Europeiska centralbankens insamling av ekonomiska och monetära uppgifter

SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:

Förordning (EG) nr 2533/98 – om Europeiska centralbankens insamling av statistiska uppgifter

SAMMANFATTNING

Europeiska centralbanken (ECB) samlar in en omfattande mängd uppgifter om den ekonomiska och monetära utvecklingen inom Europeiska unionen. Den bistås i denna uppgift av de nationella centralbankerna i EU-länderna.

VILKET SYFTE HAR FÖRORDNINGEN?

Förordningen ger ECB befogenhet att samla in statistiska uppgifter som är nödvändiga för att utföra uppgifter för Europeiska centralbankssystemet (ESCB). ECB:s rätt att samla in statistiska uppgifter är begränsad till referenspopulationen av uppgiftslämnare*.

I förordningen fastställs ECB:s befogenheter att definiera krav på statistikrapportering från referenspopulationen.

År 2015 ändrades förordningen för att möjliggöra överföring av konfidentiella statistiska uppgifter mellan ECBS och andra myndigheter i EU eller dess länder som ansvarar för tillsyn över finansiella institutioner, marknader, infrastrukturer eller stabiliteten i det finansiella systemet. Dessutom kan ECBS överföra konfidentiella statistiska uppgifter till den europeiska stabilitetsmekanismen. En överföring av uppgifter enligt 2015 års ändring är dock begränsad till vad som är nödvändigt för den mottagande myndigheten eller det organ som utför dess uppgifter.

VIKTIGA PUNKTER

ECB strävar efter att minimera rapporteringsbördan genom att använda befintliga resurser i så stor utsträckning som möjligt. ECB tar också hänsyn till relevanta europeiska och internationella statistikstandarder.

ECB samarbetar med det europeiska statistiksystemet (ESS), som omfattar statistikkontor i EU (Eurostat) och de nationella statistikinstituten i EU-länderna.

Principer

ECBS utvecklar, framställer och sprider statistik enligt principerna om

opartiskhet (neutral och lika tillgänglighet för alla användare),
objektivitet (systematisk, tillförlitlig och opartisk),
yrkesmässigt oberoende (ingen politisk inblandning),
kostnadseffektivitet,
statistisk konfidentialitet (respekt för konfidentiell information som hänför sig till enskilda statistiska enheter),
minimering av rapporteringsbördan,
hög kvalitet på slutprodukten.

EU-ländernas skyldigheter

EU-länderna ansvarar för att organisera sig själva när det gäller statistik för att samarbeta med ECBS.

Typer av uppgifter som samlas in

Uppgifter som samlas in omfattar i synnerhet

monetär och finansiell statistik,
statistik över banksedlar (t.ex. stockar och flöden av sedlar i omlopp),
betalnings- och betalningssystemsstatistik,
statistik över finansiell stabilitet,
statistik över betalningsbalansen (dvs. eurons andel som en avräknings-/faktureringsvaluta i internationell handel),
statistik över utlandsställningen.

Rätt till verifiering

Om en uppgiftslämnare* i ett euroland misstänks göra överträdelser av rapporteringskraven kan ECB och den nationella centralbanken kontrollera riktigheten i de statistiska uppgifterna eller utföra obligatorisk insamling.

ECB eller den nationella centralbanken i det berörda landet måste underrätta uppgiftslämnaren om sitt beslut att kontrollera statistiken eller utföra obligatorisk insamling. Om en uppgiftslämnare motsätter sig verifieringsprocessen måste landet där uppgiftslämnaren befinner sig ge den hjälp som krävs, däribland säkerställa ECB:s tillträde till lokalerna eller den nationella centralbanken. Dessa bestämmelser gäller endast för euroländerna.

Sanktioner

De uppgiftslämnare som inte uppfyller sina statistikrapporteringskrav kan bli föremål för böter från ECB. Sanktioner sträcker sig från dagsböter som inte överstiger 10 000 euro upp till böter på 200 000 euro. ECB är skyldig att agera i enlighet med de principer och förfaranden som anges i förordning (EG) nr 2532/98 om ECB:s befogenhet att förelägga sanktioner.

