Att stödja strukturomvandlingarna: En industripolitik för ett utvidgat EU

EU strävar för tillfället efter att öka konkurrenskraften inom industrin för att uppnå Lissabonstrategins mål. I detta meddelande analyseras konkurrenskraften inom den europeiska industrin och riskerna med avindustrialisering i det nya globala samhället. Kommissionen strävar efter en industripolitik som är anpassad till konkurrenskraven för att stödja strukturomvandlingarna inom industrin i ett kunskapsbaserat Europa.

RÄTTSAKT

Meddelande från kommissionen av den 20 april 2004 - Att stödja strukturomvandlingarna: En industripolitik för ett utvidgat EU - [KOM(2004) 274 slutlig - ej offentliggjort i Europeiska unionens officiella tidning].

SAMMANFATTNING

Kommissionen vill fastställa en industripolitik för EU som är anpassad till aktuella frågor, särskilt följderna av utvidgningen och den internationella konkurrensen. Syftet med denna politik är att främja konkurrenskraften och en lagstiftning som är bättre anpassad till att fortsätta att skapa sysselsättning, innovationer och tillväxt i den europeiska industrin.

Medlemsländerna och EU:s institutioner bör basera strukturomvandlingarna i den europeiska industrin på produktionsfaktorerna i ett utvidgat Europa och på innovationsmöjligheterna i ett kunskapsbaserat Europa.

Ingen avindustrialisering men nödvändiga strukturomvandlingar

Även om det inte har skett någon allmän avindustrialisering på EU-nivå leder strukturomvandlingarna till en stor förändring av det europeiska näringslivet. Arbeten och resurser omfördelas från mycket produktiva eller konkurrenskraftiga sektorer till sektorer med komparativa fördelar. Följderna av strukturomvandlingarna är i allmänhet positiva för EU men kan vara negativa på lokal nivå i vissa sektorer eller regioner.

Förflyttningen av arbeten och resurser bör emellertid stöttas av insatser inom forskning och innovationer för att bibehålla EU:s komparativa fördelar i sektorer med högt mervärde. Den internationella konkurrensen har förstärkts de senaste åren och berör allt fler industrisektorer. Utlokalisering till utvecklingsländerna berör inte bara de traditionella arbetsintensiva sektorerna utan även alltmer högteknologi- och tjänstesektorerna. Det är endast genom en konkurrensinriktad industripolitik som Europa fullt ut kan dra fördel av den industriella globaliseringen.

Utvidgningens möjligheter

2004 års utvidgning ger den europeiska industrin viktiga möjligheter på villkor att omstruktureringen av de berörda sektorerna inte hindras av nationella skyddsåtgärder. När det gäller efterfrågan har den inre marknaden utvidgats till nationella konsumtionsmarknader och växer snabbt. När det gäller utbudet kan företagen omorganisera sin produktion för att kunna dra fördel av de nya medlemsländernas konkurrenskraft.

De nya medlemsländerna har en viktig roll i övergången till en kunskapsbaserad ekonomi. Deras medlemskap kan förbättra industrins resultat inom EU och förstärka den inre marknaden inför konkurrens från tredjeländer. De nya medlemsländernas konkurrensfördelar bör gynna intern omlokalisering inom EU, i stället för utlokalisering till Asien. De sektorer som berörs mest av inträdet av nya företag är livsmedel och dryckesvaror, transportutrustning, basmetaller och metallprodukter.

Insatser för att stödja strukturomvandlingarna

I prioriteringarna från 2002 års meddelande om industripolitiken i ett utvidgat Europa strävar kommissionen efter att samla de offentliga aktörerna runt tre insatsområden för att stödja omstruktureringarna i den europeiska industrin.

Det första insatsområdet är föreskrivande verksamhet och lagstiftning för industriverksamheten inom EU. Syftet är att bättre anpassa lagstiftningen efter företagens behov på nationell och europeisk nivå. Framför allt bör tyngd läggas på konkurrenskraften och en analys av de olika reglernas effekter på vart och ett av verksamhetsområdena.

Den andra insatsen går ut på att bättre samordna EU:s åtgärder inom olika områden som är knutna till industrin, i synnerhet forskning, konkurrens, sysselsättning och regional utveckling. Kommissionen vill förbättra samspelet mellan dessa olika politikområden för att öka produktiviteten och främja utnyttjandet av kunskap. I ett mer allmänt perspektiv kan samverkan mellan EU:s olika verksamhetsområden främja konkurrenskraften hos de europeiska företagen.

Det tredje insatsområdet är satsningen på enskilda branscher inom EU:s industripolitik. Kommissionen strävar efter att synliggöra EU:s industriåtgärder i viktiga sektorer genom att göra de berörda parterna delaktiga. Detta gör det möjligt att betona industripolitikens mervärde på europeisk nivå.

Bakgrund

Detta meddelande ingår i debatten om industripolitikens bidrag till att förbättra konkurrenskraften inom industrin, en debatt som påbörjades i kommissionens meddelande av den 11 december 2002. Syftet är att hjälpa den europeiska industrin att uppnå målen som fastställdes vid Europeiska rådets möte i Lissabon 2000.

ANKNYTANDE RÄTTSAKTER

Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet av den 21 november 2003 - Viktiga frågor som rör EU:s konkurrenskraft - på väg mot en integrerad strategi - [KOM(2003) 704 slutlig - ej offentliggjort i Europeiska unionens officiella tidning].

Meddelande från kommissionen av den 11 december 2002 - Industripolitiken i ett utvidgat Europa [KOM(2002) 714 slutlig - ej offentliggjort i Europeiska unionens officiella tidning].

Senast ändrat den 23.09.2005