Mot ett europeiskt område för forskning

Meddelandet syftar till att inrätta ett europeiskt område för forskning utan gränser, där vetenskapliga resurser används på bästa sätt för att öka sysselsättningen och konkurrenskraften i Europa.

RÄTTSAKT

Kommissionens meddelande till rådet, Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén: "Mot ett europeiskt område för forskningsverksamhet" [KOM(2000) 6 slutlig - Ej offentliggjort i Europeiska gemenskapernas officiella tidning].

SAMMANFATTNING

INLEDNING

1. EU:s åtgärder på forskningsområdet har alltid bestått i att stimulera samarbete mellan partner från olika länder, vilket har skett inom ramen för unionens ramprogram. Dessa program har sedan början av 1980-talet varit en del i arbetet med att skapa en ny samarbetsstrategi i ett samhälle i förändring. Ett verkligt "europeiskt område för forskningsverksamhet" började avteckna sig.

2. I vår "globaliserade" värld går forskningen och den tekniska utvecklingen allt snabbare framåt, tack vare forskarutbyten och spridning av information och vetenskapliga resultat, som förs från ett land till ett annat på ett allt friare och snabbare sätt.

3. Man kan dock inte säga att det idag finns en gemensam europeisk politik för forskning. Medlemsstaternas och EU:s forskningspolitik bedrivs parallellt, och bildar inte en sammanhängande helhet.

4. Den europeiska forskningen har också svagheter. Vetenskaplig och teknisk utveckling är en drivkraft för ekonomisk och social tillväxt - framför allt för ökad sysselsättning. Många indikatorer visar dock på att Europas dynamik i detta hänseende ligger långt efter de viktigaste konkurrenternas. EU:s utgifter för forskning har sjunkit till 1,8 procent av BNP, vilket kan jämföras med nära 3 procent i USA och Japan.

5. EU intar en tätposition på områden som medicinsk forskning och kemi. Denna potential måste bevaras, stärkas och utnyttjas fullt ut i samarbete med företag, forskningsinstitut och universitet utanför Europa.

6. Forskningen måste slutligen få en tydligare och mer central roll i Europas ekonomier och samhällen.

STRUKTUR OCH INNEHÅLL

Det europeiska området för forskningsverksamhet omfattar följande aspekter:

1. En helhet av materiella resurser och infrastrukturer, anpassad till europeisk nivå

- Syfte: att inrätta centra med särskild kompetens genom att skapa nätverk mellan specialiserade forskningsinstitut.

- Innehåll:

I Europa finns viktiga forskningscentra i världsklass inom praktiskt taget alla discipliner. Deras forskning är dock inte alltid tillräckligt känd utanför Europas gränser.

Elektroniska nätverk möjliggör olika former av distansarbete, vilket innebär att man kan skapa verkliga "virtuella spetsforskningscentra", som kan vara tvärvetenskapliga och sammanföra universitet och företag.

De elektroniska nätverken ger forskarna nya arbetsmöjligheter: virtuella laboratorier, distansstyrning av instrument, en nästan obegränsad tillgång till komplexa databaser etc.

2. En mer samstämmig användning av offentliga instrument och medel

- Syfte: att genomföra de nationella och europeiska forskningsprogrammen på ett mera samordnat sätt och att stärka förbindelserna mellan de europeiska organisationerna för vetenskapligt och tekniskt samarbete.

- Innehåll:

De nationella forskningsprogrammen är i högsta grad oberoende av varandra. För att bryta denna isolering har de som ansvarar för forskningsfrågor inom medlemsstaternas nationella förvaltningar beslutat att rekommendera att man antar en princip om ömsesidigt öppnande av de nationella programmen. Kommissionen fungerar som initiativtagare, genom att förse nationella instanser med logistiska medel och rättsliga instrument, för att uppnå en bättre samordning av den verksamhet som bedrivs i Europa.

För detta syfte har en rad europeiska organisationer för vetenskapligt och tekniskt samarbete bildats på mellanstatliga grunder, bl.a. Europeiska vetenskapsstiftelsen (ESF) (EN) (FR), Europeiska rymdorganisationen (ESA) (EN), COST (europeiskt samarbete inom vetenskaplig och teknisk forskning) och Eureka (Europeiska programmet för forskningssamordning) (EN).

