Det sjätte ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling för tiden 2002-2006 har i dag lämnat plats åt det sjunde ramprogrammet, som ska täcka tiden 2007-2013. Som namnet anger har sjätte ramprogrammet fastställt de allmänna ramarna för EU:s verksamheter på området för vetenskap, forskning och innovation, 2002-2006. Dess huvudsyfte var att bidra till att skapa ett fungerande europeiskt område för forskningsverksamhet genom att förbättra integrationen och samordningen av den ditintills uppsplittrade forskningen i Europa.

Europaparlamentets och rådets beslut nr 1513/2002/EG av den 27 juni 2002 om sjätte ramprogrammet för Europeiska gemenskapens verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration med syfte att främja inrättandet av det europeiska området för forskningsverksamhet samt innovation (2002-2006).

Vetenskaplig och teknisk utveckling är av avgörande betydelse för att samhällsmaskineriet skall fungera i industriländer som EU:s medlemsstater och de länder som kandiderar för att ansluta sig till unionen. Det bidrar bland annat till tillväxt och sysselsättning, skydd av konsumenter och miljö, förstärkt konkurrenskraft och till att finna lösningar på de stora problem som samhällena ställs inför (den demografiska bomben, globaliseringen, klimatförändringarna osv.).

I skrivande stund framstår forsknings- och innovationsverksamheterna i Europa som alltför uppsplittrade för att effektivt kunna tackla dagens problem. I medvetande om detta har Europeiska kommissionen, medlemsstaterna, Europaparlamentet samt forskningssamhället och näringslivet kommit överens om att förena sina krafter för att skapa ett " europeiskt område för forskningsverksamhet " med en framträdande internationell dimension.

Sjätte ramprogrammet har varit avsett att vara EU:s viktigaste rättsliga och finansiella instrument för att genomföra detta område vid sidan av de nationella insatserna och andra europeiska program för vetenskapligt samarbete.

Ramprogrammet syftade till att införa två nya verksamhetsformer: expertnätverk och integrerade projekt.

Man avsåg samtidigt att utnyttja en arbetsform som är fastställd i fördraget men som ditintills aldrig hade använts: EU:s deltagande i forskningsprogram som bedrivs av ett antal medlemsstater tillsammans.

Budgeten för sjätte ramprogrammet uppgick till 17,5 miljarder euro. Av den summan svarade Europeiska gemenskapen för 16,27 miljarder och Euratom för 1,23 miljarder. Ramprogrammet sträcker sig över fyra år - från den 1 januari 2003 till den 31 december 2006.

Detta särskilda program tilldelades 13,345 miljarder euro. Det omfattade följande sju prioriterade områden:

I detta särskilda program ingick också flera specifika verksamheter som omfattade ett vidare forskningsområde.

När det gäller "biovetenskap, genomik och bioteknik för bättre hälsa" var målet att bidra till utnyttjandet av resultat från europeisk forskning om genom (arvsmassa) från levande organismer, framför allt resultat som är av värde för folkhälsan och för stärkandet av konkurrenskraften hos den europeiska bioteknikindustrin. Budgeten för detta prioriterade område uppgick till 2,255 miljarder euro.

När det gäller "informationssamhällets teknik" var målet att främja utvecklingen av teknik på både hårdvaru- och programsidan för att ge allmänheten möjlighet att tillgodogöra sig kunskapssamhällets utveckling. Budgeten för detta prioriterade område uppgick till 3,625 miljarder euro.

När det gäller "nanoteknik, intelligenta material och nya produktionsprocesser" var målet att bidra till att skapa kapacitet hos berörda parter för att utveckla och praktiskt utnyttja dels forskningen om strukturen hos super- och makromolekyler, dels deras tillämpningar inom t.ex. kemi och hälsovård. Budgeten för detta prioriterade område uppgick till 1,3 miljarder euro.

När det gäller "luftfart och rymdfart" var målet: att bygga ut den vetenskapliga och tekniska basen för rymd- och flygindustrin så att säkerheten och miljöskyddet kan förbättras. För detta prioriterade område ställdes 1,075 miljarder euro till förfogande.

När det gäller "livsmedelssäkerhet och hälsorisker" var målet att bygga upp den vetenskapliga och tekniska basen så att säkrare, hälsosammare och mer varierade livsmedel kan produceras och försäljas. Budgeten för detta prioriterade område uppgick till 685 miljoner euro.

I fråga om "hållbar utveckling, globala förändringar och ekosystem (inbegripet energi- och transportforskning" var målet att genomföra en hållbar utveckling, där miljömässiga, ekonomiska och sociala mål är integrerade med varandra. Här ingick bl.a. förnybar energi, transporter och hållbar förvaltning av Europas havs- och landresurser.

