Tilläggsavgift inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter (mjölkkvoter)

Tilläggsavgiften för mjölk infördes 1984 och är avsedd att minska obalansen mellan utbud och efterfrågan på mjölk och mjölkprodukter. På så sätt vill man minska de strukturbetingade överskott som är en följd av obalansen. Tilläggsavgiften ska betalas av respektive medlemsstat till Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) när medlemsstaten överskrider den nationella referenskvantiteten eller den nationella kvoten.

RÄTTSAKT

Rådets förordning (EG) nr 1788/2003 av den 29 september 2003 om införande av en avgift inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter [Se ändringsrättsakter].

SAMMANFATTNING

Komjölk och andra mjölkprodukter som saluförs från och med den 1 april 2008 omfattas av den gemensamma marknadsordningen för jordbruksprodukter.

Referenskvantiteter

I förordningen fastställs medlemsstaternas referenskvantiter för produktionen av komjölk och andra mjölkprodukter under elva på varandra följande tolvmånadersperioder med början den 1 april 2004. Dessa kvantiteter fördelas mellan producenterna i varje medlemsstat.

Regler för avgiftsuttaget

Medlemsstaterna ska varje år, när kvantiteterna av komjölk eller andra produkter som saluförs överstiger referenskvantiteterna, ta ut en avgift av jordbrukarna för de extra kvantiteterna av produkterna.

Avgiften för 100 kg mjölk är följande: 33,27 euro för perioden 2004/2005; 30,91 euro för 2005/2006; 28,54 euro för 2006/2007 och därefter 27,83 euro för perioden 2007/2008 och följande perioder.

Om en producent överskrider den kvantitet som producenten tilldelats av respektive medlemsstat, ska han eller hon betala motsvarande andel av avgiften. Medlemsstaterna ska i sin tur betala in avgifterna till Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EGFJ).

Medlemsstaterna, som utgör huvudgäldenärer gentemot gemenskapen, ska betala 99 % av det belopp de är skyldiga EGFJ under perioden 16 oktober–30 november efter den aktuella tolvmånadersperioden.

En producent kan disponera en eller två olika referenskvantiteter. I det andra fallet gäller den ena kvantiteten direktförsäljning till konsumenter och den andra leveranser. Respektive medlemsstat fastställde före den 1 juni 2004 kvantiteter (kvoter) för varje enskild producent baserat på de kvantiteter som producerats under perioden 1 april 2003–31 mars 2004. För finländska producenter får de sammanlagda referenskvantiteterna ökas till 200 000 ton. När det gäller de stater som blev medlemmar i Efuropeiska unionen 2004 eller 2007 varierade tolvmånadersperioderna för fastställande av referenskvantiteterna mellan länderna, men inträffade mellan den 1 april 2004 och den 31 mars 2007.

Administration och beräkning av avgiften

Avgiftsuttaget förvaltas separat för leveranser och för direktförsäljning. För producenter som fått sig tilldelade kvoter för mjölkleveranser fastställs en referensfetthalt som motsvarare respektive producents tilldelade kvot. Om den faktiska fetthalten skiljer sig från referensfetthalten ska leveranskvantiteterna justeras i motsvarande mån. Respektive medlemsstat ska fastställa de olika producenternas andel av avgiftsuttaget efter en eventuell omfördelning av den nationella kvot som avdelats för leveranser och som inte utnyttjats. Mjölkbearbetningsföretagen ska ta ut avgifterna från producenterna och betala ut dem till respektive medlemsstats behöriga organ. För direktförsäljning ska avgiften betalas av producenterna direkt till respektive medlemsstats behöriga organ. Om summan av de avgifter som tas ut från producenterna överskrider det belopp som respektive medlemsstat ska betala in till EGFJ, får medlemsstaten betala tillbaks det överskjutande beloppet eller använda det till strukturomvandling av sektorn eller till miljöförbättrande åtgärder.

Nationell reserv

Varje medlemsstat ska upprätta en nationell reserv. Den ska byggas upp av de kvoter som huvudsakligen dras in på grund av utebliven verksamhet hos producenter, samt av de kvantiteter som dras in i samband med överföringar mellan producenter. Medlemsstaterna får således omfördela dessa outnyttjade kvantiteter bland olika producenter efter eget skön och enligt objektiva kriterier.

