2000–2006: Stöd till landsbygdens utveckling inom ramen för Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ)

Stödprogrammen för landsbygdsutveckling har stor betydelse för den regionala, ekonomiska och sociala sammanhållningen i unionen. I detta syfte har Europeiska unionen (EU) fastställt ramarna för gemenskapens stöd, som har bidragit till landsbygdsutvecklingen mellan 2000 och 2006. Från och med 2007 har en ny rättslig ram ersatt dessa bestämmelser. Bestämmelserna om mindre gynnade områden gäller emellertid fortfarande till och med 2010.

RÄTTSAKT

Rådets förordning (EG) nr 1257/1999 av den 17 maj 1999 om stöd från Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) till utveckling av landsbygden och om ändring och upphävande av vissa förordningar [Se ändringsrättsakt(er)].

SAMMANFATTNING

Tillämpningsområde

I denna förordning införs en gemensam ram för EU-stöd till en hållbar utveckling av landsbygden som ska gälla mellan den 1 januari 2000 och den 1 januari 2007. Den kompletterar de andra instrumenten inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) och gemenskapens strukturpolitik.

De åtgärder för landsbygdens utveckling som är stödberättigande enligt denna förordning delas in i två grupper:

• Kompletterande åtgärder till 1992 års reform av den gemensamma jordbrukspolitiken: förtidspensionering, miljöåtgärder inom jordbruket och beskogning, samt stödordningen för mindre gynnade områden.
• Åtgärder för att modernisera och diversifiera jordbruken: investeringar i jordbruksföretag, startstöd till unga jordbrukare, kompetensutveckling, förbättrad bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter, kompletterande stöd till skogsbruket, utveckling och omställning av lantbruket.

KOMPLETTERANDE ÅTGÄRDER TILL 1992 ÅRS REFORM AV DEN GEMENSAMMA JORDBRUKSPOLITIKEN

Förtidspensionering

EU kan bevilja stöd åt jordbrukare som är äldre än 55 år, men ännu inte uppnått pensionsåldern, och som beslutat sig för att upphöra med jordbruk för kommersiella syften efter att ha bedrivit jordbruksverksamhet under en period av minst tio år före upphörandet. Stöd kan även beviljas åt lantarbetare – antingen medhjälpare inom familjen eller avlönade arbetare – i samma ålder som är anslutna till ett socialförsäkringssystem och som varit sysselsatta inom jordbruk på minst halvtid under de senaste fem åren före upphörandet.

Syftet med dessa stöd är att göra det möjligt för äldre jordbrukare att få en tillräckligt hög inkomst och att främja alternativa sysslor eller en omläggning av verksamheten till andra ändamål än jordbruk (t.ex. skogsbruk eller naturreservat, etc.). En jordbrukare som överlåter sin verksamhet kan få upp till 15 000 euro om året i stöd (högst 150 000 euro totalt) fram till 75 års ålder. Om den överlåtande parten redan erhåller ålderspension i en medlemsstat beviljas stödet som ett tillägg till denna pension. För lantarbetare kan stödet uppgå till 3 500 euro om året (högst 35 000 euro totalt) fram till den normala pensionsåldern.

I de fall då jordbrukaren överlåter jordbruket är den som övertar verksamheten skyldig att helt eller delvis ta över den mark som frigörs av överlåtaren, ha tillräckliga kvalifikationer och fortsätta att förbättra jordbruksföretagets ekonomiska livskraft under en period av minst fem år.

Miljövänligt jordbruk och djurskydd

EU kan bevilja stöd till jordbrukare som använder sig av produktionsmetoder inom jordbruket som skyddar miljön, bevarar landskapet (miljövänligt jordbruk) och främjar djurens välbefinnande för att på så sätt bidra till att målen för gemenskapens politik i fråga om jordbruk, miljö och god djurhållning uppnås. Stödet är avsett att främja en miljövänlig planering av jordbruksverksamheten, jordbruk som skyddar och förbättrar miljön, miljömässigt gynnsamma metoder för extensifiering av jordbruk, bevarande av hotade höga naturvärden i jordbruksmiljöer samt ett bibehållet landskap.

För att erhålla detta stöd ska jordbrukarna förbinda sig att under minst fem år bedriva ett miljövänligt jordbruk eller uppfylla kraven på djurhälsa och djurskydd. Dessa åtaganden ska sträcka sig utöver normal tillämpning av sedvanlig god lantbrukspraxis och ska tillhandahålla tjänster som inte tillgodoses genom andra stödåtgärder, som t.ex. marknadsstöd eller kompensationsbidrag.