Vad slutligen gäller "medborgare och styrelseformer i kunskapssamhället" var målet att samla Europas forskningskapacitet inom ekonomi, statskunskap, samhällsvetenskap och humanistiska vetenskaper för att bygga upp kunskapssamhället. För detta prioriterade område ställdes 225 miljoner euro till förfogande.

De särskilda verksamheterna omfattande bredare forskningsområden var följande:

Vad gäller stöd till politikområden och identifiering av kommande vetenskapliga och tekniska behov var målet att uppnå gemenskapens grundläggande mål genom att stödja utformningen och genomförandet av gemenskapens politiska åtgärder i de fall vissa krav inte kunde uppfyllas inom ramen för de prioriterade ämnesområdena. I budgeten anslogs 555 miljoner euro.

Den övergripande forskningsverksamheten med deltagande av små och medelstora företag syftade till att stödja europeiska små och medelstora företag inom traditionella och nya områden för att öka deras tekniska kapacitet och utveckla deras förmåga att bedriva verksamhet i europeisk och internationell skala. För denna åtgärd ställdes 430 miljoner euro till förfogande.

De särskilda åtgärderna för att främja internationellt samarbete syftade till att stimulera internationellt forskningssamarbete med utvecklingsländer, länderna i Medelhavsområdet, länderna på västra Balkan samt med Ryssland och de nya oberoende staterna i f.d. Sovjetunionen. Denna åtgärd finansierades med upp till 315 miljoner euro.

Den icke-nukleära verksamheten på Gemensamma forskningscentret (GFC) slutligen syftade till att ge oberoende vetenskapligt och tekniskt stöd i samarbete med forskarkretsar, nationella forskningsorgan, universitet och högskolor i Europa samt med europeiska företag. Budgeten för denna åtgärd uppgick till 760 miljoner euro.

Detta särskilda program tilldelades en budget på 2,605 miljarder euro. Det omfattade följande fyra verksamhetsområden:

För forskning och innovation var målet att inom hela Europa främja teknisk innovationsverksamhet, praktiskt utnyttjande av forskningsresultat, kunskaps- och tekniköverföring samt bildandet av teknikinriktade företag. I budgeten anslogs 290 miljoner euro.

Vad gäller mänskliga resurser och rörlighet var målet att stimulera utbildning och kunskapsöverföring för att bidra till att göra Europa mer attraktivt för forskare från tredje land. Tolv s.k. Marie Curie-åtgärder stod för huvuddelen av detta program som finansierades med upp till 1,58 miljarder euro.

Vad gäller forskningsinfrastruktur lades tonvikten på tillgängligheten. Budgeten för detta program uppgick till 655 miljoner euro.

Slutligen avsattes 80 miljoner euro för att främja utvecklingen av ett harmoniskt förhållande mellan vetenskap och samhälle och också för att bidra till ett kritiskt tankeutbyte om etiska frågor, försiktighetsprincipen, ämnet kvinnor och vetenskap osv.

Detta särskilda program tilldelades en budget på 320 miljoner euro. Åtgärderna under denna rubrik syftade till att öka samordningen och stödja en enhetlig utformning av politiska åtgärder som rör forskningsområdet och främjandet av innovationsverksamhet i Europa.

Alla juridiska och fysiska personer, som uppfyller nationell och internationell lagstiftning och gemenskapens lagstiftning, hade rätt att ansöka om bidrag från programmet och - förutsatt att så beslutades - motta sådana. Universitet och högskolor, internationella organisationer, forskningsinstitut samt företag - stora som små - hade med andra ord rätt att ansöka om ekonomiska bidrag. Kandidatländerna var från och med detta program jämställda med medlemsstaterna när det gäller rätten för forskarlag från dessa länder att samordna projekt. (Tidigare skulle samordningen ske tillsammans med forskare från EU.)

Förslagen till projekt måste lämnas in i samband med en ansökningsomgång för det aktuella ämnesområdet. Forskarlag och forskningskonsortier som önskade delta i en ansökningsomgång hade normalt minst tre månader på sig att utarbeta och lämna in sina ansökningshandlingar.

För att garantera att alla sökande har samma tillgång till information och behandlas lika publiceras ansökningsomgångarna i Europeiska gemenskapernas officiella tidning och på de webbsidor som kommissionen lagt upp speciellt för ändamålet. Information kunde också fås via servern CORDIS (DE)(EN)(FR) och generaldirektoratet för forsknings nformationstidskrift (DE)(EN)(FR). På det nationella planet hade man inrättat nätverk av kontaktpunkter vars uppgift var att informera om ramprogrammet. De nationella myndigheterna bistod sökande som saknade erfarenhet när det gällde att ansöka om ekonomiska bidrag. De nationella kontaktpunkterna fungerade som oberoende, decentraliserade informationskontor och fanns i medlemsstaterna, de kandidatländer som var aktuella för anslutning samt i andra partnerländer.