Sekretess

Statistiska uppgifter betraktas som konfidentiella när de är tillräckligt detaljerade för uppgiftslämnare och andra juridiska eller fysiska personer eller organ för att identifieras, antingen direkt (t.ex. genom namn, adress eller officiellt tilldelad identifieringskod), eller indirekt i form av slutledning.

Uppgiftslämnarna måste informeras om de statistiska och administrativa användningsområden som uppgifter från dem kan användas för. I förekommande fall kan de få information om den rättsliga grunden för överföring och om vidtagna skyddsåtgärder.

ECBS får endast använda konfidentiella statistiska uppgifter för att utföra sina uppgifter, utom

när uppgiftslämnaren eller den andra personen eller organet som kan identifieras uttryckligen har gett sitt samtycke till användningen av konfidentiella statistiska uppgifter för andra ändamål,
för överföring av konfidentiella statistiska uppgifter till andra ESS-medlemmar,
när de beviljar vetenskapliga forskningsorgan tillgång till konfidentiella statistiska uppgifter som inte möjliggör direkt identifiering (denna tillgång måste föregås av uttryckligt medgivande från den myndighet som tillhandahöll uppgifterna),
när det gäller ECB och de nationella centralbankerna, då konfidentiella statistiska uppgifter används inom området för tillsyn av kreditinstitut,
när det gäller de nationella centralbankerna, för att utöva andra funktioner än de som anges i protokollet om stadgan för Europeiska centralbankssystemet och ECB.

ECB, de nationella centralbankerna och EU-länderna måste vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa skyddet av konfidentiella statistiska uppgifter.

VIKTIGA BEGREPP

* Referenspopulationen av uppgiftslämnare: består huvudsakligen av centralbanker, andra finansinstitut i EU-länderna (utom försäkringsbolag och pensionsfonder), postgiroinstitut* och fysiska eller juridiska personer som är bosatta i ett euroland och som har utfört gränsöverskridande transaktioner eller emitterat värdepapper* eller elektroniska pengar*. Alla dessa kan vara uppgiftslämnare enligt ECB:s krav på statistikrapportering.

* Uppgiftslämnare: enligt ECB:s rapporteringskrav kan någon eller alla i denna referenspopulation vara uppgiftslämnare (dvs. de är skyldiga att rapportera) beroende på omständigheterna.

* Postgiroinstitut: Dessa tillhör sektorn ”icke-finansiella företag” och, utöver att tillhandahålla posttjänster, tar de emot inlåning från icke-monetära finansinstitut med hemvist i euroområdet i syfte att tillhandahålla penningöverföringstjänster för insättarna.

* Värdepapper: finansiella instrument, till exempel företagens aktier och statsobligationer, oftast utgivna för att samla in medel för emittenten.

* Elektroniska pengar: pengar som finns i banksystemet, men inte i fysisk form. Endast en bråkdel av den totala penningmängden består av sedlar och mynt.

RÄTTSAKT

Rådets förordning (EG) nr 2533/98 av den 23 november 1998 om Europeiska centralbankens insamling av statistiska uppgifter (EGT L 318, 27.11.1998, s. 8–19)

ANKNYTANDE RÄTTSAKTER

Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 1071/2013 av den 24 september 2013 om de monetära finansinstitutens balansräkningar (omarbetning) (ECB/2013/33) (EUT L 297, 7.11.2013, s. 1–50)

Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 1072/2013 av den 24 september 2013 om statistik över räntesatser som tillämpas av monetära finansinstitut (omarbetning) (ECB/2013/34) (EUT L 297, 7.11.2013, s. 51–72)

Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 1073/2013 av den 18 oktober 2013 om statistik över tillgångar och skulder hos investeringsfonder (omarbetning) (ECB/2013/38) (EUT L 297, 7.11.2013, s. 73–93)

Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 1074/2013 av den 18 oktober 2013 om statistikrapporteringskrav för postgiroinstitut som tar emot inlåning från icke-monetära finansinstitut med hemvist i euroområdet (ECB/2013/39) (EUT L 297, 7.11.2013, s. 94–106)

Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 1075/2013 av den 18 oktober 2013 om statistik över tillgångar och skulder hos finansiella bolag som ägnar sig åt värdepapperiseringstransaktioner (omarbetning) (ECB/2013/40) (EUT L 297, 7.11.2013, s. 107–121)

Senast ändrat 17.08.2015