Sjunde ramprogrammet: Euratom

De viktigaste syftena med detta särskilda program för forskning och utbildning på kärnenergiområdet är att nå fram till ett hållbart utnyttjande av fusionsenergin och att tillgodose de behov i fråga om säkerhet, avfallshantering, effektivitet och konkurrenskraft som finns på kärnklyvningsområdet. I detta dokument redogörs det för de problem som kärnenergin i EU står inför i dag, men även för programmets struktur och allmänna mål. Vart och ett av de tre stora tematiska områdena i programmet, dvs. fusionsenergi, kärnklyvning och strålskydd, har särskilda mål som medför en rad olika verksamheter som ska genomföras under de kommande fyra åren.

RÄTTSAKT

Rådets beslut 2006/970/EG av den 18 december 2006 om sjunde ramprogrammet för Europeiska atomenergigemenskapens (Euratom) verksamhet inom området forskning och utbildning på kärnenergiområdet (2007-2011) [EUT L 400, 30.12.2006].

Rådets beslut 2006/977/Euratom av den 19 december 2006 om det särskilda program som genom direkta åtgärder skall genomföras av Gemensamma forskningscentrumet för genomförande av sjunde ramprogrammet för Europeiska atomenergigemenskapens (Euratom) verksamhet inom området forskning och utbildning på kärnenergiområdet (2007-2011) [EUT L 400, 30.12.2006].

SAMMANFATTNING

I dag kommer en tredjedel av EU:s elresurser från kärnkraftverk. På så sätt utgör dessa en viktig energikälla. Eftersom kärnkraften generar ren energi spelar den en viktig roll för miljön (minskning av växthusgasutsläppen) och bidrar till att göra EU:s energiförsörjning mer oberoende, säkrare och mer mångfacetterad.

På sikt kan kärnfusion * utvecklas till en praktiskt taget outsinnlig källa till ren energi. Därför har Iter-projektet * (ett obestridligt mervärde. EU har också satt utvecklingen och utnyttjandet av Iter i centrum för sin nuvarande strategi. Men en sådan målsättning måste naturligtvis åtföljas av ett EU-omfattande program för gedigen och målinriktad forskning.

Och kärnkraften * kommer även framöver att vara en lösning som det lönar sig att utnyttja. På det området är det viktigt att koncentrera forsknings- och utbildningsverksamheten på kärnsäkerhet (strålskydd *), hållbar avfallshantering, samt sektorns effektivitet och globala konkurrenskraft.

Lösningen på EU:s energiproblem kommer att ligga i bevarandet av befintliga källor, infrastrukturer, kompetenser och kunskaper, men också i utnyttjandet av nya vetenskapliga och tekniska möjligheter. Därför bör detta särskilda program samtidigt se till att en adekvat investeringsnivå för forskningen bibehålls och att samarbetet mellan EU och dess medlemsstater förbättras.

BESKRIVNING OCH ALLMÄNNA MÅL

Euroatomprogrammet som löper fram till och med 2011 är uppdelat i två särskilda program. Det första omfattar forskning när det gäller kärnfusion, kärnklyvning och strålskydd. Det andra omfattar Gemensamma forskningscentrets (Joint Research Centre – JRC) verksamhet inom området kärnenergi.

Totalbeloppet för genomförandet av sjunde ramprogrammet får under perioden 2007-2011 högst uppgå till 2 751 miljoner euro. En stor del av denna summa ska finansiera det internationella kärnfusionsprogrammet Iter.

Det särskilda Euratomprogrammet

Detta särskilda program berör följande områden:

• Fusionsenergi.
• Kärnkraft (fission).
• Strålskydd.

8. På dessa områden syftar programmet främst till att

• öka spetsforsknings- och innovationsnivån,
• garantera ett intensivt samarbete och hög effektivitet genom stöd till forsknings- och utbildningsåtgärder.

9 Det särskilda programmet kommer framför allt att förstärka EU:s forskning på ovannämnda områden. Samtidigt kommer man att sträva efter synergier och kompletteringar med EU:s övriga politik och program.

På fusionsenergiområdet kommer forskningen främst att inriktas på

• utvecklingen av en kunskapsbas för ,
• fullbordandet av Iters konstruktionsfas som skall leda till byggandet av reaktorprototyper inför projektets utnyttjandefas.

När det gäller kärnenergi och strålskydd skall programmet skapa de vetenskapliga och tekniska förutsättningar som krävs för en bättre hantering av energin och de avfall och konsekvenser som energiproduktionen medför (säkrare, mer resursskonande, konkurrenskraftig och ekologisk).

