Röstetalen i ECB-rådet

SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:

Rådets beslut 2003/223/EG om ändring av artikel 10.2 i stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken

VILKET SYFTE HAR BESLUTET?

• Genom beslutet införs ett rotationssystem för rösträtten i Europeiska centralbankens råd (ECB-rådet) för att säkerställa ett rättvist och effektivt beslutsfattande, oberoende av antalet medlemsstater i Europeiska unionen (EU) som har euron som valuta.
• Genom beslutet begränsas antalet rösträtter för centralbankschefer från nationella centralbanker till 15 och fastställs reglerna för hur rösträtter tilldelas och roterar.

VIKTIGA PUNKTER

Enligt stadgan för Europeiska centralbankssystemet har varje medlem av ECB-rådet en röst. För att bibehålla ECB-rådets kapacitet att fatta effektiva och snabba beslut när nya medlemsstater ansluter sig till euroområdet enades ECB-rådets medlemmar om att antalet chefer för nationella centralbanker som utövar rösträtt inte bör överstiga 15. Genom beslutet anpassas röstningsförfarandet därefter.

ECB-rådet

• ECB-rådet är ett av ECB:s tre beslutande organ. De två övriga är direktionen och allmänna rådet.
• ECB-rådet är det viktigaste beslutande organet. Dess huvudsakliga uppgifter är följande:
  • Fastställande av eurozonens finanspolitik,
  • Antagande av riktlinjer och beslut i detta syfte,
  • Antagande av allmänna tillsynsbeslut.
• ECB-rådet består av de sex direktionsledamöterna och cheferna för de nationella centralbankerna för länderna i euroområdet (för närvarande 20). Antalet chefer ökar sålunda varje gång en ny medlemsstat kommer med i euroområdet.

Rotation av rösträtter per grupp

• Det totala antalet rösträtter i ECB-rådet är begränsat till 21. De sex direktionsledamöterna har permanent rösträtt. De återstående centralbankscheferna delar resterande 15 rösträtter, som fördelas enligt ett rotationssystem varje månad.
• Centralbankscheferna indelas i grupper som bildas enligt en rangordning av medlemsstaterna i euroområdet, som baseras på
  • medlemsstaternas andel i den sammanlagda bruttonationalprodukten till marknadspris (BNPm)* i medlemsstaterna som har antagit euron,
  • medlemsstaternas andel i den totala aggregerade balansräkningen för de monetära finansinstituten* i medlemsstaterna som har antagit euron.
• Inom varje grupp behåller centralbankscheferna sin rösträtt under en lika lång tidsperiod. Rösträttsfrekvensen för centralbankscheferna i den första gruppen får inte vara lägre än rösträttsfrekvensen för centralbankscheferna i den andra gruppen
• Dessa kriterier har som syfte att säkerställa öppenhet och objektivitet genom att de beaktar ett lands ekonomiska vikt i euroområdet och storleken på dess finansiella sektor.
• I beslutet fastställs två steg i inrättandet av systemet med röstrotation.

Steg I (aktuellt steg): Tilldelning av rösträtter när antalet centralbankschefer överstiger 15 men är lägre än 22

• Från och med den dag då antalet centralbankschefer överstiger 15 och så länge det är lägre än 22, delas centralbankscheferna upp i två grupper.
  • Den första gruppen består av de fem chefer för de nationella centralbanker som är högst i rangordningen enligt ovanstående kriterier (för närvarande Tyskland, Frankrike, Italien, Spanien och Nederländerna).
  • Den andra gruppen består av de övriga centralbankscheferna.
• De fem centralbankscheferna i den första gruppen har tillsammans fyra rösträtter, övriga centralbankschefer tillsammans elva rösträtter.
• Steg I skulle normalt ha gällt från och med januari 2009, då Slovakien gick med i euroområdet som dess 16:e medlemsstat. I december 2008 fattade dock ECB-rådet ett beslut om att skjuta upp starten av rotationssystemet för att undvika att röstningsfrekvensen för centralbankschefer i en viss grupp uppgår till 100 %.
• Istället infördes det nya rotationssystemet den 1 januari 2015, då Litauen kom med i euroområdet som den 19:e medlemsstaten.

