En brett upplagd innovationsstrategi för EU

Som svar på Europeiska rådets uppmaning till följd av meddelandet "Mer forskning och innovation - Att investera i tillväxt och sysselsättning" och rekommendationerna i rapporten "Att skapa ett innovativt Europa" presenteras i det här meddelandet en brett upplagd innovationsstrategi för EU. Kommissionen anger att Europeiska unionen (EU) bör utvecklas till ett innovativt samhälle. Målet är bland annat att utarbeta en ram för att främja alla former av innovation samt utveckling av innovationsvänliga tillväxtmarknader. EU har en exceptionell innovationspotential, men den utnyttjas inte tillräckligt och EU:s lagstiftning och ekonomi är inte tillräckligt innovationsvänliga.

RÄTTSAKT

Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén av den 13 september 2006 med titeln "Kunskap i praktiken: en brett upplagd innovationsstrategi för EU" [KOM(2006) 502 slutlig - Ej offentliggjort i EUT].

SAMMANFATTNING

För att öka EU:s konkurrenskraft måste vi bli mer innovativa och nyskapande och ta större hänsyn till konsumenternas behov och önskemål. En övergripande strategi föreslås för hur dessa mål ska uppnås.

Europeiska unionen har redan vidtagit omfattande åtgärder:

• Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning från 2005 innehåller åtgärder och reformer som är avsedda att göra EU:s lagstiftning och ekonomi mer innovationsvänliga.
• I kommissionens meddelande (es de en fr) från oktober 2005 om mer forskning och innovation fastställs ett program med 19 åtgärdsområden för EU och medlemsstaterna.
• Genom de nationella reformprogrammen, som bygger på de integrerade riktlinjerna i Lissabonstrategin från 2005, vidtar medlemsstaterna riktade åtgärder för att främja innovation med hjälp av strukturfonderna.

Trots dessa initiativ är EU:s ekonomi ännu inte den innovativa ekonomi den bör vara. I rapporten "Att skapa ett innovativt Europa" (Aho-rapporten) rekommenderas skyndsamma åtgärder för att bättre ta till vara EU:s potential till innovation. Enligt Aho-rapporten är det nödvändigt att göra företagsklimatet mer innovationsvänligt. Kommissionen anser också att innovation måste vara ett samhälleligt kärnvärde och att det är nödvändigt att medborgarna inte är rädda för innovation, utan i stället förstår att innovation gagnar hela samhället.

Mot denna bakgrund är kommissionens meddelande avsett att

• fungera som vägledning vid diskussioner om innovation på nationell nivå och EU-nivå,
• peka ut nya insatsområden,
• presentera en strategi för att underlätta utformning och marknadsföring av nya, innovativa varor och tjänster på lovande områden.

Ett mer innovativt EU

Utbildning är en nödvändig förutsättning för att skapa ett innovativt samhälle. EU och medlemsstaterna bör därför underlätta modernisering och omstrukturering av utbildningssystemen så att de kan leverera de färdigheter som är nödvändiga för innovation, bland annat företagarfärdigheter, läs- och skrivkunnighet, vetenskaplig och matematisk allmänbildning, språkkunskaper och datorallmänbildning.

EU saknar bland annat nödvändiga färdigheter inom naturvetenskap och teknologi, och det totala antalet nyutexaminerade inom det naturvetenskapliga och tekniska området minskar. Det är därför nödvändigt att åtgärda detta så att EU:s framtida innovationskapacitet inte undergrävs.

För att forskarna ska kunna skaffa sig nya kunskaper och upptäcka nya tillämpningar är rörlighet viktigt, både mellan länder och mellan den akademiska världen och näringslivet. Därför bör en konkurrenskraftig och öppen arbetsmarknad för forskare skapas.

På den inre marknaden finns fortfarande hinder som håller tillbaka EU:s innovationspotential. Hindren påverkar

• varor och tjänster,
• konsumenter som vill få tillgång till varor och tjänster,
• arbetstagarnas rörlighet,
• tillgången till riskkapital.

