Rättslig utbildning inom Europeiska unionen

Rättslig utbildning är av central vikt för att genomföra ett europeiskt rättsligt område. Denna gemensamma rättsliga utbildning, som tas upp i Haagprogrammet, ska inte bara vara inriktad på kännedom om unionens rättsinstrument och medlemsstaternas rättssystem, utan också på en förbättring av språkutbildningen för att underlätta kommunikationen.

RÄTTSAKT

Meddelande från Kommissionen till Europaparlamentet och rådet av den 29 juni 2006 om rättslig utbildning i Europeiska unionen [KOM(2006) 356 slutlig - ej offentliggjort i Europeiska unionens officiella tidning].

SAMMANFATTNING

Mot bakgrund av Europeiska unionens utveckling mot ett område för frihet, säkerhet och rättvisa anser Europeiska kommissionen att det är av avgörande vikt för rättstillämparna i varje medlemsstat att utveckla en gemensam europeisk rättskultur. För att uppnå detta mål kommer det bli nödvändigt för medlemsstaterna att lära känna varandras system, lära sig varandras språk och vänja sig vid att arbeta inom ramen för ett nationsövergripande partnerskap och ömsesidigt erkännande i syfte att främja samarbetet mellan de rättsliga myndigheterna.

Mångfald i medlemsstaternas rättsliga utbildning

Systemen för rättslig utbildning är nära kopplade till medlemsstaternas rättsliga organisation och är inbördes mycket olika. De största skillnaderna förekommer i systemen för att rekrytera domare, åklagare och advokater:

Domarna, och ibland även åklagarna, får mer eller mindre ingående grundutbildning beroende på om de rekryteras efter avslutade universitetsstudier, eller efter flera års yrkesverksamhet. Fortbildningen varierar beroende på medlemsstat.
Utbildningsstrukturerna skiljer sig åt. En del medlemsstater har en enda institution som ansvarar för utbildningen av domare och åklagare. I andra går utbildningsvägarna isär. Advokatutbildningen organiseras ofta direkt av advokatsamfunden, ibland i samverkan med universiteten.
Också när det gäller utbildningarnas längd och finansiering finns det skillnader mellan medlemsstaterna.

Även olika typer av specialdomstolar (förvaltnings- och militärdomstolar) kan vara inbegripna i processen.

Europeiska unionen önskar inte på något sätt ingripa i de nationella utbildningssystemen. För att stärka det ömsesidiga förtroendet krävs samma kvalitet på all utbildning. Dessutom kan finansieringen genom EU aldrig bli mer än kompletterande.

Den europeiska aspekten av den rättsliga utbildningen

I femton år har EU arbetat med att inrätta ett Europeiskt nätverk för rättslig utbildning (esdeenfr)som ett avgörande steg mot en gemensam rättskultur. Med initiativ som Grotius (esdeenfr)och inrättandet av ett ramprogram "grundläggande rättigheter och rättvisa" (2007-2013) avser unionen att stärka och bättre använda de medel som avsatts för den rättsliga utbildningen i Europa.

Utöver finansieringen spelar också EU:s system för att underlätta samarbetet, till exempel Europeiskt rättsligt nätverk på privaträttens område, Eurojust och Europeiskt rättsligt nätverk på straffrättens område, en viktig roll för att sprida information.

Dessutom finns det många europeiska utbildningsinstitut som regelbundet anordnar utbildning för rättstillämpare, till exempel Europeiska institutet för offentlig administration (EN) i Maastricht och Europeiska rättsakademin i Trêves.

Europeiska nätverket för rättslig utbildning inrättades 2000 och har som mål att utforma program och metoder för rättslig utbildning med en europeisk dimension. Detta viktiga verktyg för att utveckla den rättsliga utbildningen och samordna verksamheten i EU:s olika nationella system har beviljats driftsstöd från EU under 2003 och 2005. Från och med år 2007 har kommissionen beviljat nätverket ett årligt bidrag inom ramen för programmet "grundläggande rättigheter och rättvisa" (det särskilda programmet "straffrätt").

Europeisk rättslig utbildning: behov och mål

Det är huvudsakligen medlemsstaterna som har ansvar för att anordna den rättsliga utbildningen och det är de som ska se till att EU-aspekten beaktas fullt ut i den nationella verksamheten. Av meddelandet framgår tydligt att även om ansvaret för utformandet och genomförandet av utbildningsinsatserna huvudsakligen åligger medlemsstaterna, eftersom varje rättskultur har sina särdrag, finns det många uppgifter för Europeiska unionen på området. Kommissionen vill därför lyfta fram två nyckelområden:

en korrekt tillämpning av gemenskapsrätten är till stor del avhängig av hur rättstillämparna använder den, särskilt domarna.
utvecklingen av principen om ömsesidigt erkännande, som bygger på förtroende och samarbete mellan de rättsliga myndigheterna.

