Det framtida gemensamma europeiska asylsystemet

Syftet med den här grönboken är att fastställa olika tänkbara alternativ inför den andra etappen av upprättandet av det europeiska asylsystemet.

RÄTTSAKT

Grönbok av den 6 juni 2007 om det framtida gemensamma europeiska asylsystemet [KOM(2007) 301 slutlig - Ej offentliggjord i Europeiska unionens officiella tidning].

SAMMANFATTNING

Med den här grönboken vill kommissionen få igång ett brett samråd vars resultat bör leda till att ett handlingsprogram offentliggörs. Handlingsprogrammet, som bör vara klart under det första kvartalet 2008, kommer att innehålla alla åtgärder som är nödvändiga för att kunna inrätta ett gemensamt europeiskt asylsystem.

Handläggning av asylansökningar

Kommissionen föreslår följande:

• Ökade möjligheter att lämna in en asylansökan, och i detta sammanhang ökat rättsligt skydd när en ansökan lämnas in vid gränsen.
• Ytterligare harmonisering av vissa nationella bestämmelser för områden som inte, eller bara delvis, omfattas av bestämmelserna för den första etappen. Det gäller framför allt kvaliteten i beslutsprocessen, bedömningen av bevisning som en asylsökande lämnat in och överklagandeförfaranden.
• Omprövning av innehållet i vissa förfarandemekanismer som togs fram under den första etappen av harmoniseringen, t.ex. begreppen säkra ursprungsländer, säkra tredjeländer och säkra europeiska tredjeländer.

Mottagningsvillkor för asylsökande

Kommissionen föreslår att man eventuellt begränsar den handlingsfrihet som de nuvarande bestämmelserna i direktiv 2003/9/EG (es de en fr)ger medlemsstaterna när det gäller mottagningsvillkor. Områden som skulle kunna vara aktuella är bland annat asylsökandes tillträde till arbetsmarknaden och formerna för och nivån på de materiella mottagningsvillkoren för asylsökande.

Beviljande av skydd

Kommissionen håller på att undersöka vilka modeller som är möjliga för att inrätta en "enhetlig status".

Det föreslås bland annat

• större harmonisering av urvalskriterierna,
• förtydligande av de begrepp som används för att definiera grunderna för skydd,
• mer enhetliga rättigheter och förmåner i samband med beviljat skydd (bl.a. när det gäller uppehållstillstånd, sociala förmåner och hälso- och sjukvård, utbildning och sysselsättning),
• beviljande av en enda enhetlig status till de som kan beviljas flyktingsstatus eller skyddsbehövande i övrigt,
• harmonisering av den status som beviljas personer som inte kan beviljas internationellt skydd enligt rättsakterna från den första etappen, men som ändå är skyddade mot avlägsnande enligt folkrätten,
• ett system för ömsesidigt erkännande av nationella asylbeslut.

Hur kan utsatta asylsökandes behov hanteras på bästa sätt?

Kommissionen konstaterar allvarliga brister när det gäller de olika ländernas definitioner och förfaranden för att avgöra vilka asylsökande som är mest utsatta och efterlyser mer djupgående åtgärder från EU:s sida i alla faser i bedömningen av en ansökan om asyl. Kommissionen rekommenderar att man inriktar sig på olika teman som t.ex. en bättre definition av vad lämpligt stöd och lämplig medicinsk och psykologisk rådgivning egentligen innebär.

Dessutom föreslår kommissionen att man på EU-nivå inrättar

• EU-utbildningsprogram för yrkesverksamma (yrkesverksamma inom hälso- och sjukvård och på utbildningsområdet, psykologer, tolkar, advokater, socialarbetare, icke-statliga organisationer osv.),
• redskap för att sprida de bästa metoderna,
• gemensamma normer för kvalifikationer och en övervakningsmekanism som gör att de tjänster som erbjuds de mest utsatta grupperna blir av bättre kvalitet.

