Decentraliserat samarbete

Europeiska unionen bidrar till att minska fattigdomen i utvecklingsländerna genom att fastställa närmare bestämmelser för förvaltningen av det decentraliserade samarbetet. Det decentraliserade samarbetet är inriktat på att öka möjligheterna till dialog i det civila samhället i utvecklingsländer i syfte att främja framväxten av demokrati. Förordningen ersattes från och med den 1 januari 2007 av förordningen om upprättande av ett finansiellt instrument för utvecklingssamarbete.

RÄTTSAKT

Rådets förordning (EG) nr 1659/98 av den 17 juli 1998 om decentraliserat samarbete [Se ändringsrättsakter].

SAMMANFATTNING

Genom den nya förordningen (EG) nr 625/2004 ändras och förlängs grundförordningen (EG) nr 1659/98 om decentraliserat samarbete fram till och med den 31 december 2006. I den nya förordningen görs några ändringar och förtydliganden i grundtexten. I förordningen anges bland annat att aktörerna i det decentraliserade samarbetet inte enbart kommer från utvecklingsländer utan även från EU, och andra typer av organisationer läggs till i förteckningen över samarbetspartner. Syftet med förordningen är också att öka det civila samhällets möjligheter till dialog i syfte att uppmuntra kvalificerade samtalsparter i demokratiprocessen.

Initiativ och åtgärder som får stöd

EU ska stödja initiativ och åtgärder med inriktning på fattigdomsminskning och hållbar utveckling inom det decentraliserade samarbetet, särskilt i situationer med besvärliga partnerskap, i syfte att främja

• utveckling som präglas av mer delaktighet och som svarar mot befolkningens behov och initiativ i utvecklingsländerna,
• bidrag till diversifiering och förstärkning av civila samhällen och till demokratisering i dessa länder.

Vid utvärdering av föreslagna projekt och program ska hänsyn tas till följande faktorer:

• Insatsernas relevans, effektivitet och livskraft.
• Kulturella och sociala aspekter samt aspekter avseende jämställdhet mellan könen och miljön.
• Nödvändig utveckling av institutionerna så att insatsmålen kan uppnås.
• Erfarenhet som förvärvats inom ramen för insatser av samma slag.
• De särskilda behoven i länder där det inte är möjligt att genom offentligt samarbete bidra väsentligt till målen om fattigdomsminskning och hållbar utveckling.

Prioriterade områden

Prioriterade insatser ska genomföras inom följande områden:

• Utveckling av mänskliga och tekniska resurser samt social och ekonomisk utveckling på lokal landsbygds- eller stadsnivå i utvecklingsländerna.
• Information till och mobilisering av aktörer inom det decentraliserade samarbetet och deltagande i internationella forum för att förstärka dialogen för framväxten av demokrati.
• Förstärkning av institutioner och av dessa aktörers handlingsförmåga.
• Utveckling av mänskliga och tekniska resurser samt social och ekonomisk utveckling på lokal landsbygds- eller stadsnivå i utvecklingsländerna.
• Förstärkning av de nätverk av sociala organisationer och rörelser i samhället som kämpar för hållbar utveckling, mänskliga rättigheter, i synnerhet sociala rättigheter, och demokratisering.
• Metodologiskt stöd till och uppföljning av projekten.

Samarbetsparter

I syfte att engagera andra aktörer än de traditionella icke-statliga organisationerna kan alla aktörer inom decentraliserat samarbete i EU och i utvecklingsländerna få finansiellt stöd och delta i decentraliserat samarbete med stöd av denna förordning, nämligen

• offentliga lokala myndigheter (däribland kommunala),
• icke-statliga organisationer,
• organisationer med ursprungsbefolkningar,
• yrkessammanslutningar,
• lokala aktionsgrupper,
• kooperativ,
• fackföreningar,
• organisationer på det ekonomiska och sociala området,
• lokala organisationer (inklusive nätverk) som arbetar med frågor om decentraliserat samarbete och integration på regional nivå,
• konsumentorganisationer,
• kvinno- och ungdomsorganisationer,
• utbildnings-, kultur-, forsknings- och vetenskapsorganisationer,
• universitet och högskolor,
• kyrkor,
• religiösa sammanslutningar eller samfund,
• medier,
• alla icke-statliga organisationer och oberoende stiftelser som kan bidra till utvecklingen.

