Europeiska rådets resolution om samordning av den ekonomiska politiken

SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:

Europeiska rådets resolution om samordning av den ekonomiska politiken i EMU

VILKET SYFTE HAR RESOLUTIONEN?

• Den visar på ett formellt åtagande från Europeiska rådet att respektera EG-fördragets bestämmelser om övervakning och samordning av den ekonomiska politiken.
• Den innebär också att man rent praktiskt förstärker samordningen både mellan de EU-länder som deltar i den gemensamma valutan (genom att skapa en informell ”eurogrupp”) och mellan euroländerna och de medlemsstater som inte deltar i EMU.

VIKTIGA PUNKTER

• Länderna inom euroområdet kommer att föra en gemensam penningpolitik och ha en gemensam växelkurs, medan den övriga ekonomiska politiken förblir ett nationellt ansvar. I den mån den nationella ekonomiska utvecklingen påverkar de monetära förhållandena inom euroområdet kommer EU att skärpa övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken i euroländerna.
• Alla EU-länder även de länder som står utanför eurosamarbetet (Danmark, Sverige och Storbritannien (1)) ska delta i samordningen av den ekonomiska politiken eftersom de är med i den gemensamma marknaden och eventuellt iväxelkursmekanismen.
• Den förstärkta övervakningen och samordningen kommer att omfatta följande områden:
  • Den makroekonomiska utvecklingen i EU-länderna och utvecklingen för eurons växelkurs.
  • Den offentliga sektorns finanser och budgetpolitiken.
  • Medlemsstaternas strukturpolitik inom marknaderna för arbete, varor och tjänster samt av kostnads- och pristrender.
• Den förstärkta samordningen av den ekonomiska politiken ska följa subsidiaritetsprincipen.
• För att garantera att Ekonomiska och monetära unionen (EMU) fungerar på ett smidigt sätt bör de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken utvecklas till mer konkreta riktlinjer som är anpassade till varje land och i högre grad koncentreras på åtgärder för att förbättra EU-ländernas tillväxtpotential och öka sysselsättningen.
• EU-länderna bör åta sig att fullständigt och snabbt utbyta information om den ekonomiska utvecklingen och om ekonomisk-politiska planer med gränsöverskridande följder även om budgetbalansen inte äventyras. Rådet kan för sin del oftare utfärda rekommendationer till ett EU-land när landets ekonomiska politik inte går i linje med de allmänna riktlinjerna.
• Ekofinrådet är det centrala organet för den ekonomiska samordnings- och beslutsprocessen. Varje gång frågor av gemensamt intresse behandlas ska ministrarna från samtliga EU-länder diskutera dem. Euroländernas ministrar kan dock mötas informellt och diskutera frågor om det särskilda ansvar de delar för den gemensamma valutan (de möts i vanliga fall i anslutning till Ekofinrådets sammanträden).
• Eftersom rådet ska övervaka hur eurons växelkurs utvecklas är det viktigt att det kan utbyta information och synpunkter med Europeiska centralbanken (ECB). Rådet får under mycket speciella omständigheter utarbeta allmänna riktlinjer för valutapolitiken mot valutor i länder utanför EU. I riktlinjerna bör dock ECBS oberoende ställning alltid respekteras och riktlinjerna bör överensstämma med huvudmålsättningen att upprätthålla prisstabiliteten.
• Rådet fattar beslut på internationell nivå om EU:s ståndpunkt i frågor av särskild betydelse för den ekonomiska och monetära unionen. Detta gäller både bilaterala förbindelser med enskilda länder utanför EU och arbetet i internationella forum eller informella statsgrupperingar. Endast euroländerna deltar dock i omröstningarna.
• Rådet och Europeiska centralbanken företräder EU på internationell nivå enligt den fördelning av befogenheter som anges i fördraget. I fråga om andra områden än penning- och valutapolitik bör EU-länderna även i fortsättningen bedriva ekonomisk politik utanför EU:s ramar, men samtidigt ta hänsyn till EU:s intressen.
• När EU företräds i internationella organisationer ska hänsyn tas till dessa organisationers regler. Till exempel kan bara länder vara medlemmar i Internationella valutafonden.
• Med tanke på hur ansvaret fördelas i fördraget kommer en harmonisk ekonomisk utveckling i EU att förutsätta en ständig dialog mellan rådet och ECB där Europeiska kommissionen deltar och där ECBS oberoende ställning respekteras.
• Ekonomiska och finansiella kommittén kommer att fungera som den ram inom vilken dialogen kan förberedas och fortsättas på högre tjänstemannanivå.

HUVUDDOKUMENT

Europeiska rådets resolution av den 13 december 1997 om samordning av den ekonomiska politiken under den tredje etappen av EMU och om artiklarna 109 och 109b i EG-fördraget (EGT C 35, 2.2.1998, s. 1-4).

Senast ändrat 21.02.2017

(1) Den 1 februari 2020 lämnar Storbritannien EU och blir ett tredjeland (land utanför EU).