Europeiska centralbankens befogenhet att förelägga sanktioner

SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:

Förordning (EG) nr 2532/98 om Europeiska centralbankens befogenhet att förelägga sanktioner

Förordning (EG) nr 2157/1999 om Europeiska centralbankens befogenhet att förelägga sanktioner (ECB/1999/4)

VILKET SYFTE HAR FÖRORDNINGARNA?

I förordningarna (EG) nr 2532/98 och (EG) nr 2157/1999 (ECB/1999/4) fastställs ramen för under vilka förutsättningar Europeiska centralbanken (ECB) kan införa sanktioner* i form av böter* eller viten* riktade mot företag* som inte följer förpliktelserna enligt ECB:s och Europeiska unionens (EU) rättsakter inom ECB:s olika behörighetsområden.

VIKTIGA PUNKTER

Begränsningar för böter/periodiska viten som ECB kan utfärda till följd av en överträdelse*

Den övre gränsen för böter för företag är 500 000 euro, eller när det gäller sanktioner i förhållande till ECB:s tillsynsuppgifter dubbelt så mycket av den vinst som erhållits eller de förluster som undvikits genom överträdelsen, eller 10 % av företagets totala årliga omsättning.
Den övre gränsen för viten är 10 000 euro per överträdelsedag, eller när det gäller sanktioner i förhållande till ECB:s tillsynsuppgifter 5 % av den genomsnittliga dagsomsättningen per överträdelsedag. Viten kan föreläggas för högst sex månader från och med den dag då företaget underrättats om beslutet om sådana sanktioner.

Offentliggörande

ECB offentliggör på sin webbplats alla beslut om sanktioner efter att det berörda företaget underrättats. Beslutet anonymiseras om offentliggörandet sannolikt kommer att
- äventyra finansmarknadernas stabilitet eller en pågående brottsutredning,
- orsaka det berörda företaget oproportionerlig skada,
- leda till att konfidentiell information offentliggörs, vilket kan äventyra berättigade allmänna säkerhetsintressen, såsom säkerhet och skydd av eurosedlarnas integritet eller säkerhetshantering av cyberrisker eller operativa risker för systemviktiga betalningssystem* (se sammanfattning).
Om det är troligt att ovanstående omständigheter kommer att upphöra inom en rimlig tidsperiod kan offentliggörande skjutas upp under denna tidsperiod. Om offentliggörandet av konfidentiell information riskerar att äventyra berättigade säkerhetsintressen kan ECB dock välja att inte offentliggöra ett beslut som ålägger en sanktion. Det kan vara att ECB anser att risken för att berättigat allmänintresse för säkerhet inte kan dämpas genom att offentliggöra relevanta beslut anonymt eller senarelägga offentliggörandet.
Om ett överklagande av ett beslut om åläggande av en sanktion är under behandling hos Europeiska unionens domstol offentliggör ECB på sin officiella webbplats utan onödig fördröjning information om status för och resultatet av överklagandet i fråga.
Den offentliggjorda informationen är tillgänglig i minst 5 år.

Kriterier som har beaktats

Proportionalitetsprincipen är vägledande när ECB överväger en sanktion och hänsyn tas till

det berörda företagets goda tro och öppenhet samt hur noggrant och samarbetsvilligt det är, eller, omvänt, hur avsiktligt bedrägligt det är,
allvaret i överträdelsen och dess effekter,
överträdelsens upprepning, frekvens eller varaktighet.
de vinster som företaget erhållit genom överträdelsen,
företagets ekonomiska storlek,
alla tidigare sanktioner som ålagts företaget för samma överträdelse av andra behöriga myndigheter.

Överträdelseförfarande

Beslutet om huruvida ett överträdelseförfarande ska inledas ska fattas av ECB på dess eget initiativ eller på begäran av den medlemsstats nationella centralbank i vars jurisdiktion den påstådda överträdelsen skett.
Samma beslut kan fattas, på eget initiativ eller på begäran av ECB, av den nationella centralbanken i den medlemsstat i vars jurisdiktion den påstådda överträdelsen skett.
Det berörda företaget ska få minst 30 dagar på sig att inkomma med sitt försvar.
Direktionen fattar ett motiverat beslut om sanktioner ska åläggas företaget.
Inom 30 dagar efter mottagandet av det motiverade beslutet kan företaget begära att ECB-rådet ser över beslutet. Om inget beslut har fattats inom 2 månader blir beslutet slutgiltigt.
ECB-rådet kan be det berörda företaget, direktionen eller behörig nationell centralbank att tillhandahålla ytterligare information för att kunna granska direktionens beslut. ECB-rådet kan ändra direktionens beslut och modifiera antalet sanktioner som ska åläggas, omständigheterna som orsakar en överträdelse och om, och i vilken omfattning sanktionen ska offentliggöras.
Det berörda företaget underrättas om beslutet och sin rätt till juridisk överprövning.
Överträdelseförfarandet måste inledas inom ett år efter det att förekomsten av överträdelsen blivit känd för ECB eller den nationella centralbanken i det land där överträdelsen ägt rum, och i varje fall inom fem år från det att överträdelsen ägde rum. Dessutom upphör rätten att fatta beslut om åläggande av en sanktion ett år efter beslutet att inleda förfarandet.
Särskilda regler tillämpas för sanktioner som gäller utövande av ECB:s tillsynsuppgifter. När en utredning har avslutats underrättar ECB det berörda företaget, fastställer en rimlig tidsfrist för inlämning och kan även kalla till muntlig utfrågning. ECB:s styrelse föreslår ECB-rådet ett utkast till beslut. När beslutet har antagits kan det granskas av administrativa omprövningsrätten.
Tidsfristen för sanktioner som ECB har infört genom att utöva sina tillsynsuppgifter är fem år. Tidsfristen kan avbrytas och förlängas av åtgärder som ECB vidtar med anledning av förfarandet.

