Strategin för den inre marknaden - Prioriteringar för 2003-2006

Syftet med denna strategi är att stärka den inre marknaden för att kunna utnyttja en utvidgad marknad med 25 medlemsländer fullt ut. Därför har en lista över prioriteringar och en arbetsplan fastställts för perioden 2003-2006.

RÄTTSAKT

Strategin för den inre marknaden - Prioriteringar för 2003-2006 [KOM(2003) 238 slutlig - Ej offentliggjord i Europeiska unionens officiella tidning].

SAMMANFATTNING

Strategin har till uppgift att stärka grunden för den inre marknaden: den måste undanröja hindren för handeln med varor och tjänster och se till att EG-lagstiftningen tillämpas korrekt. I strategin upprättas en lista över prioriteringar och en tidsplan för genomförandet. Denna strategi bör betraktas som en gemensam dagordning som rådet, parlamentet och medlemsländerna bör göra sitt yttersta för att genomföra.

Prioriteringar

Att underlätta den fria rörligheten för varor. Det finns fortfarande tekniska hinder som motverkar den fria rörligheten för varor mellan medlemsländerna och det är fortfarande dyrare och mer komplicerat att handla med varor över gränserna inom EU än det är inom ett medlemsland. Den fria rörligheten för varor (och tjänster) bygger framför allt på att det finns ett förtroende för kontrollerna i de andra medlemsländerna. Åtgärder måste därför vidtas i syfte att stärka förtroendet för att det finns ett fungerande regelverk för den fria rörligheten.

Kommissionen föreslår att det ska antas en ny gemenskapsförordning där de viktigaste principerna för ömsesidigt erkännande fastställs. En sådan förordning kan bl. a. omfatta en obligatorisk anmälan i de fall där erkännande nekas. Kommissionen ska först genomföra ett omfattande samråd med samtliga berörda parter. När det gäller den nya metoden för teknisk harmonisering har kommissionen nyligen presenterat de planerade förbättringarna i ett meddelande om den nya metoden. Utarbetandet av Europastandarder skulle kunna påskyndas genom ett bättre samarbete mellan de europeiska standardiseringsorganen. Under 2003 kommer kommissionen att ingå avtal med dessa organ om partnerskap och resultatkrav. Kommissionen planerar att vidta åtgärder för en hållbar ekonomisk utveckling, bl. a. kommer ett meddelande och ett ramdirektiv att antas med miljökrav som inte hindrar den fria rörligheten. När det gäller produktsäkerhet kommer kommissionen att avge en rapport om tillämpningen av det nya utökade direktivet år 2006.

Att integrera tjänstemarknaderna. På tjänstesidan förekommer det fortfarande stora skillnader mellan medlemsländernas nationella lagstiftning, vilket utgör ett hinder för den fria rörligheten för tjänster. Dessa hinder påverkar alla stadier i affärsprocessen - från företagsetablering till eftermarknadsservice - något som avskräcker företag, och i synnerhet små och medelstora företag, från att bedriva verksamhet i ett annat medlemsland.

Rådet och parlamentet bör anta förslaget till förordning om säljfrämjande åtgärder respektive direktivet om erkännande av yrkeskvalifikationer. Under 2003 lade kommissionen också fram ett förslag till direktiv om tjänster på den inre marknaden, som ger en klar och balanserad rättslig ram. Med förbehåll för resultaten från en genomförbarhetsstudie planeras också ett förslag till utvidgning av det informationsförfarande som tillämpas på utkast till nationella tekniska föreskrifter (så att det även kommer att omfatta andra tjänster än informationssamhällets tjänster). Andra åtgärder bör också antas inom handlingsplanen för finansiella tjänster, framför allt direktiven om prospekt, investeringstjänster, insyn, konsumentkredit (es de en fr) och finansiella tjänster till allmänheten. År 2003 presenterades även ett meddelande om clearing samt förordningar om det europeiska betalningsområdet och aktiehandel över gränserna. I början av 2004 lade kommissionen fram ett nytt direktiv om kapitalkrav.

