNYTANDE RÄTTSAKTER

Rådets slutsatser om finansiering till förmån för utveckling och biståndseffektivitet: Fler bättre och snabbare resultat. Rådets möte den 11 april 2006 (allmänna frågor och yttre förbindelser) [Ej offentliggjorda i Europeiska unionens officiella tidning]. Rådet godkänner kommissionens förslag om en gemensam flerårig programplanering och antar referensmodellen för en gemensam ram för utarbetande av landstrategidokument liksom principerna för gemensam flerårig programplanering.

Kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet av den 2 mars 2006: Utvecklingsfinansiering och biståndseffektivitet - Utmaningarna i fråga om att trappa upp EU:s bistånd 2006-2010 [KOM(2006) 85 slutlig ()- Europeiska unionens officiella tidning C 130 av den 3 juni 2006].

Kommissionens meddelande av den 2 mars 2006: EU:s bistånd: Mer, bättre och snabbare [KOM(2006) 87 slutlig - Ej offentliggjort i Europeiska unionens officiella tidning].

Senast ändrat den 31.08.2007