EU:s rambestämmelser för statligt stöd i form av ersättning för offentliga tjänster

Rambestämmelsernas syfte är att garantera att statliga stöd i form av ersättning för offentliga tjänster är förenliga med definitionen av tjänster av allmänt ekonomiskt intresse.

RÄTTSAKT

Gemenskapens rambestämmelser för statligt stöd i form av ersättning för offentliga tjänster [EUT C 297, 29.11.2005].

SAMMANFATTNING

Ersättning för offentliga tjänster betalas ut för kostnader som uppstår för aktörer som tillhandahåller allmännyttiga tjänster som beställts av myndigheter i Europeiska unionens (EU) medlemsländer.

Under årens lopp har kommissionen och Europeiska unionens domstol (EU‑domstolen) definierat följande:

• vilka former av statligt stöd som kan beviljas undantag från kravet på förhandsanmälan (se beslut 2005/842/EG);
• vad som inte är statligt stöd och därför beviljas undantag (se EG‑domstolens dom i målen Altmark Trans GmbH (2003) och Enirisorse SpA (2003)).

Syftet med ramen är att fastställa bestämmelser och principer som anger villkoren för när ersättning för allmännyttiga tjänster som inte omfattas av beslut 2005/842/EG ändå kan anses förenlig med artikel 106.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) (tidigare artikel 86.2 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (EG‑fördraget)). Rambestämmelserna gäller all verksamhet som regleras i EUF‑fördraget med undantag för transportsektorn och radio och TV i allmänhetens tjänst.

Eftersom EU-länderna har stor frihet när det gäller att avgöra vilka tjänster som kan klassificeras som tjänster av allmänt ekonomiskt intresse måste kommissionen se till att EU-länderna inte avviker från den definition som finns i artikel 106.2 i EUF‑fördraget.

Kommissionen föreslår i det hänseendet att EU-ländernas nationella lagstiftning tydligt ska ange:

• den exakta innebörden av skyldigheterna vid tillhandahållandet av offentliga tjänster och skyldigheternas varaktighet;
• de berörda företagen och det berörda området;
• exklusiva eller särskilda rättigheter som beviljats företagen;
• metoderna för att beräkna, kontrollera och se över ersättningen;
• åtgärder för att hindra och återbetala eventuell överkompensation.

Ersättningen får inte vara större än kostnaderna för att fullgöra den offentliga tjänsten och får enbart användas för att utföra tjänsten. Ersättning för allmännyttiga tjänster omfattar alla förmåner som beviljats av staten, oavsett form.

Ersättningen måste användas för att utföra den berörda ekonomiska tjänsten av allmänt ekonomiskt intresse. Ersättning som betalas ut för tillhandahållandet av en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse, men som i realiteten används till verksamhet på en annan marknad är inte berättigad och är därför ett oförenligt statligt stöd. De kostnader som ska beaktas omfattar alla kostnader som uppstår i samband med tillhandahållandet av tjänsten av allmänt ekonomiskt intresse.

De intäkter som ska beaktas ska åtminstone omfatta alla intäkter som influtit i samband med tjänsten av allmänt ekonomiskt intresse. Företaget som får ersättning för offentliga tjänster ska ändå kunna göra en rimlig vinst. EU-länderna avgör vilka belopp som kan anses vara rimlig vinst. De kan också införa incitamentskriterier för bland annat kvaliteten på den tjänst som tillhandahålls och för produktivitetsökningar.

Överkompensation är oförenligt statligt stöd eftersom det inte bidrar till utövandet av tjänsten av allmänt ekonomiskt intresse. EU-länderna bör därför regelbundet göra förebyggande kontroller.

En överkompensation som inte överstiger 10 procent av den årliga ersättningen kan dock föras över till följande år. Överkompensation som överstiger 10 procent kan undantagsvis vara motiverad om den tjänst av allmänt ekonomiskt intresse som tillhandahålls är beroende av skiftande kostnader. Sådana undantag bör ses över regelbundet och inte beviljas mer än i fyra år.

Överföringar av överkompensation kan göras om samma företag tillhandahåller en annan tjänst av allmänt ekonomiskt intresse. EU-länderna ska se till att sådana överföringar kontrolleras ordentligt och syns i redovisningen i enlighet med direktiv 80/723/EEG.

Ersättning för offentliga tjänster omfattas av kravet på förhandsanmälan.

Rambestämmelserna gäller i sex år från och med den dag de offentliggörs i EUT. EU-länderna måste anpassa sina befintliga stödordningar för ersättning för offentliga tjänster till dessa rambestämmelser inom 18 månader efter det att de har offentliggjorts.

Senast ändrat den 03.11.2011