Att förbättra förutsättningarna för en ekonomisk tillväxt och öka sysselsättningen genom en ekonomisk-politisk strategi som dels syftar till en makroekonomisk politik med inriktning på tillväxt och stabilitet, dels till strukturella reformer, vilkas mål det är att skapa hållbar ekonomisk tillväxt och ökad sysselsättning utan ökat inflationstryck, dock med beaktande av kravet på hållbar utveckling.

Rådets rekommendation av den 15 juni 2001 om allmänna riktlinjer för medlemsstaternas och gemenskapens ekonomiska politik [Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 179, 2.7.2001].

Allmän ram. I 2001 års allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken bekräftas de tidigare allmänna riktlinjerna och förlängs i enlighet med slutsatserna från Europeiska rådets möte i Stockholm i mars 2001. Ett central mål för Europeiska unionen är att uppnå full sysselsättning bl.a. för att möta den utmaning som en åldrande befolkning utgör. Dessutom önskade Europeiska rådet integrera främjandet av en hållbar utveckling i de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken.

Det krävs en nära samordning mellan de politiska aktörerna och en fortlöpande och konstruktiv dialog mellan rådet, eurogruppen och ECB med medverkan av kommissionen och med respekt för alla aspekter av ECB:s oberoende när en harmonisk ekonomisk utveckling ska främjas, särskilt för medlemmarna i eurosamarbetet.

Den senaste tidens ekonomiska utveckling och utsikterna framöver. Sedan antagandet av de senaste allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken, har det ekonomiska läget i världen försämrats något. Avmattningen i världsekonomin förväntas allmänt bli relativt kortvarig, men det finns en betydande risk att utvecklingen blir sämre. Tre saker bidrar till denna försämring: Oljepriserna steg under hösten 2000 och torde ligga kvar på en relativt hög nivå. För det andra har den ekonomiska aktiviteten i Förenta staterna och Japan kraftigt avmattats. Denna utveckling har också påverkat tillväxten i ett antal s.k. tillväxtekonomier. För det tredje har världens aktiemarknader präglats av stor instabilitet och att det skett ett kraftigt kursfall, särskilt när det gäller aktier i teknikföretag. Detta förklaras av att investerarna bedömer att de långsiktiga förutsättningarna för vinster kommer att bli lägre.

Det andra året med den ekonomiska och monetära unionen var ett bra år. I euroområdet var den ekonomiska tillväxten år 2000 den snabbaste och arbetslösheten den lägsta på tio år. Sedan dess har de höga oljepriserna och den minskade globala efterfrågan lett till minskad ekonomisk tillväxt. Euroområdet torde även under perioden 2001-2002 kunna åtnjuta relativt hög ekonomisk tillväxt på omkring 2,75 %. De sunda makroekonomiska faktorerna, som till exempel en återhållsam löneutveckling, har lett till ett gynnsamt tillväxtklimat som bärs upp av den inhemska efterfrågan. Den stora inre marknaden i förening med den gemensamma valutan ger dessutom en stark och stabil grund för inhemsk tillväxt.

Medlemsstaterna utanför euroområdet, Danmark, Sverige och Förenade kungariket, känner också av den negativa utvecklingen i världsekonomin. Tack vare de stora framstegen inom strukturreformerna och den höga inhemska efterfrågan torde de kunna klara av den försämrade situationen i omvärlden.

Utmaningar på kort sikt. Det närmast föreliggande målet är att bibehålla den ekonomiska tillväxten och sysselsättningsökningen. Med en världsekonomi som blir svagare och svagare kommer EU och euroområdet att i högre grad behöva lita till sin egen förmåga. För att stärka den inhemska tillväxtdynamiken är det av avgörande betydelse att den makroekonomiska politiken är inriktad på tillväxt och stabilitet samt genomgripande strukturreformer. På så sätt kan företagens och konsumenternas framtidstro stärkas.

Budgetpolitiken bör undvika för höga nivåer av efterfrågan. Detta stöder prisstabiliteten och kan bidra till att skapa monetära villkor som ger ekonomisk tillväxt och nya arbetstillfällen. Ett av budgetpolitikens främsta mål bör vara att uppnå budgetlägen som ligger nära balans eller innebär överskott.

De måttliga löneökningarna måste bibehållas, särskilt i de medlemsstater som redan erfarit ett visst lönetryck på arbetsmarknaden. Den ekonomiska och monetära unionen har inneburit nya krav på regeringarna och arbetsmarknadens parter. De har ansvar för att bidra till en balanserad makroekonomisk politik både på medlemsstatsnivå och euroområdesnivå. En lämplig kombination av strukturreformer bör också stärka ekonomins förmåga att möta chocker.

