Partnerskapet för anslutning med Lettland
Syftet med partnerskapet för anslutning är att bistå myndigheterna i kandidatländerna i deras ansträngningar för att uppfylla anslutningskriterierna. Det fastställer i detalj prioriteringarna i kandidatländernas förberedelser, framför allt genomförandet av regelverket, och utgör grunden för programplaneringen av stödet inför anslutningen med gemenskapsmedel från t.ex. Phareprogrammet.Till följd av undertecknandet av anslutningsfördraget den 16 april 2003 och ländernas officiella anslutning till Europeiska unionen den 1 maj 2004 har partnerskapet för anslutning avslutats.
I sitt meddelande "Agenda 2000" formulerade kommissionen en rad förslag för att förstärka föranslutningsstrategin för samtliga kandidatländer i Central- och Östeuropa. Denna strategi syftar rent allmänt till att skapa ett samstämmigt program för att förbereda dessa länder för anslutningen till Europeiska unionen, och då särskilt att
1) SYFTE
Partnerskapet för anslutning (som antogs i mars 1998 och ändrades i december 1999 och januari 2002) syftar till att skapa en rättslig ram för de prioriteringar som identifierades i kommissionens yttrande om Lettlands medlemskapsansökan, de ekonomiska medel som finns tillgängliga för att hjälpa Lettland att genomföra dessa prioriteringar samt de villkor som gäller för detta stöd. Detta partnerskap utgör ett stöd till en rad instrument som ska stödja kandidatländernas insatser i anslutningsprocessen.
Dessa instrument inbegriper bland annat ett nationellt program för att genomföra EU:s regelverk (som sågs över i april 2002), en gemensam utvärdering av prioriteringarna för den ekonomiska politiken på medellång sikt, den nationella utvecklingsplanen, pakten mot organiserad brottslighet och andra sektoriella program som är nödvändiga för att delta i strukturfonderna efter anslutningen samt för genomförandet av ISPA och SAPARD före anslutningen. Under 2002 utgjorde partnerskapet för anslutning utgångspunkten för utarbetandet av en handlingsplan för att förstärka Lettlands administrativa och rättsliga kapacitet.
Instrumenten utgör inte en del av partnerskapet, men deras prioriteringar ska stämma överens med partnerskapet.
Genomförandet av partnerskapet kommer att följas upp inom ramen för Europaavtalet mellan Europeiska unionen och Lettland.
2) PRIORITERADE OMRÅDEN
Prioriteringarna är indelade i två grupper; prioriteringar på kort sikt och prioriteringar på medellång sikt. Prioriteringarna på kort sikt valdes ut för att Lettland förmodades kunna uppnå dem eller göra betydande framsteg fram till slutet av 2000. Prioriteringarna på medellång sikt skulle slutföras före slutet av år 2003.
Lettland har uppnått de prioriteringar som avser de ekonomiska kriterierna, fri rörlighet för personer, fri rörlighet för varor, fri rörlighet för kapital och statistik. Inom de allra flesta områden har prioriteringarna delvis uppnåtts.
I december 1999 sågs prioriteringarna i partnerskapet för anslutning över (se sidan 3 i bilagan till beslut 1999/854/EG). En sista översyn offentliggjordes i februari 2002 (beslut 2002/88/EG). Denna översyn ligger till grund för kommissionens rapport för år 2002.
Följande områden prioriteras:
För aktualiserad information, se analysen av antagandet av gemenskapens regelverk.
3) EKONOMISKA RAMAR
Phare
År 2001 fick Lettland 31,4 miljoner euro till det nationella programmet genom programmet Phare. Ett tilläggsanslag på 3 miljoner euro gjordes till det baltiska programmet för gränsöverskridande samarbete. För år 2002 anslogs genom Phare 27 miljoner euro till Lettland plus ett tilläggsanslag på 5 miljoner euro för en förstärkning av landets institutioner. Ett tilläggsanslag på 3 miljoner euro gjordes till det baltiska programmet för gränsöverskridande samarbete.
Myndigheterna i partnerlandet ansvarar för kontrakt och utbetalningar av stödet. EU:s budgetförordning ålägger dock kommissionen att övervaka upphandlingen och att godkänna alla kontrakt som finansieras av Phare, och som undertecknas av partnerlandet, innan de träder i kraft.
Föranslutningsstöd
Från år 2000 inbegriper finansieringen stöd till jordbruket och landsbygdens utveckling (SAPARD) och ett strukturinstrument (ISPA), där man prioriterar åtgärder på transport- och miljöområdet. Förordningen för samordning av stöd genom Phare, Sapard och ISPA, som antogs i juni 1999, gör det möjligt för kommissionen att kontrollera kontrakten i efterhand när den anser att partnerlandets kontroll är otillräcklig.
Under perioden 2000-2002 uppgick det totala tillgängliga finansiella stödet till 90 miljoner euro per år för Phare, 66 miljoner euro per år för Sapard och mellan 105 och 165 miljoner euro för ISPA. De årliga anslagen genom Phare, Sapard och ISPA uppgår till 35 miljoner euro, 22,2 miljoner euro respektive mellan 36,4 och 57,2 miljoner euro. Det vägledande anslaget till Lettland genom Sapard uppgår för år 2002 till 22,9 miljoner euro. För ISPA uppgår det till mellan 38,1 och 59,9 miljoner euro.
För att stödja ansträngningarna hos de länder som förhandlar om medlemskap i EU anslog kommissionen under 2002 slutligen 250 miljoner euro som särskilt finansiellt stöd.
4) HÄNVISNINGAR
Beslut 98/263/EG av den 30.3.1998EGT L 121, 23.4.1998
Beslut 1999/854/EG av den 6.12.1999EGT L 335, 28.12.1999
Yttrande från kommissionen KOM(97) 2005 slutligEj offentliggjort i EGT
Rapport från kommissionen KOM(98) 704 slutligEj offentliggjord i EGT
Rapport från kommissionen KOM(1999) 506 slutligEj offentliggjord i EGT
Rapport från kommissionen KOM(2000) 706 slutligEj offentliggjord i EGT
Rapport från kommissionen KOM(2001) 700 slutlig - SEK(2001) 1749Ej offentliggjord i EGT
Beslut 2002/88/EG av den 28.1.2002EGT L 44, 14.2.2002
Rapport från kommissionen KOM(2002) 700 slutlig - SEK(2002) 1405Ej offentliggjord i EGT
Fördraget om anslutning till Europeiska unionen [Europeiska unionens officiella tidning L 236, 23.9.2003]
Senast ändrat den 19.11.2004