Urvalet av projekt gjordes i största möjliga utsträckning i två etapper: deltagarna uppmanades först att lägga fram sammanfattningar av sina förslag och om de kvalificerat sig under denna första etapp anmodades de därefter att närmare utveckla sina förslag.

När det gäller internationellt samarbete kunde forskningsinsatser samlas och genomföras gemensamt genom andra former av europeiskt samarbete, t.ex. COST (Cooperation in the Field of Scientific and Technical Research - ett europeiskt samarbetsprogram inom vetenskap och teknik med inriktning på europeiska insatser av allmänt intresse som finansieras nationellt och samordnas med stöd av EU) och EUREKA (ett program för forskning och teknisk utveckling som omfattar fler länder än EU:s medlemsstater och som är baserat på en blandad finansiering av insatserna).

EU har sedan 1984 bedrivit en politik för forskning och teknisk utveckling som har haft formen av fleråriga ramprogram. Det sjätte programmet i ordningen var i kraft under tiden 2002-2006. Liksom de föregående ramprogrammen har det varit till betydande nytta och väsentligt påverkat forskningsverksamheten i medlemsstaterna. Men för att utnyttja möjligheterna fullt ut krävdes ett mer samlat grepp i form av ett praktiskt fungerande europeiskt område för forskningsverksamhet (EOF). Syftet med det var att skapa gynnsamma förutsättningar för utvecklingen av Europas förmåga att bli en av de centrala drivkrafterna inom forskningen på global nivå. EOF var grundbulten i det sjätte ramprogrammet. Genom att bidra till ett bättre samarbete mellan näringslivets, samhällets och vetenskapens olika aktörer främjade det forskning på toppnivå, konkurrenskraft och innovationsverksamhet.

Hänvisningar

Rättsakt	Dag för ikraftträdande - Datum då rättsakten upphör att gälla	Sista dag för genomförandet i medlemsstaterna	Europeiska unionens officiella tidning
Beslut 1513/2002/EG	1.1.2003 - 31.12.2006	-	EUT L 232, 29.8.2002

Europaparlamentets och rådets beslut nr 1982/2006/EG av den 18 december 2006 om Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007-2013)[EUT L 421, 30.12.2006].

Detta beslut om det sjunde ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling ingår i ett nytt programpaket för att främja tillväxt och sysselsättning enligt den nya finansieringsplanen för tiden 2007-2013. I programmet, som har en budget på 50 521 miljoner euro, anges fyra huvudinriktningar för den europeiska forskningspolitiken: Samarbete, idéer, personer och kapacitet.

Programmet Samarbete kommer att ge stöd till all typ av forskningsverksamhet som bedrivs inom ramen för gränsöverskridande samarbete, från samarbetsprojekt och nätverk till samordning av forskningsprogram. Internationellt samarbete mellan EU och tredjeländer ingår som en integrerad del i denna åtgärd.

Programmet Idéer kommer att utmynna i bildandet av ett självständigt europeiskt forskningsråd till stöd för forskardriven spetsforskning som utförs av enskilda forskarlag som konkurrerar på europeisk nivå inom alla vetenskapliga och tekniska områden, t.ex. ingenjörsvetenskap, samhällsvetenskap och humaniora.

Programmet Personer syftar till stöd för utbildning och karriärutveckling för forskare, så kallade Marie Curie-åtgärder.

Programmet Kapacitet ska stödja de viktigaste aspekterna av forskningen i Europa och innovationskapaciteten: forskningsinfrastruktur, forskning till förmån för små och medelstora företag, regionala forskningsdrivna grupper, frigörande av den forskningspotential som finns i EU:s "konvergensregioner", frågor kring "vetenskapen i samhället" samt övergripande internationellt samarbete.

Meddelande från kommissionen: Investering i forskning: en handlingsplan för Europa [KOM(2003) 226 slutlig - ej offentliggjort i EUT].

Kommissionens rapport "Europeiska unionens verksamhet inom forskning och teknisk utveckling" Årsrapport 2002. [KOM(2003) 124 slutlig - Ej offentliggjord i EUT].

Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och regionkommittén: "Innovationspolitiken: en uppdatering av Europeiska unionens ståndpunkt inom ramen för Lissabonstrategin" [KOM(2003) 112 slutlig - ej offentliggjort i EUT]

Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007-2013) [KOM(2005) 119 slutlig - ej offentliggjort i EUT].