Straffrättsligt skydd av EU:s ekonomiska intressen

Europeiska unionens verksamhet finansieras genom gemenskapsbudgeten. Bedrägerier riktade mot gemenskapens ekonomiska intressen utgör en avsevärd risk. Det är nödvändigt att dessa intressen omfattas av ett effektivt skydd. Kommissionen har lagt fram ett förslag till ett direktiv om straffrättsligt skydd av gemenskapens ekonomiska intressen, i syfte att göra lagstiftningen i de olika medlemsländerna mer enhetlig.

FÖRSLAG

Förslag till rådets och Europaparlamentets direktiv om straffrättsligt skydd av gemenskapens ekonomiska intressen [KOM (2001) 272 slutlig - Europeiska gemenskapernas officiella tidning C 240 E av den 28 augusti 2001].

Ändrat genom:

Ändrat förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om straffrättsligt skydd av gemenskapens ekonomiska intressen [KOM(2002) 577 slutlig - Europeiska unionens officiella tidning C 71 E av den 25 mars 2003]

SAMMANFATTNING

EU:s institutioner och medlemsländerna lägger stor vikt vid ett effektivt skydd av gemenskapens ekonomiska intressen. För att bättre kunna bekämpa bedrägerier och annan olaglig verksamhet som skadar dessa intressen har medlemsländerna undertecknat konventionen om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen av den 26 juli 1995 samt flera tilläggsprotokoll, där det bland annat föreskrivs åtgärder som syftar till att göra de olika medlemsländernas strafflagstiftning mer enhetlig. Eftersom dessa instrument ännu inte ratificerats av alla medlemsländer har kommissionen lagt fram ett förslag till direktiv på grundval av den nya artikeln 280 i EG-fördraget, som infördes genom Amsterdamfördraget, där en stor del av bestämmelserna i konventionen och dess protokoll återges.

I det nuvarande förslaget fastställs vissa nyckelbegrepp, till exempel gemenskapstjänsteman, nationell tjänsteman och juridisk person, samt en skyldighet för medlemsländerna att i sin nationella lagstiftning olagligförklara bedrägeri, mutbrott, bestickning och penningtvätt som riktar sig mot gemenskapens ekonomiska intressen.

Undvika bedrägerier avseende såväl utgifter som inkomster

Bedrägeri som riktar sig mot gemenskapens ekonomiska intressen kan beröra både utgifter och inkomster. Med bedrägeri kan avses varje uppsåtlig handling eller uppsåtlig underlåtenhet som är att hänföra till

• användning eller presentation av falska, felaktiga eller ofullständiga uppgifter eller dokument,
• undanhållande av information som ska lämnas i enlighet med särskilda föreskrifter,
• missbruk av en förmån som lagligen erhållits eller av medel för andra syften än dem medlen har beviljats för.

För att anses som bedrägeri ska handlingen i fråga leda till att gemenskapens budget minskas eller gemenskapens medel innehålls på ett otillbörligt sätt. Medlemsländerna får fastställa ett minimibelopp för att definiera grovt bedrägeri. Detta belopp får inte vara högre än 50 000 euro.

Bekämpa mutbrott och bestickning

Med mutbrott avses varje uppsåtlig handling som utförs av en tjänsteman för att begära eller ta emot förmåner eller att acceptera löften härom för att, på ett sätt som strider mot hans officiella förpliktelser, utföra eller inte utföra en handling i tjänsten eller vid utövandet av tjänsten som skadar eller kan skada gemenskapens ekonomiska intressen. Med bestickning avses varje uppsåtlig handling som utförs av en person för att utlova eller bevilja en förmån till en tjänsteman för att denne på ett sätt som strider mot hans officiella förpliktelser ska utföra eller underlåta att utföra en handling i tjänsten eller vid utövandet av tjänsten som skadar eller kan skada gemenskapens ekonomiska intressen.

I enlighet med principen om likställighet ska medlemsländerna se till att bedrägeri, mutbrott och bestickning som utförs av gemenskapstjänstemän behandlas på samma sätt som när de utförs av nationella tjänstemän.

Få penningtvätt att upphöra

Med penningtvätt avses bland annat handlingar som begås uppsåtligt för att

• omvandla eller överföra egendom som härrör från brott,
• hemlighålla ursprung, beskaffenhet eller belägenhet hos egendom som härrör från brott samt förvärv, innehav eller brukande av sådan egendom.

Uppsåtet till de olagliga gärningarna ska kunna fastställas på grundval av objektiva faktiska omständigheter.

Utkräva straffrättsligt ansvar och föreskriva påföljder inom EU

Medlemsländerna ska anta nödvändiga åtgärder för att se till att personer med befogenhet att utöva kontroll eller fatta beslut inom företag ska kunna hållas straffrättsligt ansvariga. Medlemsländerna ska även fastställa villkor för juridiska personers ansvar, utan att därmed utesluta möjligheten att lagföra fysiska personer som är gärningsmän, anstiftare eller medhjälpare till olagliga handlingar. Medlemsländerna ska föreskriva påföljder för juridiska personer, till exempel näringsförbud eller rättslig övervakning.

Medlemsländerna ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bestraffa samtliga ovannämnda gärningar (bedrägeri, mutbrott, bestickning och penningtvätt) samt medhjälp, anstiftan och, med undantag för bedrägeri, försök till sådana gärningar. Medlemsländerna ska föreskriva frihetsberövande i allvarliga fall av bedrägeri. I mindre allvarliga fall av bedrägeri (där beloppet understiger 4 000 euro) kan medlemsländerna även fastställa andra påföljder än straffrättsliga.

Medlemsländerna ska tillåta att hjälpmedel för och vinningen av de olagliga gärningar som avses i detta förslag ska kunna beslagtas och konfiskeras. Vid konfiskeringen eller beslagtagandet ska de förfaranden som föreskrivs i respektive medlemslands nationella lagstiftning tillämpas.

Slutbestämmelser

Medlemsländerna ska se till att kommissionen kan ge allt tekniskt och operativt stöd som behövs för att underlätta samordningen av de undersökningar som de behöriga nationella myndigheterna inlett.

Det står medlemsländerna fritt att anta eller behålla strängare nationella bestämmelser för att säkerställa ett effektivt skydd av gemenskapens ekonomiska intressen.

Senast ändrat den 09.03.2005