Utmaningar på medellång sikt. Det främsta målet är att förbättra förutsättningarna för framtida tillväxt och sysselsättning. Även om det mycket väl kan vara så att tillväxttakten har ökat under de senaste åren, anses den fortfarande vara otillräcklig för att en tillväxttakt på omkring 3 % ska kunna upprätthållas under en längre tid. EU bör särskilt bidra till att förbättra marknadernas funktion genom att komma till rätta med de brister som fortfarande förekommer. Detta skulle leda till ett bättre utnyttjande av produktionsfaktorerna. Särskilt humankapitalet underutnyttjas för närvarande i EU, arbetslösheten är oacceptabelt hög samtidigt som sysselsättningsgraden är förhållandevis låg, särskilt för äldre arbetstagare och för kvinnor.

Arbetsmarknadens bestämmelser och institutioner bör därför ses över i syfte att minska hinder mot efterfrågan och tillgång på arbetskraft. Regelverket måste uppmuntra människor att ge sig in på eller stanna kvar på arbetsmarknaden. Därför bör skatte- och bidragssystemen reformeras. Denna sysselsättningsökning måste bygga på ett förbättrat investeringsklimat. För att åstadkomma detta prioriterar EU att färdigställa den inre marknaden, särskilt i fråga om tjänster, finansmarknaden och nätindustrin. Ett viktigt inslag i Lissabonstrategin är för övrigt att företagarandan och innovationsförmågan inom EU måste främjas, eftersom båda dessa faktorer utgör grundläggande förutsättningar för att öka Europas tillväxtpotential. I samma anda uppmanas medlemsstaterna att uppmuntra investeringar från den privata sektorns i forskning och utveckling (FoU).

Globalt får stimulansen av konkurrensen sitt logiska komplement genom att unionen bedriver en gemensam handelspolitik som syftar till liberalisering och en ny handelsrunda inom ramen för WTO.

Utmaningar på längre sikt. På lång sikt är den åldrande befolkningen EU:s största utmaning. År 2050 kommer den aktiva befolkningen inom EU att ha minskat med omkring 40 miljoner personer, samtidigt som andelen äldre kommer att ha fördubblats. Följderna av den demografiska utvecklingen för de offentliga finanserna börjar redan att kännas i vissa medlemsstater. De offentliga utgifterna för pensioner och hälso- och sjukvårdssystemet kommer att stiga avsevärt, vilket kommer att kännbart påverka de offentliga finansernas hållbarhet.

Att befolkningen blir allt äldre kommer att få betydande effekter på den ekonomiska tillväxten. Det kommer att krävas ambitiösa strategier för klara av de ekonomiska och finanspolitiska utmaningarna: pensionssystemen måste reformeras, exempelvis genom en faktisk höjning av pensionsåldern. Det bör inrättas reserver i de allmänna pensionsfonderna och kompletterande privatfinansierade pensionssystem.

Effektiviseringen och integrationen av marknaderna för finansiella tjänster inom EU:

Belgien: Efter en ekonomisk tillväxt med ungefär 4 % 2000 torde BNP:s tillväxt öka med ungefär 3 % under 2001 och 2002. Under år 2000 uppnådde Belgien balans i budgeten. För år 2001 förväntar sig staten att det offentliga överskottet ska uppgå till motsvarande 0,2 % av BNP och 0,3 % år 2002. Regeringen bör se till att den förverkligar det överskott som den förutskickat i sitt stabilitetsprogram och övervaka att utgiftsökningarna håller sig inom de uppsatta gränserna. Från och med 2002 bör budgetmarginalerna användas för att minska statsskulden.

För att förbereda landet på att befolkningen blir allt äldre är det nödvändigt att reformera pensionssystemet. På arbetsmarknaden måste reformen av skatte- och bidragssystemen fullföljas. Dessutom måste flexibiliteten på arbetsmarknaden och arbetskraftens rörlighet öka.

Konkurrensen måste öka inom transportsektorn och gas- och eldistributionssektorn. Belgien uppmanas att öka öppenheten kring kopplingarna mellan den offentliga och privata sektorn på lokal nivå samt minska och förenkla den administrativa bördan på företag.

Danmark: Tillväxten förväntas avta något under 2001, sannolikt till en nivå strax över 2 %. Enligt statens egna prognoser kommer överskottet att stiga till 2,8 % av BNP 2001, för att därefter sjunka tillbaka till 2,6 % av BNP 2002. Danmark bör begränsa ökningen av den offentliga konsumtionen 2001 och på medellång sikt bibehålla höga överskott inom den offentliga sektorn.

