EU:s industripolitik

Europeiska kommissionen lägger fram en industripolitik i syfte att skapa mer ändamålsenliga regler för den europeiska industrin. Att få till stånd en stark och dynamisk industriell bas är ett sätt att bidra till EU:s tillväxt och att upprätthålla unionens tekniska och ekonomiska ledarskap mot bakgrund av en tilltagande globalisering.

RÄTTSAKT

Meddelande från kommissionen av den 5 oktober 2005: "Genomförandet av gemenskapens Lissabonprogram - En politik till stöd för EU:s tillverkningsindustri - mot en mer integrerad industripolitik" [KOM(2005) 474 slutlig - ej publicerad i EUT].

SAMMANFATTNING

Att det går bra för tillverkningsindustrin har avgörande betydelse för möjligheterna att helt och hållet förverkliga EU:s tillväxtpotential och att upprätthålla unionens tekniska och ekonomiska ledarskap.

Därför är det helt nödvändigt att skapa en ram som i högre grad främjar den europeiska industrins utveckling, särskilt mot bakgrund av globaliseringen och den intensiva konkurrenssituationen på det internationella planet.

Den europeiska industrin och globaliseringen

Globaliseringen innebär att företagen måste utveckla sina produkter och tillverkningsmetoder samtidigt som de ökar sin kompetens så att de kan förbli konkurrenskraftiga på de nya marknaderna, men de måste också upptäcka de nya möjligheter som den tekniska utvecklingen och globaliseringen ger upphov till.

Att uppmuntra till anpassningar och strukturella förändringar i syfte att upprätthålla den europeiska tillverkningsindustrins konkurrenskraft är ytterst viktigt, bl.a. mot bakgrund av den allt starkare konkurrensen från nya ekonomier som Kina och Indien.

En industripolitik för EU

Den industripolitik som kommissionen lägger fram är tänkt att skapa en mer gynnsam ram för den europeiska industrins utveckling. Den är ett komplement till de insatser som medlemsstaterna redan gör och syftar till att upprätthålla en stark och dynamisk industriell bas på de områden där det inte är ändamålsenligt för de enskilda medlemsstaterna att agera på egen hand.

EU:s industripolitik har dels ett övergripande angreppssätt vars syfte är att garantera samstämmigheten mellan de olika strategiområdena och att få till stånd synergieffekter, dels ett branschspecifikt angreppssätt som gör det möjligt att ta hänsyn till de enskilda branschernas särart.

Denna industristrategi bygger på kommissionens bedömning av möjligheterna och utmaningarna i 27 branscher inom tillverkningsindustrin och byggbranschen i EU.

Industripolitiska instrument

Det tillkännages sju branschövergripande politiska initiativ som skall göra det möjligt att ta itu med utmaningar som är gemensamma för olika branschgrupper och därmed förbättra konkurrenskraften:

• Ett initiativ som rör immaterialrätt och varumärkesförfalskning (början av 2006), bl.a. för att garantera respekten för redan harmoniserade rättigheter.
• En högnivågrupp för konkurrenskraft, energi och miljö (EN)(slutet av 2005).
• Externa aspekter på konkurrenskraft och marknadstillträde (EN)(FR)(våren 2006).
• Ett nytt program för enklare lagstiftning (EN)(oktober 2005).
• Ökning av den branschspecifika kompetensen (2006).
• Hantering av strukturella förändringar (DE)(EN)(FR) inom tillverkningsindustrin (slutet av 2005).
• En integrerad europeisk metod för industriell forskning och innovation(EN)(2005).

Parallellt kommer sju branschspecifika initiativ att inledas:

• Upprättande av ett nytt läkemedelsforum (DE)(EN)(ES)(FR)(första mötet under 2006).
• En halvtidsöversyn av strategin för biovetenskap och bioteknik (2006-2007) (EN)(FR).
• En ny högnivågrupp för den kemiska industrin (2007) efter antagandet av den nya kemikalielagstiftningen Reach.
• En högnivågrupp för försvarsindustrin.
• EU:s rymdprogram (EN).
• En särskild arbetsgrupp för konkurrenskraft inom IKT-branschen (informations- och kommunikationsteknik) (2005-2006).
• En politisk dialog för maskinindustrin (2005-2006).

Den europeiska industrin

Tillverkningsindustrin är särskilt betydelsefull inom EU: den sysselsätter över 34 miljoner människor och står för ungefär en femtedel av EU:s produktion och tre fjärdedelar av EU:s export. Branschen består väsentligen av små och medelstora företag, som utgör 99 procent av företagen och står för 58 procent av sysselsättningen. Tillverkningsindustrin, som har nära kopplingar till tjänstesektorn, är mycket viktig för EU:s ekonomiska tillväxt och för skapandet av arbetstillfällen. Över 80 procent av den privata sektorns utgifter för forskning och utveckling går till tillverkningsindustrin, vilket innebär att denna är en synnerligen viktig del av den nya kunskapsekonomin.

Bakgrund

År 2002 offentliggjorde Europeiska kommissionen ett meddelande om industripolitiken i ett utvidgat Europa. Sedan dess har kommissionen lagt grunden för en EU-industripolitik genom att bl.a. analysera avindustrialiseringen i sitt meddelande från 2003 om viktiga frågor som rör EU:s konkurrenskraft och genom att därefter fördjupa resonemangen i sitt meddelande " Att stödja strukturomvandlingarna: En industripolitik för ett utvidgat EU " från 2004.

Genom att föreslå en ny industripolitik fullgör Europeiska kommissionen sitt åtagande att bidra till att bygga upp en stark industriell bas. Detta är ett åtagande som kommissionen gjorde inom ramen för förverkligandet av det nya " partnerskapet för tillväxt och sysselsättning " med anknytning till Lissabonprogrammet.

ANKNYTANDE RÄTTSAKT

Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén av den 4 juli 2007 Översyn av industripolitiken efter halva tiden. Ett bidrag till EU:s tillväxt- och sysselsättningsstrategi [KOM(2007) 374 slutlig - ej offentliggjort i EUT].

EU:s industripolitik har gett resultat, och industrin är också mycket viktig för tillväxt och sysselsättning i EU. Kommissionen vill därför befästa dessa framsteg och fortsätta och förstärka de flesta av de åtgärder som inleddes 2005.

Man kommer också att lägga fram nya initiativ för att ta hänsyn till globaliseringen, tekniska framsteg och miljön, dvs. våra viktigaste utmaningar den närmaste tiden.

För att industrin ska anpassa sig till klimatförändringen avser kommissionen införa en hållbar industripolitik som baserar sig på följande grundläggande principer:

• Stimulera företagen att producera koldioxidsnåla och energieffektiva varor och tjänster.
• Inrätta en inre marknad för miljövänliga produkter.
• Främja att miljönormer för hållbarare varor och tjänster används utanför EU:s gränser, vilket ger EU-företag som vill exportera miljövänliga varor och tjänster en komparativ fördel.

Kommissionen kommer dessutom att stödja den energiintensiva industrin så att den blir både mer konkurrenskraftig och hållbar.

EU:s industripolitik kommer vidare att inriktas på råvarutillgång och företagskluster samt på att undanröja hinder för nya marknader, analysera hur tjänsterna påverkar industrins konkurrenskraft och utnyttja standarder för att påskynda innovation.

Slutligen kommer två nya branschspecifika initiativ att lanseras när det gäller livsmedelsberedning och elektroteknik.

Senast ändrat den 14.09.2007