Stödet beräknas utifrån inkomstbortfall, extrakostnader och de stimulansåtgärder som är nödvändiga för att jordbrukarna ska förbinda sig att driva ett miljövänligt jordbruk samt med beaktande av de kostnader för investeringar som inte genererar intäkter och som är nödvändiga för att fullgöra åtagandet. Det får dock inte överstiga 600 euro per hektar för ettårsgrödor, 900 euro per hektar för specialiserade fleråriga grödor, 450 euro per hektar för markutnyttjande för andra ändamål än jordbruk och 500 euro per djurenhet för djurhälsa och djurskydd (200 euro när det gäller lokala utrotningshotade raser).

Livsmedelskvalitet

Stödet för dessa miljövänliga produktionsmetoder bidrar till att förbättra kvaliteten på livsmedel. Målet är att konsumenterna ska få garantier för hög kvalitet på produkterna och att det skapas ett mervärde. Stöd ska beviljas jordbrukare som frivilligt ansluter sig till de kvalitetssystem för livsmedel på EU-nivå eller nationell nivå som regleras i EU-lagstiftningen beträffande skydd för geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar, särartsskydd, ekologisk produktion av jordbruksprodukter och kvalitetsviner. Dessa kvalitetssystem gör det möjligt att spåra produkten från gård till bord, omfattar noggranna produktspecifikationer som ger garantier för produktens särart och garanterar att dessa iakttas.

Stödet för livsmedelskvalitet får betalas ut under högst fem år som ett årligt bidrag på högst 3 000 euro per jordbruksföretag. Beloppet fastställs på grundval av de fasta kostnader som uppstår genom att jordbrukaren deltar i kvalitetssystemen.

Producentgrupper kan även beviljas stöd för konsumentinformation, marknadsföring och reklam. Det får sammanlagt uppgå till högst 70 % av de stödberättigande kostnaderna.

Mindre gynnade områden och områden med miljöbetingade restriktioner

Jordbrukare i områden som präglas av betydande naturbetingade svårigheter kan beviljas kompensationsbidrag för att se till att jordbruksföretagen ges kontinuitet och bärkraft, att landskapet bevaras och att miljökraven uppfylls. De jordbrukare som får dessa bidrag förbinder sig att driva rörelsen under minst fem år i ett mindre gynnat område.

Storleken på kompensationsbidragen bör effektivt bidra till att kompensera för befintliga svårigheter samtidigt som man undviker överkompensation. Bidraget kommer därför att differentieras inom intervallet 25–250 euro per hektar jordbruksmark beroende på regionens utvecklingsmål, de naturbetingade svårigheterna, miljöproblemen och typen av jordbruksverksamhet. Ett bidrag som är högre än 250 euro kan beviljas på villkor att genomsnittet av samtliga bidrag som betalas ut inom ramen för det aktuella programmet inte överskrider detta tak. Vid utbetalningen av dessa bidrag får medlemsstaterna kombinera flera regionala program.

De mindre gynnade områdena omfattar följande:

• Bergsområden där klimatförhållandena eller de branta sluttningarna begränsar användningenav marken och ökar arbetskostnaderna.
• Mindre gynnade områden där det finns risk för att marken inte längre kommer att brukas och där marken är lågproduktiv och jordbruksproduktionen ligger under genomsnittet och befolkningsunderlaget är vikande.

Vissa geografiska områden, sammanlagt högst 10 % av en medlemsstats yta, kan likställas med ”mindre gynnade områden”, därför att skyddet av miljön, bevarandet av landskapet, turismen eller skyddet av kustområden i dessa områden gör det berättigat att behålla jordbruksverksamheten.

Krav som ska uppfyllas

Jordbrukare kan beviljas stöd för att få hjälp att uppfylla de obligatoriska krav som grundas på EU-lagstiftning i fråga om miljö, folkhälsa, livsmedelssäkerhet samt arbetarskydd.

Jordbrukare som måste uppfylla krav som bygger på EU-lagstiftning och som nyligen införlivats med den nationella lagstiftningen kan beviljas ett tillfälligt stöd för att delvis täcka extra kostnader eller inkomstbortfall. Stödet beviljas årligen i form av ett gradvis minskande schablonstöd och uppgår till högst 10 000 euro per år och jordbruksföretag. Det får beviljas under högst fem år från och med den dag då kraven skulle uppfyllas enligt EU:s lagstiftning. När det gäller de EU-direktiv som inte genomförts på ett korrekt sätt i en medlemsstat börjar tidsfristen på fem år den 28 oktober 2003.

Jordbrukarna får anlita jordbruksrådgivning i enlighet med förordning (EG) nr 1782/2003. Stödet uppgår till högst 80 % av de stödberättigande kostnaderna och får inte överstiga 1 500 euro.