3. Mer dynamiska privata investeringar

- Syfte: att bättre utnyttja instrumenten för indirekt forskningsstöd och att utveckla effektiva verktyg för skydd av immaterialrätten genom att stimulera företagsetableringar och riskkapitalinvesteringar.

- Innehåll:

Det nuvarande patentsystemet i Europa, som vilar på Europeiska patentorganisationen och de nationella patentverken, bygger på nationella patent som bara är giltiga i de medlemsstater för vilka de utfärdats. Detta kostsamma system är ett stort hinder för att patenten ska kunna användas i bred omfattning i Europa. Kommissionen planerar därför att föreslå ett enhetligt gemenskapspatent, som ska omfatta hela EU:s territorium.

4. Ett gemensamt vetenskapligt och tekniskt referenssystem för genomförandet av politiska beslut

- Syfte: att utveckla den forskning som behövs för politiska beslut och att inrätta ett gemensamt vetenskapligt och tekniskt referenssystem.

- Innehåll:

Det europeiska systemet för forskning bör vara organiserat så att man kan föregripa och ta hänsyn till de behov som uppstår under olika steg av genomförandet av politiska beslut. Man måste således ta bort olika administrativa och formella hinder som hämmar vetenskaplig forskningsverksamhet. Den forskning som kommissionen bedriver i egen regi bör anpassas till vad medborgarna och beslutsfattarna upplever som de största problemen, såsom miljöskydd, säkra livsmedel och kemiska produkter samt kärnsäkerhet.

5. Att öka tillgången till mänskliga resurser och deras rörlighet

- Syfte: att öka forskarnas rörlighet, att stärka kvinnors position och roll inom forskningen och att stimulera ungdomars intresse för en forskningskarriär.

- Innehåll:

Forskare är på det hela taget mer rörliga än den övriga befolkningen. Men samtidigt är europeiska forskare inte tillräckligt bekanta med andra länders forskningskulturer.

När det gäller att göra akademisk eller vetenskaplig karriär gynnar rekryteringsmetoderna i Europa ländernas egna medborgare. Det saknas lämpliga karriärstrukturer för forskare från andra europeiska länder, vilket gör att forskningsorganisationerna berövas möjligheten att dra fördel av den erfarenhet som forskare från andra länder besitter.

Kvinnors deltagande i den vetenskapliga forskningen bör också uppmuntras, med tanke på att de utgör 50 procent av dem som tar universitetsexamen. Meddelandet "Kvinnor och vetenskap" syftar till att öka kvinnors närvaro på området.

I alla europeiska länder kan man konstatera ett minskat intresse bland ungdomar för en forskningskarriär. Intresset för vetenskap och teknik grundläggs faktiskt redan under de första skolåren. Unionen bör därför stärka undervisningen i vetenskap på alla utbildningsnivåer: grundskola, gymnasium och högskola.

6. Ett Europa som är dynamiskt, öppet och attraktivt för forskare och investeringar

- Syfte: att förstärka regionernas roll inom den europeiska forskningen, att integrera forskarsamhällena i Västeuropa och Östeuropa och att göra det europeiska territoriet attraktivt för forskare från övriga delar av världen.

- Innehåll:

Regionerna spelar en allt mer framskjuten roll på området forskning och innovation. De har i många fall tillgång till avsevärda resurser och lanserar initiativ för att främja utvecklingen av band mellan universitet, företag och forskningscentra.

Europa erbjuder inte särskilt förmånliga materiella eller administrativa villkor för forskare från tredje land. Regler, vetenskapskultur och språk varierar mellan länderna. För att de europeiska laboratorierna ska locka till sig de bästa forskarna i världen krävs ett stipendiesystem för forskare. När det gäller utvecklingsländerna måste detta system vara utformat så att gästforskarna uppmuntras att återvända till sina hemländer.

7. Ett område med gemensamma värderingar

- Syfte: att diskutera den europeiska dimensionen av frågor om vetenskap och samhälle och att utveckla en gemensam vision om etikfrågor inom vetenskap och teknik.

