Tredje lägesrapporten om den ekonomiska och sociala sammanhållningen: förslag till regionalpolitik efter 2006

För första gången sedan införandet den europeiska debatten 2001 läggs det i den tredje rapporten om den ekonomiska och sociala sammanhållningen fram konkreta förslag om den framtida regionalpolitiken efter 2006. Analysen i rapporten grundas på utvärderingen av hur gemenskapens och medlemsstaternas politik påverkar sammanhållningen. I rapporten belyses de tillgängliga uppgifterna om den ekonomiska och sociala sammanhållningen i Europeiska unionen.

RÄTTSAKT

Meddelande från kommissionen - Tredje lägesrapporten om den ekonomiska och sociala sammanhållningen [KOM(2004) 107 slutlig - Ej offentliggjort i Europeiska unionens officiella tidning].

SAMMANFATTNING

Politiken för ekonomisk och social sammanhållning har positiva effekter på de regioner i Europeiska unionen som har problem. De socioekonomiska skillnaderna mellan medlemsstaterna och mellan olika regioner är dock fortfarande stora. Skillnaderna i välstånd och dynamik beror på strukturella brister i vissa nyckelfaktorer för konkurrenskraft såsom investeringar i fysisk infrastruktur, innovation och mänskliga resurser. Medlemsstaterna och regionerna behöver stöd genom gemenskapspolitiken för att övervinna dessa handikapp, utveckla sina komparativa fördelar och utvecklas bättre i en miljö som i allt högre grad utsätts för konkurrens.

FÖRSLAG TILL EN REFORMERAD SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK

Den 10 februari 2004 godkände kommissionen förslaget till budget för Europeiska unionen utvidgad till 27 medlemsstater (de femton nuvarande, de tio nya medlemsstaterna, Bulgarien och Rumänien) för perioden 2007-2013. I meddelandet om budgetplanen anser kommissionen bl.a. att sammanhållningspolitiken borde få en egen budgetpost med ökade medel. I den tredje sammanhållningsrapporten införs en sådan strategi. I rapporten diskuteras den utmaning som utvidgningen innebär för sammanhållningspolitiken. För första gången lägger kommissionen fram konkreta förslag som härrör från debatten om regionalpolitikens framtid efter 2006. I ekonomiska termer föreslår kommissionen en budget för 2007-2013 som motsvarar 0,41 % av bruttonationalprodukten (BNP) för unionen med 27 medlemsstater. Denna procentuella andel motsvarar 336,3 miljarder euro för den aktuella perioden. Kommissionen grundar sina förslag på den socioekonomiska situationen i unionen och undersökningen om effekterna av regionalpolitiken, annan gemenskapspolitik och nationell politik.

Utvidgningen innebär en genomgripande förändring av den socioekonomiska situationen i unionen

I och med utvidgningen den 1 maj 2004 ökar Europeiska unionens befolkning med 20 %, och ytan ökar med omkring en fjärdedel. EU:s BNP ökar dock endast med 5 %. De regionala skillnaderna kommer att fördubblas. Den genomsnittliga inkomsten per capita i unionen med 25 medlemsstater minskar med cirka 12,5 %. Den andel av befolkningen som bor i mindre utvecklade regioner ökar från 20 % till 25 %. Samtidigt har problemen för de mindre gynnade områdena i den nuvarande unionen inte försvunnit. Stödet till dessa områden måste därför fortsätta.

Europeiska unionen har gått in i en fas av ekonomisk omstrukturering. Denna utveckling beror på internationaliseringen av handeln, införandet av kunskapsekonomin och den åldrande befolkningen. Den ekonomiska konjunkturen har dessutom försämrats de senaste tre åren och arbetslösheten har ökat.

I mars 2000 fastställde Europeiska rådet vid mötet i Lissabon (DE) (EN) (FR) målet att Europeiska unionen ska bli världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska område. En stark kunskapsbaserad ekonomi ska stimulera skapandet av arbetstillfällen och främja socialpolitiken och miljöpolitiken och samtidigt garantera en hållbar utveckling och social sammanhållning. Vid Europeiska rådets möten i Nice (EN) (FR) och Göteborg översattes detta mål till sektorsstrategier på områdena för social integration och hållbar utveckling. Sammanhållningspolitiken bidrar också till att förverkliga Lissabonmålet. Reformen av denna politik bör gå längre i denna riktning.

Hur stort ska gemenskapsstödet till de nya medlemsstaterna vara mellan 2004 och 2006?

De tio nya medlemsstaterna får gemenskapsstöd från och med anslutningen. Under perioden 2000-2006 kommer de att få 3 miljarder euro i stöd från strukturfonderna genom de finansiella föranslutningsinstrumenten ISPA (transporter och miljö) och Sapard (jordbruket och landsbygdens utveckling) samt Phareprogrammet (stärka den offentliga förvaltningens förmåga). Efter anslutningen kommer de nya medlemsstaterna samt Bulgarien och Rumänien att få 1,6 miljarder euro per år i stöd från Phareprogrammet fram till 2006.

