Föräldraansvar och skydd för barn (Haagkonventionen)
SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:
Beslut 2003/93/EG om 1996 års Haagkonvention om internationella rättsliga aspekter på föräldraansvar och åtgärder till skydd för barn
VILKET SYFTE HAR BESLUTET?
-
Beslutet bemyndigar EU-länderna att underteckna Haagkonventionen.
-
Konventionen innehåller bestämmelser för att förbättra skyddet för barn i internationella situationer och undvika konflikter mellan olika nationella rättssystem.
Alla EU-länder är parter i Haagkonventionen. Det innebär att de kan förlita sig på gemensamma rättsliga regler för länder utanför EU som är parter i konventionen när det handlar om att skydda barn som är inblandade i internationella tvister.
VIKTIGA PUNKTER
Vad täcks?
Konventionen syftar till att ge internationellt skydd till barn upp till 18 år, genom att fastställa
-
vilket land som har behörighet att vidta åtgärder för att skydda ett barn eller barnets egendom,
-
vilken lag som är tillämplig för utövandet av denna behörighet,
-
vilken lag som gäller för föräldraansvar,
-
att skyddsåtgärderna erkänns och verkställs i alla undertecknande länder,
-
samarbete mellan undertecknande länder.
Åtgärderna som syftar till att skydda ett barn gäller
-
föräldraansvar,
-
vårdnadsrätt,
-
förmyndarskap,
-
hur barnet representeras,
-
placering av barnet i fosterhem eller annan vård,
-
tillsyn av den vården,
-
hur barnets egendom förvaltas.
Vilket land är ansvarigt?
Landet med behörighet att ge skyddsåtgärder är i allmänhet det land där barnet är stadigvarande bosatt.
Det är det land där de är närvarande
-
för flyktingar eller internationellt fördrivna barn,
-
för barn vars vanliga hemland inte kan fastställas,
-
i nödsituationer (tillval).
Undantag
I särskilda fall, om ett annat land verkar vara bättre lämpat för att bedöma barnets bästa, kan det tillåtas att utöva behörighet.
Vilken lag gäller?
-
Landet som utövar behörighet gör det under sina egna lagar.
-
I undantagsfall kan landet använda eller utgå ifrån lagen i ett annat land som har nära anknytning till situationen – om detta är i barnets bästa intresse.
-
Ett land kan bara vägra att tillämpa lagen enligt konventionen om det är motiverat med hänsyn till allmän ordning och i barnets bästa intresse.
Erkännande och verkställighet
-
De åtgärder som ett undertecknande land vidtar enligt konventionen för att skydda ett barn eller barnets egendom måste erkännas i alla andra undertecknande länder.
-
Bara i ett begränsat antal fall, som anges i konventionen, kan ett land vägra att erkänna en åtgärd.
-
När skyddsåtgärder förklaras verkställbara i ett annat land måste det landet verkställa dem som om landet själv hade beslutat om dem, och göra det i enlighet med den egna lagstiftningen.
Samarbete
-
Alla undertecknande länder måste utse en eller flera centrala myndigheter för att utföra de skyldigheter som konventionen ålägger dem.
-
Dessa myndigheter ska samarbeta och utbyta information med varandra, och även främja samarbete där det är aktuellt mellan de nationella myndigheterna.
BAKGRUND
Skydda barns rättigheter – EU-information
RÄTTSAKT
Rådets beslut 2003/93/EG av den 19 december 2002 om bemyndigande för medlemsstaterna att i gemenskapens intresse underteckna 1996 års Haagkonvention om behörighet, tillämplig lag, erkännande, verkställighet och samarbete i frågor om föräldraansvar och åtgärder till skydd för barn (EUT L 48, 21.2.2003, s. 1–2).
ANKNYTANDE RÄTTSAKTER
Rådets beslut 2008/431/EC av den 5 juni 2008 om bemyndigande för vissa medlemsstater att i Europeiska gemenskapens intresse ratificera eller ansluta sig till 1996 års Haagkonvention om behörighet, tillämplig lag, erkännande, verkställighet och samarbete i frågor om föräldraansvar och åtgärder till skydd för barn samt om bemyndigande för vissa medlemsstater att avge en förklaring om tillämpningen av gemenskapsrättens relevanta interna regler (EUT L 151, 11.6.2008, s. 36–48).
Senast ändrat 26.07.2016