Att säkerställa högkvalitativa nätverksamheter. De tekniska framstegen och gemenskapslagstiftningen har bidragit till att marknaderna för nätverksamheter har öppnats betydligt under de tio senaste åren. Nätverksamheterna omfattas av särskilda skyldigheter att tillhandahålla tjänster till hela befolkningen. Kommissionen kommer inom kort att offentliggöra en grönbok för att inleda en bred debatt om de problem som behöver lösas inom detta område. Stora investeringar kommer att krävas för att höja kvaliteten på infrastrukturen i Europa, särskilt i anslutningsländerna. För dessa investeringar vore det lämpligt med ett närmare samarbete mellan de offentliga och privata sektorerna. Här finns det fortfarande vissa problem som behöver lösas.

När det gäller transportsektorn bör parlamentet och rådet skyndsamt anta det "andra järnvägspaketet", förslaget om kontrollerad konkurrens för kollektivtrafik samt paketet om ett gemensamt europeiskt luftrum och tillträde till hamntjänster. Kommissionen bör förhandla fram ett open skies-avtal med USA. Kommissionen planerar att lägga fram förslag för en öppning av marknaden för persontransporter. Rådet bör snabbt anta och genomföra "energipaketet", som innebär att marknaderna för gas och energi öppnas helt senast 2007. Kommissionen ska också analysera situationen inom vatten- och avloppssektorn. Det direktiv som syftar till att ytterligare öka konkurrensen inom postsektorn bör också införlivas helt.

Att minska konsekvenserna av skattehinder. Med 25 olika system för företagsbeskattning kan det bli svårt att få den inre marknaden att fungera ordentligt. Problem som det nuvarande systemet för mervärdesskatt, transaktioner mellan två bolag inom samma koncern, olika skattesatser i medlemsländerna (t. ex. när det gäller utdelning) osv. avskräcker från gränsöverskridande åtaganden på den inre marknaden.

För att minska skattehindren föreslår kommissionen en översyn av direktivet om moderbolag och dotterbolag och direktivet om fusioner. På lång sikt vill kommissionen införa en gemensam konsoliderad bolagsskattebas på EU-nivå. Vad beträffar mervärdesskatten kommer kommissionen att lägga fram ett meddelande om åtgärder för att modernisera och förenkla gällande system. När det gäller fordonsbeskattningen rekommenderar kommissionen en successiv utfasning av registreringsskatten. Kommissionen kommer att vidta åtgärder för att säkerställa en icke-diskriminerande behandling av utdelningar.

Att öka möjligheterna till upphandling. Möjligheterna att delta i upphandlingar över nationsgränserna är begränsade. Denna bristande konkurrens inom området för offentlig upphandling leder till att företagen går miste om affärsmöjligheter och framför allt till att skattebetalarnas pengar inte används effektivt. De olika nationella systemen för upphandlingsförfaranden bör därför förenklas och harmoniseras. Offentlig/privata partnerskap bör uppmuntras.

Rådet och parlamentet bör anta lagstiftningspaketet om offentlig upphandling. När dessa rättsakter överförs till den nationella lagstiftningen får medlemsländerna en möjlighet att rationalisera och förenkla sin lagstiftning och tillämpliga förfaranden. Kommissionen kommer att föreslå att medlemsländerna ska ge en befintlig nationell tillsynsmyndighet (eller något annat nationellt organ) befogenhet att hänskjuta ärenden till en prövningsinstans eller domstol för beslut om korrigerande åtgärder. Det nyligen inrättade Public Procurement Network bör utvidgas till samtliga medlemsländer och EES-området. Medlemsländerna bör se till att alla deras system för e-upphandling överensstämmer med kraven i lagstiftningspaketet när detta träder i kraft. När det gäller upphandling av försvarsmaterial kommer kommissionen under 2004 att lägga fram ett tolkningsmeddelande om EG-domstolens senaste domar inom detta område samt en grönbok om europeisk upphandling av försvarsmaterial.

Att förbättra villkoren för företagen. De politiska åtgärder som krävs för att främja företagande och innovation hör till medlemsländernas kompetensområde. Kommissionen organiserar ett utbyte av erfarenheter och bästa praxis genom BEST-programmet. Politiken för den inre marknaden syftar emellertid också direkt till att främja företagande och innovation i en alltmer kunskapsbaserad ekonomi.

