Vitbok om idrott

SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:

Vitbok om idrott (KOM(2007) 391 slutlig)

VILKET SYFTE HAR VITBOKEN?

• Den här vitboken var ett av Europeiska kommissionens främsta bidrag när det gäller idrott och dess roll i Europeiska unionens (EU:s) invånares vardag.
• I vitboken bekräftades den inverkan som idrott kan ha på EU:s andra politikområden.
• I den kartlades även idrottsvärldens behov och de särskilda förhållanden som den kännetecknas av.
• Den belyste idrottens framtidsutsikter i hela Europa när det gäller respekten för EU-rätten, subsidiaritetsprincipen och idrottsorganisationernas självständighet.

VIKTIGA PUNKTER

Mål

• Vitbokens huvudsakliga målsättningar var att

  • ge strategiska riktlinjer,
  • uppmuntra debatt om specifika frågor,
  • ge idrotten högre profil i EU:s beslutsprocess,
  • tydliggöra de behov och särskilda förhållanden som kännetecknar sektorn,
  • fastställa lämplig beslutsnivå för framtida åtgärder.

• Mer specifikt, ville kommissionen genom vitboken

  • se till att idrottsdimensionen beaktas fullt ut i all EU-politik,
  • skapa ökad juridisk klarhet när det gäller EU-lagstiftningens tillämpning inom idrotten och därigenom bidra till förbättrade styrelseformer inom den europeiska idrotten.

Struktur

I vitboken hanteras följande tre teman:

• ”Idrottens roll i samhället”, det vill säga det som idrotten innebär i egenskap av socialsamhällelig företeelse.
• ”Idrottens ekonomiska aspekter”, det vill säga idrottens bidrag till tillväxten och skapandet av sysselsättning i Europa.
• ”Idrottens organisation”, det vill säga den roll som offentliga, privata, ekonomiska eller idrottsliga organisationer spelar i idrottsrörelsens styrning.

Handlingsplan

• Tillsammans med vitboken antog rådet en arbetsplan för 2014–2017. En ny EU-arbetsplan för idrott för perioden juli 2017 till december 2020 är på gång.

• Arbetsplanen för 2014–2017 omfattar en rad konkreta insatser som berör idrottens samhälleliga och ekonomiska aspekter, såsom hälsa, social integration, frivilligarbete, utbildning och internationella förbindelser. Det rör sig om följande insatser:

  • Utarbetandet av riktlinjer för fysisk aktivitet samt inrättandet av ett EU-nätverk för främjande av idrott som hälsofrämjande faktor.
  • En effektivare kamp mot dopning inom idrotten på EU-nivå.
  • Tilldelning av ett EU-märke till skolor som främjar fysisk aktivitet.
  • Genomförandet av en undersökning om frivilligarbete inom idrotten.
  • Ökat utnyttjande av idrotten som redskap för social integration genom EU:s program och fonder.
  • Främjande av utbyte av information, erfarenheter och bästa praxis mellan ordningsmakten och idrottsorganisationerna när det gäller förebyggande av rasistiska och våldsamma incidenter.
  • Insamling av statistik för att mäta idrottens ekonomiska inverkan och för att bygga politiken på.
  • Genomförandet av en undersökning om offentlig och privat finansiering av idrott.
  • Genomförandet av ytterligare arbete när det gäller spelaragenternas verksamhet samt mervärdet av en eventuell EU-insats på detta område (föremål för ett meddelande från kommissionen från 2011).
  • En mer strukturerad dialog om idrotten på EU-nivå, särskilt genom ett årligt idrottsforum.
  • Förstärkt idrottssamarbete mellan medlemsländerna.
  • Främjande av kommittéer för den sociala dialogen inom idrottssektorn och av stöd till arbetsgivare och arbetstagare.

Uppföljning

Kommissionen följer upp framstegen för initiativen genom en strukturerad dialog med alla organisationer inom idrotten:

• Europeiska idrottsförbund.
• Europeiska tillsynsmyndigheter inom idrott, såsom Europeiska olympiska kommittéerna, Europeiska paraolympiska kommittén och europeiska icke-statliga idrottsorganisationer.
• Nationella tillsynsmyndigheter för idrott samt nationella olympiska och paraolympiska kommittéer.
• Andra aktörer inom idrotten som företräds på europeisk nivå, inbegripet fackföreningar och arbetsgivarorganisationer.
• Andra europeiska och internationella organisationer (Europarådets idrottsorgan och FN-organ som Unesco och Världshälsoorganisationen osv.).

Främja partnerskap och evenemang

Programmet Erasmus+ tillhandahåller möjligheter för idrottsorganisationer, offentliga myndigheter och andra organisationer som bidrar till EU:s idrottsprioriteringar. Inom programmet ges stöd till projekt som främjar samarbeten kring partnerskap, evenemang, evidensbaserat beslutsfattande och dialog med idrottsorganisationer. Programmet Erasmus+ är inriktat på idrott på gräsrotsnivå och arbetar för att nå följande specifika mål:

• Att hantera hot mot idrottens integritet som rör fler än ett land, såsom dopning, matchfixning och våld, samt alla typer av intolerans och diskriminering.
• Att främja och stödja god styrning inom idrotten och dubbla karriärer för idrottare.
• Att främja frivilligverksamhet inom idrotten, tillsammans med social integration, lika möjligheter och medvetenhet om vikten av hälsofrämjande fysisk aktivitet via ökat deltagande i, och lika tillgång till, idrott för alla.

BAKGRUND

• Idrotten bidrar i egenskap av social och ekonomisk företeelse till förverkligandet av Europeiska unionens strategiska mål för solidaritet och välfärd. Den förmedlar begrepp som fred, tolerans, ömsesidig förståelse och utbildning, vilka överensstämmer med de europeiska idealen.

• Mer information finns här:

  • Idrott (Europeiska kommissionen).
  • Åtgärder för att främja idrotten (Europeiska kommissionen).

HUVUDDOKUMENT

Vitbok – Vitbok om idrott (KOM(2007) 391 slutlig, 11.7.2007).

ANKNYTANDE DOKUMENT

Commission Staff Working Document – The EU and Sport: Background and Context — Accompanying document to the White Paper on Sport (SEC(2007) 935 final, 11.7.2007) (ej översatt till svenska).

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén – Utveckling av idrottens europeiska dimension (KOM(2011) 12 slutlig, 18.1.2011).

Resolution från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet den 21 maj 2014 om en EU-arbetsplan för idrott för tiden 2014–2017 (EUT C 183, 14.6.2014, s. 12).

Senast ändrat 10.07.2017