Den danska arbetsmarknaden är en av de bäst fungerande inom EU, men regeringen bör ytterligare minska det totala skattetrycket på arbete, särskilt för medel- och låginkomsttagare, och fullfölja reformeringen av transfereringssystemen. Regeringen bör skärpa tillämpningen av konkurrensreglerna och öka konkurrens inom offentlig upphandling samt utveckla riskkapitalmarknaden genom att ytterligare anpassa skattereglerna så att de underlättar investeringar.

Tyskland: Den ekonomiska tillväxten i Tyskland torde uppgå till 2,25 % år 2001 och 2,5 % år 2002. Underskottet i de offentliga finanserna, exklusive UMTS (esdeenfr)-intäkter, sjönk till 1,0 % av BNP år 2000. Enligt Tysklands stabilitetsprogram torde underskottet i de offentliga finanserna successivt sjunka tack vare skattereformen, för att nå ett jämviktsläge 2004. Staten bör se till att underskottet inte ökar. Om skatteintäkterna skulle bli högre än förväntat bör de användas för att minska underskottet. Det är viktigt att stärka samordningen mellan de olika myndighetsnivåerna för att kunna uppnå en nationell stabilitetspakt. Den tyska regeringen uppmanas att fullfölja reformerna av pensions- och hälso- och sjukvårdssystemen.

De aktiva arbetsmarknadsåtgärderna bör riktas in på de grupper som är mest drabbade av långtidsarbetslöshet. Reformer av skattesystemet bör leda till att det lönar sig att ta arbete. Dessutom rekommenderas en minskning av de fortfarande höga lönebikostnaderna. Konkurrensen måste stärkas på produktmarknaderna och inom offentlig upphandling. Systemet för högre utbildning bör reformeras för att avhjälpa bristen på IT-personal. Den tyska regeringen uppmanas att utveckla riskkapitalmarknaden.

Grekland: Greklands ekonomi fortsatte att växa under 2001 och 2002 med en BNP-tillväxt på ca 4,8 % år 2002. Enligt stabilitetsprogrammet torde den grekiska budgeten uppvisa ett överskott på 0,5 % av BNP 2001 och 1,5 % av BNP 2002. Även under 2001 och 2002 bör regeringens ekonomiska politik inriktas på prisstabilitet och fullfölja den reform av den offentliga sektorn som syftar till att på medellång sikt minska dess storlek samt påskynda reformen av socialförsäkringssystemen för att säkra systemets långsiktiga hållbarhet.

Grekland bör fullfölja sina reformer av arbetsmarknaden genom att lätta på de rigida bestämmelserna för anställningsskydd och stärka incitamenten att ta arbete, i synnerhet deklarerat arbete. Lönesättningen bör bättre återspegla skillnader i produktivitet och villkor på lokala arbetsmarknader. Grekland rekommenderas också att öka investeringarna inom utbildningsväsendet.

Regeringen uppmanas att lätta på företagens börda i form av lagar och administrativa förpliktelser samt uppmuntra investeringar i FoU och spridning av IKT. För övrigt bör den planerade liberaliseringen av gassektorn sjötransportsektorn påskyndas. Utvecklingen av riskkapitalmarknaden bör fortsätta, bl.a. genom att lindra begränsningarna för institutionella investerare.

Spanien: Den ekonomiska tillväxten i Spanien torde minska 2001 jämfört med föregående år och återhämta sig något under 2002. Enligt stabilitetsprogrammet förväntas de offentliga finanserna vara i balans 2001 och stå på 0,3 % plus 2004. Spanska staten bör vara återhållsam med primära utgifter för att garantera jämvikt i de offentliga finanserna 2001 och bevaka ett eventuellt ökat inflationstryck. Den finanspolitiska reform som planeras för 2002 får inte äventyra budgetmålen. Anslagen till pensionsfondsreserven för det offentliga pensionssystemet bör ökas.

Vad gäller arbetsmarknaden uppmuntras Spanien till reformer av lönebildningen, så att lönerna kan anpassas bättre till skillnader i produktivitet, att investera i utbildning, att anpassa arbetsmarknadsåtgärderna efter behoven och att vidta åtgärder för att skapa jämvikt mellan flexibilitet på arbetsmarknaden och anställningstrygghet. Dessutom rekommenderas förbättringar i medborgarnas grundläggande färdigheter när det gäller att använda informations- och kommunikationsteknik och öka tillgången på kvalificerad personal. Reglerna för små och medelstora företag måste förenklas. Dessutom uppmanas regeringen att utveckla riskkapitalmarknaden genom att lindra restriktionerna för de institutionella investerarna.

