Allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken (2008-2010)

Den möjliga tillväxten och ekonomiska tillväxten i EU ska förstärkas av genomförandet av en anpassad nationell politik. Rådet uppmanar medlemsstaterna att ta hänsyn till det europeiska samhällets förändringar och växlingarna i den internationella konjunkturen när de utformar sin makroekonomiska * och mikroekonomiska * politik.

RÄTTSAKT

Rådets rekommendation 2008/390/EG av den 14 maj 2008 om allmänna riktlinjer för medlemsstaternas och gemenskapens ekonomiska politik (2008-2010) [Europeiska unionens officiella tidning L 137 27.5.2008].

SAMMANFATTNING

Rekommendationen om de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken fastställer ramen för samordningen av medlemsstaternas politik.

En makroekonomisk politik som gynnar tillväxt och sysselsättning

Hänsyn till riktlinjerna 1 till 5 ska bidra till att:

Säkerställa den ekonomiska stabiliteten, i syfte att skapa en hållbar tillväxt, genom att uppmana medlemsstaterna att trygga utvecklingen av sina offentliga finanser i enlighet med Stabilitets- och tillväxtpakten (STP). Och genom att försäkra sig om att de i händelse av underskott i bytesbalansen genomför strukturreformer och skattepolitik som främjar konkurrens på deras marknader.
Stärka den ekonomiska livskraften och den långsiktiga hållbarheten, med hänsyn till den åldrande europeiska befolkningen. Medlemsstaterna ska vidta åtgärder för att åstadkomma en tillräckligt snabb minskning av statsskulden, effektivisera sina pensionssystem, sociala trygghetssystem och hälso- och sjukvårdssystem. De ska uppmuntra arbetstagarna att stanna på arbetsmarknaden under en längre tid.
Effektivisera de offentliga finanserna genom att styra de offentliga utgifterna i enlighet med tillväxtmålen i den uppdaterade Lissabonstrategin och genom att vidta skatteåtgärder som fungerar som incitament för arbete och investering.
Se till att löneutvecklingen understödjer den ekonomiska tillväxten och stabiliteten genom att främja lämpliga ramvillkor för löneförhandlingssystemen. Kostnaden för arbetskraft bör gynna prisstabiliteten och bidra till produktiviteten.
Samordna den makroekonomiska politiken, strukturpolitiken och sysselsättningspolitiken i syfte att främja anpassningsförmåga på arbets- och produktmarknaderna i den globaliserade ekonomin i enlighet med principen för flexisecurity.

För att bidra till en dynamisk och fungerande ekonomisk och monetär union bör medlemsstaterna i euroområdet, enligt riktlinje 6, sörja för en bättre samordning av sin ekonomiska politik och budgetpolitik. De bör i synnerhet ägna särskild uppmärksamhet åt hållbara offentliga finanser i förenlighet med stabilitets- och tillväxtpakten (STP) och påskynda strukturreformerna i syfte att förbättra dess produktivitet, konkurrenskraft och ekonomiska anpassning. Euroområdet ska även öka sitt inflytande och sin konkurrenskraft på det internationella planet.

Mikroekonomiska reformer i syfte att öka Europas tillväxtpotential

I linje med Lissabonstrategin framhåller riktlinjerna 7 till 11 vikten av kunskap och innovation som betydande faktorer för konkurrenskraften, tillväxten och den hållbara utvecklingen. Medlemsländerna och gemenskapen bör sträva efter att ha en integrerad klimat- och energistrategi.

Syftet med strategin ska vara att förbättra försörjningstryggheten för energi och tillgången till energi till överkomlig kostnad, samt att bekämpa klimatförändringen.

Åtgärderna som medlemsstaterna vidtar ska bidra till att:

Öka investeringarna, i synnerhet från företagen, inom forskning och utveckling, med ett investeringsmål på 3 % av BNP år 2010. De offentlig-privata partnerskapen bör utvecklas, liksom kompetenscentra vid institutioner för högre utbildning och forskning bör, och tekniköverföringen mellan offentliga forskningsinstitut och företag.
Underlätta innovation i alla former, genom inrättandet av stödtjänster, användningen av offentlig upphandling, förbättringen av tillgång till nationell och internationell finansiering och skyddet av immaterialrätten. Lokala och regionala innovationscentra ska bidra till teknikkonvergensen på europeiska territorier.
Öka spridningen och den generella användningen av informations- och kommunikationsteknik (IKT) genom att bland annat främja IT-nätens utbredning, effekt och driftskompatibilitet.
Stärka den europeiska industriella basen, genom att stärka dess förmåga att orientera sig i riktning mot sektorer som ger en högre produktivitet.
Nyttja resurser på ett hållbart sätt och skapa synergier mellan produktion, miljö och tillväxt. Vilket betyder att medlemsstaterna bör se till att prioritera energieffektivitet och kampen mot klimatförändringarna.

Den Europeiska unionen (EU) måste bli bättre på att locka till sig investeringar och utländska besökare. Riktlinjerna 12 till 16 innehåller rekommendationer om att:

Utvidga och fördjupa den inre marknaden genom att undanröja kvarstående hinder för gränsöverskridande verksamhet i EU, inbegripet de som rör marknaden för tjänster och offentlig upphandling.
Sörja för öppna och konkurrenskraftiga marknader genom ett effektivare genomförande av konkurrenspolitiken, inbegripet i nätindustrierna. Statliga stöd ska ges med inriktning på vissa övergripande mål som forskning, innovation och bättre utnyttjande av humankapitalet.
Förbättra europeiska och nationella bestämmelser i förhållande till deras påverkan på ekonomiska och sociala områden, miljön och företagens konkurrenskraft. Företagens administrativa börda bör minskas.
Uppmuntra entreprenörsandan och skapa ett gynnsamt klimat för små och medelstora företag, i synnerhet beträffande företagens bildande, ägarskifte och tillgång till finansiering.
Utvidga, sammanlänka och modernisera den europeiska infrastrukturen för att uppnå en högre grad av integration av marknaderna. Medlemsländerna ska prioritera de transeuropeiska näten (RTE).

Rättsaktens nyckelbegrepp

Makroekonomisk politik: Med detta avses politik som påverkar ekonomiska faktorer ”i stor skala”, såsom prisnivå, arbetslöshet, tillväxtpotential, bruttonationalprodukt osv.
Mikroekonomisk politik: Med detta avses politik som tar sikte på beslut av ekonomisk art som fattas av t.ex. fysiska och juridiska personer.

ANKNYTANDE RÄTTSAKTER

Rådets rekommendation 2009/531/EG av den 25 juni 2009 om 2009 års uppdatering av de allmänna riktlinjerna för medlemsstaternas och gemenskapens ekonomiska politik och om genomförandet av medlemsstaternas sysselsättningspolitik [EUT L 183, 15.7.2009].

Rådet ger rekommendationer till medlemsstaterna så att de kan ta hänsyn till översynen från 2009 om de integrerade riktlinjerna för tillväxt och sysselsättning. Dessa rekommendationer är specifikt anpassade till situationen i varje medlemsstat. De har upprättats mot bakgrund av nedgången när det gäller den ekonomiska verksamheten och sysselsättningstillväxten som resulterade i den internationella finanskrisen.

Medlemsstaterna skall anpassa sina nationella reformprogram och ta hänsyn till anpassningarna i sina årliga rapporter om programgenomföranden.

Rekommendationerna inom ramen för den andra fasen (2008-2010) av Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning presenteras i form av ett unikt instrument. Detta syftar till en översyn av de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken och riktlinjerna för sysselsättning.

See also