En övergripande europeisk migrationspolitik

Kommissionen lägger fram en rad åtgärder som syftar till att inrätta en övergripande europeisk migrationspolitik, som grundar sig på en större solidaritet mellan medlemsstaterna och möjliggör för Europeiska unionen (EU) att på ett bättre sätt leva upp till de utmaningar som ställs av migrationen.

RÄTTSAKT

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, av den 4 maj 2011, med titeln "Meddelande om migration" [COM(2011) 248 slutlig – Ej offentliggjort i EUT].

SAMMANFATTNING

Revolutionerna i arabländerna under våren 2011 har medfört en betydande ökning av antalet invandrare som kommer från södra Medelhavsområdet, och som olagligt rest in i Europeiska unionen (EU) genom att nå kusten i Italien och Malta. EU har vidtagit krisåtgärder för att hantera denna situation. Dessa händelser har dock visat på begränsningar i EU:s medel när det gäller migration och på behovet av en större solidaritet mellan medlemsstaterna på detta område.

Kommissionen läger därför fram initiativ som syftar till att inrätta en heltäckande europeisk migrationspolitik, samt att möta de utmaningar som ställts av migrationen. Denna politik ska respektera den Europeiska traditionen att ge asyl och skydd samtidigt som den förhindrar olagligt gränsöverträdande.

Flera aspekter av migration berörs därigenom:

Kontrollen vid EU:s yttre gränser ska vara effektiv och göra det möjligt att bibehålla en hög säkerhetsnivå samtidigt som den underlättar passage för personer med rätt att komma in i EU. Kommissionen räknar med att förstärka de existerande gemensamma reglerna. Den avser också att bland annat skapa ett europeiskt system av gränsbevakningspersonal. Kommissionen betonar också att det krävs en förbättring av samarbetet mellan nationella myndigheter och utbytet av operativ information vid incidenter vid existerande gränser, i synnerhet genom systemet Eurosur. Byrån Frontex operativa kapacitet ska också förstärkas.

Utvärderingen av medlemsstaternas tillämpning av Schengenreglerna ska göras på EU-nivå, med deltagande av experter från medlemsstaterna och från Frontex, under ledning av kommissionen. Kommissionen avser att inrätta en mekanism som gör det möjligt att, på europanivå, besluta om att undantagsvis återinföra en inre gränskontroll.

Till sist, för att förhindra olaglig invandring, betonar kommissionen behovet av en europeisk återsändandepolitik (att sända tillbaka illegala invandrare som inte har behov av internationellt skydd till sina respektive länder) som är balanserad och effektiv. Den betonar också att alla medlemsstaterna ska införliva "återsändandedirektivet" om regler och förfaranden för återsändande av illegala invandrare, liksom direktivet om påföljder för anställning av personer som vistas olagligt i EU. Till sist erkänner den att återtagandeavtalen med tredjeländer är effektiva, men bedömer att de senare ska bedömas inom ramen för EU:s övergripande relationer med de berörda länderna och åtföljas av incitament som hjälper länderna att verkställa dem.

Kommissionen förespråkar en bättre organiserad mobilitet som grundar sig på samarbete (mellan de europeiska byråerna Frontex och Europol, samt mellan de nationella tullmyndigheterna och polismyndigheterna) liksom på ny teknik. Ett europeiskt system för in- och utträde skulle bland annat göra uppgifter om tredjelandsmedborgares gränsöverträdelser tillgängliga för myndigheterna. Ett program för registrering av resande skulle göra det möjligt att automatisera gränskontrollen för personer som reser ofta.

Visumpolitik är också ett viktigt instrument när det gäller mobilitet. För att undvika ett missbruk av en liberalisering av visumreglerna, föreslår kommissionen inrättandet av en skyddsklausul som skulle göra det möjligt att temporärt återinföra visumtvång för medborgare i tredjeländer som drar nytta av detta system.

Samtidigt erkänner unionen att migranter utgör ovärderlig arbetskraft för EU, både för att svara mot bristen på arbetstagare inom vissa sektorer och som högkvalificerad arbetskraft. Det är därför viktigt att erkänna deras kvalifikationer och underlätta det administrativa förfarandet. Kommissionen hoppas föra fram förslaget om ett enda tillstånd som tillåter utlänningar att uppehålla sig och arbeta i en medlemsstat och uppmanar EU-länderna att införliva direktivet om EU-blåkort som underlättar rekrytering av högkvalificerade personer. Den har också lagt fram förslag som rör säsongsarbetare och företagsintern överföring av personal. För att tillhandahålla klar och praktisk information åt migranterna, lanserar kommissionen i år EU:s immigrationsportal.

Till sist, ska integration av migranter i det europeiska samhället göras genom att respektera en balans mellan migranternas rättigheter och mottagarlandets lagar och kultur. Detta kräver en ansträngning både från migranterna och från det mottagande landet. En lyckad integration är helt nödvändig för att maximalt utnyttja de ekonomiska, sociala och kulturella fördelar som immigration medför, till fördel både för individer och för samhället. Kommissionen lade i juli 2011 fram en europeisk agenda för integration av tredjelandsmedborgare.

Det gemensamma europeiska asylsystemet ska vara inrättat 2012. Det syftar till att minska skillnaderna mellan EU-länderna när det gäller resultatet av ansökningar om asyl, och att säkerställa en gemensam samling rättigheter och förfaranden liksom att Genèvekonventionen för flyktingstatus respekteras. Europeiska byrån för stöd i asylfrågor förstärker samarbetet inom detta område.

Kommissionen betonar att flyktingars vidarebosättning (att en flykting som fått skydd i ett tredjeland permanent vidarebosätter sig i en medlemsstat) ska bli en integrerad del av den europeiska asylpolitiken.

Migrationsfrågor ska integreras i EU:s övergripande yttre förbindelser. Det behöver skapas en bättre balans mellan organisationen av laglig migration, kampen mot olaglig migration och maximerandet av ömsesidiga fördelar för utveckling som innehåller migration. Den mänskliga aspekten ska förstärkas genom ett angreppssätt som är fokuserat på migranterna.

När det gäller länderna i södra Medelhavsområdet, har unionen föreslagit en strukturerad dialog med fokus på migrationen med målsättningen att inrätta partnerskap för rörlighet som ska göra det lättare för deras medborgare att få tillgång till EU:s territorium. Motkravet är samarbete om migrationsflöden. Kommissionen ska också se över sin grannskapspolitik med dessa länder.

Senast ändrat den 09.10.2011