Frankrike: För åren 2001 och 2002 bedöms tillväxten hamna strax under 3 %. Det offentliga underskottet låg under målet. Enligt stabilitetsprogrammet bör fortsatta minskningar av underskottet vara att vänta och de offentliga finanserna förväntas uppvisa ett överskott 2004. För att uppnå detta mål bör staten kontrollera de offentliga utgifterna 2001 och åren därefter samt utnyttja alla överskjutande resurser till att ytterligare konsolidera budgetläget som en förberedelse för framtida utmaningar. Dessutom uppmanas regeringen till att arbeta vidare med reformeringen av pensionssystemet.

På arbetsmarknaden bör Frankrike konsolidera reformerna av skatte- och bidragssystemen samt fästa särskild uppmärksamhet vid systemen för förtidspension och systemen med garantiinkomster. Frankrike rekommenderas att noggrant följa effekterna av införandet av 35-timmarsveckan och införa reformer i lagstiftningen om anställningsskydd. Nätverksamheterna, i synnerhet inom gas- och elsektorerna bör liberaliseras. Frankrike uppmanas att fortsätta minska allt ad-hocmässigt stöd och minska den administrativa bördan på företagen samt utveckla riskkapitalmarknaden, bl.a. genom att minska begränsningarna för de institutionella placerarna.

Irland: Den mycket höga ekonomiska tillväxttakten som Irland sett under senare år kommer att minska under 2001-2002. I stabilitetsprogrammet förutses höga överskott på i genomsnitt 4,2 % av BNP under 2001-2003. De offentliga finanserna är sunda. Rådet riktade ändå en rekommendation till Irland p.g.a. de alltför expansiva offentliga finanserna för 2001. Regeringen uppmanas dessutom att vidta motverkande finanspolitiska åtgärder under innevarande budgetår för att bättre anpassa 2001 års budget till de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken för år 2000 och utarbeta en budget för 2002 som bidrar till en ordnad minskning av efterfrågetakten samt att en förbättrad utgiftskontroll tillämpas. Investeringar i infrastrukturer, humankapital och FoU bör öka, dock under förutsättning att den finanspolitiska stabiliteten bibehålls.

Den irländska regeringen bör se till att löneutvecklingen förblir förenlig med bibehållen prisstabilitet och att kvinnors deltagande på arbetsmarknaden ökar. Det krävs särskilda åtgärder för att öka konkurrensen på vissa marknader, särskilt transport-, el- och gassektorerna och för att öka FoU-utgifterna och utveckla riskkapitalmarknaden.

Italien: Den ekonomiska uppgången i Italien kommer att avmattas under 2001 men tar ny fart under 2002. Enligt stabilitetsprogrammet kommer underskottet i de offentliga finanserna att förbättras under 2001 och 2002, för att komma i balans under 2003. Regeringen bör se till att dessa mål uppnås och särskilt kompensera alla inkomstförluster som härrör från ytterligare sänkningar av skatter och rationaliseringar. Regeringen måste ta vara på alla möjligheter att förbättra budgetmålen och påskynda minskningen av den höga offentliga skuldkvoten. Den inhemska stabilitetspakten bör stärkas för att utgifterna ska kunna kontrolleras på alla myndighetsnivåer. För att säkerställa de offentliga finansernas långfristiga hållbarhet är en bedömning av pensionssystemet nödvändig.

Vad gäller arbetsmarknaden uppmanas Italien att se till att löneutvecklingen bättre avspeglar produktiviteten, förbättra flexibiliteten på arbetsmarknaden och reformera beskattningen av arbete genom att reformera skatterna och de sociala avgifterna, särskilt på den lägre delen av löneskalan. Regeringen bör arbeta för en ökning av de privata investeringarna i FoU och spridningen av IKT, fortsätta liberaliseringen inom energisektorn, minska företagens administrativa bördor, öka konkurrensen och utveckla riskkapitalmarknaden, särskilt genom att lindra restriktionerna för de institutionella investerarna.

Luxemburg: Den ekonomiska tillväxten kommer att uppgå till omkring 5 % av BNP åren 2001-2002 med stöd av en stark inhemsk efterfrågan. Överskottet i de offentliga finanserna kommer att sjunka till mellan 3 och 4 % under dessa två år till följd av en skattereform. Regeringen bör strama åt budgetvillkoren när budgeten genomförs för att motverka ett eventuellt bestående inflationstryck och noga övervaka ökningen av de offentliga utgifterna.

På arbetsmarknaden bör Luxemburg öka den nationella sysselsättningsgraden, särskilt för kvinnor och äldre arbetstagare. Det rekommenderas att konkurrenslagstiftningen reformeras och att de kontrollerade priserna därmed avskaffas.

Nederländerna: Ett bra makroekonomiskt resultat har uppnåtts i Nederländerna under de senaste åren. Den ekonomiska aktiviteten beräknas öka med omkring 3 % under 2001 och 2002. Enligt stabilitetsprogrammet torde överskottet i de offentliga finanserna falla till 0,7 % år 2001 till följd av skattereformer. Regeringen bör utöva en strikt kontroll över de offentliga utgifterna för att förbättra utfallet i de offentliga finanserna år 2002 jämfört med 2001. Marginaler i budgeten bör utnyttjas för att minska den offentliga skulden.

