Införandet av radiofrekvensidentifiering kan medföra avsevärda fördelar för EU:s befolkning. Men samtidigt uppstår en rad viktiga frågor, bland annat avseende säkerhet och skydd av privatlivet. Kommissionen stöder införandet av denna teknik och har antagit ett meddelande med förslag till insatser på EU-nivå för att främja skapandet av adekvata politiska och rättsliga ramar.

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén, Radiofrekvensidentifiering (RFID) i Europa: på väg mot en strategi [KOM(2007) 96 - ej offentliggjort i EUT].

Radiofrekvensidentifiering är en metod för informationsutbyte mellan en RFID-krets (RFID-etikett) * som kan fästas i alla föremål, och en RFID-läsare, dvs. en trådlös apparat som kan ta emot informationen via radiofrekvenser. Denna teknik blir särskilt effektiv om läsaren är kopplad till kommunikationsnät som Internet och därmed kan överföra uppgifter till det världsomspännande informationsnätet.

Införandet av RFID är ett viktigt steg i många sektorers utveckling, till exempel transport, hälsovård och detaljhandel. Radiofrekvensidentifiering kan användas för allt möjligt, från spårning av livsmedel till automatisk betalning, från trafiksammanhang till övervakning av demenspatienter. På så sätt kan tekniken medföra stora fördelar i allmänhetens vardagsliv.

Men den väcker också farhågor i fråga om skydd av privatlivet, hälsa och miljö.

Tekniskt och kommersiellt sett är RFID klart för storskalig spridning. Det återstår emellertid ett antal frågor att lösa beträffande de rättliga och politiska ramarna för tekniken.

RFID-tekniken medför en del sekretess- och säkerhetsproblem, eftersom den kan användas för att samla in eller sprida personuppgifter. Detta förklarar varför allmänheten har reagerat återhållsamt, eftersom den kräver att skyddsåtgärder införs. I detta sammanhang måste man därför ta hänsyn till RFID-teknikens sociala, politiska, etiska och rättsliga aspekter.

Enligt gällande lagstiftning är det de nationella myndigheterna som ska se till att nationella bestämmelser om hantering av personuppgifter efterlevs. Det gäller även för RFID-tillämpningar. När det gäller RFID-systemens säkerhet bör medlemsstaterna, kommissionen och näringslivet samarbeta på teknisk, organisatorisk och affärsprocessnivå. Därför uppmuntrar kommissionen konsolideringen av bästa praxis och utveckling av tekniska RFID-koncept som begränsar riskerna från första början.

Om man vill minska riskerna för säkerheten och privatlivet förutsätter detta en ständig övervakning av alla aspekter av RFID. Därvid kan specifika grepp på varje enskild RFID-tillämpning visa sig vara effektivare än ett allmänt grepp, eftersom varje tillämpning har sina egna risker och fördelar.

Informationskampanjer kan spela en viktig roll. Det samråd med allmänheten som kommissionen genomfört visade att allmänheten ofta saknar information om de möjligheter och problem som RFID innebär.

Europeiska unionen (EU) har skapat en hel arsenal av rättsliga föreskrifter kring skyddet av personuppgifter. I Fördraget om Europeiska unionen (artikel 16) samt Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (artikel 8) betonas deras betydelse. I det allmänna dataskyddsdirektivet och direktivet om integritet och elektronisk kommunikation ges detaljerade föreskrifter om EU:s rättsliga ramar på detta område. Dessa direktiv garanterar skyddet av personuppgifter och tar hänsyn till utvecklingen i fråga om hur data hanteras.

Lagring av och tillgång till data medför också politiska problem som har att göra med införandet av RFID. I väntan på en ny fas i internets utveckling måste man fundera på följderna av eventuella fel eller oavsiktliga läckor och på de personer som kan tänkas försöka dra nytta av sådant. I detta avseende skulle en politisk debatt kunna inledas på grundval av resultaten av världstoppmötet om informationssamhället (EN) (ES) (FR).

Tillgången till radiospektrum och harmoniseringen av villkoren för att få utnyttja detta är av central betydelse för att RFID-tillämpningar ska fungera i Europa. Sedan 2002 vilar denna teknik på en fastare grund, eftersom kommissionen har rationaliserat användningen av radiospektrumet i EU.

De standarder som styr RFID ska underlätta en harmonisk spridning av sådana tjänster och samtidigt ta hänsyn till teknikens snabba utveckling. Enligt de synpunkter som kom in från dem som deltog i samrådet bör kommissionen vara mer aktiv i att främja driftskompatibilitet och rationalisering av internationella standarder.

På miljöområdet har farhågorna att göra med avfallshantering och användning av farliga ämnen. Dessa frågor tas upp i EU-lagstiftningen om elektrisk och elektronisk utrustning. När det gäller hälsofrågor finns det fortfarande vaga farhågor kring allmänhetens och arbetstagarnas exponering för elektromagnetiska fält *, även om de fält som uppstår genom RFID får anses vara mycket svaga. EU-lagstiftningen begränsar exponeringen för elektromagnetiska fält.

Införandet av RFID-lösningar pågår parallellt med utvecklingen av informations- och kommunikationsteknikens (IKT) roll i den europeiska ekonomin. IKT är på god väg att bli en ledande sektor i vårt näringsliv.

Rättsaktens nyckelbegrepp

Chip (integrerad krets): Elektronisk komponent vars storlek numera kan reduceras till en nålspets. Chip framställs vanligen av kisel.
RFID-etikett (eller RFID-krets): Komponent bestående av ett chip kopplat till en antenn. Chipet och antennen är inneslutna i en konstruktion som kan införlivas i en rad olika föremål. Med hjälp av radiovågor skickar denna komponent information som en lämplig läsare kan ta emot och eventuellt vidarebefordra till Internet.
Radiospektrum: Dee radiofrekvenser som är tillgängliga för informationsöverföring.
Elektromagnetiska fält: Område inom vilket elektromagnetiska krafter råder. Fältets styrka varierar, eftersom det är beroende av avståndet till antennen. Långvarig exponering för elektromagnetiska fält kan eventuellt ha negativa verkningar på människors hälsa. Världshälsoorganisationen (WHO) (EN ES FR