Rådet bör skyndsamt anta slutversionen av förordningen om införande av gemenskapspatent. Även direktivet om skydd av immaterialrätter samt direktivet om patenterbarhet för datorrelaterade uppfinningar bör antas inom en snar framtid. Det statliga stödet bör sänkas. Kommissionen kommer att anta en handlingsplan om bolagsrätt och företagsstyrning i EU. Åtgärderna på kort sikt i denna handlingsplan omfattar bl. a. bolagsrätt, gränsöverskridande fusioner och gränsöverskridande flyttning av ett bolagssäte. Direktivet om uppköpserbjudanden bör antas skyndsamt.

Att hantera den demografiska utmaningen. Den åldrande befolkningen innebär en utmaning för pensionssystemen, den ekonomiska tillväxten, de offentliga finanserna och sjukvårdssystemen. Vissa gemenskapsåtgärder kan spela en värdefull roll i fråga om tjänstepensionerna, framför allt upprättandet av en tillsynsram som gör att pensionsfonder kan fungera effektivt på den inre marknaden.

Direktivet om pensionsfonder bör genomföras som planerat av medlemsländerna. Efter samråd med arbetsmarknadens parter kommer kommissionen eventuellt att lägga fram ett förslag till direktiv om överföring av tjänstepensioner. Kommissionen kommer också att fortsätta att vidta åtgärder mot skattediskriminering av pensionsfonder som är etablerade i andra medlemsländer. Den fria rörligheten för personer på den inre marknaden får konsekvenser för hälso- och sjukvården och kommissionen kommer att inleda ett samrådsförfarande för att tillsammans med medlemsländerna uppnå samsyn inom det här området.

Att förenkla lagstiftningen. Ett förbättrat och förenklat regelverk är avgörande för konkurrenskraften. Det är lika viktigt när medlemsländerna överför EG-lagstiftningen till sin egen lagstiftning.

Kommissionen kommer att inleda omfattande diskussioner och samråd om utformningen av lagstiftningen för den inre marknaden och ska presentera sina slutsatser under 2004. Tillsammans med parlamentet och rådet kommer kommissionen att arbeta vidare med uppslaget om en kontroll av att lagstiftningen är förenlig med den inre marknaden. Syftet med denna kontroll skulle bli att ge medlemsländernas lagstiftande organ vägledning för att på sikt minska risken för en fragmenterad inre marknad. Kommissionen uppmanar rådet att utse en övergripande arbetsgrupp för "bättre lagstiftning" med vilken kommissionen kan samarbeta. I samarbete med medlemsländerna kommer indikatorer att uprättas för att mäta vilka framsteg som görs, framför allt för att minska den administrativa bördan.

Att kontrollera att reglerna efterlevs. Medlemsländerna bör spela en aktiv roll i det dagliga arbetet för att få den inre marknaden att fungera väl och för att se till att de regler som finns tillämpas på rätt sätt. För att komma till rätta med ett problem finns det för närvarande endast två möjligheter: antingen att lämna in ett klagomål till kommissionen, vilket kan leda till ett överträdelseförfarande mot ett medlemsland, eller också att inleda ett förfarande på nationell nivå. Båda dessa möjligheter resulterar i utdragna och ibland kostsamma förfaranden. Kommissionen har utvecklat Solvit-initiativet som syftar till att förbättra kontrollen av att den inre marknadens regler tillämpas ordentligt.

Medlemsländerna bör ställa upp mer ambitiösa mål för införlivandet och det är viktigt att det politiska trycket upprätthålls när det gäller att införliva direktiv. Kommissionen kommer att lägga fram en rekommendation om bästa praxis och intensifiera den förebyggande dialogen med medlemsländerna. Det kan också bli nödvändigt att införa ett krav på att medlemsländerna ska anmäla åtgärder elektroniskt till kommissionen samt överföra "konkordanstabeller" till kommissionen. Här är det tänkbart med en standardperiod för införlivandet (två år), standardklausuler för påföljder samt standardklausuler för att stärka det administrativa samarbetet. Kommissionen uppmanar också medlemsländerna att halvera sina överträdelser fram till 2006.

