Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf)

Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) utreder korruption och svåra missförhållanden inom Europeiska unionens (EU:s) institutioner samt bedrägerier mot EU:s budget. Byrån hjälper också till att utveckla EU:s politik för bedrägeribekämpning.

RÄTTSAKT

Kommissionens beslut 1999/352/EG, EKSG, Euratom av den 28 april 1999 om inrättande av en europeisk byrå för bedrägeribekämpning (OLAF).

SAMMANFATTNING

VILKET SYFTE HAR BESLUTET?

Genom det ursprungliga beslutet (1999/352/EG, EKSG, Euratom) skapades Olaf 1999. I detta beslut fastställdes Olafs uppgifter, ansvarsområden, struktur och arbetssätt. En efterföljande revidering 2013 gjorde att byrån kunde arbeta mer effektivt och verkningsfullt, i synnerhet tillsammans med utomstående organisationer.

VIKTIGA PUNKTER

Bedrägeri är en medvetet falsk handling avsedd för personlig vinning eller för att orsaka skada för en annan part. På EU-nivå kan denna skada vara en följd av felaktig betalning av medel från EU:s budget eller av att EU förlorar intäkter till sin budget, t.ex. tullavgifter, jordbrukstullar och sockeravgifter.

Olaf inleder utredningar

• inom EU:s institutioner och organ, för att upptäcka bedrägeri, korruption och all annan olaglig verksamhet som drabbar EU:s ekonomiska intressen, plus allvarliga ärenden gällande tjänsteutövning som inte påverkar EU:s ekonomiska intressen,
• utanför EU:s institutioner och organ, för att upptäcka bedrägerier eller andra oegentligheter som begås av personer eller organisationer. Detta kan även gälla myndigheter i EU-länder (och i vissa fall länder utanför EU).

Olafs generaldirektör utses för en period på sju år (perioden kan inte förlängas).

Olafs övervakningskommitté övervakar dess arbete, försöker stärka dess oberoende och följer upp tillämpningen av rättssäkerhetsgarantierna.

Olaf är underställd EU:s lagstiftning om skydd av personuppgifter när det gäller hur EU:s institutioner och organ behandlar personuppgifter.

Olaf är en administrativ och utredande tjänst. Den kan endast rekommendera vilka åtgärder som bör vidtas av EU eller nationella myndigheter till följd av dess utredningar.

Herkules III-programmet hjälper till att finansiera många av EU-ländernas projekt, så att de kan bekämpa brottslig verksamhet som riktar sig mot EU:s budget. Ett par exempel är finansiering av inköp av skannrar och annan teknisk utrustning på flygplatser och i hamnar samt utbildningsverksamhet.

NÄR TRÄDDE BESLUTET I KRAFT?

Den 28 april 1999.

BAKGRUND

Beslut 1999/352/EG, EKSG, Euratom (med efterföljande ändringar) gäller inrättandet av Olaf. Det kompletteras av förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 som definierar Olafs roll och uppdrag och ett interinstitutionellt avtal som särskilt gäller utredningar inom EU:s institutioner.

Mer information finns på Olafs webbplats.

ANKNYTANDE RÄTTSAKTER

Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18.9.2013, s. 1-22).

Interinstitutionellt avtal av den 25 maj 1999 mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och europeiska gemenskapernas kommission om interna utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF) (EGT L 136, 31.5.1999, s. 15-19).

Senast ändrat 23.04.2015