Integration

Kommissionen inleder en allmän diskussion om hur integrationen av personer som beviljats internationellt skydd kan förbättras och föreslår

• en skärpning av den befintliga gemenskapslagstiftningen,
• utveckling av integrationsprogram (där frågor som bostäder, tillgång till hälso- och sjukvård och sociala tjänster behandlas),
• åtgärder för att göra aktörerna på arbetsmarknaden medvetna om det mervärde som personer som beviljats internationellt skydd bidrar med. I denna fråga rekommenderar kommissionen att EU:s åtgärder inriktas på olika teman, t.ex. erkännande av dessa personers kvalifikationer.

Genomförande och kompletterande åtgärder

Kommissionen föreslår att medlemsstaterna samarbetar praktiskt inom fler områden och nämner bland annat

• utformning av gemensamma riktlinjer för hur gemenskapens regelverk ska tolkas och tillämpas i asylfrågor,
• förbättring av portalen med information om ursprungsländer. Kommissionen föreslår särskilt att den länkas till databaser om invandring och integration av flyktingar.
• ökat antal personer som deltar i utbytet av god praxis

Kommissionen föreslår också att man garanterar bättre stöd till berörda verksamheter och effektiv och systematisk uppföljning för att bedöma deras resultat. Kommissionen planerar en genomförbarhetsstudie i år för att undersöka möjligheterna på detta område. Ett av alternativen är att omvandla de organ som deltar i det praktiska arbetet till ett europeiskt stödkontor.

Delat ansvar och ekonomisk solidaritet

Kommissionen föreslår en mer djupgående diskussion om principerna för och målen med Dublinsystemet (dvs. Dublin - och Eurodac förordningarna) för att se till att tillämpningen av detta leder till en rättvisare fördelning mellan medlemsstaterna av asylsökande eller av personer som beviljats internationellt skydd.

Kommissionen föreslår också att man försöker hitta en lösning för att få till stånd en bättre användning av medlen från Europeiska flyktingfonden och en skärpning av de nuvarande bestämmelserna. För att Europeiska flyktingfonden ska få större effekt föreslår kommissionen att man inrättar system för samråd eller informationsutbyte både på nationell nivå och på EU-nivå.

Den yttre dimensionen av asylfrågor

Kommissionen har utarbetat vad som kallas regionala EU-skyddsprogram (es de en fr)som syftar till att ge flyktingarna ett bättre skydd och att föreslå hållbara lösningar för dem i deras ursprungs- och transitregioner. För närvarande pågår två pilotprojekt: ett i de västliga nya oberoende staterna och ett i Tanzania. Projekten befinner sig än så länge i ett tidigt skede men mot bakgrund av senare utvärderingar kommer kommissionen att undersöka hur EU skulle kunna hjälpa tredjeländerna att lättare klara av problem i samband med asylfrågor. Kommissionen kommer också att undersöka hur EU:s övergripande strategier för tredjeländerna skulle kunna förbättras och bli mer enhetliga.

Parallellt med genomförandet av de regionala skyddsprogrammen undersöker kommissionen hur medlemsstaternas vidarebosättningsinitiativ skulle kunna få mer allmänt ekonomiskt stöd.

I fråga om blandade migrationsströmmar vid gränserna (migrationsströmmar med både olagliga invandrare och personer som behöver skydd) föreslår kommissionen att man behandlar följande frågor:

• Inrättande av expertgrupper i asylfrågor som kan kallas in tillfälligt för att hjälpa medlemsstaterna vid behov. Om man väljer att inrätta ett stödkontor skulle detta kunna få i uppgift att samordna hur expertgrupperna arbetar.
• Beviljande av akut stöd till berörda medlemsstater så att de kan ta emot de asylsökande och behandla deras asylansökningar.
• Antagande av ytterligare kompletterande åtgärder för att se till att skyddsförpliktelserna enligt gemenskapens regelverk och folkrätten på flykting- och människorättsområdet blir en integrerad del av förvaltningen av de yttre gränserna.

Bakgrund

Enligt Haagprogrammets handlingsplan ska förslag om att upprätta ett asylsystem antas före utgången av 2010. Med denna grönbok vill kommissionen framföra att det är nödvändigt att redan nu börja fundera på dessa frågor och att föreslå nya åtgärder på ett tidigt stadium så att de hinner antas i tid.

Senast ändrat den 30.07.2007