Dessutom kommer mått på forskningsprestationer att utarbetas på tre nivåer:

• Kvantitativa och kvalitativa indikatorer som gör det möjligt att urskilja åt vilket håll den vetenskapliga och tekniska utvecklingen går (nya normer och verktyg, vetenskaplig metodik, patentansökningar och licensavtal för nya produkter, förfaranden och tjänster med mera).
• Förvaltningsindikatorer (intern utvärdering av verksamheten, beslutsgången, budgetförvaltningen, tidsfristerna för undertecknandet av avtal och för betalningar osv.).
• Resultat- och konsekvensindikatorer (forskningens globala effekter i förhållande till uppsatta mål, ramprogrammets konsekvenser för de mål som satts i Lissabon, Göteborg och Barcelona samt de särskilda programmens effekter).

Det beräknas att den budget som kommer att behövas för genomförandet av programmet kommer att uppgå till 2 234 miljoner euro för perioden mellan den 1 januari 2007 och den 31 december 2011. Denna budget fördelas mellan verksamhetsområdena på följande sätt:

• 1 947 miljoner euro för fusionsforskning.
• 287 miljoner euro för kärnkraft (fission) och strålskydd.

Gemensamma forskningscentrets (JRC) verksamhet

Gemensamma forskningscentrets (JRC) verksamhet på kärnenergiområdet bidrar till att stödja alla de forskningsinsatser som i gränsöverskridande samarbete utförs på följande tematiska områden:

• Kärnavfallshantering, miljöpåverkan.
• Kärnteknisk säkerhet.
• Fysiskt skydd.

Målen och huvudlinjerna för dessa verksamheter anges i bilagan till beslut 2006/977/EG.

Det belopp som anses nödvändigt för att genomföra det särskilda programmet uppgår till 517 miljoner euro.

17. Vid genomförandet av sjunde ramprogrammet och dess särskilda program med alla olika forskningsverksamheter som hör ihop med dessa ska de grundläggande etiska principerna liksom sociala, rättsliga, socioekonomiska, kulturella och jämställdhetsrelaterade aspekter respekteras

TEMATISKA FORSKNINGSOMRÅDEN

Varje tematiskt forskningsområde (fusionsenergi, kärnkraft (fission) och strålskydd) har ett allmänt mål och en rad tillhörande verksamheter. För kärnkraft och strålskydd har man dessutom satt upp särskilda mål.

Fusionsenergi

Det allmänna målet är att mobilisera alla berörda parter (forskare, företag, industrin, beslutsfattarna osv.) och all kunskap i den vetenskapliga världen för det europeiska programmet för fusionsforskning. Konkret innebär det att insatserna främst inriktas på att färdigställa och köra Iterreaktorn och dess efterföljare Demo *, men även på större projekt som har med utvecklingen av fusionsenergin att göra.

De verksamheter som planeras berör följande sju områden:

• Konstruktion av Iter.
• Forskning och utveckling som förbereder driften av Iter.
• Teknisk förberedande verksamhet inför Demo.
• Forskning och utveckling på längre sikt.
• Mänskliga resurser, utbildning.
• Infrastruktur.
• Hantering av nya behov och oförutsedda politiska krav.

EU:s deltagande i Iter berör främst

• förberedandet av driftsstället,
• upprättandet av Iter-organisationen,
• förvaltning och personal,
• allmänt tekniskt och administrativt stöd,
• konstruktion av utrustning och anläggningar som behövs för Iters drift,
• inrättandet av ett riktat fysik- och teknikprogram för bedömning av de viktigaste metoderna för Iters drift och av olika driftscenarier, utgående från relevanta erfarenheter och andra modellverksamheter.

När det gäller Demo, som är ett tekniskt experiment som ska fungera som modell för framtida industriella fusionsreaktorer, fortgår provnings- och valideringsfasen för material och teknik, liksom utformningen av själva reaktorn.

Utöver den verksamhet som specifikt inriktas på Iter eller Demo kommer man också att satsa på kompetensutveckling och utvidgning av kunskapsbasen på olika .nyckelområden för utvecklandet av framtida fusionskraftverk. Följande två mål har satts: På sikt ska forskningen göra fusionskraften mer tekniskt genomförbar och garantera att den blir ekonomiskt lönsam. Forskningen ska främst inriktas på

• system för magnetisk inneslutning *,
• fusionsplasma *,
• de sociologiska och ekonomiska aspekterna av energiproduktion genom fusion,
• fusion genom tröghetsinneslutning *

För att uppfylla de behov av mänskliga resurser och utbildning som uppstår i samband med Iter och, mer allmänt, i samband med fusionsforskning, omfattar programmet

• åtgärder till stöd för forskares rörlighet mellan de deltagande organisationerna i syfte att främja samarbetet och samordningen samt internationell samverkan,
• utbildningsåtgärder på hög nivå för ingenjörer och forskare på magisternivå och efter doktorsexamen,
• åtgärder för att främja innovation och kunskapsutbyte med berörda universitet, forskningsinstitut och företag.

