Europeiska och internationella domstolar

SAMMANFATTNING AV:

Artikel 19 i fördraget om Europeiska unionen

Artikel 257 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

VIKTIGA PUNKTER

Det finns många domstolar som är verksamma på internationell nivå och det är inte alltid lätt att skilja deras ansvarsområden åt. Syftet med denna sammanfattning är att presentera de europeiska domstolarna och att skilja mellan dem som är en del av Europeiska unionen och de som tillhör andra internationella organisationer.

Domstolarna i EU

EU:s juridiska system benämns Europeiska unionens domstol (EU-domstolen). Den utgörs av två domstolar:

Domstolen

Domstolen är ansvarig för att hantera ärenden som väcks av EU-länderna eller EU:s institutioner. Den kan också vara behörig att pröva beslut av tribunalen. I de fallen avgör den bara om rättsfrågor och inte om omständigheterna i enskilda fall.

Tribunalen

Tribunalen är knuten till domstolen och är utformad för att minska den domstolens arbetsbelastning. Tribunalen är behörig att i första instans pröva talan från EU-länder eller enskilda personer i fall som rör föredragen.

Specialdomstolar

Enligt artikel 257 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, kan specialdomstolar skapas av Europaparlamentet och rådet i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Dessa domstolar har behörighet i första instans inom vissa kategorier av åtgärder i särskilda frågor. En europeisk personaldomstol inrättades till exempel 2005 för att hantera tvister som rör EU:s förvaltning. Personaldomstolen har upplösts och från den 1 september 2016 har dess arbete överförts till tribunalen.

Olika typer av åtgärder

EU-domstolen är ansvarig för att säkerställa EU-lagstiftningen följs. Den är ansvarig för att hantera ärenden som väcks av EU-länderna, EU:s institutioner och EU:s medborgare. Det finns flera typer av förfaranden:

Talan om upphävande
Talan om fördragsbrott
Passivitetstalan
Skadeståndstalan
Begäran om förhandsavgörande

Internationella domstolar

Det finns ett stort antal domstolar som beslutar i tvister på internationell nivå och som har sina säten på europeiskt territorium. Dessa domstolar faller inte inom ramen för EU. Det rör sig om följande domstolar:

Domstolarna i andra europeiska organisationer, som
- Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna, en internationell domstol som inrättats enligt Europarådet, som för närvarande har 47 medlemsstater; den upprätthåller Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna, som undertecknades 4 november 1950 (med säte i Strasbourg i Frankrike) och
- Efta-domstolen (Europeiska frihandelssammanslutningen) med säte i Luxemburg, som verkställer avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet
Domstolarna som skapats inom ramen för FN, som till exempel
- Internationella domstolen i Haag i Nederländerna,
- Internationella brottmålsdomstolen, med säte i Haag,
- Internationella krigsförbrytartribunalen för f.d. Jugoslavien, också med säte i Haag,
- Internationella havsrättsdomstolen, med säte i Hamburg i Tyskland,
De oberoende tvistlösningsorganen i FN som till exempel
- Permanenta skiljedomstolen, med säte i Haag, som administrerar skiljeförfaranden* och medlingsförfaranden* och undersökningskommittéer i tvister mellan sina 121 medlemsländer, privata parter och mellanstatliga organisationer på grundval internationella skiljedomsregler,
- Världshandelsorganisationens (WTO) tvistlösningsorgan, med säte i Genève i Schweiz, som avgör handelstvister mellan de 163 medlemmarna i WTO.

* VIKTIGA BEGREPP

Skiljeförfaranden: Där en opartisk tredje part fattar beslut för att lösa en tvist mellan två parter.

Medlingsförfaranden: Där en tredje part hjälper parterna att återställa eller förbättra deras förhållande efter en tvist.

HUVUDDOKUMENT

Artikel 19 i fördraget om Europeiska unionen (EUT C 202, 7.6.2016, s. 27)

Artikel 257 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUT C 202, 7.6.2016, s. 160)

Senast ändrat 22.08.2016