På arbetsmarknaden uppmana regeringen att fortsätta reformerna av skatte- och bidragssystemen för att göra det mer lönsamt att ta arbete. Nederländerna bör främja användningen av IKT, förbättra klimatet för forskning och innovation, göra förfarandena för offentlig upphandling mera öppna och underlätta marknadsinträde inom sektorerna för el, gas, kabelnät och kollektivtrafik samt utveckla riskkapitalmarknaden.

Österrike: För 2001 förväntas en ekonomisk tillväxt på omkring 2,5 %, och den kommer att ligga kvar på en stabil nivå under 2002. Ett program för konsolideringen av budgeten pågår och enligt stabilitetsprogrammet torde underskottet i de offentliga finanserna sjunka till 0,75 % år 2001 för att leda till jämvikt i budgeten för år 2002. Regeringen uppmanas att försäkra sig om en stram budgetförvaltning på alla myndighetsnivåer, så att målen i 2000 års uppdaterade stabilitetsprogram kan uppnås, att under de följande åren minska skattetrycket, särskilt på arbete, men utan att målen i fråga om budgetkonsolidering äventyras samt reformera pensions- samt hälso- och sjukvårdssystemen för att motverka tendensen till ökat utgiftstryck och lindra effekterna av en åldrande befolkning.

På arbetsmarknaden bör Österrike vidta åtgärder för att öka incitamenten för äldre arbetstagare att vara kvar i arbetslivet. Dessutom rekommenderas det att Österrike införlivar gemenskapens direktiv om offentlig upphandling i den nationella lagstiftningen och öppnar den offentliga upphandlingen för konkurrens, främja utvecklingen av kunskapsekonomin, öka utbudet av kvalificerad arbetskraft inom området för informations- och kommunikationsteknik samt utveckla riskkapitalmarknaden, särskilt genom att lindra restriktionerna för de institutionella investerarna.

Portugal: Den ekonomiska aktiviteten kommer antagligen att dämpas och inte överstiga en tillväxttakt på 2,5 % under 2001-2002. Enligt stabilitetsprogrammet kommer underskottet att reduceras till 1,1 % 2001 och till 0,7 % 2002. Regeringen bör se till att nå sitt budgetmål 2001, och i detta syfte bör strikt kontroll av de löpande utgifterna iakttas. Dessutom bör den förbereda en budget för 2002 med målsättningen att nå en snabbare minskning av underskottet än vad som planeras i programmet, helst genom att minska utgifterna och reformera socialförsäkrings- samt hälso- och sjukvårdssystemen.

I fråga om arbetsmarknaden uppmanas Portugal investera i utbildnings- och yrkesutbildningssystemen, öka kvaliteten i arbetet och främja modernisering av arbetsmarknadens institutioner. Dessutom höja nivån på investeringarna i forskning och utveckling, främja spridningen av IKT, minska det statliga stödet, liberalisera energisektorn och utveckla riskkapitalmarknaden, särskilt genom att lindra restriktionerna för de institutionella investerarna.

Finland: Under åren 2001-2002 torde Finland ha en ekonomisk tillväxt på omkring 4 %. Den finländska budgeten har enligt stabilitetsprogrammet ett överskott och medellång sikt förefaller ett offentligt överskottet på 4 % av BNP fullt möjligt. Regeringen måste hålla fast vid utgiftsmålen och bibehålla det höga offentliga överskottet under 2001 och de följande åren med beaktande av de framtida effekterna av att befolkningen blir allt äldre, vilka kommer att bli särskilt kännbara för Finland. Detta kräver en fortsättning av politiken för att minska den offentliga skulden, samtidigt som den låga faktiska pensionsåldern behöver höjas.

I fråga om arbetsmarknaden uppmanas regeringen att minska de höga marginalskatterna, i synnerhet för låginkomsttagare, och förbättra incitamenten i bidragssystemen för att arbetstagare ska anta erbjudanden om anställning och hålla sig kvar på arbetsmarknaden, samt höja effektiviteten i de aktiva arbetsmarknadsprogrammen. Dessutom rekommenderas en förbättrad efterlevnad av regelverket på upphandlingsområdet, stärkt konkurrensen inom branscher som distributions-, bygg- och mediesektorn och en utvecklad rikskapitalmarknad.