VILKEN PERIOD GÄLLER FÖRORDNINGARNA FÖR?

Förordning (EG) nr 2532/98 har gällt sedan den 1 januari 1999, förutom dess artikel 6.2 som har gällt sedan den 27 november 1998.
Genom artikel 6.2 fick ECB befogenhet att anta förordningar för att ytterligare specificera hur sanktioner får åläggas, och riktlinjer för samordning och harmonisering av förfarandena vid överträdelseförfaranden fastställdes.
Förordning (EC) nr 2157/1999 gäller sedan den 23 september 1999.

BAKGRUND

På grundval av artikel 34.3 i stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, inom de gränser och på de villkor som fastställs av Europeiska unionens råd, får ECB ålägga böter eller viten mot företag som inte uppfyller sina förpliktelser enligt ECB:s förordningar och beslut. Syftet med bestämmelserna är att säkerställa ett enhetligt förhållningssätt till tillämpning av sanktioner inom ECB:s olika kompetensområden och fastställa principer och förfaranden för tillämpningen av sådana sanktioner.

Mer information finns här:

Sanktioner (Europeiska centralbanken)

VIKTIGA BEGREPP

Sanktioner. Böter och viten.

Böter. Ett enstaka belopp som ett företag är skyldigt att betala som sanktion.

Viten. Belopp som ett företag vid fortsatt överträdelse är skyldigt att betala antingen som straff eller i syfte att tvinga de berörda personerna att följa ECB:s tillsynsbestämmelser och tillsynsbeslut.

Företag. Fysiska eller juridiska personer, privata eller offentliga, utom offentliga personer som utövar sina offentliga befogenheter, som är skyldiga att följa förpliktelserna enligt ECB:s förordningar och beslut.

Överträdelser. Ett företags underlåtenhet att följa förpliktelser enligt ECB:s förordningar och beslut.

Systemviktiga betalningssystem. Viktiga betalningssystem, som Target2, är betalningssystem som gör det möjligt för EU:s banker att överföra pengar mellan varandra i realtid (se sammanfattning).

HUVUDDOKUMENT

Rådets förordning (EG) nr 2532/98 av den 23 november 1998 om Europeiska centralbankens befogenhet att förelägga sanktioner (EUT L 318, 27.11.1998, s. 4).

Fortlöpande ändringar av förordning (EG) nr 2532/98 har införlivats i originaltexten. Denna konsoliderade version har endast dokumentationsvärde.

Europeiska centralbankens förordning (EG) nr 2157/1999 av den 23 september 1999 om Europeiska centralbankens befogenhet att förelägga sanktioner (ECB/1999/4) (EUT L 264, 12.10.1999, s. 21).

Se den konsoliderade versionen.

ANKNYTANDE DOKUMENT

Europeiska centralbankens beslut (EU) 2021/1815 av den 7 oktober 2021 om metoden för att beräkna sanktioner i fall då reglerna avseende innehavet av minimireserver och tillhörande krav avseende minimireserverna åsidosätts (ECB/2021/45) (EUT L 367, 15.10.2021, s. 4).

Europeiska centralbankens beslut (EU) 2017/2097 av den 3 november 2017 om en metod för att beräkna de sanktioner som utgår om övervakningskraven avseende systemviktiga betalningssystem åsidosätts (ECB/2017/35) (EUT L 299, 16.11.2017, s. 31).

Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 795/2014 av den 3 juli 2014 om krav på övervakning av systemviktiga betalningssystem (ECB/2014/28) (EUT L 217, 23.7.2014, s. 16).

Se den konsoliderade versionen.

Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 468/2014 av den 16 april 2014 om upprättande av ramen för samarbete inom den gemensamma tillsynsmekanismen mellan Europeiska centralbanken och nationella behöriga myndigheter samt med nationella utsedda myndigheter (ramförordning om den gemensamma tillsynsmekanismen [SSM]) (ECB/2014/17) (EUT L 141, 14.5.2014, s. 1).

Rådets förordning (EU) nr 1024/2013 av den 15 oktober 2013 om tilldelning av särskilda uppgifter till Europeiska centralbanken i fråga om politiken för tillsyn över kreditinstitut (EUT L 287, 29.10.2013, s. 63).

Senast ändrat 06.10.2023