- Innehåll:

Det gäller att uppmuntra dialogen mellan forskare och andra samhällsaktörer (medborgare, experter, ansvariga inom näringslivet och politiska beslutsfattare). Det ökade trycket på miljön, de allvarliga kriserna i fråga om livsmedelssäkerhet och saluföringen av genmodifierade produkter väcker med rätta frågor hos allmänheten och kan rubba folks förtroende för vetenskapen.

Etiska frågor som hänger samman med den vetenskapliga och tekniska kunskapens framsteg, framför allt på områden som biovetenskap, leder till olika bedömningar beroende på land. Etikkommittéerna på nationell och europeisk nivå (Europeiska gruppen för etik inom vetenskap och ny teknik) bör stärka sina kontakter för att utveckla samstämmiga synsätt.

ANKNYTANDE RÄTTSAKTER

Europaparlamentets och rådets beslut nr 1982/2006/EG av den 18 december 2006 om Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007-2013).

Rådets beslut nr 969/2006/EG av den 18 december 2006 om sjunde ramprogrammet för Europeiska atomenergigemenskapens (Euratom) verksamhet inom området forskning och utbildning på kärnenergiområdet.

Rapport från Kommissionen av den 15 november 2006 - Årsrapport om Europeiska unionens verksamhet inom forskning och teknisk utveckling 2005 [SEK(2006) 685 -ej offentliggjort i Europeiska gemenskapernas officiella tidning].

Kommissionens rekommendation av den 11 mars 2005 om den europeiska stadgan för forskare och riktlinjer för rekrytering av forskare [(2005) 576 - slutlig - Ej offentliggjort i Europeiska unionens officiella tidning].

Rapport från kommissionen av den 2 augusti 2004 - Europeiska unionens verksamhet inom forskning och teknisk utveckling Årsrapport för 2003 [KOM(2004) 533 slutlig - Ej offentliggjort i Europeiska unionens officiella tidning].

Europaparlamentets och rådets beslut nr 1608/2003/EG av den 22 juli 2003 om produktion och utveckling av gemenskapsstatistik om vetenskap och teknik [Europeiska unionens officiella tidning L 230 av den 16.9.2003].

Kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet - Forskare inom det europeiska området för forskningsverksamhet: ett yrke med många karriärmöjligheter [KOM(2003) 436 slutlig - Ej offentliggjort i Europeiska unionens officiella tidning].

Kommissionens meddelande «Det europeiska forskningsområdet: en ny ansats, att stärka, omorientera och öppna nya perspektiv» [KOM(2002) 565 slutlig - ej offentliggjort i Europeiska gemenskapernas officiella tidning].

Kommissionens meddelande: «Mer forskning för Europa - mot 3% av BNP» [KOM(2002) 499 slutlig - ej offentliggjort i Europeiska gemenskapernas officiella tidning].

Meddelande från kommissionen: Det europeiska området för forskning och den regionala dimensionen [KOM(2001) 549 slutlig - ej offentliggjort i Europeiska gemenskapernas officiella tidning].

Meddelande från kommissionen: Den internationella dimensionen av det europeiska området för forskningsverksamhet [KOM(2001) 346 slutlig - ej offentliggjort i Europeiska gemenskapernas officiella tidning].

Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet: En strategi för rörlighet i det europeiska området för forskningsverksamhet [KOM(2001) 331 slutlig - ej offentliggjort i Europeiska gemenskapernas officiella tidning].

Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet: Om uppfyllande av Gemensamma forskningscentrets uppdrag på det europeiska området för forskningsverksamhet [KOM(2001) 215 slutlig - ej offentliggjort i Europeiska gemenskapernas officiella tidning].

Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén: Genomförandet av "ett europeiskt område för forskningsverksamhet": riktlinjer för unionens åtgärder inom forskning [KOM(2000) 612 slutlig - ej offentliggjort i Europeiska gemenskapernas officiella tidning].

Meddelande från kommissionen: Kvinnor och vetenskap - berika den europeiska forskningen genom ökat deltagande från kvinnor [KOM(1999) 76 slutlig - ej offentliggjort i Europeiska gemenskapernas officiella tidning].

Senast ändrat den 30.07.2007