Sverige: Man kan konstatera en viss avmattning i ekonomin och tillväxten torde uppgå till 2,7 % år 2001 och 3 % år 2002. Enligt konvergensprogrammet torde överskottet uppgår till 3,5 % respektive 3,3 % för dessa båda år. Regeringen uppmanas att bibehålla stora överskott i de offentliga finanserna under 2001 och under de följande åren, fortsätta strategin med skattesänkningar 2002 för att uppnå målet på 2 % budgetöverskott på medellång sikt och minska den offentliga skulden.

På arbetsmarknaden uppmana Sverige att säkerställa effektiviteten i de aktiva arbetsmarknadsprogrammen och fullfölja reformeringen av skatte- och bidragssystemen. Dessutom måste efterlevnaden av regelverket på området för offentlig upphandling och konkurrensen på flyftransport- och läkemedelsområdet förbättras. Därutöver uppmanas Sverige utveckla riskkapitalmarknaden genom anpassning av skattesystemet.

Förenade kungariket: Den ekonomiska tillväxten torde uppgå till 2,7 % år 2001 för att stiga till 3 % år 2002. De senaste prognoserna för de offentliga finanserna visar på ett överskott på 1,7 procent av BNP (frånräknat UMTS-intäkter) för budgetåret 2000-2001, som sjunker till 0,5 % under följande budgetår, varefter saldot övergår i ett litet underskott. Regeringen bör se till att de planerade resultaten uppnås och att de offentliga investeringarna kan öka till det dubbla och samtidigt se till att stabilitets- och tillväxtpaktens villkor fortsätter att iakttas.

På arbetsmarknaden uppmanas Förenade kungariket att förstärka åtgärderna med inriktning på de samhällsgrupper och enskilda som löper risk att särskilt drabbas av arbetslöshet, samt reformera passiva bidragssystem för att ge människor incitament att komma in på arbetsmarknaden. Dessutom rekommenderas det att åtgärder vidtas för att förbättra den relativt låga produktivitetsnivån, särskilt genom att stärka konkurrensen inom sådana branscher som icke-institutionella banktjänster och posttjänster samt genom att öka utbudet på yrkesutbildad personal på IKT-området, öka investeringarna i kollektivtrafiken och att uppmuntra användning av pensionsfonder för att utveckla rikskapitalmarknaden.

5) ytterligare åtgärder

Rapport från kommissionen om genomförandet av 2001 års allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken [KOM(2002) 93 slutlig, ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning].

Översikt över viktiga politikområden

Att säkerställa en tillväxt- och stabilitetsinriktad makroekonomisk politik. Det makroekonomiska klimatet förvärrades mycket mer än väntat under 2001 till följd av flera ekonomiska chocker och terroristangreppen den 11 september, vilket fick den ekonomiska tillväxten att avstanna mot årets slut. Skapandet av nya arbetstillfällen har minskat men befinner sig fortfarande på en positiv nivå och inflationsnivån har sjunkit under året.

Mot bakgrund av minskningen av riskerna för prisstabiliteten har finansmyndigheterna vid upprepade tillfällen sänkt räntenivåerna. Budgetläget har försämrats till följd av den försvagade ekonomin på grund av de automatiska budgetstabilisatorerna och de skattereformer som genomförts i vissa länder. Underskottet i de offentliga finanserna för hela EU steg från 0,1 % av BNP 2000 till 0,5 % år 2001 och från 0,8 % till 1,1 % inom euroområdet (om engångsintäkter från försäljningen av UMTS-licenser räknas bort). Endast Grekland, Spanien, Italien och Österrike har förbättrat situationen jämfört med år 2000.

Den nominella löneökningen var dämpad under 2001, medan det i euroområdet förekom en reallöneökning som marginellt översteg produktivitetsökningen.

De offentliga finansernas kvalitet och hållbarhet. De offentliga utgifternas andel av BNP minskades samtidigt som investeringarnas andel av BNP förblev oförändrad i flera medlemsstater, vilket ledde till ökad sysselsättning. Ett växande antal medlemsstater genomförde reformer som syftade till en bättre kontroll av utgifterna genom införande av flerårsprogram och överenskommelser mellan olika nivåer av den offentliga sektorn. Den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna präglas av ojämna framsteg i de olika medlemsstaterna. Ett stort antal medlemsstater har skapat överskott i sina budgetar medan andra (Tyskland, Frankrike, Italien och Portugal) fortfarande har en lång väg att gå. Flera medlemsstater har genomfört framgångsrika reformer av pensionssystemen, vilket är en åtgärd som blir alltmer angelägen mot bakgrund av den åldrande befolkningen.

