Stockholmsprogrammet

Stockholmsprogrammet fastställer en färdplan för EU:s arbete inom rättvisa, frihet och säkerhet under perioden 2010-2014.

RÄTTSAKT

Stockholmsprogrammet – ett öppet och säkert Europa i medborgarnas tjänst och för deras skydd [Europeiska unionens officiella tidning C 115 av den 4.5.2010].

SAMMANFATTNING

Stockholmsprogrammet fastställer Europeiska unionens prioriteringar inom områdena rättvisa, frihet och säkerhet under perioden 2010-2014. Med de framgångsrika Tammerfors- och Haag programmen som grund är siktet för programmet nu inställt på att möta kommande utmaningar och att stärka områdena rättvisa, frihet och säkerhet ytterligare genom åtgärder som fokuserar på medborgarnas intressen och behov.

För att skapa ett tryggt Europa där medborgarnas frihet och grundläggande rättigheter respekteras, fokuserar Stockholmsprogrammet på följande prioriteringar:

Rättigheternas Europa

Unionsmedborgarskapet måste omvandlas från en abstrakt tanke till en konkret verklighet. Den måste ge EU-medborgarna de grundläggande rättigheter och friheter som fastställs i EU:s stadga om grundläggande rättigheter och i den europeiska konventionen om skydd för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. EU-medborgarna ska kunna utöva sina rättigheter inom och utanför EU, trygga i vetskapen om att deras integritet respekteras, särskilt vad gäller personuppgiftsskydd. Rättigheternas Europa ska vara ett område där:

Medborgarna och deras familjer fullt ut kan utöva sin rätt till fri rörlighet.
Mångfald respekteras och de mest utsatta befolkningsgrupperna (barn, minoriterer såsom romer, våldsoffer etc.) skyddas samtidigt som rasism och främlingsfientlighet bekämpas.
Misstänkta och anklagades rättigheter skyddas genom rättsliga processer.
EU-medborgarskapet främjar medborgarnas deltagande i Europeiska unionens demokratiska liv, tillgång till handlingar och god förvaltning samt garanterar medborgarna rätten till konsulärt skydd utanför EU.

Rättvisans Europa

Ett europeiskt rättsligt område måste förverkligas inom unionen. Alla medborgare måste få tillgång till rättslig prövning så att deras rättigheter stärks inom EU. Samtidigt måste samarbetet mellan rättsliga myndigheter och ömsesidigt erkännande av domstolsbeslut inom EU utvecklas både vad gäller civilrättsliga och straffrättsliga fall. I det här syftet bör EU-länderna använda sig av e-juridik (informations- och kommunikationsteknik på juridikområdet), anta gemensamma minimiregler för tillnärmning av standarderna för straffrätt och civilrätt samt stärka det ömsesidiga förtroendet. EU måste även sikta på överensstämmelse med den internationella rättsordningen för att skapa en trygg rättsmiljö för interaktion med länder utanför EU.

Europa som skyddar

Stockholmsprogrammet rekommenderar att EU utvecklar en strategi för inre säkerhet, med sikte på att förbättra skyddet för medborgarna samt bekämpa organiserad brottslighet och terrorism. I sann solidaritetsanda ska strategin rikta in sig på att förbättra det polisiära och straffrättsliga samarbetet samt samarbete vid gränsförvaltning, civilskydd och katastrofhantering. Strategin för den inre säkerheten ska bestå av en proaktiv, övergripande och tvärsektionell strategi som tydligt delar upp uppgifterna för EU och dess medlemsländer. Den ska fokusera på kampen mot gränsöverskridande brottslighet såsom:

Människohandel.
Sexuella övergrepp, sexuellt utnyttjande av barn samt barnpornografi.
It-brottslighet.
Ekonomisk brottslighet, korruption, förfalskning och piratkopiering.
Narkotika.

I kampen mot gränsöverskridande brottslighet är den inre säkerheten alltid direkt kopplad till den yttre säkerheten. Därför måste EU:s strategi för yttre säkerhet vägas in och samarbetet med länder utanför EU måste stärkas.

Tillgång till Europa

EU måste vidareutveckla sin integrerade gränsförvaltningspolitik och viseringspolitik för att effektivisera lagligt tillträde till Europa för medborgare i länder utanför EU samtidigt som säkerheten för de egna medborgarna säkerställs. Stänga gränskontroller är nödvändiga för att bekämpa den illegala invandringen och den gränsöverskridande brottsligheten. Samtidigt måste personer i behov av internationellt skydd, och utsatta grupper såsom ensamkommande barn, garanteras tillträde. Därför måste Frontex (byrån för Europeiska unionens yttre gränser) roll stärkas så att byrån effektivare kan hantera befintliga och kommande utmaningar. Nästa generation av Schengens informationssystem (SIS II) samt Informationssystemet för viseringar (VIS) är också viktiga för förstärkningen av systemet för kontroll av de yttre gränserna och måste därför göras fullt operativa. Arbetet med att utarbeta en gemensam viseringspolitik, samt med att intensifiera regionalt konsulärt samarbete, måste också fortlöpa.

Solidaritetens Europa

EU måste utarbeta en omfattande och flexibel migrationspolitik baserad på den europeiska pakten för invandring och asyl. Politiken bör bygga på solidaritet och ansvarsfullhet och påvisa såväl EU-ländernas som migranternas behov. Den bör även beakta arbetsmarknadens behov i EU-länderna och minimera kompetensflykten från länder utanför EU. En dynamisk integrationspolitik som garanterar migranternas rättigheter måste också upprättas. Dessutom måste den gemensamma migrationspolitiken innefatta en ändamålsenlig och hållbar återvändandepolitik samtidigt som arbetet med att förebygga, kontrollera och bekämpa illegal invandring fortlöper. Det finns även ett behov av att stärka dialogen och samarbetena med länder utanför EU (såväl transit- som ursprungsländer), särskilt genom vidareutveckling av den övergripande strategin för migration.

Åtgärder måste vidtas för att fastställa ett gemensamt europeiskt asylsystem innan 2012. Utvecklingen av ett europeiskt stödkontor för asylfrågor är av största vikt på den här punkten. Genom att fastställa en gemensam asylprocess för EU-länderna och en enhetlig status för dem som beviljats internationellt skydd kan det gemensamma europeiska asylsystemet skapa ett område för skydd och solidaritet inom EU.

Europa i en globaliserad värld

Den externa dimensionen av EU:s politik måste också beaktas på områdena rättvisa, frihet och säkerhet. Detta bidrar till hanteringen av liknande utmaningar som EU står inför idag, samt förstärkning av möjligheterna till samarbeten med länder utanför EU. EU:s åtgärder på de här områdena ska ansluta sig till följande principer:

Upprätthålla en enda EU-politik för yttre förbindelser.
Samarbeta med länder utanför EU (inklusive kandidatländer, grannländer, EEA/Schengen-länder, USA och Ryssland).
Främja europeiska och internationella standarder och värderingar samt ratificering av FN:s, Europeiska rådets och Haagkonferensens internationella rättsstandarder.
Utbyta information om bilaterala och multilaterala åtgärder.
Agera utifrån solidaritet, enhetlighet och komplementaritet.
Effektivt tillämpa alla tillgängliga instrument och resurser.
Informera om bevakningsåtgärder och utvärderingsåtgärder i den yttre dimensionen av juridikfrågor och inrikesfrågor.
Tillämpa en proaktiv inställning till externa relationer.

Stockholmsprogrammet genomförs med hjälp av en handlingsplan som antogs i juni 2010.

See also