Systemet med budgetplaner och fleråriga finansiella perspektiv

Budgetprioriteringar som omfattas av interinstitutionella avtal

Den politiska och institutionella jämvikten i Europeiska unionens finansieringssystem utmärktes under 80-talet av allt större spänningar. Det förelåg ett konfliktladdat förhållande mellan budgetmyndighetens två grenar (Europaparlamentet och rådet) som innebar att den årliga budgetprocessen efterhand blev allt svårare. EU:s ekonomiska resurser blev allt mindre i förhållande till behoven. Det är orsaken till att EU-institutionerna kom överens om en metod för att förbättra budgetprocessen och upprätthålla budgetdisciplinen.

Genom att sluta ett interinstitutionellt avtal kommer Europaparlamentet, rådet och kommissionen överens om de viktigaste budgetprioriteringarna för en period som täcker flera år. Budgetprioriteringarna ugör en ram för EU:s utgifter (flerårig budgetram), i form av en budgetplan. Genom systemet med budgetplaner förbättras därmed budgetprocessen samtidigt som budgetdisciplinen upprätthålls. Den fleråriga budgetramen nämns inte i fördragen.

Budgetplaner och fleråriga finansiella perspektiv: att upprätthålla budgetdisciplinen

I de fleråriga finansiella perspektiven anges ett tak för de planerade utgifterna och utgifternas sammansättning. Det första interinstitutionella avtalet slöts 1988 för att göra det möjligt att följa budgetplanen för perioden 1988-1992 (det första Delors-paketet) och få fram de medel som krävdes för att genomföra enhetsakten. Sedan dess har budgetplanerna förnyats under 1992 för perioden 1993-1999 (andra Delorspaketet), under 1999 för perioden 2000-2006 (Agenda 2000) och under 2006 för perioden 2007-2013.

Systemet med de fleråriga finansiella perspektiven syftar alltså till att förstärka budgetdisciplinen, kontrollera utgiftsökningen och sörja för ett väl fungerande budgetförfarande. Genom budgetplanen infördes ett dubbelt tak, dels ett tak för de totala utgifterna, dels ett tak för varje kostnadsslag.

De fleråriga finansiella perspektivens struktur

För varje programperiod fastställs taken (de högsta beloppen för åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden) i de fleråriga finansiella perspektiven per rubrik (utgiftsområde) för varje år. I det årliga budgetförfarandet fastställs den exakta utgiftsnivån och dess fördelning mellan de olika budgetposterna för året i fråga.

Utgiftsfördelningen per rubrik följer i stora drag unionens politiska prioriteringar för den berörda perioden.

De fleråriga finansiella perspektiven för 2007-2013 är uppdelade i följande områden:

1.

Hållbar tillväxt

a

Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning

b

Sammanhållning för tillväxt och sysselsättning

2.

Bevarande och förvaltning av naturresurser (inklusive marknadsutgifter och direkta betalningar)

3.

Medborgarskap, frihet, säkerhet och rättvisa

a

Frihet, säkerhet och rättvisa

b

Medborgarskap

4.

EU som global partner

5.

Administration

6.

Kompensation

Att budgetrubrikerna är strikt åtskilda innebär att en budgetpost ska finansieras genom den fastställda budgetrubriken. Varje budgetrubrik måste därför vara tillräckligt omfattande för att göra det möjligt att hantera oförutsedda utgifter eller eventuellt om det blir nödvändigt, fördela utgifterna mellan de olika åtgärder som ingår i budgetrubriken.

Mellan taket för egna medel och taket för betalningsåtaganden finns det dock en "marginal för oförutsedda utgifter", som har följande två funktioner:

Koppling till systemet med egna medel

Det totala taket för alla åtagandebemyndiganden motsvarar summan av taken för varje budgetrubrik. För betalningsbemyndiganden fastställs ett årligt tak för att kontrollera att budgetplanen är förenlig med taket för egna medel, som utgör den övre gränsen för hur stora resurser som kan ställas till EU:s förfogande av medlemsländerna. Detta tak är inte fördelat efter budgetrubriker. Det uttrycks också i procentandel av gemenskapens uppskattade bruttonationalinkomst (BNI).

Tillämpning av budgetramen

Formerna för att tillämpa budgetramen anges i det interinstitutionella avtalet, som innehåller bestämmelser och förfaranden för den årliga förvaltningen av budgetramen (för tekniska anpassningar, anpassningar av genomförandevillkoren eller som hänger samman med unionens utvidgning samt översyn av budgetplanen). Det gör det möjligt att förbättra det årliga budgetförfarandet.

Kommissionen gör varje år på eget ansvar en teknisk anpassning av budgetplanen för följande år. Denna anpassning inbegriper följande åtgärder:

Kommissionen kan också föreslå budgetmyndighetens två grenar att göra en anpassning av de fleråriga finansiella perspektiven i två typfall:

Budgetmyndighetens båda grenar kan slutligen ändra de fleråriga finansiella perspektiven på förslag av kommissionen genom. Syftet är här att kommissionen - inom taket för de egna medlen - ska kunna hantera behovet av åtgärder som inte var planerade när budgetplanen fastställdes.

See also

Senast ändrat den 16.06.2011