ÅTGÄRDER FÖR ATT MODERNISERA OCH DIVERSIFIERA JORDBRUKEN

Investeringar i jordbruk

Ett investeringsstöd betalas ut till jordbrukarna i syfte att öka deras inkomster och förbättra levnads-, arbets- och produktionsvillkoren. Syftet med investeringarna är att minska produktionskostnaderna, förbättra eller diversifiera produktionen – med undantag av produkter som inte finner någon avsättning på marknaden – och främja produkter av hög kvalitet, naturmiljön, hygieniska förhållanden och djurskydd.

Endast jordbruksföretag som är ekonomiskt livskraftiga och uppfyller minimikraven för miljö, hygien och djurskydd samt drivs av jordbrukare med tillräcklig kompetens är berättigade till stöd. De villkor som gäller för investeringsstöd ska vara uppfyllda den dag då beslutet om att bevilja stöd fattas i det enskilda fallet. Om investeringarna genomförs i syfte att uppfylla nyligen införda krav kan jordbrukare beviljas stöd samt uppskov med att uppfylla kraven.

Det totala stödet får inte överstiga 40 % av investeringarna, men stödet till mindre gynnade områden kan uppgå till 50 %. Dessa tak kan höjas till 50 respektive 60 % under en period på högst fem år från och med etableringen då det rör sig om unga jordbrukare som ännu inte fyllt 40 år.

Startstöd till unga jordbrukare

Stödet till unga jordbrukare avser personer under 40 år som är ansvariga för ett jordbruksföretag, har tillräckliga kvalifikationer och etablerar sig som jordbrukare för första gången. Jordbruksföretaget måste vara ekonomiskt livskraftigt, och minimikraven för miljö, hygien och djurskydd måste uppfyllas.

Startstödet består antingen av ett engångsbidrag på högst 25 000 euro eller en räntesubvention på lån som har tagits för att täcka etableringskostnaderna. I sistnämnda fall får subventionen inte överstiga värdet av engångsbidraget, utom för unga jordbrukare som anlitar jordbruksrådgivning under en period på tre år och upp till ett belopp på högst 30 000 euro.

Yrkesutbildning

Syftet med stödet till yrkesutbildning är att göra det möjligt för jordbrukare och andra personer verksamma inom jord- och skogsbruk att öka sina yrkeskunskaper och sin yrkesskicklighet för att kvalitativt kunna lägga om produktionen, tillämpa produktionsmetoder som är förenliga med kraven på förbättring och bevarande av landskapet, miljöskydd, hygien och djurskydd samt förbättring av driften av jordbruksverksamheten.

Förbättrad bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter

De jordbruksföretag som är ekonomiskt livskraftiga och uppfyller minimikraven för miljö, hygien och djurskydd kan beviljas stöd till investeringar för att förbättra bearbetningen och underlätta saluföringen av jordbruksprodukterna. Små bearbetningsenheter kan likaså erhålla stöd samt en längre tidsfrist för att kunna uppfylla nyligen införda krav. Syftet med stödet är att öka produkternas konkurrenskraft och mervärde genom att förbättra produkternas presentation, rationalisera de olika kanalerna för bearbetning och försäljning, styra produktionen i riktning mot nya avsättningsmarknader, utveckla och tillämpa ny teknik, kontrollera kvaliteten, uppfylla hälsovillkoren, främja nyskapande och slå vakt om miljön. Investeringar inom detaljhandeln och investeringar för saluföring eller bearbetning av produkter från tredjeland är inte stödberättigande.

EU-stödet kan täcka upp till 50 % av de stödberättigande investeringarna i regioner som omfattas av mål 1, och upp till 40 % i övriga regioner. Det bör under alla omständigheter bidra till förbättrade villkor för basnäringen inom jordbrukssektorn.

Skogsbruk

Privatpersoner eller kommuner som äger skog, eller sammanslutningar av sådana privatpersoner eller kommuner, kan få stöd inom ramen för EU:s och medlemsstaternas internationella åtaganden och medlemsstaternas skogsplaner. Ett sådant stöd kan avse följande åtgärder:

