Effekterna av införandet av euron på kapitalmarknaderna

Kommissionens meddelande syftar till att undersöka effekterna av införandet av euron på obligationsmarknaden och aktiemarknaden och föreslå tekniska lösningar som kan användas av marknaderna.

RÄTTSAKT

Kommissionens meddelande av den 2 juli 1997 om effekterna av införandet av euron på kapitalmarknaderna [KOM(97) 337 slutlig -- Ej offentliggjort i Europeiska gemenskapernas officiella tidning].

SAMMANFATTNING

För att få största möjliga utbyte av införandet av euron är det önskvärt att uppnå en viss grad av harmonisering av de framtida euromarknaderna, genom att fastställa gemensamma regler som ska gälla för finansmarknaderna i alla länder som deltar i euroområdet.

Obligationsmarknaderna

Enligt det referensscenario som antogs i Madrid ska all ny omsättningsbar offentlig skuld emitteras i euro från och med 1 januari 1999. Bortsett från detta krav planerar de flesta av emittenterna att redenominera befintliga skulder till euro. En fördel med denna operation är att den skapar eurolikviditet på medlemsländernas värdepappersmarknader och förstärker trovärdigheten i processen genom att markera att regeringarna aktivt deltar i Ekonomiska och monetära unionen (EMU).

För att ändra den valuta skulderna är uttryckt i verkar metoden "nedifrån och upp" vara lämpligast: Varje enskilt innehav omräknas till euro med hjälp av fasta omräkningskurser (es de en fr).

Resultatet avrundas (es de en fr) till närmaste cent.

Summan av de enskilda innehaven beräknas och jämförs med värdepapperscentralens totala innehav.

Detta förfarande är neutralt i alla steg och för samtliga aktörer är det endast vid avrundningen skillnader kan uppstå.

Det är önskvärt med en ökad harmonisering av marknadskonventionerna, på grundval av bättre metoder, eftersom detta leder till ökad genomblickbarhet och färre tvister. Harmoniseringen föreslås omfatta följande områden:

• Konventioner för ränteberäkningsdagar: Tack vare moderna beräkningssystem kan den mest exakta konventionen med "exakt antal dagar/exakt antal dagar" användas.
• Kupongfrekvens: Valmöjligheterna måste behållas. Halvårskuponger minskar kreditriskerna och utgör normen på de amerikanska och japanska marknaderna samtidigt som årskuponger utgör normen inom unionen (utom i Italien och i Förenade kungariket (es de en fr)) och innebär lägre omkostnader för emittenterna.&
• Bankdagar: En möjlig standardiserad definition är att alla dagar då TARGET är öppen räknas som bankdagar (bara juldagen och nyårsdagen räknas som helgdagar).
• Avräkningsregler: - Den vanliga metoden "kontant avräkning T+2" är en lämplig norm för harmoniseringen på eurovalutamarknaden.- På obligationsmarknaden sker avräkningen tre bankdagar efter avslut. Denna regel föreslås bevaras under en övergångsperiod, för att på sikt ändras till en kortare avräkningstid. strong>Aktiemarknaderna När det gäller övergången till euron har de största europeiska börserna meddelat att de planerar att sätta i verket en "big bang"-strategi. Från och med den 4 januari 1999 ska alla värdepapper omsättas och värderas i euro. Mäklarna måste göra de omräkningar som krävs för att ge sina kunder kurser och belopp i den valuta kunderna väljer.Beslutet om att redenominera ett bolags aktiekapital ligger hos företagen själva och är oberoende av börsernas beslut om att handla i euro. Vilken valuta aktiekapitalet uttrycks i har ingen betydelse för dess ekonomiska värde. Därför kan beslutet om redenominering tas när som helst under övergångsperioden (1 januari 1999-31 december 2001).Den rekommenderade lösningen är den med aktier utan nominellt värde. Eftersom varje aktie utgör en bråkdel av det totala aktiekapitalet är det inte nödvändigt att fysiskt byta ut aktiecertifikaten. I många medlemsländer saknas dock fortfarande nationell lagstiftning om användning av aktier utan nominellt värde.Generellt sett finns det egentligen inget behov av att harmonisera konventionerna på aktiemarknaden.När det gäller historiska kursserier och börsindex bör övergången inte vålla några särskilda problem.DerivatmarknadernaDe problem övergången orsakar på derivatmarknaderna liknar de problem som uppstår på de underliggande marknader som derivatinstrumenten hänför sig till. Samma typ av lösningar rekommenderas därför.Andra särdrag för marknaderna Referensindex. Det är viktigt att säkerställa kontinuiteten i referenskurserna. Kurser som beräknas på nationell basis (PIBOR, LIBOR, etc.) och på EU-basis (EURIBOR) kan existera sida vid sida. Man bör ha vägledande kurser som offentliggörs för euroområdet och harmoniserade kriterier för beräkningen av nationella indikatorer. De organ som utarbetar och sprider referenskurserna måste tydligt ange vilka kurser som ska gälla mellan den 1.1.1999 och den 1.1.2002.Emissionsförfaranden för statliga värdepapper. Det finns en oro för att samexistensen mellan nationella organ som emitterar statliga skuldbrev och Europeiska centralbanken (ECB) på marknaderna ska förvirra de valutapolitiska signalerna. För att undvika denna risk behövs en informell samordning av emissionen av statliga värdepapper.Rating: statsskulden. Det pågår fortfarande en diskussion mellan de som hävdar att anslutningen till euroområdet kan leda till en justering av vissa statsemittenters rating, och de som tvärtom anser att ratingen inte kommer att påvekas, eftersom deltagandet i EMU gör att ländernas budgetpolitik får ökad trovärdighet.I alla händelser är det knappast troligt att en smärre ändring av ratingen märkbart påverkar ett lands lånekostnader, med tanke på andra betydelsefulla faktorer som likviditet och hur effektivt systemet för handel med statsvärdepapper fungerar i ett land.Rating: företagslån. EU kommer troligen att få AAA-rating, vilket innebär att företagen inte längre begränsas av ratingen i de länder där de har sitt säte. Generellt bör EMU få en positiv effekt på företagens rating.Repomarknaden. Marknadsaktörerna vill undvika en alltför aggressiv användning av initialmarginalen (det belopp som ska deponeras före genomförandet av en garantitransaktion) och haircut (ett värdepappers värde som säkerhet) på den officiella repomarknaden, eftersom detta skulle begränsa marknadsutvecklingen i onödan.Dessutom är användningen av variationsmarginaler (belopp som låntagaren ska deponera för att ge motparten full säkerhet under hela transaktionsperioden) mycket mer effektivt, eftersom den bygger på en daglig symmetrisk marking-to-market på säkerheten. Det är viktigt att marknaderna kan vara säkra på att det inte uppstår någon instabilitet i processens slutfas, eftersom de då inte kan skydda sig. Investerarskydd anses vara en av nyckelfaktorerna för en effektiv finansmarknad och har en avgörande betydelse för om en marknad är attraktiv internationellt.

Senast ändrat den 12.02.2003