I fråga om infrastruktur är det byggandet av Iter i Europa som kommer att utgöra tyngdpunkten i detta nya EU-forskningsprogram

För att kunna reagera på nya behov och oförutsedda politiska nödvändigheter i fråga om energiförsörjning, klimatförändring och hållbar utveckling kan ett snabbprogram för fusionsutveckling koma att inrättas. Det skulle medföra en tidigarelagd marknadsföring av fusionsenergin. Det viktigaste målet för ett sådant snabbprogram (och samtidigt dess fullbordande) vore ett tidigare slutförande av Demo än vad som ursprungligen planerats.

Kärnklyvning

På detta område består det allmänna målet av flera aspekter:

• Att tillgodose utbildningsbehoven.
• Att öka stödet till infrastrukturen.
• Att bygga ut det europeiska området för forskningsverksamhet.
• Att utveckla en gemensam syn på de viktigaste problemen och strategierna på EU-nivå.
• Att skapa länkar mellan de nationella programmen.
• Att utveckla nätverk med internationella organisationer och tredjeländer (USA, de nya oberoende staterna i forna Sovjetunionen, Kanada, Japan osv.).
• Att förstärka Euratoms roll för internationell samordning av forskning och teknisk utveckling.
• Att garantera samordning med Gemensamma forskningscentrets (JRC) verksamhet.
• Att skapa länkar med verksamheter i sjunde ramprogrammet.
• Att främja det internationella samarbetet.

Mer konkret finns det fortfarande många öppna frågor och problem med kärnklyvning, inte minst när det gäller hantering av radioaktivt avfall. Här ska forskningen och utvecklingen inriktas på

• förvaltning och säkerhet för geologisk lagring av högaktivt avfall och avfall med lång halveringstid,
• en EU-övergripande strategi för avfallets hantering och lagring,
• utveckling av förfaranden för att minska avfallets mängd och volym (t.ex. separering, kärnomvandling * osv.).

När det gäller kärnkraftverk kommer programmet även att omfatta insatser för att göra dem säkrare, resurssnålare, ekologiskare och konkurrenskraftigare.

Programmet ska också ge stöd till utveckling, renovering, konstruktion och drift av forskningsinfrastruktur på kärnklyvningsområdet. En av prioriteringarna är att underlätta gränsöverskridande tillgång till sådan infrastruktur för forskare.

I syfte att främja kompetens- och kunskapsspridning inom hela verksamhetsområdet kommer olika åtgärder att vidtas både inom EU och utanför för att främja mänskliga resurser och utbildning. Främst går dessa åtgärder ut på att se till att det finns tillräckligt många kvalificerade forskare och tekniker inom sektorn. Detta ska uppnås genom

• bättre samordning mellan EU:s utbildningsinstitutioner (ekvivalenta examensbevis i alla medlemsstater),
• stöd till praktik och forskningsnätverk samt till studenter och forskares rörlighet, genom bidrag och stipendier.

Strålskydd

Strålskyddsforskningen, som främst är inriktad på riskerna med långvarig exponering för låga strålningsdoser, går ut på att

• kvantifiera riskerna (epidemiologiska undersökningar, cellbiologisk och molekylärbiologisk forskning osv.),
• göra medicinska strålningsapparater säkrare och effektivare,
• göra hanteringen av nödsituationer mer samstämmig och samordnad, även i samband med sanering av berörda områden,
• införa genomförbara konkreta åtgärder för att hantera följderna (både för människors hälsa och för miljön) av uppsåtlig användning av strålning eller radioaktiva ämnen,
• på ett effektivare sätt samordna de nationella forskningsinsatserna på området (radioekologi *, dosimetri * etc.).

Bakgrund

EU har sedan 1984 bedrivit en politik för forskning och teknisk utveckling som har haft formen av fleråriga ramprogram. Det sjunde ramprogrammet är det andra i ordningen sedan Lissabonstrategin antogs år 2000, och ska under de kommande åren spela en viktig roll för tillväxt och sysselsättning i EU. Kommissionen vill vidareutveckla de tre grundpelarna för kunskapen, forsknings-, utbildnings- och innovationspolitiken, för att främja utvecklingen inom ekonomi, samhälle och miljö.

ANKNYTANDE RÄTTSAKTER

Rådets förordning (Euratom) nr 1908/2006 av den 19 december 2006 om regler för företags, forskningscentrums och universitets deltagande i Europeiska atomenergigemenskapens sjunde ramprogram och för spridning av forskningsresultat (2007-2011) [EUT L 400, 30.12.2006]. Denna förordning berör villkoren för företags, forskningscentras och universitets deltagande i Europeiska atomenergigemenskapens (Euratom) sjunde ramprogram (2007-2011). Dokumentet består av fyra kapitel: Inledande bestämmelser (mål, definitioner och sekretess), deltagandet i indirekta åtgärder (deltagandevillkor, förfaranden osv.), regler för spridning och utnyttjande av resultat (äganderätt, skydd, offentliggörande, spridning och utnyttjande av ny och existerande kunskap och tillträdesrätt till kunskap) samt särskilda deltaganderegler för verksamhet inom det tematiska området "fusionsforskning".

Senast ändrat den 10.07.2007