Grönboken om revisorer som utför lagstadgad revision

Denna grönbok syftar till att inleda en diskussion om behovet av en ny gemenskapsåtgärd för att på EU-nivå definiera rollen, ställningen och ansvaret för revisorer som utför lagstadgad revision.

RÄTTSAKT

Kommissionens grönbok av den 24 juli 1996 med titeln "Roll, ställning och ansvar för revisorer som utför lagstadgad revision inom unionen" (KOM(96) 338, EGT C 321, 28.10.1996).

SAMMANFATTNING

Kravet på lagstadgad revision infördes på europeisk nivå genom det fjärde (es de en fr)och det sjunde (es de en fr)direktivet.

Följande aspekter är viktiga då de utgör en förutsättning för en väl fungerande inre marknad:

• Reviderade redovisningar från företag som är etablerade i ett medlemsland används av tredje part i andra medlemsländer.
• Betydande skillnader mellan de olika medlemsländernas lagar hindrar framväxten av en verklig EU-marknad för revisionstjänster.

Revisionsberättelsen är revisorns hjälpmedel för att kommunicera med aktieägarna, borgenärerna, de anställda och allmänheten. Eftersom redovisningsdirektiven inte innehåller några föreskrifter om vad en revisionsberättelse ska innehålla, har man i de flesta EU-länders bolagsrätt angivit vad som måste ingå i en revisionsberättelse. Även om det finns en spontan tendens inom EU till ökad harmonisering av revisionsberättelsens utformning genom antagande av internationella standarder, finns det dock fortfarande skillnader mellan länderna. Dessa skillnader påverkar den inre marknaden i så måtto att de gör de revisionsberättelser som utarbetas i andra medlemsländer mindre användbara.

Avsaknaden av revisionsnormer på EU-nivå innebär att det inte kan garanteras att systemen för kvalitetskontroll i de olika medlemsländerna är likvärdiga eller ens tillräckliga. Det bör utredas om de revisionsnormer som utvecklats av International Federation of Accountants kan utgöra en lämplig grund för framtida standarder inom EU.

Det finns ingen gemensam definition av revisorns oberoende, vilket har lett till att denna fråga har behandlats olika i de olika medlemsländerna.

Såväl interna övervakningsorgan som styrelsen, bolagsstämman och revisorn är inblandade i den finansiella rapporteringen utan att det finns någon tydlig definition av deras respektive roller. För att uppnå en bättre fördelning av företagets interna styr- och kontrollfunktioner måste mera uppmärksamhet ägnas åt frågor som upprättande av en revisionskommitté och inrättande av ett väl fungerande system för intern kontroll.

Det finns avsevärda skillnader mellan medlemsländerna i fråga om revisorns civilrättsliga ansvar. Med tanke på EU-ländernas olika rättstraditioner i fråga om civilrättsligt ansvar och följaktligen svårigheten att vidta åtgärder på EU-nivå på detta område, bör det utredas om de negativa effekterna av skillnaderna i fråga om revisionsansvar är tillräckligt stora för att motivera åtgärder på EU-nivå.

Det finns inga särskilda regler på EU-nivå om koncernrevision. Ibland är det svårt för koncernrevisorn att få information från ledningen och revisorerna i koncernföretag som han inte själv reviderar. Man borde utreda hur lagstadgad revision av koncernbokslut för närvarande går till för att kunna avgöra huruvida problemen kan lösas utan lagstiftningsåtgärder.

Förutsatt att en likvärdig kvalitetsnivå på revisionen kan säkerställas i samtliga medlemsländer och förutsatt att det finns lösningar som garanterar att revisioner som utförts i ett medlemsland av en utländsk revisor eller revisionsfirma ger garantier som är minst likvärdiga med dem som omger en revision som utförts av en yrkesrevisor från medlemslandet i fråga, torde det vara möjligt att göra framsteg på väg mot en inre marknad för revisionstjänster. Det finns ingen välgrundad anledning till att fördragets bestämmelser om etableringsfrihet och rätten att fritt tillhandahålla tjänster inte skulle gälla helt och fullt för verksamhet som gäller lagstadgad revision.

När det gäller fysiska personer har rätten att etablera sig och tillhandahålla revisionstjänster i ett annat EU-land redan säkerställts genom direktivet om ömsesidigt erkännande av yrkesexamina, även om vissa problem ännu kvarstår.

