Sjätte ramprogrammet (2000-2006): Biovetenskap, genomik och bioteknik för bättre hälsa

Programmet syftar till att på ett integrerat sätt använda resultaten från arbetet med att utforska levande organismers genom på ett sätt som främjar folkhälsan, den europeiska bioteknikindustrins konkurrenskraft, miljön och jordbruket

RÄTTSAKT

Rådets beslut 2002/834/EG av den 30 september 2002 om antagande av ett särskilt program för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration: "Att strukturera det europeiska området för forskningsverksamhet" (2002-2006) [Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 294, 29.10.2002].

SAMMANFATTNING

Med upptäckten av den fullständiga sekvenseringen av människans genom, i slutet av år 2000, inleddes en ny, revolutionerande vetenskaplig epok. I och med den fullständiga kartläggningen av människans genom öppnas ett enormt forskningsområde, som förutsätter mycket omfattande samlade insatser.

Utvecklingen av genomik (studiet av hela genuppsättningen för en levande organism) och bioteknik för bättre hälsa (teknik för genmanipulation av molekyler eller transgenetiska organismer) kan helt ändra det medicinska tillvägagångssättet för behandling av sjukdomar genom modifiering av defekta gener och framställning av nya läkemedel.

När det gäller detta område har man inom Sjätte ramprogrammet byggt upp en oomtvistligt hög kompetens inom biovetenskap, i enlighet med tankarna bakom det europeiska området för forskningsverksamhet.

EU:s åtgärder koncentreras till följande två stora områden för vilka 2 255 miljoner euro avsätts:

• Avancerad genomik och dess tillämpningar inom hälsovården.
• Kampen mot de stora sjukdomarna.

I. AVANCERAD GENOMIK OCH DESS TILLÄMPNINGAR INOM HÄLSOVÅRDEN

Forskningen i genomik kommer att påverka många människors liv under de närmaste åren. Genomikens effekter på hälsovård, jordbruk, skogsbruk och fiske tyder på att den kan vara vetenskapen för framtiden. Inom sjätte ramprogrammet har detta område delats upp i två huvudåtgärder:

A. Grundläggande kunskaper och verktyg för funktionsgenomik i alla organismer

Syftet är att bidra till kunskaperna om genomiken för att utforska funktionen hos gener och genprodukter samt förbättra människors hälsa. Forskningen inom området omfattar följande aspekter:

• Genuttryck och proteomik. Målet är att utforska funktionen hos gener och genprodukter samt att studera proteiners reglering och funktion i normal och patologisk cellaktivitet.
• Strukturgenomik. Målet är att bestämma proteiners och andra makromolekylers tredimensionella struktur för att bättre förstå proteiners funktion vid utvecklingen av läkemedel.
• Jämförande genomik och populationsgenetik. Målet är att ge forskare tillgång till väldefinierade modellorganismer för att förutsäga och pröva geners funktion.
• Bioinformatik. Målet är att ge forskarna tillgång till effektiva verktyg för hantering och tolkning av de ständigt växande mängderna av genomuppgifter och att ge forskarvärlden tillgång till dessa uppgifter.
• Tvärvetenskapliga funktionsgenomiska metoder. Målet är att studera grundläggande biologiska processer genom att integrera innovativa metoder.

B. Tillämpning av kunskaper och teknik inom genomik och bioteknik för bättre hälsa

Målet är att öka den europeiska bioteknikindustrins konkurrenskraft genom att utnyttja den stora mängd biologiska data som produceras inom genomiken och genom bioteknisk utveckling.

Forskningsverksamheten ska omfatta teknikplattformar för utveckling av nya diagnosverktyg, preventionsinsatser och behandlingsmetoder, bland annat forskning på stamceller (celler som kan mångfaldiga och specialisera sig) och alternativa metoder som kan ersätta djurförsök. Strategin syftar också till att främja samarbetet mellan universitetsvärlden och industrin.

II. KAMPEN MOT ALLVARLIGA SJUKDOMAR

Prevention, identifiering och behandling ska användas för att bekämpa sällsynta sjukdomar som är så komplexa att forskarnas och läkarnas ansträngningar hittills varit förgäves. Följande tre åtgärder pågår inom detta område:

A. Tillämpningsinriktad inställning till kunskaper och teknik inom medicinsk genomik

Målet är att utveckla förbättrade strategier för prevention och hantering av sjukdomar hos människan, även med användning av djurs och växters genomik, bland annat inom följande områden:

• Kampen mot hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och sällsynta sjukdomar. Målet är att förbättra förebyggandet och behandlingen samt att samla Europas forskningsresurser i kampen mot dessa sjukdomar.
• Kampen mot antibiotika- och läkemedelsresistens. Målet är att bidra till att lösa problemet med patogener som blivit resistenta mot läkemedel.
• Studier av hjärnan och kampen mot sjukdomar i nervsystemet. Målet är att utnyttja genominformationen (individens arvsmassa) för att få bättre kunskap om hjärnans funktion och funktionsstörningar.
• Studier av människans utveckling och åldrande. Målet är att förbättra förståelsen av människans utveckling, i synnerhet åldrandet.

B. Kampen mot cancer

En av de viktigaste delarna i det europeiska folkhälsoarbetet är kampen mot cancer. Varje år diagnostiseras nästan fyra miljoner nya fall, och cancer är den näst vanligaste orsaken till dödlighet.

Ramprogrammet syftar till att utveckla effektivare strategier som leder till bättre behandling och tidigare diagnos, samtidigt som biverkningarna begränsas. Man använder ett brett angreppssätt som bygger på patientinriktade strategier (till exempel konsekvenser av strålbehandling och hormonbehandling) som omfattar både prevention, diagnos och behandling. Forskningsverksamheten inriktas på följande tre aspekter, som är nära förbundna med varandra:

• Utveckling av nät och initiativ inriktade på samordning av forskningsverksamhet på nationell nivå och användning av resultaten från den europeiska cancerforskningen.
• Stöd till klinisk forskning i syfte att godkänna nya och förbättrade behandlingsmetoder. Den kliniska fasen, som föregår och avslutar utvecklingen av varje behandlingsmetod, har mycket stor betydelse för patientens livskvalitet.
• Stöd till så kallad "translational research" som syftar till att omsätta grundkunskaper i kliniska tillämpningar.

C. Kampen mot de stora fattigdomsrelaterade smittsjukdomarna

Åtgärden syftar till att göra något åt den allvarliga situation i de fattigaste utvecklingsländerna som orsakas av de tre största smittsamma sjukdomarna: aids, malaria och tuberkulos. Målet är att utveckla effektiva metoder för att bekämpa sjukdomarna på EU-nivå och internationell nivå.

Projektet EDCTP (European and Developing Countries Clinical Trials Programme on Poverty-related diseases) innebär att man för samman EU:s och medlemsstaternas insatser avseende klinisk prövning, nya behandlingar och vaccin mot aids, tuberkulos och malaria i Afrika.

Det är den kliniska forskningen som kräver de största investeringarna vid utvecklingen av nya vaccin och behandlingsmetoder som är anpassade till de socioekonomiska förhållandena på södra halvklotet. En effektiv samordning av den kliniska forskningen är nödvändig om man ska kunna hålla dessa epidemier i schack.

Senast ändrat den 04.01.2007