På webbplatsen EUROPA kommer kommissionen att skapa en särskild sektion med information till medborgare och företag om vilka möjligheter de har att hävda sina rättigheter enligt gemenskapsrätten. För att åstadkomma ett bättre konsumentskydd kommer kommissionen att föreslå en förordning varigenom det införs ett nätverk med offentliga tillsynsmyndigheter som ska svara för att regelverket efterlevs ordentligt.

Att förbättra informationsstrategi. Medborgarna och företagen måste känna till vilka rättigheter och möjligheter de har på den inre marknaden för att kunna utnyttja den fullt ut. Det krävs därför en informationsstrategi för att driva den inre marknaden framåt.

Medlemsländerna bör utveckla nationella planer för att öka de egna medborgarnas och företagens medvetenhet om den inre marknadens möjligheter. Här bör särskilt de nya medlemsländerna uppmärksammas och befintliga informationsverktyg utvidgas successivt. Nya Internetportaler kommer att upprättas. Euroguichet-nätverket kommer att utvidgas så att det finns minst ett europeiskt informationscentrum för konsumenter i varje medlemsland.

Att optimera fördelarna med den utvidgade inre marknaden

Att införliva gemenskapens regelverk och genomföra gemenskapens lagstiftning i de nya medlemsländerna är emellertid ingen liten eller lätt uppgift. Att en del barnsjukdomar förekommer under en viss period efter anslutningen är förmodligen ofrånkomligt, men det är viktigt att det vidtas åtgärder mot dem ett tidigt skede för att undvika att skyddsklausulen behöver tillämpas. Denna klausul, som ska garantera en väl fungerande marknad, kan åberopas av kommissionen till och med den 1 maj 2007.

Anslutningsländerna kunde anmäla sina genomförandeåtgärder till kommissionen redan före anslutningen, vilket kan gagna processen för anmälan och kontroll av överensstämmelsen med gemenskapsrätten. Kommissionen uppmanar anslutningsländerna att snabbt slutföra granskningen av lagstiftningen och att upphäva all lagstiftning som kan verka diskriminerande. Fullständig information bör gå ut till behöriga myndigheter och tjänstemän som svarar för tillsyn av utvidgningens följder. Kommissionen uppmuntrar tjänstemännen i anslutningsländerna att genomgå en kortare praktik.

Den inre marknaden i ett internationellt sammanhang

Efter utvidgningen står EU inför den nya utmaningen att börja utveckla närmare relationer med de nya grannarna: Ryssland, Ukraina, Moldavien, Vitryssland och länderna i södra Medelhavsområdet. Ett utökat tillträde till de europeiska marknaderna kan erbjudas på villkor att lagstiftningen stegvis anpassas. I dagens ytterst globaliserade ekonomi kan enlagstiftning som antas på andra håll i världen också få effekter för EU. De europeiska lagstiftarna bör mer systematiskt föra en dialog med lagstiftarna i de viktigaste partnerländerna.

För att genomföra konceptet med inriktning på "de nya grannarna" bör det slutas nya avtal som kompletterar de partnerskaps-, samarbets- och associeringsavtal som EU redan har ingått med dessa länder. Kommissionen kommer att fortsätta att stödja och värna om EU:s lagstiftning inom internationella organ som WTO (Världshandelsorganisationen) och WIPO. Kommissionen kommer också att stärka dialogen med USA om de finansiella marknaderna. Kommissionen ska även med hjälp av en gemensam riskhanteringsmetod försöka förbättra kontrollerna vid de yttre gränserna.

Uppföljning

Denna strategi kommer att följas upp på tre plan: Den första uppgiften kommer att bli att se till att de föreslagna åtgärderna antagits inom fastställd tidsfrist. Den andra blir att kontrollera att de antagna åtgärderna genomförs korrekt. Slutligen gäller det att bedöma åtgärdernas följder, dvs. följderna för marknader, företag och andra ekonomiska aktörer.

Kommissionen har redan vissa indikatorer för att bedöma de politiska åtgärdernas effektivitet inom vissa sektorer. Vid sidan av rapporten om produkt- och kapitalmarknadernas funktion (Cardiffrapporten), konkurrensrapporten samt kommissionens olika resultattavlor kommer kommissionen nu också att utarbeta en lägesrapport om strategin för den inre marknaden.

Bilagan till meddelandet innehåller tabeller med alla åtgärder som planeras inom ramen för denna strategi samt en preliminär tidsplan.