Tjänstesektorn erbjuder stora möjligheter till innovation som måste utnyttjas (denna sektor står för mer än två tredjedelar av BNP och sysselsättningen). De möjligheter som tjänstesektorn erbjuder bör kunna tillvaratas genom att inrätta en verklig inre marknad för tjänster samt erbjuda stöd till finansiering och bildande av innovativa små och medelstora företag inom tjänstesektorn.

Reglerna måste förbättras. För innovation behövs regler som är förutsägbara, flexibla, enkla och effektiva och som ökar konsumenternas förtroende, skyddar immateriella rättigheter och tillhandahåller öppna och driftskompatibla standarder. För att de europeiska företagen ska kunna lyckas globalt behöver standarder snabbt inrättas. När det gäller immaterialrättsligt skydd anser kommissionen att det viktigaste är att införa ett effektivt gemenskapspatent som är tillgängligt för företagen till en överkomlig kostnad. För ögonblicket skulle företagens situation när det gäller immateriella rättigheter kunna förbättras om Londonprotokollet genomfördes. Bättre efterlevnad av immaterialrätten på utomeuropeiska marknader är också av avgörande betydelse.

Det är nödvändigt att alla berörda offentliga och privata parter (företagen, den offentliga sektorn, konsumenterna) deltar i innovationsprocessen. Samarbete mellan dem bör uppmuntras, bland annat följande former av samarbete:

• Kluster, * som innebär att företagen ingår i en helhet och samverkar med varandra. Kluster ökar bland annat produktiviteten, främjar forskning och fungerar som centrum för kompetensutveckling. EU:s instrument stöder satsningar på kluster, eftersom de främjar innovation. Ett omfattande europeiskt samarbete över de nationella gränserna bör stimulera uppkomsten av europeiska kluster av världsklass.
• Kunskapsöverföringen mellan offentliga forskningsorganisationer och industrin bör förbättras.
• Strategiska partnerskap mellan företag och universitet. Detta slag av partnerskap bör förstärkas för att minska kulturskillnaderna mellan den akademiska forskningen och näringslivets behov.
• Kommissionen vill inrätta ett Europeiskt tekniskt institut (IET) (es de en fr) i syfte att skapa ett integrerat partnerskap mellan vetenskap, näringsliv och undervisning och utveckla en ny modell för innovation. Studenter, forskare och företag ska samarbeta i kunskaps- och innovationsgrupper för att bland annat utveckla kunskap inom prioriterade områden och höja kompetensen inom forskning och innovationsförvaltning.

För innovation och forskning behövs ett stort ekonomiskt stöd. De nationella forskningsmålen skulle, om de uppfylls, kunna öka nivån på investeringarna i forskning och utveckling i hela EU. Det finns också en del EU-åtgärder som är avsedda för finansiering till forskning och innovation:

• Genom det sjunde ramprogrammet kommer finansieringen till forskningssamarbete att öka under perioden 2007-2013.
• Gemensamma teknikinitiativ är en ny finansieringsform för att förverkliga FoTU-projekt (forskning och teknisk utveckling) inom sektorer som är avgörande för den industriella konkurrenskraften.
• Öronmärkning av en stor andel av strukturfondernas budget på 308 miljarder euro till investeringar i kunskap och innovation.
• Inom ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation ska anslagen till entreprenörskap och innovation ökas med 60 %.
• Finansieringsinstrumentet för riskdelning (RSFF) kommer att genom lån och garantier stödja privata investeringar i FoTU- och demonstrationsprojekt med hög risk.
• Initiativet Jeremie (EN) (Joint European Resources for Micro-to-Medium Enterprises) kommer att hjälpa medlemsstaterna att utforma finansiella instrument till stöd för små och medelstora företag.
• Genom de nya riktlinjerna för statligt stöd till riskkapital kommer medlemsstaterna bättre att kunna styra det statliga stödet för att avhjälpa marknadsmisslyckanden som hindrar tillhandahållande av riskkapital och kapital till forskning och innovation.
• En ny ram för statligt stöd till FoU (forskning och utveckling) och innovation kommer bland annat att hjälpa medlemsstaterna att styra om stödet till unga innovativa företag, rådgivnings- och stödtjänster för innovation, utlåning av kvalificerad personal, process- och organisationsinnovation samt kluster.
• Skatteincitament för att främja FoU och innovation.