Deltagande i anbudsinfordringar ska vara öppet för alla juridiska personer i medlemsstaterna och i mottagarlandet som har erfarenhet av utvecklingssamarbete. Deltagandet får utsträckas till andra utvecklingsländer. De berörda organisationerna får inte vara vinstdrivande.

Finansiella bestämmelser

Finansieringsramen för perioden 2004-2006 uppgår till 18 miljoner euro. Det maximala beloppet per avtal är 100 000 euro.

Den ursprungliga rättsakten gällde till och med den 31 december 2001. Giltighetstiden har förlängts till och med den 31 december 2006.

Finansiellt stöd enligt denna förordning ska vara gåvobistånd. Budgetmyndigheten ska godkänna de årliga krediterna.

Förordningen innehåller utrymme för finansiella bidrag från annat håll än EU. Bidrag från parter ska begäras för varje samarbetsinsats. Bidraget begärs emellertid inom gränserna för de berörda partnernas förmåga och i förhållande till varje insats art. Möjligheter till samfinansiering med andra långivare, särskilt med medlemsstaterna, får dessutom undersökas.

Varje avtal om finansiering som sluts enligt denna förordning kan kontrolleras på plats av kommissionen och revisionsrätten i enlighet med EU:s bestämmelser på området.

Medel som får användas för insatserna

De medel som täcks av EU:s finansiering och som får användas för insatserna inom ramen för denna förordning omfattar framför allt

• studier,
• tekniskt bistånd,
• informations-, utbildningsinsatser eller andra tjänster,
• inköp, bygg- och anläggningsarbeten,
• revision,
• utvärderings- och övervakningsuppdrag,
• utgifter för investering (med undantag för köp av fast egendom),
• fasta kostnader (som får innefatta kostnader för administration, underhåll och drift).

Inköp ska härröra från medlemsstaterna, mottagarlandet, andra utvecklingsländer eller i undantagsfall från andra tredjeländer.

Kommissionens roll i genomförandet av insatserna

Kommissionen ska utreda, besluta om och förvalta de insatser som avses i denna förordning.

Kommissionen ska även vidta alla nödvändiga samordningsåtgärder och se till att dessa överensstämmer med målen om samstämmighet och komplementaritet. Kommissionen kan vidta samordningsåtgärder som t.ex.

• inrättandet av ett system för systematiskt utbyte och analys av information om de insatser som EU och medlemsstaterna har finansierat och avser att finansiera,
• en samordning på plats där insatserna genomförs inom ramen för regelbundna möten och informationsutbyte mellan kommissionens och medlemsstaternas företrädare i mottagarlandet.

Vid genomförandet ska kommissionen biträdas av en kommitté bestående av representanter för medlemsstaterna (kommittén för samfinansiering med icke-statliga organisationer).

Årsrapport och utvärdering

Kommissionen ska inom ramen för årsrapporten till Europaparlamentet och rådet om genomförandet av utvecklingspolitiken lägga fram en sammanfattning av de insatser som har finansierats under budgetåret och av effekterna och resultaten av insatserna, en oberoende utvärdering av hur denna förordning har genomförts under året samt uppgifter om de aktörer inom det decentraliserade samarbetet med vilka avtal har ingåtts.

Kommissionen ska dessutom vid möten med kommittén om samfinansiering med europeiska icke-statliga organisationer på utvecklingens område av åtgärder på områden av intresse för utvecklingsländerna, underrätta medlemsstaterna om de insatser och projekt som har godkänts med uppgifter om belopp, art, mottagarland och samarbetsparter.

Bakgrund

Grundförordningen bygger på åtskilliga gemenskapsåtgärder som understryker vikten av decentraliserat samarbete på utvecklingsområdet. Principen introducerades i den fjärde Lomékonventionen som undertecknades 1989 och den betonades särskilt i rådets förordning (EEG) nr 443/92 (som från och med den 1 januari 2007 har ersatts av förordningen om upprättande av ett finansiellt instrument för utvecklingssamarbete) om finansiellt och tekniskt bistånd till och ekonomiskt samarbete med utvecklingsländerna i Asien och Latinamerika. Budgetmyndigheten införde 1992 en budgetpost i syfte att främja denna metod i samtliga utvecklingsländer.

Förordningen ska ses mot bakgrund av icke-statliga aktörers deltagande i Europeiska unionens utvecklingspolitik.

Senast ändrat den 29.06.2007