Europeiska unionen har antagit bestämmelser för att i görligaste mån förhindra eller minska förorening av luft, mark, vatten från förbränning och samförbränning av avfall och de därmed sammanhängande riskerna för människors hälsa. Dessa bestämmelser kräver bland annat att förbrännings- och samförbränningsanläggningar innehar ett förhandstillstånd och gränsvärden för vissa förorenande utsläpp till luft och vatten.

Förbränning av farligt och icke-farligt avfall kan leda till utsläpp av luft-, vatten- och markförorenande ämnen och ha skadliga effekter på människors hälsa. För att minska riskerna ställer Europeiska unionen krav på driften och strikta tekniska krav på anläggningar för förbränning * och samförbränning * av avfall.

Detta direkt tillämpas inte bara för anläggningar avsedda för förbränning av fast eller flytande avfall, utan även anläggningar för samförbränning.

Undantagna från direktivets tillämpning är experimentella anläggningar som syftar till att förbättra förbränningsprocessen och hanterar mindre än 50 ton avfall per år, så väl som anläggningar som endast hanterar:

Alla förbrännings- eller samförbränningsanläggningar måste ha ett tillstånd för sin verksamhet. Tillståndet utfärdas av en behörig myndighet i enlighet med bestämmelserna i detta direktiv. I tillståndet anges de kategorier och kvantiteter avfall som får behandlas, förbrännings- eller samförbränningsanläggningens kapacitet samt de provtagnings- och mätmetoder som ska användas för mätning av förorening av luft och vatten.

När avfall skickas iväg eller tas emot, ska den som driver anläggningen för förbränning eller vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga eller begränsa negativa effekter på miljön samt risker för människor.

Innan farligt avfall kan tas emot vid en förbrännings- eller samförbränningsanläggning ska de driftansvariga ha tillgång till administrativ information om genereringsprocessen, den fysiska och kemiska sammansättningen för avfallet och även avfallets farliga egenskaper.

För att säkerställa att förbränningen av avfallet är slutförd ska enligt direktivet de gaser som uppstår vid förbränningen i alla förbrännings- och samförbränningsanläggningar hållas på en minimitemperatur på 850°C under minst två sekunder. Vid förbränning av farligt avfall som innehåller mer än 1 % organiska halogenföreningar, uttryckt som klor, ska temperaturen höjas till 1100°C under minst två sekunder.

Den värme som uppstår vid förbränningsprocessen bör i görligaste mån återanvändas.

Gränsvärdena för utsläpp till luft från förbränningsanläggningar anges i bilaga V till direktivet. Dessa gränsvärden gäller tungmetaller, dioxiner och furaner, kolmonoxid (CO), stoft, totalt organiskt kol (COT), väteklorid (HCl), vätefluorid (HF), svaveldioxid (SO2), kväveoxider (NO och NO2).

Gränsvärdena för utsläpp till luft från samförbränningsanläggningar anges i bilaga II. Där återfinns också särskilda bestämmelser om cementugnar, andra industrisektorer och förbränningsanläggningar.

Förbrännings- och samförbränningsanläggningar måste ha tillstånd för att hantera avloppsvatten från rökgasrening krävs tillstånd. Detta tillstånd ska säkerställa att de utsläppsgränsvärden som anges i bilaga IV till direktivet respekteras.

De restprodukter som uppstår under förbränning eller samförbränning ska minimeras och i görligaste mån återanvändas. Transporter av torra restprodukter ska ske på sådant sätt att man förhindrar spridning i miljön. Man ska också analysera och bestämma restprodukternas fysikaliska och kemiska egenskaper samt deras föroreningspotential.

Enligt direktivet ska mätapparatur obligatoriskt installeras så att man kan kontrollera de fastställda anläggningsparametrarna och utsläppsgränsvärdena. Periodiska mätningar av utsläpp till luft och vatten ska genomföras i enlighet med föreskrifterna i artikel 11 och bilaga III i direktivet.

Ansökningar om tillstånd för nya anläggningar ska göras tillgängliga för allmänheten som ska kunna lämna synpunkter innan den berörda myndigheten fattar beslut.

De driftsansvariga vid anläggningar med en nominell kapacitet av minst två ton per timme ska till den behöriga myndigheten lämna en årlig rapport om driften och övervakningen av anläggningen som även allmänheten ska kunna ta del av. En förteckning över anläggningar med en kapacitet på mindre än två ton per timme ska upprättas av den behöriga myndigheten och göras tillgänglig för allmänheten.

Kommissionen ska före den 31 december 2008 lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av direktivet, de framsteg som har gjorts när det gäller kontroll av utsläpp och erfarenheter av avfallshantering. Denna rapport är inkluderad i meddelandet KOM(2007) 843 slutlig.

Medlemsstaterna avgör vilka påföljder som ska gälla vid överträdelser av bestämmelserna i direktivet.

Detta direktiv syftar till att i befintlig lagstiftning integrera tekniska framsteg inom området kontroll av utsläpp från förbränning och säkerställa efterlevnaden av gemenskapens internationella åtaganden inom området utsläppsbegränsningar, i synnerhet avseende fastställande av gränsvärden för utsläpp av dioxiner, kvicksilver och stoft från förbränning av avfall. Direktivet grundar sig på en integrerad strategi: uppdaterade gränsvärden för utsläpp till luften läggs till gränsvärden för utsläpp till vattnet.

Centrala begrepp i direktivet

Förbränningsanläggning: varje stationär eller mobil teknisk enhet eller utrustning avsedd för värmebehandling av avfall med eller utan återvinning av alstrad värme. Häri innefattas förbränning av avfall genom oxidering såväl som andra termiska behandlingsprocesser, såsom pyrolys, förgasning eller plasmaprocess, i den mån som ämnena från behandlingen sedan förbränns.
Samförbränningsanläggning: varje stationär eller mobil anläggning vars huvudsakliga ändamål är energialstring eller tillverkning av materiella produkter och

Hänvisningar

Rättsakt	Dag för ikraftträdande	Sista dag för genomförandet i medlemsstaterna	Europeiska unionens officiella tidning
Direktiv 2000/76/EG	28.12.2000	28.12.2002	EUT L 332, 28.12.2000

Ändringsrättsakt(er)	Dag för ikraftträdande	Sista dag för genomförandet i medlemsstaterna	Europeiska unionens officiella tidning
Förordning (EG) nr 1137/2008	11.12.2008	-	EUT L 311, 21.11.2008

Efterföljande ändringar och rättelser av direktiv 2000/76/EG har förts in i grundtexten. Denna konsoliderade version är enbart som dokumentation.

Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU av den 24 november 2010 om industriutsläpp (samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar) [EUT L 121, 6.5.2006].

Kommissionens beslut 2006/329/EG av den 20 februari 2006 om fastställande av ett frågeformulär som skall användas för rapportering om genomförandet av direktiv 2000/76/EG om förbränning av avfall [EUT L 121, 6.5.2006].

See also