Utebliven verksamhet

Om en producent inte producerar mjölk under en period av tolv månader och inte vidtar några åtgärder för att återuppta produktionen, ska dennes kvantiteter överföras till den nationella reserven före den 1 april det följande kalenderåret. Om producenten återupptar produktionen före utgången av följande tolvmånadersperiod, ska hela eller en del av jordbrukarens referenskvantitet återföras till honom eller henne. Om en producent under en tolvmånadersperiod inte saluför minst 70 % av sin referenskvantitet, får medlemsstaten besluta att hela eller en del av den outnyttjade kvantiteten ska övergå till reserven.

Tillfällig överföring

Medlemsstaterna får – i enlighet med bestämmelser som de själva fastställer – tillåta temporära överföringar av kvoter mellan producenter.

Överföringar av kvoter tillsammans med mark

Vid försäljning, arv eller annan form av överlåtelse ska referenskvantiteterna överföras i enlighet med bestämmelser som respektive medlemsstat själv fastställer med hänsyn tagen till de arealer som används för den berörda mjölkproduktionen. Vid överföring genom arrendeavtal eller på andra sätt med jämförbar rättsverkan får medlemsstaterna besluta att kvoterna uteslutande ska tilldelas producenterna. Medlemsstaterna får således vägra att överlåta dem tillsammans med det berörda jordbruksföretaget. Om överlåtelsen sker till offentliga myndigheter eller till ändamål utanför jordbrukssektorn, ska medlemsstaten försäkra sig om att de berörda parternas intressen skyddas, däribland möjligheten för producenter att fortsätta med sin verksamhet.

Särskilda villkor vid överföringar

För att underlätta strukturomvandlingen av den berörda sektorn och förbättra miljöskyddet får medlemsstaterna bland annat tillåta överföringar av kvoter utan överlåtelse av mark. Sådana producenter som helt eller delvis upphör med sin produktion ska då kompenseras för detta. Medlemsstaterna får vidare centralisera och övervaka ärenden som rör erbjudande eller begäran om överlåtelser utan mark. De får också enligt objektiva kriterier bestämma – i syfte att förbättra produktionsstrukturen – i vilka regioner och upptagningsområden det ska vara tillåtet med överföringar av referenskvantiteter utan samtidig överlåtelse av mark.

Kommittéförfarande

Kommissionen ska bistås av förvaltningskommittén för mjölk och mjölkprodukter (FR) som består av en företrädare för Europeiska kommissionen och en företrädare för varje medlemsstat.

Bakgrund

Den 2 april 1984 infördes en garantitröskel för den nationella mjölkproduktionen för alla medlemsstater inom ramen för ett gemenskapssystem med kvoter. Genom det systemet har det också införts en avgift på de kvantiteter mjölk som samlas in eller säljs för direktkonsumtion och som överstiger garantitröskeln. Denna ordning har förlängts flera gånger, bland annat genom förordning (EG) nr 3950/92 och förordning (EG) nr 1255/1999. Genom den här förordningen införs ett förenklat förfarande som samlar de erfarenheter som gjorts.

ANKNYTANDE RÄTTSAKTER

Kommissionens förordning (EG) nr 607/2007 av den 1 juni 2007 om fördelningen mellan leveranser och direktförsäljning av de nationella referenskvantiteter som fastställts för 2006/2007 i bilaga I till rådets förordning (EG) nr 1788/2003 [EUT L 141, 2.6.2007]

Kommissionens förordning (EG) nr 927/2006 av den 22 juni 2006 om frigörandet av den särskilda omstruktureringsreserv som anges i artikel 1.4 i rådets förordning (EG) nr 1788/2003 [EUT L 170, 23.6.2006]

Kommissionens förordning (EG) nr 595/2004 av den 30 mars 2004 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1788/2003 om införande av en avgift inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter [EUT L 94, 31.3.2004] Se den konsoliderade versionen (pdf)

See also

Ytterligare information om mjölk och mjölkprodukter i EU finns här (EN) (pdf).

Senast ändrat den 07.03.2008