Arbetsmarknaden. Arbetsmarknaden led av det ekonomiska klimatet och skapandet av nya arbetstillfällen sjönk till 1,1 %, medan arbetslöshetsnivån sjönk något till 7,8 % mot slutet av året. Situationen varierar mellan medlemsstaterna. Flera länder har reformerat sina bidragssystem och dessutom sänkt skatten på arbete, särskilt för lågavlönade. De pågående reformerna av bidragssystemen är inte tillräckligt inriktade på att stärka incitamenten för att arbeta. Ett fåtal försök att minska hindren för den geografiska rörligheten både inom och mellan medlemsstaterna har gjorts. Spanien, Grekland och Portugal arbetar med att reformera utbildningssystemet i allmänhet. De flesta medlemsstater har svårt att rikta programmen för en aktiv arbetsmarknadspolitik. Organisationen av arbetstiden har under senare år blivit mer flexibel i vissa medlemsstater (deltidsarbete, visstidsanställning, tidsbegränsade projektanställningar och distansarbete).

Produktmarknader (varor och tjänster). De framsteg som gjorts har varit blandade. Varumarknaderna blir mer och mer integrerade med varandra. Omsättningen av direktiv rörande den inre marknaden har ökat. Hindren för handel över gränserna kvarstår fortfarande i fråga om vissa specifika produkter. Arbete med att skapa en inre marknad för tjänster har däremot inte skördat några framgångar. Ansträngningarna för att öppna marknaden för offentlig upphandling fortsätter. Förbättrandet av konkurrensen har lett till prissänkningar på telekommunikations- och elektricitetsmarknaderna. Ändå kvarstår skillnader mellan enskilda medlemsstater och sektorer och framstegen med liberaliseringen av posttjänster och järnvägen har varit något mindre. Uppgifterna om det totala statliga stödet, som endast finns tillgängliga med viss fördröjning, har fortsatt att minska i de allra flesta medlemsstater och öppenheten och insynen har ökat. EU-genomsnittet har sjunkit till 1,2 % av BNP under åren 1997-99.

Effektiviteten på och integreringen av marknaderna för finansiella tjänster inom EU. Regleringen av värdepappersmarknaderna inom EU har framskridit helt i enlighet med Europaparlamentets avtal om rekommendationerna i handlingsplanen för finansiella tjänster från vismannakommittén. Det har gjorts avsevärda framsteg i genomförandet av handlingsplanen liksom i genomförandet av handlingsplanen för riskkapital. Flera medlemsstater har vidtagit åtgärder för att utveckla riskkapitalmarknaden.

Att främja företagande. Många olika åtgärder har vidtagits för att minska den administrativa bördan för företagen, främja nyföretagandet och förbättra tillgången till finansiering för små och medelstora företag. Det förekommer likväl skillnader mellan medlemsstaterna, särskilt på skatteområdet. De flesta medlemsstater har vidtagit åtgärder för att främja nyföretagande och små och medelstora företag. Åtgärder har vidtagits för att minska skattetrycket för företag.

En kunskapsbaserad ekonomi. Medlemsstaterna har vidtagit olika åtgärder för att öka företagens investeringar i FoU. Däremot har tidsfristen för att införa ett gemenskapspatent inte hållits. Vad gäller IKT har användandet bara ökat marginellt de senaste åren. Tillgången till accessnätet ökade endast långsamt. Trots de sänkta priserna på Internetanslutningar var andelen hushåll inom EU som hade tillgång till Internet fortfarande lägre än i Förenta staterna. Tillgången till Internetuppkopplingar i skolorna ligger över 70 % i de flesta medlemsstater. Ett flertal regeringar har vidtagit åtgärder för att öka antalet IKT-experter och höja medborgarnas grundläggande kunskaper.

Hållbar utveckling. Ett stort antal åtgärder har vidtagits, särskilt direktivet om handel med utsläppsrätter och en vitbok om den europeiska transportpolitiken. Bland medlemsstaterna har följande framsteg gjorts: i Förenade kungariket och Danmark har ett system med köp- och säljbara utsläppsrätter införts, medan flera andra länder överväger möjligheterna att införa liknande system. Trots att ett stort antal olika åtgärder för en hållbar utveckling har vidtagits av medlemsstaterna, har man endast gjort små framsteg i diskussionerna om energiskatter.

Omdömen om de enskilda medlemsstaterna

Belgien. Belgien har gjort framsteg i fråga om att genomföra rekommendationerna för de offentliga finanserna. Vissa framsteg kan noteras vad gäller reformerna av arbetsmarknaden, men inga betydande steg har tagits mot en mer flexibel lönesättning. Endast mindre framsteg har gjorts i fråga om produktmarknaderna medan tydliga framsteg har gjorts på kapitalmarknaderna.

Danmark. Danmark har gjort betydande framsteg i fråga om genomförandet av de finanspolitiska rekommendationerna i 2001 års allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken samtidigt som inga nya åtgärder har vidtagits under 2001 i fråga om arbetsmarknaden. Vissa framsteg har gjorts på kapitalmarknaderna.