Bakgrund

Vid sidan av de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken och sysselsättningsriktlinjerna är strategin för den inre marknaden ett av de viktigaste instrumenten på Europeiska unionens nivå för att samordna den ekonomiska politiken. Strategin kan också tjäna som en viktig utgångspunkt för arbetet inom den nya rådskonstellationen "konkurrenskraft". Strategin är även ett svar på Europaparlamentets krav på ett nytt initiativ för att påskynda viktiga reformer.

Den nya strategin för den inre marknaden bör också ge ny fart åt genomförandet av det ambitiösa mål som genom Lissabonprocessen uppställdes inför år 2010. Med ett år kvar till utvidgningen bör dessutom den inre marknaden stärkas för att undvika risken för fragmentering och för att fullt ut utnyttja de möjligheter som denna utvidgade marknad erbjuder medlemsländerna. Strategin ska också bidra till att kunna komma vidare med de strukturella reformerna för att öka de europeiska ekonomiernas tillväxtkapacitet.

ANKNYTANDE RÄTTSAKTER

Kommissionens meddelande "Andra lägesrapporten om strategin för den inre marknaden (2003-2006)" [KOM(2005) 11 slutlig - ej offentliggjort i Europeiska unionens officiella tidning].

I den andra rapporten om genomförandet av strategin för den inre marknaden (2003-2006) konstateras att integrationen inom den inre marknaden stagnerade under 2004. Kommissionen understryker vikten av att förstärka marknadsintegrationen i EU-25, eftersom det finns utrymme för en avsevärd ökning av handel och investeringar på kort till medellång sikt. De åtgärder som vidtagits på områden som finansiella tjänster, nätverksindustri och företagslagstiftning inom den större inre marknaden kan förväntas börja ge positiva effekter ute på marknaden.

När det gäller den inre marknadens rättsliga ramar så har två tredjedelar av de planerade rättsliga förbättringsåtgärderna som kommissionen efterlyste under 2004 antagits i sin helhet. Det framgår emellertid av rapporten att flera viktiga förslag från kommissionen måste bli föremål för beslut i rådet och parlamentet, nämligen gemenskapspatentet, förenkling av systemet för erkännande av yrkeskvalifikationer och säljfrämjande åtgärder över hela Europa.

Kommissionen lyfter fram följande fyra kärnfrågor som måste prioriteras:

Att göra de rättsliga ramarna fullständiga.
Att bättre utnyttja de befintliga ramarna.
Att säkerställa större samstämmighet och synergi med annan gemenskapspolitik.
Att säkerställa att de rättsliga ramarna för den inre marknaden är bättre anpassade till de globala ekonomiska ramarna.

Kommissionens meddelande "Rapport om genomförandet av strategin för den inre marknaden (2003-2006)" [KOM(2004) 22 slutlig - ej offentliggjort i Europeiska unionens officiella tidning].

I januari 2004 lade kommissionen fram sin första rapport om genomförandet av strategin för den inre marknaden 2003-2006. På ett allmänt plan kunde kommissionen konstatera att de resultat som uppnåtts under de första åtta månaderna efter strategins antagande är blandade. Mer än hälften av de insatser som skulle genomföras före slutet av 2003 antogs som planerat. De insatser som försenats gäller dock viktiga lagstiftningsfrågor som är avgörande för EU:s konkurrenskraft i framtiden.

Därför föreslog kommissionen brådskande åtgärder under 2004 på två områden:

De stora lagstiftningsfrågorna, t.ex. gemenskapspatent, tillämpning av immaterialrätten, erkännande av yrkeskvalifikationer och handlingsplanen för finansiella tjänster.
Utveckling och genomförande av begreppet "bättre styrelseformer", bl.a. att medlemsländerna arbetar i partnerskap och utför de nödvändiga uppgifter som åligger dem (bättre och snabbare införlivande av EU-rätten, stärkt samarbete mellan nationella myndigheter osv.)

Kommissionen anser att framsteg i de här frågorna kan ge ny fart åt "Lissabonstrategin" och stärka den inre marknadens grunder (mer handel mellan EU-länder, mer konkurrens, ökad produktivitet osv.).

See also