Kreditvärderingsinstitut

SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:

Förordning (EG) nr 1060/2009 om kreditvärderingsinstitut

VILKET SYFTE HAR FÖRORDNINGEN?

Syftet med förordningen är att reglera kreditvärderingsinstitutens verksamhet i syfte att skydda investerarna och Europas finansmarknader mot risken för felaktiga metoder.
Målet är att garantera kreditvärderingsprocessens självständighet och integritet och att förbättra kvaliteten på de utförda värderingarna.
I förordningen fastställs villkor för utfärdande av kreditbetyg och bestämmelser om kreditvärderingsinstitutens organisation och uppförande, däribland vad gäller deras aktieägare och ledamöter, i syfte att
- främja kreditvärderingsinstitutens oberoende,
- undvika intressekonflikter och
- främja skyddet för konsumenter och investerare.
Sedan förordningen ändrades genom förordning (EU) 2017/2402 (Enklare, mer transparent och mer standardiserad värdepapperisering) om gemensamma regler för värdepapperisering* fastställs dessutom genom den de skyldigheter som gäller för i unionen etablerade emittenter och anknutna tredje parter avseende värdepapperiseringsinstrument. Genom förordning (EU) 2017/2402 ersattes ordalydelsen ”strukturerade instrument” i den ursprungliga förordningen med ”värdepapperiseringsinstrument”.

VIKTIGA PUNKTER

Registrering, uppföranderegler och tillsyn

För att bli registrerade inom EU måste kreditvärderingsinstitut

undvika intressekonflikter, till exempel genom att inte låta kreditvärderingsanalytiker värdera en organisation som de själva har andelar i,
garantera att deras betyg och värderingsmetoder håller hög kvalitet,
garantera en hög grad av öppenhet, till exempel genom att årligen offentliggöra en rapport om sin öppenhet.

Sedan juli 2011 har Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) haft ansvar för att registrera kreditvärderingsinstitut. Den har även ensamrätt att bedriva tillsyn av sådana institut.

Förlitande på kreditbetyg i alltför stor utsträckning

Genom direktiv 2013/14/EU ändrades förordningen i syfte att begära att finansiella institut och investerare själva ska bedöma kreditrisker och inte får förlita sig endast eller automatiskt på utomstående betyg för att utvärdera en organisations eller ett finansiellt instruments kreditbetyg.

Värderingar av EU-länders statsskulder

Kreditvärderingsinstituten ska upprätta ett schema med datum för när de kommer att värdera EU-länder. Länderna kommer att värderas minst en gång per halvår.
För att undvika marknadsstörningar får betygen inte offentliggöras förrän efter att EU:s börser har stängts och inte senare än en timme innan de öppnar igen.
Investerare och EU-länder ska informeras om förhållanden och antaganden för varje betyg.

Kreditvärderingsinstitutens ansvar

Ett kreditvärderingsinstitut får hållas ansvarigt om det har överträtt bestämmelserna i förordningen, antingen avsiktligen eller genom grov oaktsamhet som leder till skada för en investerare eller en emittent.

Oberoende och undvikande av intressekonflikter

Vart fjärde år måste emittenter av komplexa värdepapperiseringsinstrument byta till ett annat institut enligt en rotationsregel.
Kreditvärderingsinstitut ska offentliggöra situationer där en aktieägare innehar fem procent eller mer av institutets kapital eller rösträtter och fem procent eller mer av en organisation som har betygsatts av det institutet. Om båda innehaven når upp till eller överstiger tio procent får inte kreditvärderingsinstitutet betygsätta enheten.
Det är förbjudet att inneha fem procent eller mer av mer än ett kreditvärdighetsinstituts kapital eller rösträtter, förutom om dessa institut hör till samma grupp.

Alla tillgängliga betyg offentliggörs av Esma på en europeisk kreditvärderingsplattform.

VILKEN PERIOD GÄLLER FÖRORDNINGEN FÖR?