• Förbättring av mark som inte används till jordbruk: Dessa åtgärder omfattar beskogning, investeringar för att höja skogens ekonomiska värde och förbättra avverkning, bearbetning och saluföring av skogsbruksprodukter, skapande av nya avsättningsmöjligheter för skogsbruksprodukter, främjande av sammanslutningar av skogsägare samt återställande av produktionspotentialen i skogar som skadats av naturkatastrofer och brand samt vidtagande av lämpliga förebyggande åtgärder.
• Beskogning av jordbruksmark: Ett årligt bidrag per hektar kan beviljas för att täcka kostnaderna för plantering och underhåll och för att ersätta jordbrukarens inkomstbortfall. Stödet kan uppgå till 725 eller 185 euro per hektar och år beroende på verksamhetens art. Stöd till beskogning av offentligägd jordbruksmark täcker endast etableringskostnaderna. Jordbrukare som erhåller stöd till förtidspensionering berättigar inte till detta stöd och inte heller planteringen av julgranar.
• Bevarande av skogar vars skyddande och ekologiska roll ligger i allmänhetens intresse och vars kostnader för förebyggande åtgärder överstiger inkomsten från skogsbruket, samt upprätthållande av brandgator: Dessa åtgärder kan berättiga till stöd på mellan 40 och 120 euro per hektar och år.

När det gäller skogsområden med medelstor eller hög brandrisk ska åtgärderna uppfylla kraven i de nationella programmen i enlighet med unionens lagstiftning om skydd av unionens skogar mot bränder.

Främja anpassning och utveckling av landsbygden

EU kan även bevilja stöd till åtgärder som syftar till en omställning och förbättring av verksamhet med anknytning till jordbruket och som inte omfattas av ovanstående åtgärder. Det rör sig främst om omarrondering, införande av jordbruksrådgivning, saluföring av jordbruksprodukter av hög kvalitet, utveckling av viktiga tjänster på landsbygden, restaurering av byar och bevarande av kulturarvet, främjande av verksamhet inom turism och hantverk samt lokala partnerskaps genomförande av integrerade utvecklingsstrategier för landsbygden, etc.

I de tio nya medlemsstaterna berättigar omarrondering inte till ekonomiskt stöd. Stöd kan däremot beviljas för att göra det möjligt för jordbrukare att uppfylla EU-krav som fastställts före anslutningsdagen (1 maj 2004) och som är obligatoriska från och med den dagen eller ett senare datum. Denna möjlighet är begränsad till de tre första åren av stödperioden, upp till ett årligt tak på 25 000 euro per jordbruksföretag.

AVSLUTANDE ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Finansieringen av EUGFJ

Mellan 4 300 och 4 370 miljarder euro kommer att anslås årligen till åtgärder för landsbygdens utveckling och kompletterande åtgärder under perioden 2000–2006. Dessa åtgärder finansieras via EUGFJ:s utvecklingssektion eller garantisektion beroende på vilka regionala aspekter som avses. Garantisektionen finansierar stöd till förtidspensionering, mindre gynnade områden eller områden med miljöbetingade restriktioner, miljöåtgärder inom jordbruket, god djurhållning, livsmedelskvalitet och beskogning av jordbruksmark. Övriga åtgärder finansieras via utvecklingssektionen om de berör områden som omfattas av mål 1 och av garantisektionen om de berör områden som inte omfattas av mål 1. Kommissionen kan utvidga räckvidden för de åtgärder som berättigar till stöd via utvecklingssektionen och lägga fram förslag om att studier i samband med programplanering ska finansieras via garantisektionen.

Via EUGFJ finansieras även de åtgärder för att anpassa och utveckla landsbygden som rör restaurering och utveckling av byar, skydd och bevarande av landsbygdens kulturarv, diversifiering av jordbruket och förbättring av infrastrukturer knutna till lantbrukets utveckling, under förutsättning att de inte finansieras via Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) inom ramen för mål 1 och 2 eller regioner som får stöd under en övergångsperiod.

Förenlighet och samverkan

Det är viktigt att åtgärderna för landsbygdens utveckling är förenliga med EU-lagstiftningen och samverkar med EU:s övriga politik. Det är särskilt viktigt att åtgärderna samverkar med bestämmelserna inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken till stöd för den gemensamma organisationen av marknaderna och åtgärder för ökad kvalitet och hälsa inom jordbruksnäringen. Inget stöd enligt den här förordningen får beviljas för åtgärder som syftar till att stödja forskningsprojekt eller utrota djursjukdomar.

För övrigt kan en åtgärd som finansieras i enlighet med den här förordningen inte samtidigt finansieras via någon annan av EU:s stödordningar. En åtgärd som inte är förenlig med villkoren i den här förordningen berättigar inte heller till stöd från EU:s övriga stödordningar.

