EU:s regler för märkning av honung

Europeiska unionen fastställer särskilda bestämmelser för honung som kompletterar lagarna om livsmedel.

RÄTTSAKT

Rådets direktiv 2001/110/EG av den 20 december 2001 om honung.

SAMMANFATTNING

Europeiska unionen fastställer särskilda bestämmelser för honung som kompletterar lagarna om livsmedel.

VILKET SYFTE HAR DIREKTIVET?

Förutom bestämmelser om sammansättningen och definitionen av honung, anges i direktivet vilka typer av honungsprodukter som kan säljas under ett givet namn samt regler om märkning, presentation och information om produktens ursprung.

VIKTIGA PUNKTER

Direktivet kompletterar EU:s allmänna regler om märkning av livsmedel som fastställs i förordning (EU) nr 1169/2011. Viktig konsumentinformation måste finnas med på etiketten och i synnerhet måste honungens ursprungsland och produktnamnet anges på etiketten, enligt Bilaga I.

Definition

Honung är ett naturligt sötningsämne som honungsbin (Apis mellifera) bereder av nektar från växter eller av sekret från levande växtdelar eller av exkret av växtsugande insektsarter på växter, som bina samlar in och omvandlar genom att förena med egna särskilda ämnen, deponerar, torkar, lagrar och låter utvecklas i vaxkakor.

Sammansättning

När honung saluförs som honung eller används i någon annan produkt som är avsedd som livsmedel måste den uppfylla sammansättningskriterierna som anges i direktivets bilaga II.

Direktiv 2014/63/EU klargör att pollen är en naturlig beståndsdel och inte en ingrediens i honung.

Etiketter

I direktiv 2014/63/EU klargörs också märkningskraven där honungen har sitt ursprung i mer än ett EU-land eller ett land utanför EU. I så fall kan denna uppgift i förekommande fall ersättas med

I vissa fall kan dessa namn ersättas med enbart beteckningen ”honung” (utom när det gäller ”silad honung” (*), ”honung i vaxkakor” (**) ”honung i bitar av vaxkakor” (***) eller ”bagerihonung” (****)).

Information om honungens regionala, territoriella eller topografiska ursprung, om honungens ursprung från blommor eller växter eller om särskilda kvalitetskriterier kan komplettera denna märkning (med undantag för ”silad honung” och ”bagerihonung”).

Direktiv 2014/63/EU gör det möjligt för Europeiska kommissionen att anta ytterligare lagar (delegerade akter) om två parametrar för kriteriet ”huvudsakligen” avseende honungens ursprung från blommor eller växter och det lägsta polleninnehållet i silad honung efter det att främmande oorganiska eller organiska ämnen har avlägsnats.

VILKEN PERIOD GÄLLER DIREKTIVET FÖR?

Direktiv 2001/110/EG gäller sedan den 1 februari 2002. Direktiv 2014/63/EU gäller sedan den 23 juni 2014. Honung som saluförts eller märkts före den 24 juni 2015 får fortsätta att saluföras tills lagren är uttömda.

VIKTIGA BEGREPP

(*) Silad honung: Honung som utvinns genom att främmande oorganiska och organiska ämnen avlägsnas på ett sådant sätt att avsevärda mängder pollen avlägsnas.

(**) Honung i vaxkakor: Honung som bina förvarat i cellerna i nybyggda vaxkakor utan yngel eller i tunna bottenplattor för vaxkakor enbart gjorda av bivax och som säljs i hela eller delade täckta vaxkakor.

(***) Honung i bitar av vaxkakor: Honung som innehåller en eller flera bitar av honung i vaxkakor.

(****) Bagerihonung: Orden ”endast avsedd för matlagning” ska stå på etiketten i omedelbar anslutning till produktbeteckningen.

HÄNVISNINGAR

Rättsakt

Dag för ikraftträdande

Sista dag för genomförandet i medlemsstaterna

Europeiska unionens officiella tidning

Direktiv 2001/110/EG

1.2.2002

31.7.2003

EUT L 10, 12.1.2002, s. 47-52

Ändringsrättsakt(er)

Dag för ikraftträdande

Sista dag för genomförandet i medlemsstaterna

Europeiska unionens officiella tidning

Direktiv 2014/63/EU

23.6.2014

24.6.2015

EUT L 164, 3.6.2014, s. 1-5

ANKNYTANDE RÄTTSAKTER

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/2011 av den 25 oktober 2011 om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna, och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 1924/2006 och (EG) nr 1925/2006 samt om upphävande av kommissionens direktiv 87/250/EEG, rådets direktiv 90/496/EEG, kommissionens direktiv 1999/10/EG, Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/13/EG, kommissionens direktiv 2002/67/EG och 2008/5/EG samt kommissionens förordning (EG) nr 608/2004 (EUT L 304, 22.11.2011, s. 18-63).

Senast ändrat 20.02.2015