Förordningen gäller sedan den 7 december 2009, med undantag för bestämmelser om

hänvisningar till kreditbetyg i prospekt (artikel 4.1), som har gällt sedan den 7 december 2010, och
kreditvärderingsinstitut som är etablerade i länder utanför EU (artiklarna 4.3 f–h), som har gällt sedan den 7 juni 2011.

BAKGRUND

EU:s förordning om kreditvärderingsinstitut är ett av EU:s initiativ för att fullgöra åtagandena från G-20-mötet i Washington i november 2008.

Mer information finns här:

Kreditvärderingsinstitut (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten)
Reglering av kreditvärderingsinstitut (Europeiska kommissionen).

VIKTIGA BEGREPP

Värdepapperisering: transaktioner som gör det möjligt för en långivare eller annan originator till tillgångar – till exempel ett kreditinstitut – att refinansiera en uppsättning lån eller tillgångar (t.ex. hypotek, billeasing, konsumentlån, kortkrediter) genom att omvandla dem till värdepapper. Långivaren eller originatorn anordnar en portfölj av sina lån inom olika riskkategorier, som skräddarsytts efter risken gentemot investerarnas avkastningskrav. Avkastningen till investerarna kommer från de kassaflöden som genereras av de underliggande lånen.

HUVUDDOKUMENT

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1060/2009 av den 16 september 2009 om kreditvärderingsinstitut (EUT L 302, 17.11.2009, s. 1).

Fortlöpande ändringar av förordning (EG) nr 1060/2009 har införlivats i originaltexten. Denna konsoliderade version har endast dokumentationsvärde.

ANKNYTANDE DOKUMENT

Rapport från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om alternativa verktyg för externa kreditvärderingar, situationen på kreditvärderingsmarknaden, konkurrens och förvaltning i kreditvärderingsbranschen, situationen på marknaden för kreditvärdering av strukturerade finansiella instrument och om lämpligheten av ett europeiskt kreditvärderingsinstitut (COM(2016) 664 final, 19.10.2016).

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/1 av den 30 september 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1060/2009 vad gäller tekniska tillsynsstandarder för den regelbundna rapporteringen av kreditvärderingsinstitutens avgifter inom ramen för Europeiska värdepappers- och marknadsmyndighetens löpande tillsyn (EUT L 2, 6.1.2015, s. 1).

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/2 av den 30 september 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1060/2009 vad gäller tekniska tillsynsstandarder för utformningen av den information som kreditvärderingsinstitut ska lämna till Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (EUT L 2, 6.1.2015, s. 24).

Rapport från kommissionen till rådet och Europaparlamentet om genomförbarheten av ett nätverk av mindre kreditvärderingsinstitut (COM(2014) 248 final, 5.5.2014).

Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/14/EU av den 21 maj 2013 om ändring av direktiv 2003/41/EG om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut, direktiv 2009/65/EG om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) och direktiv 2011/61/EU om förvaltare av alternativa investeringsfonder när det gäller alltför stor förlitan på kreditbetyg (EUT L 145, 31.05.2013, s. 1).

Se den konsoliderade versionen.

Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 946/2012 av den 12 juli 2012 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1060/2009 om kreditvärderingsinstitut när det gäller förfaranderegler för böter som åläggs kreditvärderingsinstitut av Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten, samt bestämmelser om rätten till försvar och tidsfrister (EUT L 282, 16.10.2012, s. 23).

Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 447/2012 av den 21 mars 2012 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1060/2009 om kreditvärderingsinstitut med tekniska tillsynsstandarder för överensstämmelsebedömningen av kreditvärderingsmetoder (EUT L 140, 30.5.2012, s. 14).

Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 449/2012 av den 21 mars 2012 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1060/2009 med avseende på tekniska tillsynsstandarder för uppgiftslämning vid registrering och certifiering av kreditvärderingsinstitut (EUT L 140, 30.5.2012, s. 32).

Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 272/2012 av den 7 februari 2012 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1060/2009 vad gäller de avgifter som Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten tar ut av kreditvärderingsinstitut (EUT L 90, 28.3.2012, s. 6).

Senast ändrat 09.04.2019