Perioden 2004-2006 kommer att vara en övergångsperiod för de nya medlemsstaterna. Under denna period kommer de att få möjlighet att vänja sig vid förvaltningen av strukturfonderna och de gällande bestämmelserna. De kommer att motta stöd från strukturfonderna till ett totalt belopp på 21,8 miljarder euro. De åtgärder som vidtas kommer att vara inriktade på ett begränsat antal prioriteringar (esdeenfr) som infrastruktur, mänskliga resurser och produktiva investeringar.

En förnyad sammanhållningspolitik för perioden 2006-2013

Den framtida regionalpolitiken kommer att inriktas på ett begränsat antal huvudteman, nämligen innovation och kunskapsekonomin, miljö och förebyggande av risker, tillgänglighet och tjänster i allmänhetens intresse. För att genomföra dessa prioriteringar införs tre nya gemenskapsmål som ersätter de nuvarande indelningarna i Mål 1, Mål 2 och Mål 3.

De naturliga handikappen gör att utvecklingsproblemen blir allt större. Inom den framtida sammanhållningspolitiken kommer vissa regioner alltså att uppmärksammas särskilt. Åtgärder till förmån för stadsområden kommer helt att integreras i de regionala programmen för att fler städer ska kunna få stöd jämfört med i gemenskapsinitiativet Urban II. Inom ramen för det framtida målet "Konvergens" kommer kommissionen att inrätta ett särskilt program för de sju yttersta randområdena (Guadeloupe, Martinique, Guyana, Reunion, Kanarieöarna, Azorerna och Madeira). Problemen rörande tillgänglighet är särskilt stora på många öar, i många bergsområden och i glest befolkade områden. Vid fördelningen av medel till målet "Regional konkurrenskraft och sysselsättning" kommer denna verklighet att beaktas genom att regionala kriterier fastställs och det finansiella bidraget från gemenskapen ökas. Stödinstrumenten för landsbygdens utveckling och fiskesektorn kommer dessutom att förenklas och förtydligas. Initiativet Leader+ som stöder innovativa strategier och innovativ utveckling på landsbygden kommer helt att integrera den generella programplaneringen.

Komplementariteten mellan regionalpolitiken och annan gemenskapspolitik är central för den ekonomiska och sociala sammanhållningen. Politiken på områdena innovation, utbildning och yrkesutbildning, jämställdhet samt offentlig upphandling får regionala konsekvenser. Överensstämmelse mellan sammanhållning och konkurrens är också en viktig faktor. De mindre utvecklade områdena är berättigade till statligt stöd. Detta gäller även de yttersta randområdena, men under en övergångsperiod. När det gäller de övriga regionala programmen förslår kommissionen att man upphäver det nuvarande systemet med en detaljerad karta över de subregionala områden som är berättigade till stöd. Överensstämmelse garanteras för de prioriteringar som ska finansieras.

Reformera förvaltningen av strukturfonderna

Förfarandena för förvaltning av regionalpolitiken påverkar dess effektivitet. Genom förfarandena fastställs enhetliga och stränga regler. Programplanering, partnerskap, medfinansiering och utvärdering kommer även i fortsättningen att vara de allmänna principerna för den framtida regionalpolitiken. För att öka utnyttjandet av anslagen är följande förbättringar möjliga:

Kommissionen grundar sina förslag på den socioekonomiska situationen i unionen och undersökningen om effekterna av regionalpolitiken, andra politikområden inom EU och nationell politik. Se motsvarande SCADPlus-sida. Mer information finns på Generaldirektoratet för regionalpolitiks webbplats Inforegio.

ANKNYTANDE RÄTTSAKTER

Andra lägesrapporten om den ekonomiska och sociala sammanhållningen [KOM(2003) 34 slutlig -ej offentliggjord i Europeiska unionens officiella tidning]

Se motsvarande SCADPlus-sida (esdeenfr)

Första lägesrapporten om den ekonomiska och sociala sammanhållningen [KOM(2003) 46 slutlig -ej offentliggjord i Europeiska unionens officiella tidning]

Se motsvarande SCADPlus-sida (esdeenfr)

"Ett enat Europa, solidaritet mellan folken, regional mångfald" - Andra rapporten om ekonomisk och social sammanhållning [KOM(2001) 24 slutlig - ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]

Se SCADPlus-sidorna om sammanfattning och resultat (esdeenfr), slutsatser och rekommendationer (esdeenfr), 10 frågor i centrum för debatten

Senast ändrat den 07.05.2007