De stöd för utveckling av landsbygden som beviljas av medlemsstaterna måste dels överensstämma med EU:s bestämmelser om statligt stöd till jordbrukssektorn i den utsträckning som föreskrivs av rådet i förordningarna och direktiven om jordbruket (i annat fall ska stöden anmälas av medlemsstaterna och godkännas av kommissionen), dels med EU:s bestämmelser om landsbygdens utveckling. Därav följer att

• alla statliga investeringsstöd som överstiger de fastställda procentsatserna för EU-stöd är förbjudna, utom då investeringarna avser sådana förbättringar av miljö, hygien eller djurskydd som är i allmänhetens intresse,
• vid stöd för att kompensera för naturbetingade svårigheter ska EU:s regler alltid iakttas,
• vid stöd till miljövänliga jordbruk ska EU:s villkor och gränsvärden iakttas, men gränsvärdena kan eventuellt överskridas om så är nödvändigt för att fullständigt täcka inkomstbortfall, extrakostnader med mera.

Geografisk täckning och programplanering

För att politiken för landsbygdens utveckling verkligen ska omfatta samtliga landsbygdsområden inom EU ingår alla åtgärder i den här förordningen i något av följande fleråriga program:

• Mål 1-programmen: de åtgärder som finansieras via EUGFJ:s utvecklingssektion.
• Mål 2-programmen: de åtgärder som avser förtidspensionering, mindre gynnade områden, områden med miljöbetingade restriktioner, miljöåtgärder inom jordbruket och åtgärder för beskogning av jordbruksmark.
• Programmen för landsbygdens utveckling: alla övriga åtgärder.

Programmen bygger på de planer som utformats av medlemsstaterna på lämplig nivå och som avser sjuårsperioden 2000–2006. Planerna innehåller en beskrivning av de rådande förhållandena på landsbygden, den strategi som föreslås, strategins förväntade inverkan, finansieringsplanen, de åtgärder som planeras, inklusive miljöåtgärder, de tekniska studier och åtgärder som kommer att bli nödvändiga, de ansvariga myndigheterna samt bestämmelserna för ett effektivt genomförande av planen. Medlemsstaterna lade fram planerna för landsbygdens utveckling för kommissionen senast sex månader efter det att denna förordning trädde i kraft, och kommissionen antog dem senast sex månader efter det att de lagts fram.

Finansiella bestämmelser

Åtgärderna för landsbygdens utveckling, med undantag för vissa åtgärder rörande mål 2, omfattas av bestämmelserna i förordningen om finansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken.

Efter det att finansieringsplanen integrerats i programplaneringen fastställer kommissionen de inledande anslagen, som delas upp årsvis och vars storlek beräknas utifrån behov och åtgärder som planeras. Anslagen kan justeras på grundval av de faktiska utgifterna och de reviderade utgiftsprognoser som medlemsstaterna överlämnar.

EU:s medfinansiering uppgår till minst 25 % av de stödberättigande offentliga utgifterna och högst 50 % av de totala stödberättigande kostnaderna. I överensstämmelse med de allmänna reglerna för strukturfonderna, uppgår medfinansieringen av miljöåtgärder inom jordbruket till 85 % i regioner som omfattas av mål 1 och till 60 % i övriga regioner. Sådana investeringar som genererar intäkter omfattas av särskilda bestämmelser.

Övervakning och utvärdering

Medlemsstaterna ser till att det sker en effektiv övervakning av genomförandet av programmen för landsbygdens utveckling. Övervakningen utförs via särskilda fysiska och finansiella indikatorer som parterna gemensamt kommit överens om och eventuellt genom att det inrättas en övervakningskommitté. Medlemsstaterna ska överlämna årsrapporter till kommissionen om hur arbetet med programmen fortskrider.

Vid utvärderingen av programmen tillämpas reglerna i förordningen om finansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken.

Tillämpningsföreskrifter

Villkoren för beviljande av bidrag, bidragens storlek, de tillämpliga tidsfristerna och övriga villkor fastställs av kommissionen i ett senare skede. Samma sak gäller bestämmelserna för genomförandet av planerna för landsbygdens utveckling, översynen av programmen, finansieringsplanen, övervakningen och utvärderingen liksom samverkan mellan landsbygdsutvecklingen och marknadsorganisationen.

Mer information finns på webbplatsen för kommissionens generaldirektorat för jordbruk under rubriken ”landsbygdens utveckling”.

Under perioden 2000–2006 uppmuntras genomförandet av nyskapande integrerade strategier genom initiativet Leader+ i syfte att skapa en hållbar landsbygdsutveckling. Initiativet betonar partnerskap på lokal nivå och gynnar utvecklingen av nätverk mellan landsbygdsområden.

See also

För mer information hänvisas till Generaldirektoratets för jordbruk sida för utvecklingen av landsbygden för perioden 2000–2006.

Senast ändrat den 23.08.2007