Den offentliga sektorn måste anta innovativa förhållningssätt och utnyttja ny teknik inom den offentliga förvaltningen för att visa exempel på hur man kan skapa ett mer innovativt samhälle.

Tillväxtmarknader

EU bör främja tillkomsten av tillväxtmarknader för att göra det lättare att marknadsföra innovativa varor och tjänster inom lovande områden. Tillkomsten av sådana marknader är beroende av att det finns stor efterfrågan från konsumenterna på nya varor och tjänster. Målet är att identifiera branscher där nya marknader kan skapas genom att undanröja hinder. De berörda parterna, bland annat initiativet Europe INNOVA (EN) och teknikplattformarna bör hjälpa till att identifiera och undanröja de särskilda hindren för att skapa innovationsvänliga marknader. Det finns ett antal områden som lämpar sig som tillväxtmarknader, t.ex. miljöinnovation och byggnad, inre säkerhet och försvar, transporter, rymdteknik samt hälso- och sjukvård.

Bättre europeiska styrelseformer för innovation

Politiskt ledarskap är nödvändigt för att genomföra de strukturella förändringar som krävs för innovation. Medlemsstaterna bör fortsätta att framhäva och stödja innovation som en viktig prioritering för partnerskapet för tillväxt och sysselsättning. Rådet (konkurrenskraft) uppmanas att regelbundet utvärdera den nationella innovationspolitikens inverkan på konkurrenskraften.

Förbättrade styrelseformer för innovation är nödvändigt för att genomföra den politik som föreslås i det här meddelandet. Det är nödvändigt att i varje medlemsstat inrätta starka innovationssystem som bygger på drivkrafterna bakom innovation, t.ex. utbildning och kunskapsöverföring. Medlemsstaterna bör inrätta de mekanismer för nationell samordning som utformats inom ramen för Lissabonprocessen för att övervaka att innovationsstrategierna genomförs effektivt. Styrelseformerna inom den förnyade Lissabonstrategin erbjuder inom ramen för den multilaterala övervakning som grundar sig på fördraget ett forum för politiska diskussioner och utbyte av bra lösningar för innovation på EU-nivå. I sin årliga rapport 2007 kommer kommissionen att på basen av de olika tematiska diskussionerna om innovation som genomförts i rådet under 2006 sammanfatta de framsteg som gjorts. Slutligen bör integrerade riktlinjer för tre år i taget antas för att leda processen, och kommissionen kommer att göra en bedömning av medlemsstaternas reformer och politik för att främja innovation.

Färdplan

Följande tio prioriterade åtgärder har fastställts som ett led i Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning:

• Medlemsstaterna bör öka sina offentliga budgetar för utbildning och främjande av innovation via utbildningssystemet och en modernisering av universiteten.
• Ett europeiskt tekniskt institut kommer att vara i drift 2009.
• Gemenskapen och medlemsstaterna bör utarbeta och genomföra en strategi för att skapa en europeisk arbetsmarknad som är öppen för alla forskare.
• Kunskapsöverföring mellan universitet, offentliga forskningsorgan och näringslivet bör främjas.
• EU:s sammanhållningspolitik för perioden 2007-2013 kommer att utnyttjas för att främja innovation, och en stor andel av de tillgängliga anslagen bör öronmärkas för ändamålet.
• Kommissionen kommer att anta en ny ram för statligt stöd till forskning, utveckling och innovation före slutet av 2006 för att det offentliga stödet ska kunna styras om till dessa mål.
• Kommissionen kommer att lägga fram en ny patentstrategi och utarbeta en mer övergripande immaterialrättsstrategi.
• Ett initiativ kommer att läggas fram om upphovsrättsavgifter för att göra den rättsliga ramen om upphovsrätt avsevärt mer gynnsam för utveckling av nya varor och tjänster.
• En strategi kommer att inrättas år 2007 för att underlätta uppkomsten av tillväxtmarknader.
• En handbok kommer att ges ut i slutet av 2006 om hur innovation kan stimuleras vid upphandling.

Senast ändrat den 24.04.2007