Kommissionen framhåller följande behov när det gäller rättslig utbildning:

Bättre kunskaper om EU:s och gemenskapens rättsakter, bland annat på områden där de nationella domstolarna har särskilda befogenheter.
Bättre språkkunskaper, så att de rättsliga myndigheterna kan kommunicera direkt med varandra på det sätt som anges i de flesta rättsakter.
Fördjupad kännedom om medlemsstaternas rättssystem och rättsväsenden, för att bedöma ömsesidiga behov inom ramen för det rättsliga samarbetet.

Utbildningen bör lägga tyngdpunkten på praktiskt arbete så att gällande rättsakter tillämpas korrekt. Detta för att uppnå följande mål:

Utöver föreläsningar och seminarier bör man utveckla metoder som tillåter bredare spridning av utbildningsresultaten.
Man bör försöka använda utbildningsverktyg som kan återanvändas och som är lättillgängliga via Internet, i synnerhet när det gäller EU:s rättsakter och upplysningarna om nationella rättsväsen.
Man bör också främja ett nära samarbete mellan de nationella utbildningsinstituten, de europeiska utbildningsinstituten och Europeiska nätverket för rättslig utbildning å den ena sidan och, å den andra sidan, Eurojust, Europeiskt rättsligt nätverk på privaträttens område och Europeiskt rättsligt nätverk på straffrättens område. Ett förbättrat samarbete som respekterar nationella traditioner ger möjlighet till diskussioner och erfarenhetsutbyte.

Europeisk strategi för rättslig utbildning

I Haagprogrammet framhålls vikten av att EU-aspekten integreras i de nationella utbildningarna, särskilt på grundutbildningsnivån. De blivande rättstillämparna kan därmed få en känsla av att höra till ett och samma rättsliga område och en och samma värdegemenskap. Fortbildningen bör därutöver ge yrkesverksamma med viss erfarenhet möjlighet att få insikt i EU:s rättsakter.

Kommissionen önskar främst lämna ekonomiskt stöd för att utbilda rättstillämparna i EU:s regelverk och EG-rätten via ramprogrammet "grundläggande rättigheter och rättvisa" för 2007-2013. För att dessutom öka fokuseringen på de centrala behoven, kommer de största aktörerna på området rättslig utbildning i medlemsstaterna och EU att höras regelbundet. Därmed kan man utarbeta en europeisk strategi för flerårig utbildning.

Europeiska nätverket för rättslig utbildning bör stärkas för att förbättra samordningen mellan de nationella organen, och utveckla stadigvarande och starka förbindelser mellan dem. Det är viktigt att inrätta ett årligt bidrag för administrationskostnader för organisationen, även om bidraget ju betalas ut enligt budgetbestämmelserna. Europeiska nätverket för rättslig utbildning bör även delta i utformningen av europeiska program, i samverkan med andra behöriga organisationer. Nätverket samlar de institutioner som är behöriga att utbilda domare, medan åklagarna bara berörs i den mån de ingår i domarkåren. Dessutom fattade kommissionen 2006 sitt finansieringsinstrument för att tillämpa utbytesprogrammet mellan de rättsliga myndigheterna. Genom detta instrument har kommissionen fastslagit att Europeiska nätverket för rättslig utbildning bör ha monopol på utbytet mellan domare och åklagare i hela Europa. Frågan om specialiserade domares deltagande bör undersökas, precis som utbildningen av advokater bör beaktas.

Vad gäller finansieringen, krävs en förenkling så att EU:s medel verkligen når de grupper som önskas. Allmänna partnerskapsavtal skulle också kunna användas för att stabilisera relationerna med kvalificerade institutioner. Kommissionen skulle också kunna använda sig av anbudsförfaranden för vissa storskaliga projekt.

Slutligen bör den rättsliga utbildningen integreras i ett större internationellt sammanhang för att underlätta rättsligt samarbete med tredjeländer och stärka rättsstatens ställning i världen.

Bakgrund

I december 2001 efterlyste Europeiska rådet i Laeken ett snabbt införande av ett europeiskt nätverk för att stimulera utbildning av tjänstemän inom rättsväsendet, vilket skulle bidra till att utveckla förtroendet mellan aktörerna i det rättsliga samarbetet. I Haagprogrammet, som antogs i november 2004, betonas likaså behovet av att stärka det ömsesidiga förtroendet mellan de rättsliga myndigheterna och de olika rättsliga systemen. Dessa beslut syftar till att inrätta en sannskyldig gemensam europeisk rättskultur.

ANKNYTANDE RÄTTSAKTER

Republiken Frankrikes initiativ inför antagandet av rådets beslut om inrättande av ett europeisk nätverk för rättslig utbildning [CNS (2000) 0829 - Europeiska unionens officiella tidning C 18, 19.1.2001].

See also