För en revisionsfirma som vill bilda ett dotterbolag i ett annat land begränsas etableringsfriheten ofta av att lagar och förordningar i många medlemsländer är mer restriktiva än bestämmelserna i det åttonde direktivet. Medlemsländerna bör uppmanas att avskaffa dessa krav och, i den mån kraven är diskriminerande när det gäller nationalitet, vidta åtgärder för att säkerställa att fördragets bestämmelser respekteras.

ANKNYTANDE RÄTTSAKTER

Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG av den 17 maj 2006 om lagstadgad revision av årsbokslut och sammanställd redovisning och om ändring av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG samt om upphävande av rådets direktiv 84/253/EEG [EUT L 157, 9.6.2006].

Syftet med detta direktiv är att förbättra finansiella rapporteringens trovärdighet och förstärka EU:s förmåga att skydda sig mot finansskandaler. Det innehåller bland annat bestämmelser om offentlig stabilitetstillsyn, krav på extern kvalitetssäkring, de lagstadgade revisorernas skyldigheter och användningen av internationella standarder samt principer för revisorernas oberoende.

Kommissionens rekommendation 2005/162/EG av den 15 februari 2005 om uppgifter för företagsexterna styrelseledamöter eller styrelseledamöter med tillsynsfunktion i börsnoterade bolag och om styrelsekommittéer [EUT L 52, 25.2.2005].

Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet av den 21 maj 2003: "En förstärkt lagstadgad revision i EU" [KOM(2003) 286 slutlig - EUT C 236, 2.10.2003].

Meddelande från kommissionen av den 21 maj 2003 till rådet och Europaparlamentet: "Modernare bolagsrätt och effektivare företagsstyrning i Europeiska unionen - Handlingsplan" [KOM(2003) 284 slutlig - Ej offentliggjord i EUT].

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder EU harmoniserar den finansiella rapporteringen för börsnoterade bolag för att skydda investerare. Man avser också att genom tillämpning av internationella redovisningsregler bevara förtroendet för finansmarknaden och samtidigt underlätta internationell handel och handel över nationsgränserna med värdepapper.

Kommissionens beslut 2002/590/EG av den 16 maj 2002. "Revisorers oberoende i EU: Grundläggande principer [EUT L 191, 19.7.2002].

Kommissionens rekommendation 2001/256/EG av den 15 november 2000 om kvalitetssäkring av lagstadgad revision i Europeiska unionen: minimikrav bör införlivas med avtalet [EUT L 91, 31.32001]. Utgångspunkten för rekommendationen är att kvalitetssäkring är ett förhållandevis nytt begrepp i Europeiska unionen och att de nationella systemen för kvalitetssäkring uppvisar många olikheter. Rekommendationen riktar sig till alla personer som utför lagstadgad revision i Europeiska unionen. Rekommendationen syftar för det första till att fastställa en gemensam standard som definierar minimikrav för kvalitetssäkring. För det andra gäller ett antal rekommendationer om kvalitetskontrollens föremål, omfattning och frekvens samt urvalet av kontrollerade personer. Föremålet för kvalitetskontrollen är yrkesrevisorn (revisionsbyrå eller enskild revisor). Urvalet bör göras på ett konsekvent sätt för att säkerställa att samtliga yrkesrevisorer kontrolleras inom en viss period.

Meddelande från kommissionen av 13.06.2000 till rådet och Europaparlamentet: "EU:s strategi för finansiell rapportering: den fortsatta inriktningen" (KOM(2000) 359 slutlig, ej offentliggjort i EUT). I detta meddelande beskriver kommissionen sin framtida strategi för finansiell rapportering i Europa. Strategin, som är ett viktigt instrument för att skapa en integrerad marknad för finansiella tjänster, förväntas bidra till att avskaffa återstående hinder för värdepappershandeln över gränserna. Denna gemensamma standard kommer att förbättra jämförbarheten mellan årsredovisningar samt underlätta kapitalanskaffningen och stärka skyddet för investerarna.

Meddelande från kommissionen om lagstadgad revision i Europeiska unionen: Vägen framåt [EUT C 143, 8.5.1998]. För att institutionalisera diskussionen kring revisionsfrågor på EU-nivå avser kommissionen att inrätta en kommitté som kommer att få särskilda befogenheter i revisionsfrågor. Revisionskommittén kommer att bestå av regeringsexperter som utses av medlemsländerna. Kommitténs viktigaste uppgift kommer att bestå i att granska de internationellt accepterade revisionsnormerna för att avgöra om tillämpningen av dessa normer motsvarar EU:s krav.

Senast ändrat den 12.12.2007