Steg II (framtida steg): Tilldelning av rösträtter när antalet centralbankschefer uppgår till 22

• Från och med den dag då antalet centralbankschefer når 22, delas de upp i tre grupper:
  • Den första gruppen består av de fem centralbankschefer som är högst i rangordningen enligt ovanstående kriterier.
  • Den andra gruppen består av hälften av det totala antalet centralbankschefer. Denna grupp består av cheferna för de nationella centralbankerna i de medlemsstater som innehar de efterföljande platserna i rangordningen på grundval av ovanstående kriterier.
  • Den tredje gruppen består av de övriga centralbankscheferna.
• Den första gruppen tilldelas fyra rösträtter, den andra åtta och den tredje tre.

Genomförande, anpassningar och framtida förändringar

• Varje gång antalet centralbankschefer ökar, justeras gruppernas sammansättning från och med den dag då centralbankscheferna i fråga kommer med i ECB-rådet. Varje gång beräkningen av den sammanlagda BNPm ändras, vilket skall göras vart femte år, anpassas gruppernas sammansättning till de eventuella ändringarna och börjar då gälla från och med den första dagen på nästkommande år.
• De beslut som behövs för att genomföra de tekniska detaljerna i rotationssystemet fattas av samtliga medlemmar i ECB-rådet på grundval av två tredjedelars majoritet av alla dess medlemmar, oberoende av om de innehar rösträtt eller ej vid tiden för beslutet.

  År 2009 antog ECB-rådet beslut 2009/328/EG om

  • rotationshastigheten,
  • rotationsperioden,
  • rangordningen för centralbankschefer inom grupper,
  • övergången från ett tvågruppsystem till ett tregruppssystem.

BAKGRUND

Enligt ECB:s nuvarande institutionella arrangemang fattar ECB-rådet de flesta beslut i samförstånd.

I rotationssystemet beaktas ett antal grundläggande principer, såsom principen om ”en medlem, en röst” för de centralbankschefer som utövar rösträtt, deltagande i ECB-rådets sammanträden i en personlig och oberoende kapacitet, representativitet, automatisk justering av rotationssystemet samt öppenhet.

Rösträtten utövas genom personlig närvaro eller, i undantagsfall, vid telefonkonferenser. ECB-rådet är beslutfört om minst två tredjedelar av de röstberättigade medlemmarna är närvarande. ECB-rådet beslutar med enkel majoritet, och vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst.

För närvarande har 20 medlemsstater anslutit sig till euroområdet. Kroatien var den senaste medlemsstaten som uppfyllde kriterierna och anslöt sig den 1 januari 2023.

VIKTIGA BEGREPP

HUVUDDOKUMENT

Rådet beslut 2003/223/EG på stats- eller regeringschefsnivå av den 21 mars 2003 om ändring av artikel 10.2 i stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken (EUT L 83, 1.4.2003, s. 66).

ANKNYTANDE DOKUMENT

Europeiska centralbankens beslut 2004/257/EG av den 19 februari 2004 om antagande av arbetsordningen för Europeiska centralbanken (ECB/2004/2) (EUT L 80, 18.3.2004, s. 33).

Fortlöpande ändringar av beslut 2004/257/EG har införlivats i originaltexten. Denna konsoliderade version har endast dokumentationsvärde.

Konsoliderad version av fördraget om Europeiska unionen – Protokoll (nr 4) om stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken (EUT C 202, 7.6.2016, s. 230).

Europeiska centralbankens beslut 2009/5/EG av den 18 december 2008 om senareläggning av starten för rotationssystemet i ECB-rådet (ECB/2008/29) (EUT L 3, 7.1.2009, s. 4).

Senast ändrat 13.03.2023