Tillämpning av artiklarna 81 och 82 i EG-fördraget

1) SYFTE

Att se till att artiklarna 81 och 82 (före detta artiklarna 85 och 86) i fördraget tillämpas på ett enhetligt sätt på den inre marknaden samt att ge kommissionen befogenhet att rikta beslut till företag eller företagssammanslutningar för att få dem att upphöra med överträdelser av artiklarna 81 och 82 (före detta artiklarna 85 och 86) i fördraget.

2) RÄTTSAKT

Förordning nr 17: Första förordningen om tillämpning av fördragets artiklar 85 och 86 (numera artiklarna 81 och 82) [Europeiska gemenskapernas officiella tidning 13, 21.2.1962].

Anmärkning: Till följd av att Amsterdamfördraget trätt ikraft har samtliga artiklar i EG-fördraget numrerats om. Denna förändring gäller emellertid inte för titlarna på de förordningar som trädde ikraft före Amsterdamfördraget.

Ändrad genom följande rättsakter:

Rådets förordning (EEG) nr 59 av den 3 juli 1962 [Europeiska gemenskapernas officiella tidning 058, 10.7.1962].

Rådets förordning (EEG) nr 118/63 av den 5 november 1963 [Europeiska gemenskapernas officiella tidning 162, 7.11.1963].

Rådets förordning (EEG) nr 2822/71 av den 20 december 1971 [Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 285, 29.12.1971].

Rådets förordning (EG) nr 1216/1999 av den 10 juni 1999 [Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 148, 15.6.1999].

3) SAMMANFATTNING

Sådana avtal, beslut och samordnade förfaranden som begränsar konkurrensen avsevärt samt missbruk av en dominerande ställning är förbjudna om handeln mellan medlemsländerna påverkas avsevärt och utan att det krävs föregående beslut om detta.

Kommissionen kan, efter ansökan av företag och företagssammanslutningar, utfärda ett icke-ingripandebesked. Därigenom fastslås att det på grundval av de omständigheter som kommit till kommissionens kännedom inte finns anledning att ingripa med stöd av fördragets artikel 81.1 (för detta artikel 85.1) mot ett avtal, beslut eller förfarande.

Sådana avtal, beslut och samordnade förfaranden som avses i fördragets artikel 81.1 (före detta artikel 85.1), beträffande vilka parterna önskar åberopa bestämmelserna i artikel 81.3 (före detta artikel 85.3) (undantag) ska anmälas till kommissionen.

Detta gäller inte om

• endast företag från ett och samma medlemsland är parter och avtalen, besluten eller förfarandena inte berör import eller export mellan medlemsländer,
• avtalen eller de samordnade förfarandena ingås av två eller flera företag av vilka - såvitt avser avtalet - vart och ett är verksamt i olika led av produktions- eller distributionskedjan och avser de villkor enligt vilka parterna få köpa, sälja eller återförsälja vissa varor eller tjänster,
• högst två företag är parter och avtalen endast innebär att den som förvärvar eller utnyttjar immateriella rättigheter eller den som enligt avtal om överlåtelse eller upplåtelse har rätt att använda en tillverkningsmetod eller kunskaper om användning och tillämpning av industriella processer åläggs begränsningar i utnyttjandet av dessa rättigheter,
• dessa avtal endast syftar till utarbetande eller enhetlig tillämpning av normer eller typer, forskning och utveckling eller specialisering av produktionen av varor om de varor inte på en väsentlig del av den gemensamma marknaden svarar för mer än 15 procent av omsättningen av varor som är identiska eller som betraktas som likartade, och om de deltagande företagens sammanlagda årsomsättning inte överstiger 200 miljoner beräkningsenheter.

Beslutet om tillämpning av fördragets artikel 81.3 (före detta artikel 85.3) - beslut om undantag - beviljas för en begränsad tid. Det kan förknippas med villkor och förnyas efter ansökan om villkoren för att fördragets artikel 81.3 (före detta artikel 85.3) ska kunna tillämpas fortfarande är uppfyllda.

Kommissionen kan återkalla eller ändra sitt beslut eller förbjuda parterna att vidta vissa åtgärder om de förhållanden som låg till grund för beslutet ändras i något avseende, om parterna åsidosätter ett åläggande som har förenats med beslutet, om beslutet grundar sig på oriktiga uppgifter eller har utverkats på ett bedrägligt sätt, eller om parterna missbrukar undantag från bestämmelsen i fördragets artikel 81.1 (före detta artikel 85.1) som har beviljats dem genom beslutet.

Kommissionen är ensam behörig att förklara att bestämmelserna i fördragets artikel 81.1 (före detta artikel 85.1) inte är tillämpliga. Så länge kommissionen inte har inlett ett förfarande är myndigheterna i de berörda medlemsländerna alltjämt behöriga att tillämpa fördragets artikel 81.1 (före detta artikel 85.1).

Kommissionen ska utan dröjsmål till medlemsländernas behöriga myndigheter översända kopior av ansökningar och anmälningar samt även av de viktigaste handlingarna som tillställs kommissionen för att överträdelser av fördragets artikel 81 eller artikel 82 (före detta artikel 85 och artikel 86) ska kunna konstateras eller för att icke-ingripandebesked eller beslut om tillämpning av artikel 81.3 (före detta artikel 85.3) ska kunna erhållas. Samråd ska ske med en rådgivande kommitté, sammansatt av tjänstemän från medlemsländerna som är sakkunniga i kartell- och monopolfrågor, före beslut.

Vid fullgörandet av sina uppgifter får kommissionen inhämta alla nödvändiga upplysningar hos medlemsländernas regeringar och behöriga myndigheter samt hos företag och företagssammanslutningar. Denna möjlighet utnyttjar kommissionen regelbundet.

Kommissionen kan genomföra undersökningar hos företag och företagssammanslutningar. Vid sådana tillfällen kan kommissionens tjänstemän kontrollera affärshandlingar, ta kopior och begära muntliga förklaringar. Företagen ska efterleva beslut som fattas om sådana undersökningar.

Kommissionen får ålägga företag eller företagssammanslutningar böter, om

• de lämnar oriktiga eller vilseledande uppgifter, inte lämnar en uppgift inom den tidsfrist som har fastställts genom beslut eller inte lägger fram begärda affärshandlingar i fullständigt skick,
• de bryter mot bestämmelserna i fördragets artikel 81.1 (före detta artikel 85.1) eller artikel 82 (före detta artikel 86) eller åsidosätta ett åläggande som har beslutats med stöd av fördragets artikel 81.3 (före detta artikel 85.3).

Kommissionen kan förelägga företag eller företagssammanslutningar viten för att tvinga dessa

• att upphöra med en överträdelse av fördragets artikel 81 eller 82 (före detta artikel 85 och 86),
• att avstå från varje åtgärd som har förbjudits enligt beslut av kommissionen,
• att på ett fullständigt och riktigt sätt lämna upplysningar som kommissionen har begärt genom beslut,
• att underkasta sig en sådan undersökning som kommissionen har beslutat om.

Innan kommissionen fattar beslut ska den lämna de berörda företagen och företagssammanslutningarna tillfälle att yttra sig över dess anmärkningar. Om kommissionen anser det nödvändigt kan även andra fysiska eller juridiska personer höras. Begäran från sådana personer att få yttra sig ska bifallas, om de kan påvisa ett tillräckligt intresse i saken.

Förordning (EEG) nr 17/62 ersätts med förordning (EG) nr 1/2003 från och med den 1 januari 2004.

Senast ändrat den 07.07.2005