Tyskland. Framsteg i fråga om att genomföra rekommendationerna för de offentliga finanserna, även om underskotten ökat till följd av den svaga ekonomiska utvecklingen och skattereformer. Vissa framsteg har gjorts på arbetsmarknaden, den nya lagen "Job Aktiv" är ett första steg i rätt riktning, men det finns fortfarande mycket att göra. Regeringen har följt rekommendationerna avseende produktmarknaderna och det har också gjorts framsteg på kapitalmarknaderna.

Grekland. Framsteg i fråga om att genomföra den finanspolitiska planen har lett till en tydlig förbättring av de finanspolitiska obalanserna. Reformen av socialförsäkringssektorn har inte påbörjats. Grekland har gjort framsteg när det gäller att genomföra arbetsmarknadsrekommendationer. Även på produktmarknaderna kan vissa framsteg konstateras, även om det också finns områden som FoU och konkurrens där Grekland endast gör små framsteg. Vad gäller kapitalmarknaderna har landet gjort framsteg.

Spanien. Spanien har genomfört rekommendationerna för de offentliga finanserna. Landet uppnådde också balans i budgeten år 2001. På arbetsmarknaden har framsteg gjorts och betydande framsteg har gjorts på produkt- och kapitalmarknaderna.

Frankrike. Frankrike har gjort framsteg i fråga om att genomföra de finanspolitiska rekommendationerna även om justeringarna i budgeten skett något långsamt. Vissa framsteg har gjorts på arbetsmarknaden, dock inte i fråga om anställningsskydd. På produktmarknaderna har Frankrike gjort små framsteg. I fråga om kapitalmarknaderna har framsteg noterats.

Irland. Irland har gjort tydliga framsteg i fråga om att genomföra de finanspolitiska rekommendationerna. Irland har gjort vissa framsteg i samband med reformerna av arbetsmarknaden, stora framsteg på produktmarknaderna och vissa framsteg på kapitalmarknaderna.

Italien. Italien har gjort finanspolitiska framsteg och den finanspolitiska konsolideringen har fortsatt. Vissa mindre framsteg har gjorts i genomförandet av de arbetsmarknadspolitiska rekommendationerna. På produkt- och kapitalmarknaderna har landet också vidtagit åtgärder för att genomföra rekommendationerna i de allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken.

Luxemburg. Luxemburg har till fullo följt de finanspolitiska rekommendationerna. Man kan konstatera vissa framsteg på arbetsmarknaden men genomförandet av rekommendationerna i fråga om produktmarknaderna kan fortfarande kritiseras.

Nederländerna. Nederländerna har till fullo genomfört de finanspolitiska rekommendationerna. Det kan konstateras att vissa framsteg gjorts på arbetsmarknaden, men någon reformering av systemet för förtidspensionering har ännu inte genomförts. Tillfredsställande framsteg har uppnåtts på produktmarknaderna och vissa framsteg kan noteras på kapitalmarknaderna.

Österrike. Österrike har gjort stora framsteg när det gäller att genomföra de finanspolitiska rekommendationerna. Vissa framsteg har gjorts på arbets- och produktmarknaderna medan större framsteg gjorts på kapitalmarknaderna.

Portugal. Vad gäller genomförandet av de finanspolitiska rekommendationerna har Portugal på det hela taget gjort stora framsteg, även om underskottet ökat till följd av den försvagade ekonomin. Vissa framsteg har också gjorts på arbetsmarknaden, även om man inte lättat på den strikta lagstiftningen om anställningsskydd. Framstegen på produktmarknaderna har varit tillfredsställande och vissa positiva förändringar har också kunnat noteras på kapitalmarknaderna.

Finland. Sammantaget har Finland gjort vissa framsteg i genomförandet av de finanspolitiska rekommendationerna och de offentliga finanserna har förblivit sunda. Tydliga framsteg har gjorts arbetsmarknaden där Finland har ansträngt sig att minska den höga strukturella arbetslösheten. Vissa framsteg har gjorts på produkt- och kapitalmarknaderna.

Sverige. Rekommendationerna i de allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken har till fullo efterlevts. Sverige har också gjort stora framsteg på arbetsmarknaden. Däremot är genomförandet av rekommendationerna för produktmarknaderna begränsat och inga åtgärder har vidtagits för att öka konkurrensen inom vissa specifika sektorer. Sverige gjorde vissa framsteg beträffande kapitalmarknaderna.

Förenade kungariket. Förenade kungariket har gjort vissa framsteg när det gäller genomförandet av de finanspolitiska rekommendationerna. På arbetsmarknaden är de genomförda framstegen betydande och viss positiv utveckling har också ägt rum på kapitalmarknaderna.